Alf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i ‘patafysik, så snart världen är mogen.
”Makt har ofta presenterats som något diff ust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt.”
Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.
Mats Börjesson & Alf Rehn
angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. Denna bok är en introduktion till teorierna och sätten att se på makt, i det stora, i det lilla och i det osynliga. I denna uppdaterade version lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.
Makt
Makt
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet BeGreppbart
BeGreppbart UPPLAGA 2
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
47-14471-6 Best.nr 00-00000-0 47-14471-6 Tr 00-00000-0 Tryck.nr
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se UPPLAGA 2
U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i innovation, design och management, Syddansk Universitet, aamr@iti.sdu.dk
Ansvarig förläggare Helena Ekholm, Liber Helena.Ekholm@liber.se
Innehåll Tänk dig … en dag på flygplatsen 7 Del I.
Att studera och förstå makt 10 Maktens tekniker 11 Maktens förhållanden och subjekt 19 Upplevelsen av makt 26 Att förstå makt 29 Allmänna konstateranden om makt 33 Senmoderna förståelser av makt 35 Mellan det moderna och det senmoderna 43 Michel Foucault 47 Makten och det moderna 54 Tidiga tänkare 67
Del II. Makt, språk, algoritmer och motstånd 73
Maktens språk 73 Språkets makt 76 Språkanvändning som maktutövning 80 Vad är makt – inte? 82 Frihet som makt 84 Makt, språk och motstånd 88 Rum, makt, motstånd – och offerskap 90 Att förhandla om sin kategori 96 Algoritmernas makt? 101 Makt (perspektiv) som förklaringar 110 Ironi 114 ’patafysik 115 Den svårfångade makten 116 Noter 123 Referenser 123 Register 127
Tänk dig … en dag på flygplatsen
Tänk dig att du ska på semester, till Kalifornien, och står där i hallen med dina väskor – ett handbagage (Delsey) och en resväska (Samsonite). Du tänker att det är rätt skönt att varken en vulkan eller en pandemi hindrar din resa den här gången, och kollar en sista gång att du har pass, pengar och biljett (och preventivmedel). Munskyddet ligger kvar i handbagaget, från tidigare resor. Antagligen känner du dig rätt fri, som din egen, och sannolikt tänker du inte på något så tråkigt som makt. Du ringer en taxi, får ett könummer och går ner till gatan. Chauffören kör dig till Arlanda. Du betalar, kvitterar och går in. Det är rätt mycket folk där. Du ställer dig i kön till incheckningen, en ringlande sak styrd av band som satts upp för att minimera problemet med otydliga köer. Vi människor köar rätt mycket i dag, i olika situationer. Så mycket att vi utan problem smälter in i köandet, utan att tycka att det är något konstigt med det. Tekniska system, som till exempel incheckningsdiskar, gör att vi måste köa. Kanske har du redan checkat in via internet, men du måste ändå gå via en automat för att checka in ditt bagage. Du måste också visa upp biljetten och passet, för säkerhets skull. Och sedan: säkerhetskontrollen. Du ställer dig i kö igen. Du har redan satt in den lilla resenecessär du vill ha med i handbagaget i en enliters genomskinlig och återförslutningsbar plastpåse, och medan du står i kön stoppar du din telefon, dina nycklar och lite småpengar i din jacka. Du småler lite åt dem som får gå via ”Fast Track”, för de måste ändå vänta ungefär lika länge. Själv har du tur och allt går tämligen smärtfritt. Du sätter allt 7
