Digitalisering Mathias Mathias Cöster Cöster & Alf&Westelius Alf Westelius UPPLAGA 2
BeGreppbart
Mathias Cöster & Alf Westelius
Digitalisering Digitalisering
Digitalisering ISBN 978-91-47-14352-8 © 2021 Mathias Cöster, Alf Westelius och Liber AB Förläggare: Patrik Riddersporre Redaktör: Sara Lindberg Gombrii Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Produktionsspecialist: Eva Runeberg Påhlman Projektledare: Eira Ekre
Andra upplagan 1 Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Repro: Integra Software services Tryck: People Printing, Kina, 2021
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se E-post: kundservice.liber@liber.se
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i innovation, design och management vid Syddansk universitet i Odense alfrehn@me.com
Ansvarig på Liber Patrik Riddersporre patrik.riddersporre@liber.se
Innehåll En digital dag
5
Bokens syfte och disposition 11 Del I. Begreppet digitalisering
15
IT genom historien 15 Digitalisering i organisationer 18 Digitalisering och privatpersonen 28 Digitalisering och kommunikation 33 Webben 39 Inbäddad IT 44 Branschpåverkan 48 Digitalisering av allt – ”The Internet of Things” 54 Avrundande tillbakablick 57 Del II. Digitaliseringens påverkan och dess konsekvenser 60
Digitaliseringen som möjliggörande och förstörande kraft 61 Internets påverkan på vår vardag och våra institutioner 73 Konsekvenser av permanens och spårbarhet för individ och samhälle 85 Digitaliseringens påverkan på organisering i tid och rum 94 Digitalisering och styrning av organisationer – administrationsgeneralisternas framväxt 105 Värden, möjligheter och fördelning – inkluderar digitaliseringen alla? 110 De digitala generationerna
Referenser 125 Register 128
122
En digital dag I samma stund som gryningsljuset letar sig in i sovrummet ljuder larmsignalen från mobiltelefonen. En lätt sömndrucken Maria sträcker sig efter telefonen och sätter väckningsfunktionen i snooze-läge. Efter tio minuter upprepas proceduren, men nu tänder hon lampan och låter fingrarna snabbt och vant röra sig över skärmen. På telefonens förstasida finns nyhetsapparna från de svenska rikstidningarna och en koncentrerad dos av nyheter från The Economist Espresso, material som i början av Interneteran fanns fritt tillgängligt, men numera ligger bakom betalväggar och nås via prenumerationer med månatlig autogirobetalning. Följande tio minuter ägnar Maria åt att skumma igenom rubrikerna för att få grepp om vad som hänt i världen medan hon sov. Tidningsredaktioner har i alla tider jobbat dygnet runt för att fånga upp nyhetsflödet. Skillnaden nu, i den digitaliserade världen, är att det sker utan skarvar. Såväl lokal som global information från världens alla hörn sammanstrålar i ett kontinuerligt flöde. I köket, medan kaffebryggaren puttrar, landar några smulor på surfplattans skärm. Telefonen har sina fördelar i smidighet och snabb uppkoppling, men för att få mer överblick är läsplattan överlägsen. Det är flera år sedan Maria hade ett fysiskt exemplar av en morgontidning framför sig och det är inget hon egentligen saknar. Då frukosten är avklarad öppnar hon Facebook-appen. Tre av vännerna gillar hennes inlägg från igår om kvällens stundande core-pass på gymmet (just det, träningsbagen måste med!), en har dessutom skrivit in en uppmuntrande kommentar. I trapphuset på väg ner mot gatan trycker hon in hörlurarna och startar podden hon började lyssna på igår eftermiddag. Det är ganska långa avsnitt i den där intervjupodden som hon gillar, så det är sällan hon lyssnar färdigt i ett svep.
