9789147140527 by Smakprov Media AB

Boken belyser frågor som: • Har genus betydelse för samhällets kontroll av brott och brottslingar? • Hur hör genus samman med offerskap och brott? • Vilka möjligheter och begränsningar finns det med ett genusperspektiv inom kriminologin? Boken vänder sig till studenter på utbildningar inom exempelvis kriminologi, socialt arbete och sociologi. Den kan med fördel användas som fortbildning av professionella inom rättsväsende, socialt arbete och liknande områden. Även forskare inom dessa områden kan ha utbyte av att läsa boken liksom en intresserad allmänhet

Tove Pet tersson

• Vilken betydelse har genus för orsaker till brott?

GENUS & BROT T

Genus och brott är den första boken i serien Kriminologiska perspektiv på ... Boken tar upp betydelsen av ett genusperspektiv och ger ett unikt helhetsgrepp på genus och brott, där tre perspektiv står i fokus: orsaker till brott, offer för brott och samhällets kontroll av brott. Aktuell forskning inom området presenteras, varvat med tydliga exempel för ökad åskådlighet.

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

GENUS & BROTT

Tove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Utöver frågor om genus och brott har hennes forskning bland annat handlat om ungdomar placerade på särskilda ungdomshem och polisens arbete riktat mot ungdomar.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om våra nyheter.

Best.nr 47-14052-7 Tryck.nr 47-14052-7

Tove Pet tersson

Innehåll Förord 6 Serieredaktörernas förord 7 1. Inledning 8 Vad är genus och hur används begreppet i denna bok? 10 Bokens upplägg 17

2. Kvinnor och män som gärningspersoner och offer 20 Brott som konstruktion 21 Dödligt våld, sexualbrott och stöldbrott 26 Dödligt våld 27 Sexualbrott 30 Stöld och rån 33 Utveckling över tid och frågan om förändrade genusnormer 36

3. Orsaker till brott 42 Likhet eller olikhet i orsaker till mäns och kvinnors brott? 43 Föreställningar om kvinnor och brott, en historisk tillbakablick 45 Maskulinitet och brott 48 Gatumiljöer, maskulint kapital och brott 49 Flickor i gäng och gatumiljöer 53 Gruppers betydelse 56 Betydelse av våld och våldspotential 59 Föreställningar om genus och våld: ett analytiskt exempel 63 Att upphöra med brott 66

4. Offer för brott 73 Genusnormers betydelse för det ideala offret 73 Föreställningar om brottsoffer och om ett eget offerskap 75 Utsatthet för brott, maskulinitet och gatans koder 79

5. Samhällets kontroll 83 Reaktioner på brott 85 Hur hårt straffas kvinnor och män? 89 Strängare och utökade straff och ökad kontroll som lösning eller risk? 91 Kontrollens inriktning: vem och vilka beteenden har kontrollerats? 94 Kontrollens institutioner 97 Genusnormer och fängelset som kontrollinstitution 98 Kontroll inom ramen för tvångsvårdande institutioner 104

6. Avslutning 109 Referenser 112 Register 126

Innehåll

Förord Att skriva en bok under en pandemi innebär både för- och nackdelar. Den koncentrerade tiden för skrivande har blivit enklare att få till, men samtidigt har möjligheterna att kunna bolla tankar som uppstår med kollegor varit färre. Det seminarium jag har haft på Kriminologiska institutionen på ett utkast till boken har därför varit ovanligt betydelsefullt för bokens utformning. Stort tack till alla som läste och deltog, och ett särskilt tack till Tea Fredriksson, Robin Gålnander och Nina Törnqvist för att ni tog på er rollen av att kommentera. Tack för alla utmärkta synpunkter från er och övriga, de var till stor hjälp! Tack också Felipe Estrada och Anders Nilsson för att ni tog er tid att läsa en ny version av kapitel två, som vid seminarietillfället endast var påbörjat. Jag vill också tacka flera av mina kollegor som inte kunde delta på seminariet, men ändå läste och gav synpunkter på manuset. Det har helt enkelt varit en stor förmån att ha så engagerade kollegor i denna ovanligt ensamma tillvaro. Stort tack till serieredaktörerna Micael Björk och Charlotta Thodelius för er noggranna läsning och era utmärkta synpunkter! Slutligen, tack också Helena Ekholm (förläggare på Liber) som både läst och gett synpunkter och dessutom snabbt och tålmodigt svarat på mina frågor om både stort och smått. Tove Pettersson

