Social omsorg 2 bygger på Skolverkets mål för kursen Social omsorg 2 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vården. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av sex kapitel:
E E E E E E
Hur vi formas socialt och kulturellt Barns behov av omsorg Socialtjänstens arbete Stöd kring boende och sysselsättning Etik och bemötande i social omsorg
Nina Bodén & Eva Wedman Social omsorg 2
Social omsorg 2
man d e W a Ev & n é d o B a Nin
2
g r o s m o l a i Soc
Digitalt stöd i social omsorg
Social omsorg 2 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och
• LIB
Vo
H
• V Å
RD
OC
Tryck.nr 47-14488-4
RG
ER
Best.nr 47-14488-4
OMSO
omsorgsprogrammet.
man
ed Nina Bodén & Eva W
2
Social omsorg
Liber
Förord För att arbeta inom social omsorg behövs förmåga att möta olika brukares individuella behov. Det behövs också förståelse för hur brukaren uppfattar sin egen livssituation. Med ökad kunskap om faktorer som påverkar brukarens behov och livskvalitet får du möjlighet att utveckla de färdigheter och förmågor du behöver för att kunna utföra omsorg med god kvalitet och känna dig trygg i din yrkesroll. Det ökar också din förmåga att möta varje brukare med respekt och lyhördhet. Social omsorg 2 bygger på Skolverkets mål för kursen Social omsorg 2. I bokens sex kapitel får du kunskap om hur vi människor formas socialt och kulturellt, barns behov av omsorg, socialtjänstens arbete, stöd kring boende och sysselsättning, etik och bemötande samt digitalt stöd i social omsorg. Boken innehåller teori om viktiga delar i ditt arbete. Varje kapitel har ordförklaringar för att underlätta din förståelse för olika begrepp, samt fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som hjälper dig att koppla samman teorin med din blivande yrkesroll. I slutet av varje kapitel finns en sammanfattning av kapitlets innehåll samt tips på litteratur, filmer, webbplatser och poddar som anknyter till innehållet. Där finns också olika övningar och uppgifter för dig att arbeta med, så att du får möjlighet att repetera, träna begrepp, tillämpa ny kunskap och fördjupa dig inom området social omsorg.
Innehåll 1
Hur vi formas socialt och kulturellt Det sociala samspelet
2
3
7 8
Människan i ett socialt sammanhang
11
Människan i ett kulturellt sammanhang
21
Barns behov av omsorg
31
Barns behov
32
Barns utveckling
32
Mognad
35
Anknytning
36
Samspel mellan barn och föräldrar
40
När omsorgen brister
42
Stöd och hjälp
43
Socialtjänstens arbete
55
Socialtjänstens uppdrag
56
Samverkan
65
Det professionella samtalet
65
Förebyggande arbete
68
Insatser för barn och familjer
69
Biståndsprocessen
72
4
5
6
Stöd kring boende och sysselsättning
87
Stöd i boende
88
Delaktighet och sysselsättning
95
Etik och bemötande i social omsorg
107
Etik och moral
108
Etiska dilemman
112
Etiska resonemangsmodeller
116
Ett professionellt bemötande
122
Personcentrerad vård och omsorg
125
Digitalt stöd i social omsorg
139
Digitalt stöd
140
Digitala tjänster för brukare
143
Digitala tjänster för närstående
148
Digitala tjänster för personal
149
Sakordsregister
154
Bildförteckning
156
Vi formas till stor del av det sociala sammanhang som vi lever i, de nätverk och de ekonomiska förutsättningar som finns i vår uppväxt och i vårt vuxna liv.
7
1
Hur vi formas socialt och kulturellt
Det här kapitlet handlar om hur vi alla formas av det sammanhang som vi växer upp och lever i. Hur vi fungerar tillsammans och kommunicerar med varandra, och vilka svårigheter som kan uppstå i samspelet mellan människor på grund av vår bakgrund och våra olikheter.