5
Lagom till att hon kliver på tunnelbanan är intervjun slut och hon växlar över till att streama en av sina låtlistor, ”Mot jobbet!”, som hon lagt upp på sitt Spotify-konto. Upptempolåtar som får humöret att stiga och blodet att pumpa lite fortare. Medan Maria står axel mot axel med främlingar i en tunnelbanevagn, suckar Ove och tittar bekymrat ut över korna i ladugården. Gården på mellersta Gotland har gått i arv i ett par generationer och Ove själv har drivit den i tjugo år. Under den här tiden har både effektivitet och omsättning ökat successivt, vilket har varit absolut nödvändigt eftersom lönsamheten i hans del av lantbrukssektorn, mjölkproduktion, stadigt har sjunkit. I samband med det har den pågående digitaliseringen av lantbruket varit till hjälp. Sedan fem år tillbaka har han en ny dräng i ladugården, en DeLaval-mjölkrobot. Alltid till tjänst och med en kapacitet att mjölka betydligt fler kor och kubikmeter per dygn än vad Ove och hans anställda tidigare hann med. Dessutom får han kontinuerligt uppdaterad information på individnivå om såväl volym och kvalité som kons allmänna hälsotillstånd. Mjölkroboten har bara en stor svaghet, den är beroende av ett välfungerande elnät. Strömavbrott innebär utebliven mjölkning och nu är det dags igen. Ove suckar när han hör förtvivlade råmanden från kor vars juver börjar bli rejält spända. Överfulla juver gör inte bara ont, de riskerar även att leda till juverinflammation, vilket betyder kostsamma veterinärbehandlingar och tillfällig nedgång i produktionen. Nej, det är nog dags att investera i ett rejält dieselaggregat som kan generera ordentligt med reservkraft, för roboten har han inga planer på att göra sig av med. Det klickar till i låset när Maria lägger sitt passerkort mot avläsaren. Smidigare än kodlås, men hon undrar ibland hur länge och på vilket sätt Firman sparar data om in- och utpassage. Förvisso ska lagstiftningar likt GDPR reglera det, men man vet aldrig med Firman. Hon jobbar för en global managementkonsult, 6
e n d i g i ta l d a g
verksam i mer än 60 länder, som har ungefär 9 000 konsulter anställda. Med tanke på att mätning av olika slag utgör en viktig del av organisationens affärsmodell vore det konstigt om man inte höll reda på sina anställdas ut- och inpasseringar, på- och avloggningar med mera. De första timmarna ägnar hon åt att rapportera om insatser i de tre projekt hon för närvarande är involverad i. Hon gör det via Firmans affärssystem, ett gränssnitt som börjar bli välbekant vid det här laget. Som global aktör valde Firman att byta till och implementera programvara från den största affärssystemleverantören för cirka 10 år sedan. De som var med på den tiden vittnar om initiala problem, men efter cirka 1 ½ år hade processerna i organisationen börjat harmonisera bättre med systemet. Dessutom har de senaste uppdateringarna av business intelligence-funktionerna (BI) inneburit att det är mer intuitivt att interagera med systemet idag. Maria kan också konstatera att det finns stora fördelar med den gigantiska databas av global information som Firman har utvecklat och som hon relativt enkelt kan ta del av. Senast visade det sig till exempel att kunder till Firman i Seattle och Berlin hade haft liknande problem som en av de kunder i Stockholm hon för närvarande jobbar mot. De lösningar som implementerats i de två andra fallen var därför till stor hjälp även hos hennes kund. I samma stund som Maria reflekterar över global samverkan baserad på digitala kanaler, sitter Mirka vid sitt köksbord och tittar ut mot den tomma parkeringen. Förutom köksklockan på väggen som mekaniskt tickar, hörs inga andra ljud. Hon funderar på en kopp kaffe till, men beslutar sig för att avvakta. Hon borde ta sig för en massa saker, bland annat gå på den där datorkursen som lokalföreningen med aktiva seniorer anordnar. Hon är fullt medveten om sin digitala analfabetism och att den stänger henne ute från en massa saker. Men varför ska man inte kunna leva ett liv utan det där internätet? Det gick alldeles utmärkt förr, och det var dessutom riktigt trevligt. Runt den 25:e varje månad strömmade människor till postkontoret i den e n d i g i ta l d a g
7