Serieredaktörernas förord Kriminologiska perspektiv på är en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott. Ambitionen är att presentera kriminologiska ämnen i ett avgränsat format, samtidigt som böckerna öppnar för vidare diskussioner om regelbrott och samhälleliga reaktioner. Ämnets mångfald är viktig att belysa. En viktig distinktion på det kriminologiska fältet är den mellan att ha fokus på brottet eller på brottsligheten. Det förra innebär att själva brottsakten studeras. Av särskilt intresse är regelöverträdarnas beslut och rättfärdigande mo ral, deras aktörskap i konkreta situationer. Brottsligheten, däremot, handlar mer om hur samhälleliga mönster skapas: hur kriminaliteten fördelar sig mellan kvinnor och män och varför brotten koncentreras till vissa platser i staden med mera. I bokserien Kriminologiska per spektiv på kommer båda inriktningarna att finnas representerade, på samma gång som olika samhällsreaktioner adresseras − alltifrån po lismetoder och straffande till brottsförebyggande program och åtgär der genom stadsplanering och byggd miljö. Serien passar såväl för högskoleutbildningar inom kriminologi, juridik och socialt arbete som på polisprogrammet. Den kan även komma till nytta för företag och förvaltningar som berörs av kri minalitetens mångskiftande verkningar. Med det sagt, hoppas vi att böckerna ska locka till läsning bland studenter och andra som vill lära sig mer om allt det otäcka, eller spännande, som utspelar sig i gränslandet mellan direkta brott och riskfyllda situationer. Micael Björk Charlotta Thodelius

Inledning Förmågan att förklara de stora könsskillnaderna och den könsbestämda karaktären hos många kriminella handlingar kan vara ett lakmustest för disciplinens livsduglighet (Allen, 1989, s. 19, min översättning).

Att män begår mer brott än kvinnor är ett av kriminologins mest väletablerade fakta (Britton, 2000; Ellis, 2017; Heidensohn, 1968; Messerschmidt, 1993, 2018). Det är mot denna bakgrund som Allens uttalande om kriminologin i citatet ovan ska förstås. Genusteori och fokus på konstruktioner av maskuliniteter och femininiteter kan vara en av flera möjliga förklaringar till att det ser ut så. Exempelvis har en vanligt framförd förklaring till de stora skillnaderna som lyfts fram varit att medan män bryter mot samhällets normer när de begår brott så bryter kvinnor både mot samhällets normer och normer för vad en acceptabel femininitet anses vara. Det brukar benämnas att kvinnor som begår brott är dubbelt avvikande. Men, som jag också vill visa i denna bok, är det inte enbart som förklaring till orsaker till brott som ett genusperspektiv är av relevans inom kriminologin. Genus har betydelse inom många fler områden, exempelvis frågor om offer för brott och den kontroll som samhället utövar i relation till brott och brottslingar. För att temat för denna bok, genus och brott, ska bli begripligt krävs en viss introduktion till genus och olika sätt att se på och använda detta begrepp. En sådan introduktion kan göras mycket omfattande,

en hel bok kan utan problem handla om bara detta, men det finns det inte plats för här. Detta innebär att den introduktion till själva begreppet genus som görs kommer att bli relativt översiktlig, och boken kommer framför allt att visa hur ett genusperspektiv på olika sätt har använts och har betydelse inom det kriminologiska fältet. Mycket av den kritik och diskussion som förts inom genusforskningen generellt har också återspeglats i genusforskningen inom kriminologin. Således har diskussionen även här startat i en feministisk kritik av kriminologin, som i sin tur haft flera olika inriktningar, empirisk feminism, radikalfeminism, ståndpunktsfeminism osv. (se t.ex. Chesney-Lind & Morash, 2013; Lander m.fl., 2003; Messerschmidt, 1993; Naffine, 1995). Perspektivet har sedan utvecklats genom en kritisk diskussion inom akademin, både inom feministisk och genusvetenskaplig kriminologi och inom kriminologin som helhet. Kritiken har berört flera olika frågor, och för att nämna några så har det handlat om kritik mot: 1) att bara empiriskt lägga till kvinnor till rådande perspektiv utan att ifrågasätta perspektivets grundantaganden som i sig bygger på studier av män, 2) att perspektivet har utgått från ett medelklassperspektiv och där det dessutom framför allt har varit vita kvinnor som kommit till tals, 3) att det varit inriktat på genuskonstruktioner när det kommer till kvinnor medan mannen fortsatt betraktas som genuslös och norm, 4) att det fortsatt utgå från heterosexualitet som norm och osynliggjort mer queera inslag, 5) att det har haft fokus på västländer och på så sätt varit etnocentriskt. Många av de traditionella teorierna inom kriminologin har kritiserats för att de empiriskt undersökts enbart på pojkar och män och för att deras antaganden inte kan förklara att kvinnor begår färre brott än män. Tvärtom talar flera av deras grundantaganden för att kvinnor borde begå fler brott än män (se t.ex. Belknap & Holsinger, 2006; Messerschmidt, 1993; Zedner, 1991). En teoretiker som lyfts fram som ett mer eller mindre standardexempel på egen genusblindhet och ointresse för kvinnors brott är Hirschi (1969) och hans teori om sociala band. Hirschi gör i denna en poäng av att vad som ska förklaras är var-

