9789147143443

David Cardell är universitetslektor i barnoch ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

BeGreppbart

”Den här boken klargör innebörderna i barndom som centralt teoretiskt begrepp, liksom kopplingar till närliggande begrepp som exempelvis generation, ålder, barnperspektiv, med tydligt avstamp i kritiska perspektiv och grundat på aktuell empirisk forskning. Boken är i högsta grad tvärvetenskaplig och utgör ett efterlängtat tillskott till kurslitteraturlistor i undervisning om barn och barndom på både grundnivå och avancerad nivå.”

Karin Zetterqvist Nelson professor i tema Barn vid Linköpings universitet

David Cardell & Johanna Sköld

Johanna Sköld är professor i tema Barn vid Linköpings universitet.

Barndom David Cardell & Johanna Sköld

BeGreppbart

berör oss alla. Vad barndom är och bör vara syssel­ sätter bland annat forskare, pedagoger och föräldrar, samt barn själva. Med den här boken vill författarna bidra till förståelsen av barns och barndomars plats och roll i samhället. I boken behandlas barndomens historiska föränderlighet såväl som nutida varia­ tioner av barndomar och vad barndom kan tänkas vara i framtiden. Boken är användbar inom socio­ nomutbildning, lärarutbildning och dess utbild­ ningsvetenskapliga kärna.

Barndom

Barndom

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-14344-3 Tryck.nr 47-14344-3

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Barndom ISBN 978-91-47-14344-3 © 2023 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Carin Soussi-Engman Formgivning: Fredrik Elvander Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mats.borjesson@buv.su.se Alf Rehn, professor i innovation, design och management, Syddansk Universitet, aamr@iti.sdu.dk

Ansvarig förläggare Helena Ekholm, Liber Helena.Ekholm@liber.se

Innehåll Tänk dig …

7 Bokens disposition 11

Del I. På tal om barndom 13

1. Barn och barndom i vetenskap – en inledning till begreppsvärlden 13 2. Barnperspektiv 20 3. Barns perspektiv 31 4. Generation och kritiska perspektiv på ålder 39 Del II. Vad är ett barn? 54

5. Vem är barn, vem är vuxen? 54 6. Barndomsideal och levd barndom 78 7. Framtidens barndomar 93 Tänk dig … 108 Referenser 111 Register 126

Tänk dig …

Tänk att du ställs inför frågan: Hur var din barndom? Denna fråga förekommer i olika varianter i vuxnas vardagsliv och bygger på ett antagande om att människor haft en barndom som låter sig beskrivas. För somliga är det enkelt – barndomen har traderats många gånger förut i samtal med familjemedlemmar; det finns fotoalbum, teckningar, kläder och andra sparade saker som minner om tiden som barn. För andra är det svårt – barndomen är något man sällan pratar om, minnesbilderna kan vara få, fragmentariska och ibland smärtsamma. Genom våra svar summeras och värderas barndom utifrån personliga erfarenheter. Kanske beskrivs den barndom som du själv sätter ord på som ”bra” eller ”tuff”. Ibland tas sådana beskrivningar av vår barndom som utgångspunkt för vilka vi är eller har blivit. Hur barndomens villkor gestaltat sig förklarar senare framgångar och motgångar som vuxen. Det är ett sätt som barndom är närvarande i många vuxnas liv. Men för att förstå vad barndom är för något kan vi inte enbart utgå från vuxnas subjektiva backspegel på de barn de en gång var. Att lyssna till dem som är barn idag är betydelsefullt och kan ge viktig kunskap om barndom.

Denna bok handlar om barndom, och just därför inte enbart om barn. Enskilda barn växer upp och blir vuxna, men barndom är ett beständigt fenomen i våra samhällen och i våra liv.

Den sysselsätter vuxna som föräldrar, professionsutövare, forskare eller kort och gott personer som genomlevt en barndom.

Barndom är också ett område som blir till föremål för debatt och styrning från politikens, ekonomins och omsorgens områden där vuxna oftast är de som kommer till tals. Samtidigt är barndom också en angelägenhet för barn. Idag finns det förväntningar på att barn ska ges utrymme att ge sina perspektiv på tillvaron. Vi ska i denna bok återkomma till sammanhang där 7

”barns perspektiv” på barndom visar sig betydelsefulla. Ett särskilt viktigt område som hjälper oss att ringa in olika upplevelser, definitioner och konflikter som rör barndom är forskningsfältet tvärvetenskapliga barndomsstudier – childhood studies.

Sedan några decennier tillbaka har barndomsstudier studerat variationer av barndom, lokalt och globalt. Fältet har varit betydelsefullt för att förstå samtida barndomar liksom barndomar ur ett historiskt perspektiv.