på bandet och går igenom kontrollen. Biip-biip-biip … Utan att tänka på det ställer du dig i en skanner och låter den kolla dig. Det visar sig att det är ditt bälte som orsakar problemet. Du lämnar in det och får sedan gå igenom. Du handlar lite parfym i en butik placerad så att du måste gå igenom den för att komma till din gate. Under lysrör och övervakningskameror går du med de andra och ser på specialerbjudandena, och filmstjärnorna som representerar dem. Du väljer en doft (och får en nyckelring på köpet) och betalar med ditt kreditkort. Killen i kassan kollar ditt boardingkort och ditt ID. Du går igenom och upptäcker att det är en jättelång kö till damtoaletten. Men måste man så måste man. Du kollar sminket i spegeln, skyndar till gaten, där du återigen ska köa, visa boardingkort, visa pass … ”Sätt fast säkerhetsbältet och stäng av all elektronisk utrustning”…1
Vadå makt? Och vad har nu allt detta med makt att göra? Låt oss börja med att anta att makt inte bara är ett koncept och en abstraktion, utan något mycket verkligt, något i allra högsta grad påtagligt. Ja, låt oss tänka att det faktiskt spelar en roll i våra liv. Därför det lilla tankeexperimentet ovan. Tänk igenom det. Det är vardagshandlingar, inget mer. Antagligen har du som läser gått igenom allt detta, kanske flera gånger, kanske alldeles nyligen. Det verkar ju inte som om det skulle finnas så mycket makt här. Var är den otäcke chefen och den biffige vakten? Tvånget och hotelserna? Straffen? Var är makthavarna? Men ändå … Makt är inte lätt att tala om, eftersom den verkar finnas överallt och ingenstans. Börjar man prata om väldigt synliga former av makt, som till exempel den som utövas av kravallpolis, tänker man snart att det kanske ändå är de mindre synliga formerna som är de mest skrämmande. Och börjar man prata om hur makt kan existera i till synes vardagliga eller abstrakta situationer tänker man att makt väl ändå är något mer handgripligt. 8
T ä n k dig … e n dag p å fl y gplatse n
Makten verkar vara ett undflyende begrepp både i det dagliga livet och i tänkandet. Låt oss börja med att konstatera att det blir två helt olika diskussioner om man frågar hur man studerar makt i en kontext som den i flygplatsexemplet (vad man tittar på), och om man i stället försöker förstå den makt man kan finna (vad det man ser betyder). Det är dessa två perspektiv som bokens första del kommer att behandla, och vi ska börja med det tidigare.
T ä n k dig … e n dag p å fl y gplatse n
9
Del I.
Att studera och förstå makt
Vad i flygplatsexemplet är det egentligen som är makt? Eller egentligen, vad är makt över huvud taget? Är det en sak, en process eller en energi? Är det något man kan ha eller något man utsätts för? Kan man mäta det? Hur ser man till att andra inte får (för mycket) makt över en själv? För att vi ska kunna diskutera dylika frågor är det viktigt att vi först tittar på olika sätt att studera hur makt utövas, det vill säga att vi skiljer på olika dimensioner i hur man kan prata om makt. Genom att göra det kan vi se olika saker i besöket på flygplatsen och också hitta olika vägar in i en mer teoretisk diskussion om vad makt är och vad den gör med oss. Vi ska här inte gå igenom alla tänkbara möjligheter, utan framför allt koncentrera oss på tre: • Maktens tekniker – de olika sätt varpå makt manifesterar sig i vår omgivning. • Maktens subjekt – de olika maktpositioner vi kan ta i vårt sociala liv. • Maktens upplevelser – de sätt på vilka makten ger sig till känna för oss. Orsaken till att vi börjar här är enkel. Vi tror att det är viktigt att skilja på att studera makt och teoretisera den. Och eftersom makten är ett svårfångat fenomen måste vi fundera på vad det egentligen är vi diskuterar. Det spelar en roll om vi ser på vad det är man gör, hur det känns eller vilka förhållanden det skapar, och beroende på vad vi fokuserar på kommer vi att se olika saker. Man kan säga att vi börjar med att rita upp ett slags vägkarta 10
D el I .