1 Inledning

för människor inte begår brott, inte varför de begår brott. Förklaringarna till detta förlägger han till ett antal sociala band till omgivningen och samhället. Eftersom flickor begår färre brott än pojkar framstår det som synnerligen relevant att studera just flickor för denna fråga. Hirschi hade också ett empiriskt material med både flickor och pojkar, men uteslöt flickorna i sina analyser. Att dåtidens kriminologiska teoretiker bortsåg från flickor och kvinnor i både empiri och teoretiska resonemang är dock inte så förvånande. De var en del av en kontext där detta inte var ovanligt utan snarare norm. Sedan dess har forskningen utvecklats, en feministisk kritik har formulerats och ett genusperspektiv har växt fram.

Vad är genus och hur används begreppet i denna bok? Genusvetenskap har alltså sin bakgrund i en feministisk kritik, och har flera beröringspunkter med denna, men är inte samma sak som feministisk teori eller kritik (som har flera inriktningar). Liksom inom feministisk teori har det inom det genusvetenskapliga fältet förekommit såväl intern som extern diskussion och kritik av begreppet, och det förekommer flera olika sätt att se på genus där både likheter och skiljelinjer kan urskiljas (se Eriksson & Gottzén, 2020 för en genomgång). Jag har inte utrymme för en mer detaljerad genomgång här utan kommer framför allt kort att beröra två centrala diskussioner, den om genusbegreppets förhållande till (biologiskt) kön och den om relationen mellan aktör och struktur. Detta leder också till ett tydliggörande av hur begreppet genus används i denna bok. En viktig aspekt när genusbegreppet infördes var att det skilde mellan biologiskt kön och genus, där genus stod för det socialt konstruerade. Men redan innan själva begreppet genus uppstod hade de Beauvoir (2012, s. 325) synliggjort denna fråga i den kända formuleringen ”man föds inte till kvinna, man blir det”. I den numera klas-

1 Inledning

siska artikeln Doing gender (West & Zimmerman, 1987; se även West & Fenstermaker, 1995) skiljer West och Zimmerman på kön, könskategori och genus, där genus är det sociala agerandet för att uppnå identifikation som kvinna eller man. Agerandet utförs offentligt och genusgörandet handlar om en ständigt pågående process av att ”göra skillnad”. Grundläggande komponenter i genusgörandet är isärhål lande av vad som betraktas som maskulint/manligt och feminint/ kvinnligt men också en underordning av det feminina. I en tidigare text (Pettersson, 2003, s. 142) illustrerade jag isärhållandets logik med ett antal dikotomier som ofta, men inte nödvändigtvis, associerats med föreställningar om femininitet och maskulinitet. Denna uppdelning har sedan dess ofta använts av studenter på kriminologiska institutionen, men har då ibland delvis missförståtts, där det blivit en glidning över till att uttrycka sig som att detta är egenska per hos kvinnor och män i stället för föreställningar om maskulint och feminint. Trots denna risk för missförstånd talar ändå den upprepade användningen för att den fyller en funktion för att tydliggöra isärhållandets logik. Jag är inte heller ensam om att ställa upp en sådan dikotomi för att illustrera detta (se t.ex. Gemzöe, 2002, s. 83). De exempel på dikotomier som jag radade upp var: Maskulint