Den barndom du själv beskriver som svar på frågan ovan kan förstås i relation till andras barndomar. Att du sitter med en bok med titeln Barndom talar för att du söker fördjupa dig i forskningsperspektiv på ämnet. Kanske är du då redo att relatera din barndom till andras upplevelser liksom till samtida och framtida barndomar. Sannolikt är det inte första gången du konfronteras med bilder av vad barndom skulle kunna vara. Det finns en omfattande flora av idéer om vad en lycklig eller olycklig barndom innebär och vad som är ett bra eller dåligt föräldraskap. Problemet är att så kallade normativa beskrivningar av hur barndom och föräldraskap bör se ut ger intryck av att vara grundade i stabil kunskap om barn, och därför kanske inte uppfattas som just normativa. Men kunskap om barn, deras livsvillkor och utveckling, är i ständig förändring. Kunskapande är i sig heller inte fritt från normer. Dessutom varierar barndomens villkor med såväl tid som plats. Hur barn lever, vilken roll de har i samhället och deras relationer till andra (såväl andra barn som till föräldrar och andra vuxna) påverkas av när och var detta sker. Med den här boken vill vi ge dig redskap att urskilja förgivettagna föreställningar om barndom, normativa påståenden om vad som är bäst för barn samt hur vi kan förstå olika barndomars villkor i vårt samhälle.

Vad kan föreställningar om barndom handla om? Ett exempel är att barn återkommande framställs som en homogen grupp, trots att barndomen varierar betydligt utifrån ålder, kön, funktionsvariation, etnicitet, socioekonomiska förhållanden och även var i landet eller världen man växer upp. Ett annat 8

T ä n k dig …

exempel gäller att barndom vanligen associeras med utveckling. Att barn ska utvecklas och lära sig saker är ofta centralt för många förståelser av barndom. Här dyker det ”normala” barnet återkommande upp i resonemangen. Barnet som är genomsnittligt och igenkännbart framstår därigenom som naturligt. Men om vi funderar lite mer och problematiserar de enkla kännetecken som verkar givna i talet om barndom blir det mer komplext. Barn lever inte nödvändigtvis de liv som generaliserande beskrivningar av barndom inbegriper. I varierande omfattning faller barn utanför berättelser och anspråk om vad som är det ”normala”. Det hade kanske inte varit så problematiskt om inte det normerande också rymde en maktdimension. Det utgör en måttstock för när insatser anses nödvändiga för att hantera barn som avviker från normen. Normer, eller ideal som vi skriver om i den här boken, slår an tonen kring vad som anses vara barns bästa. Men vad som anses vara bäst för barn kan variera mellan tid och plats, liksom mellan olika perspektiv som framhåller exempelvis barns aktörskap eller understryker deras utsatthet.

Du tänker kanske att du själv ser till barns bästa och att du gärna utgår från ett barnperspektiv. Men vad innebär begreppet barnperspektiv egentligen? Är det samma sak som att se till barns bästa, eller att uppmärksamma barns perspektiv? Dessa begrepp behandlas i den här boken. Vi kommer också att uppmärksamma att diskussioner om barns bästa ibland innebär en förhandling om vad som är bäst för andra människor, till exempel föräldrar eller lärare, utan att det sägs rakt ut. Att barn idag tillskrivs rättigheter, just utifrån att de är barn, betraktas ofta som att barns bästa värnas i vårt samhälle. Sedan 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter (Förenta nationerna 1989) – barnkonventionen – lag i Sverige. Barnkonventionen är ett rättighetsdokument som togs fram under ett omfattande arbete som pågick åren 1978–89 där ett stort antal länder var inblandade. Men att få så många, med skilda kulturella, politiska, religiösa och ekonomiska utgångspunkter, att komma överens innebar också att vad som skulle betecknas som barns rättigheT ä n k dig …

9

ter behövde förhandlas. Denna förhandling rörde bland annat vem som skulle räknas som barn och vilket utrymme föräldrars bestämmanderätt skulle ha (Holzscheiter 2010; Lindkvist 2018). Att tillskriva barn specifika rättigheter innebar samtidigt att föräldrars rättigheter utmanades (Sandin & Josefsson 2022).

Utifrån ett förhållningssätt som ifrågasätter samtidens relationer mellan barn och vuxna, menar David Eberhard (2013) – debattör och psykiater – att ett så kallat diktatoriskt barn inte ger vuxna handlingsutrymme att bestämma. Eberhard exemplifierar med barns delaktighet i att bestämma familjers resmål eller vilken mat som serveras i hushållet. Barnen har med Eberhards retorik tagit makten. Detta exempel visar hur barns vunna rättigheter skapar diskussioner om vinnare och förlorare då det kommer till makt.