A tt studera och f ö rst å makt
för hur man empiriskt kan studera makten, för att sedan se hur denna empiri kan analyseras. Så låt oss se …
Maktens tekniker Om du ser tillbaka på flygplatsexemplet: När ”möter” du makten för första gången? Många skulle säga att det sker när du måste göra något du inte vill. Att köa är något man definitivt inte vill, så kanske är det när du måste köa till incheckningen. Men vänta lite, egentligen har du ju köat tidigare. Du köade (om än ganska smärtfritt) när du ringde taxin. Eller, under pandemin, när du testade dig. Vi ska inte här diskutera vilka olika slag av makt detta representerar, utan bara hålla oss till teknikerna. Vad är det som händer här? I båda fallen kan man säga att du görs till en del av ett system. Könumret är ett sätt att göra det enklare för taxin att veta att man plockar upp rätt människa, och banden som kringgärdar kön till incheckningen är ett sätt att hålla kön i schack. För taxin är du ingen individ, utan ett nummer representerande en adress och en körning. För dem som satt upp banden som definierar kön till incheckningen eller testregimerna är du ”råvara”, något som ska köras igenom systemet. Detta, att reduceras till en del av något större, är en central del av många maktstrukturer. Därmed är en av de saker vi kunde studera just systemet, det vill säga de tekniker via vilka saker görs hanterligare, mer enhetliga eller mindre komplexa. Taxisystemet struntar i om du är lång eller kort, om du gillar fotboll eller trädgårdsodling, vilket parti du röstade på i senaste valet. Det kan verka viktigt för dig, men för taxisystemet är du ett nummer, avskalad allt onödigt. Samma sak gäller i kön. För att saker ska fungera smidigt ställer man upp ett tekniskt system – kön – och ser på individerna som råvara för detta system. Den som styr systemet har makt över dem som inträder i det, så flygbolagschefen har i viss mån makt över dig. Och vissa behandlas bättre av systemet än andra – har man ett guldkort får M akte n s tek n iker
11
man snabbare incheckning och säkerhetskontroll – så vi kunde tala om en hierarki där vissa utsätts mer för makten än andra. Oberoende av detta bygger all makt i någon mån på att vi är satta i ett system, och alla makttekniker bygger i grunden på att det finns ett system i vilket makten får sin form. Oberoende av om vi blir tvingade, manipulerade eller själva underkastar oss makten så är det systemet i vilket detta sker som är ”metatekniken”. Dessa system kan sedan vara enorma – vi skulle kunna tänka oss att till exempel den globala kapitalismen är ett sådant system – eller ganska små, som i fallet med taxicentralens kösystem. Sedan kan man fråga sig vilka tekniker som existerar inom systemet, på vilka sätt man kan ”göra” makt – dess mikrotekniker. Här kunde man tänka sig olika uppdelningar, fundera på olika nivåer, men intressantast här är att se till hur makten kan vara en handling. Och vi har ju många: våldsamma handlingar, tvingande handlingar, kontrollerande handlingar och så vidare. Vill vi studera makten i vår omgivning kan det vara till stor hjälp att kunna se på dessa, särskilja dem, och fundera på deras funktion. Så låt oss börja någonstans, och varför inte i våldet.