Kunskapsmål i detta kapitel Sociala och kulturella perspektiv på människan och deras konsekvens följd
konsekvenser och möjliga lösningar.
8
BLOCK 2 DEN ÅLDRANDE KROPPEN
Det sociala samspelet En människa kan vara mer eller mindre social. Att vara social handlar om hur en människa fungerar, umgås och samspelar med andra i det samhälle som hen lever i. Vi präglas och formas av det sociala sammanhang och den kulturella miljö vi finns i. Både sociala sammanhang och kulturella faktorer påverkar och samspelar i hur vi utvecklas som individer. Sociala sammanhang sker oftast på individ- och gruppnivå när människor träffas och umgås på olika sätt, men det kan även ske på samhällsnivå. Det sociala samspelet sker till stor del genom kommunikation på olika sätt. Vi människor kommunicerar med varandra både genom det vi säger med ord och det vi säger med vårt kroppsspråk. Att behärska det talade språket är viktigt för att skapa relationer och höra till i en social gemenskap. Det handlar både om att förstå det som sägs med ord, och att förstå och kunna tolka annan typ av kommunikation.
samhällsnivå när hela samhället berörs
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
9
Socialt samspel på samhällsnivå Socialt samspel mellan människor på samhällsnivå styrs av lagstiftning ett lands lagar juridik läran om lagar och hur de ska användas socialpolitik politik som handlar om stöd och hjälp till människor särbehandling att inte behandla alla lika
den lagstiftning som ett land har. Sådan lagstiftning är till exempel lagar om landets ekonomi, familjejuridik, utbildning, socialpolitik, lagstiftning mot kränkande särbehandling och våld. De olika lagarna beskriver hur vi ska leva tillsammans, att samhället ska vara jämlikt och att alla ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. När det gäller social omsorg finns lagar som beskriver hur omsorgen ska fungera och vilka målsättningarna är. I socialtjänstlagen (SoL) står det bland annat att alla människor har rätt till ekonomisk och social trygghet, rätt till att leva utifrån samma levnadsvillkor som alla andra, samt ha möjlighet att delta aktivt i samhället. Inom social
brukare person som får insatser från socialtjänsten
omsorg betyder detta att alla brukare ska få förutsättningar för att använda och utveckla sina egna resurser i så hög utsträckning som möjligt. Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) beskriver hur den sociala omsorgen ska fungera. Där står till exempel att det ska finnas personal som ser till att brukare får stöd och omsorg med god kvalitet, och att man måste ha respekt för varje persons rätt att bestämma över sitt eget liv.
10
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
Lagen säger också att det måste finnas ett samarbete mellan olika aktörer i samhället för att den sociala omsorgen ska fungera bra, till exempel mellan skolan, socialtjänsten och vården.
FAL L B ES KR I VNI N G
Ahmed Ahmed bor i sitt ordinarie hem och har stöd av hemtjänst varje dag. Han bor tillsammans med sin fru som sköter vardagssysslor som tvätt och städning. Hemtjänsten ger honom stöd kring personlig omvårdnad med att tvätta sig, klä på sig och gå på toaletten. Ahmed är väldigt intresserad av att umgås med sina vänner. Han har lite svårt att gå, men klarar av att gå kortare sträckor med en rullator. Varje vecka spelar han och hans vänner boule i parken i närheten av hans hem. Han har svårt att ta sig dit, men ibland kommer en av hans vänner och hämtar honom och följer honom till parken.
Reflektera 1. Hur kan du som hemtjänstpersonal ge stöd till Ahmed att kunna delta i aktiviteter som han gillar, som att spela boule med sina vänner? 2. Vilken betydelse har lagstiftningen rent praktiskt i Ahmeds situation? Vilket stöd kan han få för att kunna delta i olika aktiviteter och leva som alla andra?