Vår utgångspunkt i denna bok handlar inte om att maktfullkomliga barn ger förklaringen till förändrade relationer mellan barn och vuxna. Om vi fastnar i vad som anses som barns bästa och önskvärda relationer mellan barn och vuxna riskerar faktiska och skiftande villkor för olika barndomar att förbises.

I stället betonar vi förändrade samhällsvillkor, en konsumtionsinriktad ekonomi och en förändrad vuxenhet som grund för en omprövning av relationer mellan barn och vuxna.

Barndomar präglas av den samtidskontext de genomlevs i.

Sådant som politik, juridik, kultur, ekonomi och teknik spelar en viktig roll. Den barndom du själv har haft är inte samma barndom som dagens generation barn genomlever, även om de växer upp på samma plats som du gjorde. Det finns inte en och samma beständiga barndom. Innebörden av att höra till olika generationer är en aspekt för förståelsen av barndom. Begreppet generation diskuteras i kapitel 4.

Barn själva funderar över livet, sin plats i samhället och hur olika livsvillkor kan förstås. De är för att låna ett populärt begrepp kompetenta aktörer. Begreppet rymmer exempelvis att barn tänker, agerar och förhåller sig till världen på ett aktivt sätt. Det är en viktig dimension av barndom som forskning 10

T ä n k dig …

idag uppmärksammar. Vi ska återkomma till aktörskap som utgångspunkt för att resonera kring vad det innebär för förståelse av barndom, liksom för hur barn blir betydelsefulla i samhället.

Kanske funderar du på detta med kompetens, möjligen med viss skepticism. Är barn alltid kompetenta? Alla barn? I alla sammanhang? Kanske är det denna typ av frågor du brottas med när du funderar på vad som kännetecknar barndom och barn.

Vad barndom ”är” och blir hänger ihop med frågor som tangerar privat familjeliv och offentlig styrning, ideal och faktiska samhällsvillkor samt politik och ekonomi. Det råder inte konsensus om barns plats i samhället, hur deras samtid och vägar in i framtiden ska gestalta sig. Det är skäl som talar för vikten av att diskutera barndom som ett historiskt, samtida och framtida fenomen, vilket vi gör i den här boken.

Bokens disposition Genom exempel från i huvudsak Sverige, men också från andra delar av världen, berör den här boken sådant du kanske känner igen från ”din barndom”, medan andra exempel hör till andra sammanhang och en annan tid. Den första av bokens två delar, På tal om barndom, ägnas åt ett antal begrepp som har en betydelsefull roll i forskning om barndom och barn: • barnperspektiv • barns perspektiv • generation och kritiska perspektiv på ålder.

I genomgången av begreppen berör vi frågor som är av relevans för att förstå vad det innebär att vara barn idag, igår och i olika delar av världen. En problematiserande fråga handlar om huruvida barnperspektivets retoriska slagkraft kan ha påverkat dess betydelse och nytta. Hur skiljer sig begreppet från barns perspektiv?

T ä n k dig …

11

Bokens andra del har rubriken Vad är ett barn? Barndomar förändras över tid och ser olika ut i skilda kontexter. På så sätt varierar innebörden av begreppet ”barn”. Med denna utgångspunkt blir det tydligt att ”barn” inte nödvändigtvis refererar till en bestämd grupp. Samtidigt har ålder kommit att bli en nyckelkategori för att både avgöra vem som är barn och vem som är vuxen, och hur barn ges inflytande eller blir delaktiga i sådant som gäller rättigheter, politik och konsumtion. Gruppen barn definieras idag som människor i åldrarna 0–18 år, men så har det inte alltid varit. I kapitlet diskuterar vi hur åldersgränser har varierat över tid, vilka andra aspekter än ålder som har gjorts till barndomsmarkörer och hur barndomar kan skilja sig åt mellan olika grupper av barn. Kapitlet berör även spänningen mellan olika barndomsideal och levda barndomar. Avslutningsvis diskuterar vi framtidens barndomar och vad som väntas stå på spel framöver för morgondagens barn och vuxna.

Tack … till seminariedeltagare vid tema Barn för konstruktiva inspel.

Tack till Lucas Gottzén för idé och uppmuntran att skriva boken och till Mats Börjesson och Alf Rehn, redaktörer för Libers bokserie BeGreppbart som har gett oss den här möjligheten. Tack också till Helena Ekholm för stöd under processen.

12

T ä n k dig …

Del I.