Hot om våld En person kommer fram till dig, blänger hotfullt och signalerar med sitt kroppsspråk att hen är beredd, till och med villig, att utöva våld mot dig. Är du som folk är mest reagerar du med rädsla och ett slags underkastelse – du hoppas att du kan vara personen till lags. Det kan vara en vakt på flygplatsen eller en tuffing på gatan, men hotet om våld, av vilken typ detta än vara månde, är en central maktteknik. Ofta är det också de fysiskt tvingande handlingarna som vi mest förknippar med makt. Om du tänker riktigt långt tillbaka, vilket är det första fallet av makt du kommer ihåg? Antagligen är det ett av fysiskt tvång. Du ville inte gå och lägga dig, men din mamma bar ändå upp dig, fastän 12
D el I . A tt studera och f ö rst å makt
du stretade emot. Du ville leka med den röda spaden, men ett större barn ville ha den och tog den ifrån dig. För det mesta är dock våldet mycket mer implicit. På flygplatsen kan man i säkerhetskontrollen få dig att göra en massa saker, inklusive att ta av dig bälte och dina skor (till och med att låta dig kroppsvisiteras), eftersom motstånd resulterar i att du inte kommer till planet, och kanske vidtas även tvingande fysiska åtgärder mot dig. Detsamma kan ske på arbetsplatser, där chefen kommer och skriker åt dig: ”Nu skärper du dig, annars ska jag …” Eller på krogen, när en vakt meddelar att du är störande och ber dig att gå därifrån. I alla dessa fall är det frågan om manifestationen av ett hot, en möjlighet till att ett oönskat fysiskt tvång ska utövas. Ofta vill vi inte tala om hur makt är sammankopplat med våld, men våldet är ett av maktens primitivaste och viktigaste element. Vi kan se den i familjefaderns dominans, i nationers vapenskrammel och i vår respekt för poliser. Givetvis behöver inte detta våld någonsin bli verkligt, utan själva hotet om våld fungerar alldeles utmärkt som maktmedel.
Tvång Våld är kopplat till tvång, men det finns många former av tvång som på sin höjd bygger på hotet om symboliskt våld. På flygplatsen blir du givetvis tvingad till en massa saker. Du blir tvingad att vänta, att köa, att göra som folk säger, att stänga av mobiltelefonen vid start och landning, att passera igenom en butik och så vidare. Ofta tänker vi på tvång som något som aktivt pressas på oss, som i fallet med hot om våld, men tvång kan vara mycket mer subtilt. Ta till exempel detta med att man köar på bestämda sätt. Kanske tycker du inte det känns som ett tvång när du ställer dig i kön till incheckningen. Men banden och systemen är tvingande, eftersom de är uppsatta för att du ska göra som systemet vill och inte vice versa. Det subtila tvånget i till exempel ett löpande band eller en kö ses som något naturligt i vårt samhälle, något helt normalt – ”så är det bara” – och vi ser ofta detta M akte n s tek n iker
13
som något naturligt eftersom saker är uppbyggda enligt deras krav och behov. Detta till trots är det fråga om en maktteknik, en som sätter dig i en situation där du saknar val (eller åtminstone har mycket begränsade val). Tvång handlar om att minska antalet alternativ för människor, oberoende av vad de anser om detta. Vi reagerar kanske starkast på tvång som kommer från en aktör, någon som tvingar, men som teknik är tvånget djupt inpräglat i vår kultur och vårt samhälle. Våld och tvång har många likheter, men där våld så gott som alltid handlar om att någon uttalat försöker få dig att underkasta dig, kan tvång vara mer subtilt. Där du inför våldet känner att du måste göra som någon säger, kan tvång fungera på ett sätt som gör att du utan att tänka på det accepterar (kanske till och med bejakar) att du måste göra saker på ett visst sätt. Ta till exempel detta med vacciner. I vissa situationer måste du vara vaccinerad för att kunna göra saker, annars är du utestängd. Makttekniker kan alltså vara olika i hur ”synliga” eller uppenbara de är. Det finns så att säga en skillnad mellan den tydliga och den subtila makten.