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
11
Människan i ett socialt sammanhang Var och en av oss formas alltså till stor del av det sociala sammanhang som vi lever i. Det sociala sammanhanget kan beskrivas som det nätverk vi finns i. Nätverket består av den grupp människor som vi föds in i och växer upp tillsammans med, som familj, släktingar, vänner, bekanta, grannar och den förskola och skola vi går i. I vårt nätverk lär vi oss hur det förväntas att vi ska bete oss i olika situationer, hur vi ska vara mot varandra och vad som är viktigt i livet när det gäller relationer, utbildning och arbete. Vissa saker lär vi oss genom att någon i nätverket berättar det för oss. Andra saker lär vi oss genom att göra och leva som andra i vårt sociala sammanhang gör. En annan del av det sociala sammanhanget är de ekonomiska prägla forma socioekonomisk vilken typ av yrke och inkomst någon har
förutsättningar som präglar vår uppväxt och vårt vuxna liv. Människor befinner sig i olika socioekonomiska sammanhang. Det innebär att vår ekonomi till viss del styr hur vi kan bo, vilka aktiviteter vi kan delta i och hur vår konsumtion ser ut.
12
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
FAL L B ESKR I VNI N G
Lina och Lukas Lina föds med en funktionsnedsättning i form av ADHD. Hon växer upp i en familj med bra föräldrastöd, stabil ekonomi, ett stort nätverk bestående av släktingar och vänner, positiva fritidsaktiviteter och en väl fungerande skolgång med bra stöd till Lina utifrån hennes funktionsnedsättning. Lukas föds med en funktionsnedsättning i form av ADHD. Han växer upp i en familj med missbrukande föräldrar med dålig ekonomi. Familjens nätverk består till största delen av andra missbrukare med barn. Linus skolgång fungerar dåligt och han får inget bra stöd i skolan utifrån sina behov.
Reflektera 1. Hur tror du att Linas och Lukas uppväxt kan påverka deras liv som vuxna? På vilket sätt kan deras liv komma att se olika ut? 2. Vilket stöd kan Lina och Lukas behöva kring utbildning, fritidsaktiviteter, nätverk och arbete för att få ett meningsfullt liv och kunna delta i samhällsgemenskapen som vuxna personer?
Olika sätt att kommunicera Socialt samspel sker till stor del genom kommunikation på olika sätt. Vi människor kommunicerar med varandra både genom det vi säger med ord och det vi säger med vårt kroppsspråk, mimik och beröring. Både ord och tal är viktiga för att skapa relationer mellan människor och att höra till i en gemenskap. Det handlar både om att förstå det talade språket och att förstå och kunna tolka andra former av kommunikation mellan människor.
mimik ansiktsuttryck
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
13
En del personer inom social omsorg kan ha svårare att kommunicera på grund av neuropsykiatriska diagnoser, intellektuella funktionsnedsättningar eller av andra orsaker. Som personal inom social omsorg behöver man en förståelse för olika personers sätt att uttrycka sig i tal, med kroppsspråk och mimik. Personalen behöver lära sig att förstå brukarens sätt att kommunicera och göra sig förstådd. Ibland har brukaren svårt att kommunicera med andra med hjälp av talat språk och behöver ett annat sätt att förstå och bli förstådd, till exempel genom bilder. Du som personal kan visa bilder på det du vill berätta och brukaren kan visa bilder på det hen vill säga. Kanske en bild på mat om hen är hungrig, eller att du som personal visar en bild på en buss om det är dags att ta bussen till daglig verksamhet. Andra personer med funktionsnedsättning kan prata med hjälp av tecken eller inspelade meddelanden. V E R BA L KO M M U N IK AT ION
Att ha förmågan att kommunicera verbalt, alltså med hjälp av ord, är viktigt för att kunna vara med i sociala sammanhang. För att kommunikationen ska fungera behöver det vara en dialog samtal mellan två personer
dialog, där samtalet som sker mellan två eller flera personer
ömsesidig som gäller båda
En viktig del av den verbala kommunikationen är att skriva
är ömsesidigt.
och uttrycka sig skriftligt. I dagens samhälle behöver man kunna använda det skriftliga språket för att meddela sig med omgivningen på olika sätt. Vi använder det vid studier, i arbete och i personliga meddelanden och egna anteckningar. När vi använder internet och smarta telefoner meddelar
massmedia tidningar, TV och radio
vi oss ofta i skrift när vi kommunicerar med varandra. På samma sätt är skriftlig kommunikation viktig för att kunna ta del av information i massmedia och via internet.