mellansvenska småstad där hon jobbade. Hon var snabb att expediera, vilket alltid gav tid över för lite småprat med kunderna. Nu kan hon inte ens gå till sitt lokala bankkontor längre eftersom de till och med slutat expediera kontanter! En bank utan pengar, det är en märklig tid vi lever i, tänker Mirka. Men det är inte bara banktjänster som har kanaliserats till internätet. Tidningar, nyheter, bingo, ja, det mesta som är trevligt i tillvaron verkar ske på den plats hon inte har tillgång till. Dessutom har allt färre företag en kundtjänst man kan ringa till, eller i alla fall med en människa som svarar. Barnen (som för länge sedan flyttade till huvudstaden) vill att hon skaffar något som kallas e-post och bank-id och så försöker de övertyga henne om att telefoner med pekskärm vore toppen för henne. Då kommer de att kunna höras av mycket oftare, som om det vore så svårt för dem att ringa till den fasta telefonen som mest står och samlar damm ute i hallen. Hon har genom sina barn förstått att det är ett ständigt brus där ute i den digitala världen, men här hemma i hennes analoga hörn av tillvaron har det bara blivit tystare. Mitt på dagen äter Maria några bitar sushi vid skrivbordet, praktiskt när första punkten på agendan efter lunch är videokonferensmöte med en av projektgrupperna. Sedan pandemin har användningen av videokonferenssystem blivit ett slags förstahandsval. Kunden har sitt kontor i Malmö och Maria har blivit engagerad på grund av sin specialistkompetens inom medicinteknik. Klockan 17:00 loggar hon ut i tidsredovisningssystemet, och 45 minuter senare står hon ombytt och klar för det core-pass hon för några dagar sedan bokade in sig på via gymmets hemsida. Senare på kvällen loggar hon in på samma hemsida och letar upp sin träningsprofil. Vid varje pass registreras individuellt, via ett litet armband om vristen, puls, förbränning med mera. Resultaten visualiseras i ett stapeldiagram där dagens värden jämförs med genomsnittet för den senaste månaden. Det visar sig att hennes känsla överensstämmer 8
e n d i g i ta l d a g
med informationen, pulsen under dagens pass låg 7,5 procentenheter högre än vad den genomsnittligt gör. Bra när träningen verkligen tar, tänker Maria. Oves puls har fortfarande inte lagt sig efter samtalet han hade med elleverantören under eftermiddagen. Elen hade kommit igång för att bara kort därpå försvinna igen, lagom till dess att servern till roboten hade startat och var redo att uppdatera informationen om såväl ko- som mjölkkvalité. Till slut hade Ove, med hög och ganska uppjagad stämma, föreslagit att om inte elleverantören kunde fixa elen så kanske de kunde komma till hans gård för att handmjölka de 500 kor som borde ha blivit mjölkade för flera timmar sedan. Sedan några timmar är dock strömmen tillbaka på nytt och flertalet av korna har till slut fått släppa ifrån sig av sitt vita guld. Efter kvällsmaten har Ove sjunkit ner i soffan med datorn i knät. Sedan förra året har han i alla fall bra bredbandsuppkoppling, tack vare ett lokalt fiberinitiativ. Det underlättar den del av arbetet som handlar om att söka olika former av gårdsstöd. Även om han, liksom många andra kolleger på ön, har en skeptisk inställning till diverse myndigheter, är han tvungen att medge att Jordbruksverkets e-tjänster numera är riktigt smidiga att använda. Till skillnad från Ove är kvällstid i soffan för Maria lika med en stunds avkoppling. Hon surfar därför runt bland hemsidorna till de streamingtjänster som hon abonnerar på. På andra sidan rummet står en 42-tums LED-tv och ser övergiven ut. Hon har funderat på att skaffa en Chromecast så att bilden från datorn och surfplattan kan överföras till tv-skärmen, men det har inte blivit av. Det är inte heller särskilt ofta som hon konsumerar tablå-tv numera, faktum är att senast det hände var när hon var hemma på ön i julas. Sedan blir det också vid större idrottsevenemang, även om det är roligare att gå på sportbaren runt hörnet tillsammans med några vänner. Det som är stream ingtjänstens främsta kvalité är möjligheten att följa serier, och e n d i g i ta l d a g
9