Belöning En maktteknik som är svår att avgöra huruvida den är tydlig eller subtil är belöning – spegelbilden till bestraffning och tvång. Där våld och tvång kan få oss att göra saker för att vi vill undvika något negativt, fungerar belöningen genom att erbjuda oss en kompensation för det negativa. Ibland, som när vi checkar in på nätet för att slippa köa på flygplatsen, kanske vi inte ens inser att vi blir belönade för att vi förenklar för någon (flygbolagen får oss att jobba i stället för att behöva göra det själva). Ibland är det fråga om att vi gör ett jobb som vi annars inte skulle – som att sköta bokföringen eller städa trapphus åt någon annan – eftersom vi får lön för det. Ofta tänker vi inte på detta som maktutövande, men belönandet är ett så gott som ständigt närvarande fenomen i det moderna samhället. Vill vi studera makt 14
D el I . A tt studera och f ö rst å makt
kan vi därför också se på hur människor blir belönade, avlönade, ges små bonusar. Kanske flyger du ofta, och får därför använda den snabba säkerhetskontrollen. Kanske vaktar du interner på Kumla, och får en insättning en gång i månaden. I båda fallen existerar du i ett maktens system. Om man vill studera makt kan man se på att de sätt varpå människor explicit tvingas (eller får betalt för att göra saker) – till exempel tvingas in i läger av män med vapen, tvingas klä av sig vid en säkerhetskontroll, avlönas för att stansa hål i plåt, eller varför inte, hur man mer eller mindre automatiskt och glatt går med på att delta när bostadsrättsföreningen bestämt att man gemensamt ska städa gården. Vad man väljer att se på visar oss olika saker, och en uppmärksamhet inför den subtila makten kan belysa andra saker än de mer synliga maktteknikerna.
Övervakning och kontroll Ett alldeles särskilt fall av subtil makt är övervakning och kontroll. På flygplatsen (ja, till och med på vägen dit) blir du kontrollerad på väldigt många sätt. Ditt nummer sparas av taxicentralen, ditt kort registreras i taxin, din identitet kontrolleras vid incheckningen och du filmas av säkerhetskameror. Du är, på ett eller annat sätt, under ständig uppsikt. Skulle du bestämma dig för att göra något crazy, som till exempel att fullkomligt shoppa loss i flygplatsbutikerna och bränna 100 000 kronor, kommer du snabbt att märka att din telefon ringer och en vänlig dam från kontokortsfirman kollar att det faktiskt är du och inte någon som snott kortet. Skulle något skumt ha hänt på flygplatsen kan du råka ut för att en suddig bild på dig kommer i Expressen (”Har du sett denna kvinna?”). Försöker du gömma dig från kontrollen och köra utan ID-handlingar och bara kontanter, kan du snabbt råka i trubbel. Du är din information, och ”myndigheterna” (till vilka vi i dag ofta räknar företagen) har rätt att hålla koll på dig – för ditt eget bästa, förstås.
M akte n s tek n iker
15
Men är det makt att du måste visa upp en identitetshandling? Det är kanske inte alltid det. Men tänk dig att du försöker fly från en våldsam partner och inte vill att någon ska veta vart du åkt. Då har du en legitim orsak att vara ”hemlig”. Men du får inte. Vissa företag läser i dag, helt lagligt, sina anställdas mail. Vissa försöker följa upp anställda ännu mer noggrant, till exempel med programvara som registrerar hur mycket du knackar på ditt tangentbord (för få nedslag och chefen får veta!). Man har till och med talat om att utrusta barn med spårchips som skulle göra det möjligt att alltid veta var de är, något som vissa med stor sannolikhet skulle vilja utveckla även för vuxna. Kontroll handlar om att ha ett informationsövertag över människor, att veta så mycket som möjligt för att kunna spåra (och utnyttja) skillnader och avvikelser. Men när denna makt inte syns eller utnyttjas, är den då makt? Tja, i alla fall blir den det när vi är medvetna om att ”någon tittar”, att Skatteverket nog har sina