14
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
KROP P S S P R Å K
Vi människor kommunicerar också genom vårt kroppsspråk. Med kroppsspråket säger vi saker som vi inte alltid säger med ord. Att stå bortvänd från en person med armarna i kors kan vara ett tydligt tecken på att vi vill vara i fred. En person som vänder sig mot dig, ler och söker din blick visar med sitt kroppsspråk att hen önskar kontakt. Det vi kommunicerar med kroppen ska stämma överens med vad vi säger och med våra ansiktsuttryck, annars blir det svårt att förstå kommunikationen och missförstånd kan lätt uppstå.
Caroline af Ugglas använder tydligt kroppsspråk i SVT:s program Gäster med gester.
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
15
MIMIK
Vi uttrycker oss också genom vår mimik. Mimik är det vi uttrycker med vårt ansikte. Vi skickar signaler om vi är glada, arga eller ledsna genom hur vårt ansikte ser ut. Med vår mimik visar vi vad vi känner och hur vi reagerar på andra personer. Om du ser en annan person som ser glad ut blir du mer öppen för kontakt och kommunikation med den personen. Om du ser en annan person som är ledsen kanske du vill ta kontakt och trösta den personen och ge stöd. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ibland ha svårt att läsa av andra personer och kommunicera autismspektrumtillstånd funktionsnedsättning som påverkar förmågan till socialt samspel
med dem. En brukare med autismspektrumtillstånd (AST) kan ibland behöva stöd i att läsa av och förstå andras sätt att uttrycka sig, använda symboler, kroppsspråk och mimik.
S Y M B O L S P R Å K OC H S P R Å K L IG A B IL D ER
Ibland använder vi symbolspråk i vår kommunikation, som ordspråk, förkortningar och uttryck med språkliga bilder. När vi till exempel säger att någon har ”is i magen” menar vi inte att personen verkligen har is i magen, utan att hen tar det lugnt och inte blir nervös. Nu för tiden kommunicerar vi till stor del via sms, e-post och andra digitala verktyg. Då kan vi visa och förstärka känslor med emojis. Det kan ibland underlätta för brukare som har svårt att tolka kroppsspråk och mimik, men har lättare att ta emot och uttrycka sina känslor med hjälp av symboler. Inom vård och omsorg används ibland symbolkartor eller pektavlor för att kunna kommunicera med brukare som har svårt att uttrycka sig.
16
BLOCK 2 DEN ÅLDRANDE KROPPEN
BE RÖ RI NG
Beröring är ett annat sätt att kommunicera, till exempel när vi hälsar på varandra genom att ta i hand eller krama om varandra. Ett annat sätt att kommunicera är att hålla om en person som gråter för att ge stöd. En person som är arg utstrålar oftast en önskan om att sätta gränser och att inte ha fysisk kontakt. Vi har alla olika inställning och förhållningssätt till beröring i kommunikation. En del personer tycker om närhet och beröring genom kramar, att hålla handen eller en klapp på kinden, medan andra tycker att fysisk beröring är jobbigt. Personer med autismspektrumtillstånd har ofta svårt med beröring och fysisk kontakt, på samma sätt som det kan
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
17
vara svårt att förstå kroppsspråk och mimik. Personer med intellektuell funktionsnedsättning eller demenssjukdom kan i stället ha önskemål om relativt nära fysisk kontakt i samband med kommunikation. Olika personers sätt att kommunicera är väldigt individuellt, lyhörd vara öppen och lyssna in
och du som personal behöver vara lyhörd och lyssna in varje brukares sätt att uttrycka sig och kommunicera. Att lära känna den enskilde brukaren och hens önskemål kring kommunikation, kroppsspråk, mimik och beröring är viktigt för att få en respektfull och fungerande relation till brukaren. Var och en av oss har också ett personligt revir i förhållande
revir eget område
till andra människor. Genom vårt kroppsspråk markerar vi vårt revir, hur nära vi vill att andra människor ska komma och om vi vill ha kontakt eller vara för oss själva. Det blir obekvämt för oss om en person kommer alltför nära, står alltför långt borta eller med ryggen mot oss. Var och en av oss
distans avstånd
har olika önskemål om närhet och distans till andra personer.