det är inte ovanligt att det blir ”bara ett till” avsnitt innan hon släcker lampan. Den här kvällen är hon dock ovanligt disciplinerad eftersom den 25:e snart infaller. Istället för ytterligare ett avsnitt loggar hon med hjälp av bank-id in på bankens hemsida och godkänner några e-fakturor. Det händer fortfarande att hon får hem räkningar i pappersformat, men de är få. Normalfallet är autogiro och e-faktura. Tablå-tv-utbud är något som Mirka verkligen har bra koll på. Även om hon förmodligen är en i en försvinnande skara av prenumeranter, är de ändå tillräckligt många för att TV-Guiden ska levereras till hennes brevlådeinkast en gång i veckan. Hon fick prenumerationen i julklapp av barnen för några år sedan och året efter fick hon också en ny tv. LED hade det stått på kartongen och hennes omedelbara undran var om den på något sätt var böjbar. Den hade en fantastisk bild och eftersom hyreshuset hade något som kallades fiberkabel har hon ett brett utbud av kanaler också. Även om hon främst är en SVT-tittare måste hon erkänna att eftermiddagar med Dr Phil är något hon inte gärna missar. Och på kvällarna blir det ofta en film från boxen. Den är fantastisk, gamla och nya filmer i ett oändligt utbud – och allt ryms i den lilla lådan på tv-bänken! Och när Mirka själv får välja blir det gärna en lagom blandning av kärlek och äventyr som det är behagligt att somna till. Som avslutning på kvällen klickar Maria på länken till en onlineföreläsning på YouTube om medicinteknikens framtida möjligheter som en kollega mejlat över. Det kompakta och innehållsrika formatet tilltalar henne och ger några uppslag att ta med sig till morgondagens fortsatta arbete med Malmökunden. Hon pratar in ett meddelande till sig själv på telefonen, en slags vokal post-it-lapp hon gärna använder sig av. Perfekt för att slippa ta med sig tankarna i sängen. Innan hon ställer alarmet i telefonen ögnar hon igenom nyhetsapparna en sista gång. Hon sneglar på den skönlitterära boken som med lätt dammigt 10
e n d i g i ta l d a g
omslag ligger bredvid telefonen på nattduksbordet. Trots ljudboksutbudet föredrar hon fortfarande att ibland hålla i en bok med text på papper. Hon beslutar sig ändå för att släcka, lägga huvudet på kudden och sjunka in i en värld av (än så länge) analoga drömmar. Men vem vet, snart kanske det finns digitala sådana att ladda ner?
Bokens syfte och disposition Den här boken heter Digitalisering – vad är då det? Begreppet digitalisering stammar från latinets digitus, finger (eller tå). Eventuellt har det gått via associationen till att räkna på fingrarna. Med datorernas intåg kom det så småningom att beteckna att göra något datorläsbart. Att digitalisera en bok eller en bild innebär att göra den tillgänglig i elektronisk form. Vartefter datorer spritt sig i vår vardag och mycket av vår informationshantering har blivit datorstödd i någon form, har digitalisering kommit att beteckna datorisering över huvud taget och kopplas till datoriseringens konsekvenser. Den färgar Marias, Oves och Mirkas liv och påverkar vårt samhälle på både synliga och mindre synliga sätt. Det är denna vida betydelse som vår bok utgår från. Vi granskar alltså datorisering och hur den påverkar vår vardag, omvärld – och framtid. Digitalisering kan alltså sägas ta sin utgångspunkt i omvandling till binär form, datorns ”ettor och nollor”, att vi kan överföra någonting till en dator. Det närliggande begreppet virtualisering pekar istället på en konsekvens av digitalisering – hur vi blir oberoende av den fysiska formen, av tid, rum och materia. Det talas till exempel om virtuella möten, virtuella organisationer och virtuella maskiner. I det virtuella mötet umgås vi utan att vara på samma plats – eller ens samtidigt. Den virtuella organisationen är ett samarbete som utåt, mot kund eller leverantör, ter sig som en enhetlig organisation, men där det inte finns en sammanhållen juridisk enhet, utan istället ett datorstött samarbete mellan ett antal fristående parter. Den virtuella B okens syfte och disposition
11