sätt att spåra oss, när vi vet att ingen kan gömma sig. Kontroll kan också utövas genom exklusion och inklusion. På flygplatsen finns en lounge dit bara de med guldkort och/ eller businessklassbiljett släpps in. Detta är en klassisk maktens teknik: att skapa gränser och att avskilja. Det är ”vi och dom”, uppe och nere, finrummet och drängstugan. Det skapar både en känsla av gemenskap (och därmed även positiva känslor) och en känsla av utanförskap. Makt kan handla om att särskilja sfärer, så att vi som är medlemmar av en specifik klubb (loungen, jaktlaget, IT-avdelningen, styrelsen) har mer information och inflytande än andra grupper. Då blir processerna av inklusion och exklusion ett sätt att göra så att ”spelplanen” inte är helt jämn. Samma processer kan också tjäna till att göra klart vem som har makt och vem som inte har det, så att till exempel ett rum med dörr signalerar betydelse medan plats i ett kontorslandskap signalerar det motsatta. Vissa oroar sig för att denna makt blir alltmer en makt över våra kroppar. Är man vaccinerad, inte alltför tjock, icke-rökare, ja då får man göra saker som andra inte får. Om inte, tja, då får man stå för sina val … 16
D el I . A tt studera och f ö rst å makt
Könsmakt Skapandet av skillnader kan också fungera på ett mer subtilt sätt, eller vara symtom på andra maktstrukturer. Tänk till exempel på detta med toalettkön i vårt flygplatsexempel. Trots att så gott som alla har observerat att det i offentliga utrymmen uppstår mycket längre köer till damtoaletterna än till herr-dito fortsätter vi att bygga ett ”rättvist” antal toaletter. Detta kan tyckas vara ett rätt trivialt exempel på så kallad könsmakt, men man kan ändå förundra sig över att man inte bygger fler damtoaletter där det helt klart behövs. Och fundera över hur man med ett ”rättvist” antal toaletter ändå skapar en orättvisa. Det är just vårt skapande av skillnader i världen: män/kvinnor, svenskar/invandrare, ”normala”/queer och så vidare, som möjliggör många andra makttekniker. Framför allt eftersom just möjligheten att skapa den Andre – ett uttryck man inom modern samhällsvetenskap använder för att illustrera ”de som inte är som vi/jag” – gör det möjligt att dominera och undertrycka denne. Genom att göra människor ”annorlunda” eller ”främmande”, i extrema fall till och med till icke-människor eller ”enemy combatants” (en term USA använt för att slippa hantera vissa av sina fångar från krig som krigsfångar, med de rättigheter de senare har), kan man komma undan även de sista hindren för det totala maktutövandet, de mänskliga rättigheterna. Ser vi till något mindre extrema fall, som detta med könsmakt, så har vi ändå kvar den av- och särskiljande processen. (Här kan vi också anmärka på en detalj: I flygplatsexemplet skrev vi medvetet om att ”du” var en kvinna. Reagerade du på det? Hur? Varför? Varför är det ofta mindre legitimt, mindre ”normalt” att ha en kvinna som exempel än en man?)
Att kontrollera diskursen De som studerar könsmakt har bland annat gjort en poäng av att man när man skriver om ”gemene man” ofta menar just en M akte n s tek n iker
17
man och skriver om denne som ”han”. Detta tycker vissa är löjligt, eftersom det verkar vara en så banal sak att hänga upp sig på, men det är viktigt att se till vad man egentligen hänvisar till här. Makten att kunna definiera begrepp, att kontrollera hur språket används, är en av de mer djupgående maktteknikerna. Inom samhällsvetenskapen har man ibland använt ett begrepp som ”diskurs”, med vilket man velat hänvisa till hur vissa typer av diskussioner formas och disciplineras. Om det till exempel blir normalt att tala om ”muslimska terrorister” som ett allvarligt hot så påverkar detta också hur många ser på muslimer i allmänhet, och på hur ord som ”muslim” och ”islam” kan få negativa laddningar och betydelser. Att kontrollera diskursen är därför en oerhört