Social kompetens relatera till knyta an och förhålla sig till andra
Social kompetens handlar om förmågan att relatera till, kommunicera och umgås med andra människor på ett sätt som gör att samspelet fungerar. Den förmågan har vi till viss del med oss när vi föds, men den kan även utvecklas och tränas. Det är viktigt att ha en god social kompetens för att kunna fungera i vårt samhälle. Social kompetens behövs för att fungera både i det personliga nätverket, i skolan, i arbetslivet och i fritidsaktiviteter.
18
1.
HUR VI FORMAS SOCIALT OCH KULTURELLT
EXEMPEL PÅ HUR PERSONAL KAN HJÄLPA EN BRUKARE ATT UTVECKLA SIN SOCIALA FÖRMÅGA: • Ge stöd till brukaren att träna på att lyssna uppmärksamt och titta andra i ögonen vid samtal. • Uppmana brukaren att se hur andra gör i sociala samman hang som på restaurang, café, vid middagsbordet eller på gymmet. Se och lyssna på hur de samtalar och hur deras kroppsspråk ser ut. Titta på deras mimik och ansiktsuttryck. • Uppmuntra brukaren till att prova att ta nya kontakter när hen träffar nya människor. Om man inte känner personen kan man prova att nicka lite och le när man möter någons blick. Det visar öppenhet för kontakt och ger ett vänligt intryck. • Låt brukaren träna på att svara vänligt om någon till exempel börjar prata med hen på bussen eller i omklädningsrummet på gymmet. Det kan vara en enkel kommentar om vädret. Då märker man snabbt om personen vill fortsätta prata eller inte. • Uppmuntra brukaren att ta med sig någon hen litar på som stöd om brukaren känner sig osäker i sammanhang där hen ska träna upp sin sociala kompetens. • Ge stöd till brukaren att säga ”god morgon” när hen kommer till jobbet och ”hej då” när hen går hem, och att hälsa på personalen i butiken. Uppmuntra brukaren att säga ”tack” när någon skickar saker vid matbordet och att säga ”förlåt” när något blivit fel. • Uppmuntra brukaren att vara med i gemensamma aktiviteter som att plocka fram kaffekoppar till fikat, öppna dörren för någon eller andra sociala aktiviteter. Det kan också stärka brukarens sociala kompetens och möjligheter till gemenskap och delaktighet med andra.