maskinen är en logisk dator, till skillnad från en fysisk; mjukvara gör det möjligt att använda någonting som ter sig som en fristående dator, men där många ”virtuella” datorer kan köras på en och samma fysiska dator. Detta gör det till exempel möjligt att tillfälligt utnyttja datorkraft utan att behöva köpa, installera och sköta hårdvara, och att öka och minska prestanda och kapacitet efter behov. Ytterligare ett närliggande begrepp är IT, som kan utläsas informationsteknik. Eller med dagens förkärlek för långa ord, informationsteknologi. Informationsteknik betyder egentligen teknik som kan hjälpa oss att hantera information. Informationsteknologi betyder läran om, kunskap om eller samtal om informationsteknik. Men som IT (och informationsteknologi) används i dagligt tal, står det för tekniken snarare än kunskapen, för datorer, mjukvaror, nätverk etcetera, utan att specifikt gå in på delarna. I den här boken kommer vi inte att fördjupa oss i tekniken som sådan. Vi kommer att hålla oss till användningen och dess konsekvenser. Begreppet digitalisering står på agendan i många sammanhang. Från politiska och offentliga organisationer till småföretag och stora koncerner verkar det råda konsensus om att digitalisering är av fundamental betydelse för våra samhällen. Sällan berör dock diskussionen vad begreppet digitalisering faktiskt kan betyda, något som det är tänkt att den här boken ska bidra till att reda ut. Bokens omslag utgörs av svarta pärmar, och på ett sätt är det illustrativt för synen på digitalisering. Till vardags används ofta begreppet som en svart låda. Vad som finns i den, pratar vi däremot sällan om. Därför är vår ambition att försöka öppna den svarta lådan och studera digitalisering ur olika perspektiv. Vi kommer givetvis inte att beröra alla delar i lådan, det är omöjligt i en bok med det här formatet. Istället har vi gjort ett urval av perspektiv som vi finner centrala för att kunna reflektera över och förstå begreppet digitalisering och digitaliseringens konsekvenser. 12
e n d i g i ta l d a g
Boken består av två delar. I den första, Begreppet digitalisering, tecknas en bakgrund. Vi börjar med ett raskt svep över IT genom historien, följt av exempel på hur organisationer och privatpersoner successivt har kommit att påverkas av digitaliseringen. Därefter riktas blicken mot påverkan på kommunikationen. Utifrån den basen går vi vidare till hur webben har utvecklats och vuxit i betydelse i vårt samhälle och hur digitalisering inte bara har utvecklats i det vi uppfattar som datorer, utan i allt större utsträckning även finns som en mer dold komponent (s.k. inbäddad IT). Därefter vidgar vi blicken till hur branscher påverkats och hur allt fler saker i samhället blir uppkopplade (kal�lat ”The Internet of Things”), med ökad tillgänglighet, funktionalitet – och granskningsmöjlighet. I avrundningen av del I blickar vi tillbaka på genomgången och noterar hur digitaliseringen, likt kunskapsutveckling, varken är neutral eller enbart positiv. Den är istället en utveckling på gott och ont, där upplevelsen av den varierar beroende på bedömarens utgångspunkt. Med avstamp i del I, bygger del II vidare på diskussionen om digitaliseringens påverkan och dess konsekvenser. Vi återkommer här till flera av de perspektiv som introducerats i del I, och utvecklar dem genom att spekulera i och lyfta fram olika aktuella och framtida konsekvenser av digitaliseringen. Inledningsvis betraktar vi dess möjliggörande och förstörande krafter, för att därefter återvända till Internet och diskutera hur webben påverkar vår vardag och våra institutioner. Detta leder vidare till konsekvenser som digitaliseringen, och de stora datamängder den genererar, har för oss avseende digital permanens och spårbarhet. Därefter fördjupar vi bilden av hur digitaliseringen utvecklat våra möjligheter till organisering och styrning. Till sist i del II diskuterar vi fördelningen av de värden och de möjligheter som digitalisering skapar, och att det finns de som aldrig får ta del av dess frukter. Boken avslutas med en kort sammanfattning där vi försöker blicka framåt och spå i kristallkulan, något som är svårt och vanskligt när det kommer till digitalisering. Mycket av det som B okens syfte och disposition
13
vi beskriver i boken kunde för något decennium sedan bara vagt skönjas i en ganska diffus framtid. Lika svårt är det att idag förutsäga hur digitaliseringen kommer att påverka oss 10–20 år in i framtiden. Det beror på att den digitala teknikens möjligheter ständigt utvecklas och öppnar ett oändligt antal tillämpningsområden. Framtida val – eller oöverlagda handlingar – påverkar vilka som leder vidare, vilka som stängs och vilka som aldrig utforskas. Vi försöker ändå, utifrån konceptet om digitala generationer, att spekulera i vad digitaliseringen kan komma att betyda framöver. Låt oss dock börja med att gå bakåt och studera IT genom historien.