På tal om barndom

Barndomsstudier är den tvärvetenskapliga utgångspunkten för den här boken och med det följer ett intresse för barns livsvillkor och föreställningar om barndom runt om i världen. Historiska, antropologiska, sociologiska, geografiska, pedagogiska och filosofiska studier har genom skiftande frågeställningar och metodologier bidragit till utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning om barn och barndom, vilket vi kortfattat redogör för inledningsvis. Senare redogör vi för centrala begrepp som ringar in hur vi kan förhålla oss till barn och barndom: barnperspektiv, barns perspektiv, generation och ålderskritiska studier.

1. Barn och barndom i vetenskap – en inledning till begreppsvärlden Vetenskapliga studier av barn och barndom har utvecklat kunskap om människa och samhälle. Länge skedde sådana studier inom enskilda discipliner där studier av barn exempelvis bidrog till kunskapsutvecklingen inom filosofi, pedagogik, psykologi, socialantropologi, historia och så vidare. Det vetenskapliga intresset för kulturens och samhälles inverkan på barndom kan sägas ha etablerats under 1600- och 1700-talen då pedagoger och filosofer som John Locke och Jean-Jacques Rousseau publicerade sina arbeten, som vi idag kanske skulle kalla observationer av hur barn skulle fostras till önskvärda samhällsmedborgare. I deras arbeten fanns ett intresse för att se barn och förstå och kultivera barns kapacitet. Men det var inte vilka barn som helst som de skrev om. Det handlade om överklassens eller en förmögen medelklass barn i västra Europa, och det handlade främst om pojkar.

13

Register A aga 67 aktörskap 9, 25, 86 anti-natalism 105 arbete 61 Ariès, Philippe 17, 39 B barndom, ideal 78 barndom, levd 78 barndom, lycklig 83 barndom som social konstruktion 18 barndomssociologin, den nya 18 barndomsstudier 8, 13, 18, 92, 109 barndom, versioner av 30, 101 barnighet 48 barnperspektiv 20, 21 barnperspektiv, kritiskt 27 barns bästa 9, 21, 32, 65, 92 barns perspektiv 21, 23 bebis 33, 48, 70 becomings, human 19, 45 beings, human 19, 45 C childhood studies 8 childism 28 D Disney 85 F familj 58, 69 FN:s konvention om barnets rättigheter 9, 32 fritidsgård 70 fritidshem 37 funktionshinder/funktionsvariation 8, 25, 71 fängelse 55 förskola 23, 34, 38, 52, 70

126

G generation 40 generationsordning 40 genusordning 24, 40 K konsumtion 79, 81 krigsbarn 41 L Locke, John 13 M makt 10, 27, 46, 51, 77 Mannheim, Karl 41

Å ålder 39 ålder, kritiska perspektiv på 46 ålder, markerad 51, 60 ålder, omarkerad vuxenhet 51 åldersgränser 48, 55, 67 åldersmaktsordning 40, 66 Ä äktenskap 89

N norma-/temporalitet 51, 61 normer 8 nostalgi 85 P perspektivgörande 30 Piaget, Jean 15 pubertet 47, 75 R Rousseau, Jean Jacques 13 Rädda Barnen 34, 80 röst, barns 26 rösträtt 27, 58, 65, 97 S sexualundervisning 71 skola 14, 17, 34, 61, 64, 67, 70, 82 stigma 89 T Thunberg, Greta 25, 96 V Vygotskij, Lev 15

R egister

127

David Cardell är universitetslektor i barnoch ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

BeGreppbart

”Den här boken klargör innebörderna i barndom som centralt teoretiskt begrepp, liksom kopplingar till närliggande begrepp som exempelvis generation, ålder, barnperspektiv, med tydligt avstamp i kritiska perspektiv och grundat på aktuell empirisk forskning. Boken är i högsta grad tvärvetenskaplig och utgör ett efterlängtat tillskott till kurslitteraturlistor i undervisning om barn och barndom på både grundnivå och avancerad nivå.”

Karin Zetterqvist Nelson professor i tema Barn vid Linköpings universitet

David Cardell & Johanna Sköld

Johanna Sköld är professor i tema Barn vid Linköpings universitet.

Barndom David Cardell & Johanna Sköld

BeGreppbart

berör oss alla. Vad barndom är och bör vara syssel­ sätter bland annat forskare, pedagoger och föräldrar, samt barn själva. Med den här boken vill författarna bidra till förståelsen av barns och barndomars plats och roll i samhället. I boken behandlas barndomens historiska föränderlighet såväl som nutida varia­ tioner av barndomar och vad barndom kan tänkas vara i framtiden. Boken är användbar inom socio­ nomutbildning, lärarutbildning och dess utbild­ ningsvetenskapliga kärna.

Barndom

Barndom

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-14344-3 Tryck.nr 47-14344-3

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se U T F O R S K A N D E . F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.