154
SAKORDSREGISTER
Sakordsregister A
anknytning 36 anknytningsteorin 36 autismspektrumtillstånd 15 autonomiprincipen 109 avlösarservice 70 avsiktsetik 119 B
barnahus 48 barnavårdscentralen 44 barnkonventionen 58 barnomsorg 43 BBIC 67 bemötande 110, 122 beröring 16 biståndsbeslut 77 biståndshandläggare 72 BUP 46 BVC 44 D
daglig verksamhet 99 delaktighet 88, 113, 123, 140 digital behandling 145 digitalisering 140 digital mötesplats 148 dilemma 112 dokumentera 80 droger 68 dygdetik 120 E
e-hälsa 140, 141 elevhälsan 45 empati 110, 124 empowerment 127
e-recept 141 Erik H. Erikson 33 etik 108 etiska principer 108 etisk konflikt 114 etiskt dilemma 112 etiskt förhållningssätt 110 F
familjebehandling 70 familjehem 89 fältarbetare 69 fältare 69 förebyggande 68 förskoleåldern 33 föräldrakurs 47 föräldrarådgivning 47 G
genomförandeplan 24, 73 godhetsprincipen 109 grundläggande behov 32 gruppbostad 90 gymnasiesärskola 97 H
habiliteringsersättning 100 helhetssyn 125 hospice 94 HVB 71 hälsoappar 144 I
IBIC 68 identitet 23, 42 integrera 25
integritet 80, 109, 113 intellektuell funktionsnedsättning 99 inte skada-principen 109 J
John Bowlby 36 journal 80 K
KASAM 127 kognition 35 Komet 70 kommunicera 13 kommunikation 8, 13 konflikt 40, 114 konsekvensetik 117 kontaktperson 71 korttids 89 korttidsboende 70, 93 korttidstillsyn 70, 89 kroppsspråk 8, 12 kultur 21, 24 känsla av sammanhang 127 L
lagar 9, 57 lagstiftning 9 ledsagarservice 70 LSS 9, 57 M
medgivande 130 medkänsla 122 mimik 12, 15 Min vårdplan 146 missbruk 61 mognad 35
SAKORDSREGISTER
moral 108 människosyn 122 människovärdes principen 109 N
neuropsykiatrisk funk tionsnedsättning 97 normer 21 nätverk 11 O
omsorgssvikt 42 orosanmälan 60 P
palliativ vård 94 personcentrerad vård 125 pliktetik 118 professionell 122 psykisk ohälsa 39, 43, 46 R
respekt 124 revir 17 riskfaktorer 63 rättviseprincipen 109 S
salutogent perspektiv 127 Samhall 101
samordnad individuell plan 65, 131 samspel 40 samtal 65 samtycke 57 samverkan 65 sekretess 57, 130 seniorboende 91 servicebostad 90 SIP 65, 131 självinsikt 123 självkänsla 34 skolåldern 34 skyddsfaktorer 63 småbarnsåldern 33 social förmåga 18 social kompetens 17 socialtjänst 47, 56 socialtjänstlagen 9, 57, 88 SoL 9, 57, 88 spädbarnsåldern 33 symbolspråk 15 sysselsättning 95 SÄBO 92 särskilt boende 88 särskola 96 T
taligenkänning 149 teamarbete 129 tonårsåldern 34 trygghetsboende 92 trygghetslarm 140, 143 träningsskola 97
155
U
ungdomsmottagning 71 uppföljning 67 utanförskap 21 utredning 75 utveckling 33 utvecklingsteori 33 utvärdera 78 V
vanvård 42 vuxenåldern 34 vårdnadshavare 40 välfärdsteknik 140 värdegrund 58 värdekonflikt 115 värderingar 22 Ö
överklaga 77
978-91-47-14488-4 © 2022 Nina Bodén, Ewa Wedman och Liber AB Granskare: Monica Rautio, Torbjörn Helmner Projektledare: Suzana Löfman Redaktör: Eva Lindberg Petersson Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Maskot/Getty Images
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Graphycems, Spanien 2022 Första upplagan 1
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se
Social omsorg 2 bygger på Skolverkets mål för kursen Social omsorg 2 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen. Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vården. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse. Läromedlet består av sex kapitel:
E E E E E E
Hur vi formas socialt och kulturellt Barns behov av omsorg Socialtjänstens arbete Stöd kring boende och sysselsättning Etik och bemötande i social omsorg
Nina Bodén & Eva Wedman Social omsorg 2
Social omsorg 2
man d e W a Ev & n é d o B a Nin
2
g r o s m o l a i Soc
Digitalt stöd i social omsorg
Social omsorg 2 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och
• LIB
Vo
H
• V Å
RD
OC
Tryck.nr 47-14488-4
RG
ER
Best.nr 47-14488-4
OMSO
omsorgsprogrammet.