stark maktteknik. Med språket kan vi begränsa vad man får prata om (tänk till exempel på hur intresset för politisk korrekthet begränsat diskussionen i USA) men också påverka hur vi tänker om saker och ting. Vi kunde kanske se språket, till vilket vi får räkna även medierna, våra institutioner och så vidare, som ett av de stora maktsystemen som vi talade om tidigare, och att vi alla är en del av detta. Det här med språk och diskurs leder oss också till en ännu mer subtil makt. Vi återvänder till flygplatsexemplet. Varför står du egentligen på just Arlanda? Var det ett helt fritt val? Varför tar du inte flyget från till exempel Skavsta? Finns det kanske en maktdimension som gör att det valet redan delvis var gjort? Visst, SAS flyger bara från Arlanda. Och du kanske tycker att det är det enda flygbolag man seriöst kan tänka sig. Men är inte även detta utslag av ett slags makt, det att du inte ens kan tänka dig alternativ? Dina väskor är antagligen dessutom av märket Samsonite eller Delsey, om du är övertygad om att dessa är kvalitetsprodukter, och du tittar inte ens på billighetsväskorna. Kanske finns det bakom detta en tung maktteknik, en som kringskär vad du kan tänka och vad du kan välja? Vi ska återkomma till detta. 18
D el I . A tt studera och f ö rst å makt
Register A agency. Se aktörskap aktörskap 42 algoritmer 101 Althusser, Louis 31 Asplund, Johan 32 auktoritet (enligt Weber) 63 avancerad liberalism 85 B belöning 14 bias 107 biomakt 53 C circuits of power 41 Clegg, Stewart 41 D Dahl, Robert 54 definitionsmakt 74 dikotomier 82 diskurs 38 kontroll av 17 dominans (enligt Weber) 61 E exklusion 16 F Foucault, Michel 47 frihet 84 förhandling 96 G Giddens, Anthony 43 governmentality 52
H Habermas, Jürgen 45 Herzfeld, Charles M. 108 Hobbes, Thomas 69 homosocial reproduktion 36 hot om våld 12 Hutcheons, Linda 114 Hylinger, Claes 115 härskarteknik 32 I ideologi 42 inklusion 16 intersektionalitet 37 ironi 114 J Jarry, Alfred 115 K kategorisering 79 kontextförskjutning 75 könsmakt 17 L Latour, Bruno 39 Lukes, Steven 54 M Machiavelli, Niccolò 67 maktbaser 35 maktdimensioner (enligt Luke) 57 maktens tekniker 11 makt/kunskap (enligt Foucault) 49
127
maktspråk 73 maktsubjekt 26 makttekniker 11 f. Marx, Karl 65 Merton, Robert K. 114 metafor 51 mikromakt 25 mikrotekniker 12 motstånd 25 motståndshandlingar 89
social kategori. Se kategorisering språkanvändning 80 språkets makt 76 språkliga vändningen 111 språkspel 31 strukturering (enligt Giddens) 43 subjektposition 36 systemintegrering 42
N narrativ 78
T tolkningsrepertoar 80 tvång 13
O offerskap 90 P Panoptikon 50 Parsons, Talcott 59 ’patafysik 115 power/knowledge 49 R Rose, Nikolas 84 S samtalsordning 88 social integrering 42
128
R egister
V välfärdsstat 96 W Weber, Max 60 Ö övervakning/kontroll 15
Makt ISBN 978-91-47-14471-6 © 2009, 2022 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Carin Soussi-Engman Formgivning: Fredrik Elvander Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Alf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i ‘patafysik, så snart världen är mogen.
”Makt har ofta presenterats som något diff ust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt.”
Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.
Mats Börjesson & Alf Rehn
angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. Denna bok är en introduktion till teorierna och sätten att se på makt, i det stora, i det lilla och i det osynliga. I denna uppdaterade version lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.
Makt
Makt
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet BeGreppbart
BeGreppbart UPPLAGA 2
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
47-14471-6 Best.nr 00-00000-0 47-14471-6 Tr 00-00000-0 Tryck.nr
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se UPPLAGA 2
U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.