14
e n d i g i ta l d a g
Register A administrativa generalister 105–110 affärsmodell 7, 51, 76, 77–81, 85, 114–115, 118 affärssystem 7, 24, 26, 80, 107, 108 AltaVista 41, 115 Amazon 49, 77–78, 79, 93 Android 64 ansiktsigenkänning 73 Apple 56, 64, 113 ATTAC 111 auktoritet 30–33 automatisering 49, 71, 115, 117–120 avkodning 22, 34 B Baidu 41 bank-id 8, 10 bankärende 58, 67 banksektorn 48, 49 Berners-Lee, Tim 40 best practices 26, 108 Big data 87–88, 94 binary digit, bit 33–34 blogg, blogga 30, 32, 75, 76, 92, 94, 98, 118 bokföring 19, 23, 24, 106 bounty 115 brandvägg 121 business intelligence (BI) 7 C civilsamhället 95, 97–100 coronapandemin 8, 71, 83, 84, 85, 93, 101, 103 D data 6, 13, 15–16, 20–21, 22, 23, 24, 34, 40, 54, 55, 62, 63, 77, 86, 87, 88, 89, 90, 92, 106, 107–110, 116, 118 Datainspektionen (se IMY )
128
datalogi 21 datamängd 13, 54, 63, 88, 99, 118 dataskyddsförordningen (GDPR) 6, 91 datorspel 30, 48, 51–54 delning 35, 42–44, 48, 71 demokrati, demokratisk 22, 30, 56, 90, 92, 98, 111, 112, 116, 120 digitala generationer 73, 122–124 digitala styrsystem 47, 71, 106 diskursiv kommunikation 38 distansarbete 72, 101 dot.com 77 E e-förvaltning 81–82 e-handel 69, 77–79 EDPS (European Data Protection Supervisor) 92 efterfrågestyrning 46 ekonomistyrning 105 Electrolux 20, 70 elektroniska spår 86–90 Ericsson 20, 66, 68, 86, 117 F Facebook 5, 75, 76, 89, 92, 93, 96, 97, 100, 113–114, 115 Facit 19–20, 70 fake news 76, 117 fildelning (se delning) FRA-lagen 90 frivilligorganisation, frivilliggenererad 32, 39, 42, 99–100, 119 G GDPR (se dataskyddsförordningen) googla 42, 73, 74, 76 Google 41–42, 47, 74, 86, 89, 90, 124 gps 45–46, 99 GPT (general purpose technology) 62 grafisk industri 48
H hemdatoravdrag 30 hjärtstartarregistret, svenska 100 hypertext 40 hålkort 17 I IBM (International Business Machines) 19, 22, 24, 25, 28, 72 IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) 91–92, 94 inbäddad IT 13, 44–48, 54 infologi 21 informationsflöde 58, 71, 89, 92, 94 informationssystem 16, 69, 70, 81, 92, 105–107 informationsteknik, informationsteknologi (se IT ) informationsteori 34, 38 Inktomi 41 instruktionsvideo 32, 74 instrumentell kommunikation 38 Internet 5, 13, 29, 30, 31, 39–40, 42, 45, 47, 49, 53, 54–57, 61, 66, 67, 69, 73–85, 86, 90, 93, 94, 96, 97, 98, 111, 112, 118, 122, 123 Internet of Things, Sakernas Internet 13, 54–57 iPhone 64 IT 12–13, 14, 15–18,20, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 44–48, 54, 57, 62, 65, 77, 82, 103, 107, 114, 115 K kilskrift 15–16 Klarna 49, 78–79 kommunikation 18, 21, 23, 30, 33–39, 40, 50, 52, 56, 58, 62, 77, 84, 85, 88, 89, 94, 95–96, 97, 98, 102, 112, 117, 122, 123 kommunikationsgenre 36–37, 103 kommunikationssyfte 38–39
