9789147144136

TEKNIK KARTLÄGGNING

Hans Persson

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Mekanismer

klädnypan

Detta är klädnypans delar. Klädnypan ihopsatt.

1a. Vad använder man en klädnypa till?

b. Hur gör man när man använder en klädnypa?

c. Varför är det en grop i plasten där den röda pilen pekar?

d. Vilken uppgift har fjädern?

e. Varför trycker man där den blå pilen pekar? konservöppnaren

2. Beskriv hur en konservöppnare fungerar. Använd orden hävstång, kugghjul, kilformade, vev och skruv

Eleven ger exempel på tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid.

Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Hållfasta och stabila konstruktioner

broar

4a. Vilka material har använts vid bygget av de olika broarna? Skriv det under varje bild.

b. Vilken bro tror du är mest stabil?

c. Varför är det så?

5. Några elever har byggt en sugrörsbro. Så här diskuterade de:

– Det blir stabilare ju fler sugrör man använder.

a. Vad tycker du? Håller du med om något av det de säger?

– Om man bygger som trianglar blir det mer stabilt. – Gula sugrör är starkast

b. Rita en skiss som visar hur du skulle ha byggt sugrörsbron.

Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

lyftkranen

6a. Skriv vid pilarna vad delarna de pekar mot har för funktion.

b. Vilka material har man använt vid konstruktionen av kranen?

c. Varför har man valt det materialet, tror du?

d. Hur har man gjort kranen stabil?

Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Vanliga material

hus

7a. Varför ser husen så olika ut?

b. Vilka olika material har använts?

c. Varför valde man dessa material?

Eleven ger exempel på tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid.

Hur datorer styrs av program

8. Vilken funktion har dessa tre delar i en dator? Para ihop med rätt förklaring.

Processor Arbetsminne

Här finns de program och de data som används när datorn arbetar. Töms varje gång datorn stängs av. Kallas även RAM.

Hårddisk

Brukar kallas för datorns

hjärna. Består av flera miljoner små transistorer som får plats på en kvadrat med sidan 2 cm. Kan göra flera miljarder beräkningar per sekund.

9. Varför måste man programmera en dator?

Här finns både operativsystemet och de program som användaren av datorn behöver. Det kan vara ordbehandlingsprogram, musikprogram eller program som gör att man kan spela olika spel.

10. Vad är viktigt att tänka på när man skriver datorprogram? Sätt ett kryss vid det som stämmer.

Det spelar inte så stor roll hur man stavar eftersom datorn rättar till felen.

Raderna i programmet måste komma i rätt ordning.

Det är superviktigt att allt är exakt rätt stavat.

Alla rader måste vara med.

Glömmer man en rad så hittar datorn den på internet.

Det är inte nödvändigt att programmera. Datorn är supersmart ändå.

11. Varför kopplar man ihop datorer i nätverk?

TEKNISKA LÖSNINGAR

I vilka uppgifter ger du dig själv Tummen upp?

Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver på ett enkelt sätt hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Lärarens sida

Tummen upp! Teknik, kartläggning åk 6 kartlägger utvecklingen av elevens kunskaper och förmågor i teknik utifrån betygskriterierna i Lgr 22.

KUNSKAPER OCH FÖRMÅGOR I TEKNIK

Kursplanerna i Lgr 22 har huvudrubrikerna syfte, centralt innehåll och betygskriterier. Syftet avslutas med vilka förmågor och kunskaper som undervisningen i respektive ämne ska ge eleverna förutsättningar att utveckla. Kunskaper och förmågor återfinns i andra skolämnens kursplaner, vilket innebär att de tillsammans kan bli den röda tråd som ska genomsyra undervisningen, bedömningen, utvecklingssamtalen, planeringen, läxorna och proven. Det är naturligtvis inte samma kunskaper och förmågor i alla ämnen. Här är de kunskaper och förmågor som undervisningen i teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla.

Reflektera över tekniska lösningar – förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individ, samhälle och miljö samt hur tekniken har förändrats över tid

Kunskaper om tekniska lösningar – kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion

Arbeta med tekniska lösningar – förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG

Eftersom häftet innehåller teknikämnets hela centrala innehåll, rekommenderar vi att ni använder häftet vid lämpliga tillfällen under åk 4–6. Gör emellanåt en avstämning i översikten på sidan 20 när eleverna arbetar i häftet. Översikten är uppbyggd utifrån de betygskriterier som elevernas kunskaper ska mätas mot och det centrala innehåller för teknikämnet. Det centrala innehållet har i Lgr 22 rubrikerna; Teknik, människa, samhälle och miljö, Tekniska lösningar och Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar.

ELEVENS REFLEKTIONER

Det är viktigt att fånga elevens egna reflektioner. Varje område avslutas därför med rutan: I vilka uppgifter ger du dig själv Tummen upp? Här skriver eleven numret på de uppgifter som gick bra att lösa. Eleven blir delaktig när den behöver reflektera över sitt lärande och läraren får en bild över de moment som eleven behärskar respektive behöver arbeta vidare med.