kontorsmiljö 102–103, 104 korrekt överföring 33–34 kreativ förstörelse 50–51 källkritik 76, 119 L Langefors, Börje 21, 34 länkning 40–42 lärplattform 83 läskunnighet 15, 66 M management science 105 metadata 21 MeToo 99, 111 Microsoft 24, 70, 102, 103, 104, 107, 113 Missing People 100, 111 mobiltelefon 5, 30, 37, 49, 51, 63–64, 66, 67–68, 70, 91, 94, 98, 99, 100, 113, 123 mobiltelenät 30, 67 molntjänster 30, 71 N Networked Society (se uppkopplade samhället) new public management (NPM) 109 Nokia 20, 70, 115 nyhetsapp 5, 10 nyhetsförmedling 31, 55 nätverkseffekter 41, 113, 114, 115, 120–121 O organisering 13, 61, 94–104 organisering av arbetsplats 100–104 organisering av civilsamhället 97–100 P pandemi (se coronapandemin) path dependence 63 pc 22, 72 personuppgifter 91, 92 R egister
129
Piratpartiet 99, 111 ”plug and play” 80 positionsbestämning 45 processorkraft 23, 77 R regimkritik 112 reklam 41, 42, 44, 48, 55, 89 robot, robotisering 6, 9, 58, 62, 117, 118, 119 rutin, informationsbaserad 105 röntgen 19, 44, 47 S SAP 24, 26 Siemens 18, 19, 33 signalspaning 90–91 självstyrningslogik 82–83 Skatteverket 82–83 smartphone, smart telefon 17, 30, 44, 45, 47, 49, 51, 57, 64, 66, 86, 87, 100, 104, 123 smittspårning 55, 93 sms 30, 35, 36, 37, 63, 82, 89, 100 SMS-Livräddare 99 Spotify 6, 44, 67 spread 115 spårbarhet 13, 85–94 standardprogram 23–24, 26, 28, 32 standardsystem 25, 26, 27, 107, 109–110 strategisk kommunikation 38 streamingtjänst 9, 44, 45 styrsystem 47, 71, 106 sökbarhet 40–42 sökmotorer 41, 42, 49, 74, 76, 86, 118 T telefax 29 telegraf 18, 33, 39, 63, 95
130
R egister
tillgängliggörande, tillgänglighet 13, 37, 39, 42–44, 49, 62, 74, 75, 79, 83, 85, 107, 108, 123 trådlös uppkoppling 45, 55, 76 Twitter, twitterupprop 99, 112 U universitet 19, 21, 53, 83–84, 111, 115–116, 123 uppkopplade enheter 39, 55 uppkopplade samhället, det 56, 61, 73 V verksamhetsstyrning 106, 110 videokonferens 8, 102 videomöte 35, 83, 84, 103 virtualisering 11 virtuell organisation 11, 96 virtuella nätverk 95–97 västernisering 121 W Walmart 77–78 Web 2.0 32 webben 13, 31, 32, 39–44, 48, 73, 74, 80, 111, 118 weblog 32 wikikonceptet, Wikipedia 31, 32, 73, 107, 119 World Wide Web 40–42 Y YouTube 10, 32, 43, 53, 88 Å återförsäljare 78, 80, 81, 88 Ö övervakning 55, 58, 59, 99, 101, 104, 112 övervakningssamhället 90–93 5G-teknik 62, 67, 86
Digitalisering Digitalisering är ett begrepp högt på agendan är ett begrepp somsom stårstår högt uppupp på agendan i i många sammanhang. Att digitalisering är av många sammanhang. Att digitalisering är av fundamental betydelse samhällen är fundamental fundamental betydelse betydelse för för för våravåra våra samhällen samhällen är de är de de flesta överens om, men sällan diskuteras vad beflesta flesta överens överens om,om, menmen sällan sällan diskuteras diskuteras vadvad be- begreppet faktiskt betyda. Detta författarna greppet greppet faktiskt faktiskt kankan kan betyda. betyda. Detta Detta vill vill vill författarna författarna Mathias Cöster Westelius ii den Mathias Mathias Cöster Cöster ochoch och Alf Alf Alf Westelius Westelius redareda reda ut iut ut