EN SAMLAD ÖVERSIKT

Översikten kan användas för läraren och elevens egna reflektioner. Kanske kommer ni tillsammans fram till att eleven behöver träna mer på att utveckla de kunskaper och förmågor som hör ihop med betygskriterierna. Översikten är också användbar som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal och individuella planeringar. Till ytterligare hjälp för bedömning finns ett bedömningsstöd i pdf-format att ladda ner från www.liber.se. Där finns även facit till uppgifterna. Mer stöd finns på www.skolverket.se.

Betygskriterier i åk 6 som vi strävar mot:

Eleven ger exempel på tekniska lösningar och beskriver några av deras för- och nackdelar för individ och miljö samt hur de har förändrats över tid.

Eleven undersöker tekniska lösningar och beskriver hur några delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Eleven genomför enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

I arbetet bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.

Tekniska lösningarArbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar

Sidan 15, Teknik förr och nu

Sidan 5, Hur fungerar en lyftkran?

Sidan 8, Bygg en egen ficklampa

Sidan 12, Bästa raketen

Eleven gör dokumentationer där intentionen i lösningen är synliggjord.

ISBN 978-91-47-14413-6

© 2021 Hans Persson och Liber AB

REDAKTION Maria Granler, Birgitta Fröberg

GRAFISK FORM Eva Jerkeman

BILDREDAKTÖR Mikael Myrnerts

PROJEKTLEDARE Helene Ågren

ILLUSTRATION Jonas Burman

OMSLAGSFOTO Shutterstock

PEDAGOGISK GRANSKNING Nina Ullsten Granlund

Andra upplagan 2

REPRO Integra Software Services, Indien TRYCK People Printing, Kina 2022

Sidan 9, Lampor

Sidan 11, Designa en förpackning

Sidan 12, Hur kan lådbilen förbättras?

Sidan 10, Nytt hopptorn på badplatsen

Teknik, människa, samhälle och miljö

Sidan 17, Sopor förr och nu

Sidan 16, Rita en bild som visar vattnets väg till kranen och avloppsvattnets väg därifrån.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se = elevens markering = lärarens markering Om betygskriteriet delvis är uppfyllt, markerar ni en del av fältet.

BILDFÖRTECKNING

Hintau Aliaksei/Shutterstock 2 (2)

terekhov igor/Shutterstock 2 (3)

gresei/Shutterstock 2 (4)

Dudarev Mikhail/Shutterstock 3

Amnartk/Shutterstock 4 (1)

Andrew Chisholm/Shutterstock 4 (2)

Belozorova Elena/Shutterstock 4 (3)

Jo karen/Shutterstock 5

guentermanaus/Shutterstock 6 (1)

dibrova/Shutterstock 6 (2)

Lennart Hyse/TT 6 (5)

Den Rozhnovsky/Shutterstock 7 (1)

Pornanun K/Shutterstock 7 (2)

Olexandr Panchenko/Shutterstock 7 (3)

BEST - BACKGROUNDS /Shutterstock 7 (4)

anyamay/Shutterstock 15 (1)

Adisa/Shutterstock 15 (2)

ziviani/Shutterstock 15 (3)

erashov/Shutterstock 15 (4)

Comaniciu Dan/Shutterstock 15 (5)

Madarakis/Shutterstock 15 (6)

REDPIXEL . PL /Shutterstock 15 (7)

ifong/Shutterstock 16

AnikonaAnn/Shutterstock 18 (1)

insta_photos/Shutterstock 18 (2)

ANTONINA GUSINSKAYA /Shutterstock 18 (3)

Övriga foton: Hans Persson

I TUMMEN UPP! TEKNIK KARTLÄGGNING ÅK 6 finns uppgifter som är direkt kopplade till betygskriterierna för teknik och som utvecklar elevernas ämnesspecifika förmågor.

Tummen upp! kan med fördel användas som en förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i teknik eller som underlag för utvecklingssamtal.

Läs mer och bläddra i samtliga Tummen upp!-häften på www.liber.se

I serien ingår följande titlar

SVENSKA

Kartläggning åk 7

Kartläggning åk 6

Kartläggning åk 5

Kartläggning åk 4

Kartläggning åk 3

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kartläggning åk 7

Kartläggning åk 6

Kartläggning åk 3

ENGELSKA

Kartläggning åk 7

Kartläggning åk 6

Kartläggning åk 5

Kartläggning åk 4

Kartläggning åk 3

MATTE

Kartläggning åk 7

Kartläggning åk 6

Kartläggning åk 5

Kartläggning åk 4

Kartläggning åk 3

NO

Kartläggning åk 6

Kartläggning åk 3

TEKNIK

Kartläggning åk 6

Kartläggning åk 3

SO

Kartläggning åk 6 Ge/Sh

Kartläggning åk 6 Hi

Kartläggning åk 6 Re

Kartläggning åk 3 SO

Vi rekommenderar följande grundbok för teknikundervisningen i årskurs 4-6:

PRAKTISKA ESTETISKA ÄMNEN

Kartläggning åk 6

Idrott och hälsa

Kartläggning åk 3

Idrott och hälsa

Kartläggning åk 6

Bild

Kartläggning åk 6

Musik