den den här boken, som nu är inne på sin andra upplaga. här här boken. boken. De De görgör det det genom genom att diskutera att diskutera såväl såväl De gör det genom att diskutera såväl digitalisedigitaliseringens digitaliseringens framväxt framväxt somsom olika olika aktuella aktuella ochoch ringens framväxt som olika aktuella och möjliga möjliga möjliga framtida framtida konsekvenser konsekvenser av den. av den. Till Till exempel exempel framtida konsekvenser av den. att Internet att Internet är ett är slags ett slags drömmarnas drömmarnas nät nät – – men”Mathias men kankan detCöster det ävenäven sesAlf ses som som mardrömmarnas mardrömmarnas och Westelius tar med läsarennät? på nät? en resa
BeGreppbart
BeGreppbart
där digitaliseringen problematiseras med utgångspunkt i informationsteknikens historiska framväxt. På så sätt ”Mathias ”Mathias Cöster Cöster och och Alf Westelius Alf Westelius tar med tar med läsaren läsaren på en påresa en resa formulerar författarna ett viktigt fundament för fortsatt där digitaliseringen där digitaliseringen problematiseras problematiseras medmed utgångspunkt utgångspunkt i i diskussion om teknikens möjligheter och begränsningar ur informationsteknikens informationsteknikens framväxt. framväxt. Påalla såPåsätt så sätt ett brukarperspektiv.historiska Jaghistoriska rekommenderar med ambitionen formulerar formulerar författarna författarna ett viktigt ett viktigt fundament fundament för fortsatt för att förstå och påverka det moderna samhället att fortsatt ta diskussion diskussion omoch teknikens omreflektera teknikens möjligheter möjligheter och och begränsningar begränsningar ur ur till sig av över innehållet.” ett brukarperspektiv. ett brukarperspektiv. Jag rekommenderar Jag rekommenderar alla med alla med ambiambiPär J. Ågerfalk, professor i informationssystem vid Uppsala universitet tionen tionen att förstå att förstå och och påverka påverka det moderna det moderna samhället samhället att taatt ta till sig tillav sigoch av och reflektera reflektera överöver innehållet.” innehållet.” Pär J. PärÅgerfalk, J. Ågerfalk, professor professor i informationssystem i informationssystem vid Uppsala vid Uppsala universitet universitet
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av är enärserie en serie introducerande introducerande böcker böcker i i BeGreppbart BeGreppbart samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. samhällsvetenskap. samhällsvetenskap. VarjeVarje boknötskal. bok behandlar behandlar centralt ett centralt Greppbar kunskap i ett Heltettenkelt. begrepp begrepp och och adderar adderar en pusselbit en pusselbit till vår till förståelse vår förståelse av av samhället. samhället. Utforskande. Utforskande. Fokuserat. Fokuserat. Dynamiskt. Dynamiskt. Greppbar Greppbar kunskap kunskap i ettinötskal. ett nötskal. HeltHelt enkelt. enkelt.
Best.nr Best.nr 47-14352-8 47-14352-8 47-14352-8 47-14352-8 Tryck.nr Tryck.nr