Feminint

överordnad

underordnad

aktiv

passiv

stark

svag

rationell

irrationell

sexuellt begär riktat mot kvinnor

sexuellt begär riktat mot män

åtrådd av kvinnor

åtrådd av män

Dessa dikotomier kan anses associerade till ganska traditionella genuskonstruktioner och kan givetvis variera mellan olika kontexter, liksom förändras med tiden. Samtidigt som de alltså framstår som traditionella förefaller de märkligt bestående över tid trots förändrade

1 Inledning

genusnormer, inte minst i relation till brott (Skrinjar & Pettersson, 2020). Men att separera (biologiskt) kön och genus har rönt kritik från flera håll, exempelvis från Butler (2007; se även Eriksson & Gottzén, 2020; Moi, 1997; Young, 2002). Butler menar att uppdelningen mellan kön och genus lett till att (biologiskt) kön kommit att uppfattas som grundläggande, ursprungligt och i och med det oföränderligt, medan det socialt konstruerade genus blir föränderligt och rör sig mer på ytan. På så sätt tas biologiskt kön fortsatt för givet inom dessa teorier. Butler argumenterar dock för att kön inte föregår genus utan att kön och vår förståelse av vad det ”är” också är diskursivt konstruerat precis som genus. Hur vi förstår vad biologiskt kön ”är” och vilken betydelse vi lägger vid det är alltså också socialt konstruerat enligt Butler. Exempelvis uppstod vår nuvarande diktoma förståelse av kön som två separata och olika kön under 1700-talet. Före det dominerade en enkönsmodell synsättet, där kvinnans kön biologiskt ansågs vara likt det manliga, men en inverterad och sämre version (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 31). Med anledning av den kritik som riktats mot att separera kön och genus har flera forskare föreslagit att man ska överge genusbegreppet. Young (2002), som argumenterar för det när fokus är inriktat på identitet och subjektivitet, menar dock att genusbegreppet fortfarande behövs vid analyser av strukturer. Hennes resonemang leder oss vidare till frågan om relationen mellan aktör och struktur. Young bygger vidare på Alexander Wendts diskussioner om två sorters strukturer, mikrostrukturer, som handlar om interaktioner, och makrostrukturer som behandlar större sociala sammanhang. Makrostrukturer, som genus, etnicitet och sexualitet, resulterar i begränsningar för vissa människor, medan de i stället innebär möjliggörande för andra. Makrostrukturer är dock beroende av mikronivåns interaktioner för att både produceras och reproduceras. Men hur detta sker kan samtidigt inte reduceras till effekter av enskilda interaktioner.

1 Inledning

genuspraktik 61 genusprojekt 61

A abort 21 aktör 14 anmälningsbenägenhet 23, 30, 33 anmälningsstatistik 32 avskiljning 106

H hedersbrott 78 hedersvåld 78 heterosexuella matrisen 14 hora 31, 54, 62

B bad-girl femininity 61 barnadråp 22 barnamord 22, 23, 36 biologiskt kön 10 D disciplin 93 disciplinering 56 dubbelt avvikande 8, 49 dödligt våld 26 E etnicitet 74 exkludering 43 F femininitet 15, 61, 63, 73 feminism 9, 37 feministisk kritik 9 G gatukultur 50 gatumiljö 50, 79 genusnormer 36, 54, 73, 97, 105 genusordning 14, 92, 101, 109

126

I ideal gärningsperson 73 idealt offer 73 inkludering 45, 60 interaktion 12, 35, 56 isolering 106 J jämställdhet 20, 40 jämställdhetens baksida 37 K klass 13, 22, 44, 47, 75, 85 kompensatorisk maskulinitet 49 kontroll av brott 87 kvinnors frigörelse 37, 87 könsgap 37 L Lagföringsstatistik 38 LVU 95 M madonna 31, 54 maskulinitet 48, 56, 73, 98 maskulinitetsnormer 40, 52, 59, 69 maskulinitetsutmaning 53, 81

missbruk 95 mobbning 56 N Nationella trygghetsundersökningen 31 O offeridentitet 76, 79 offerstatus 76 offerundersökning 24, 31 one of the guys 61 P pains of imprisonment 98 penologi 89 promiskuitet 47, 85 prostitution 47, 88 protestmaskulinitet 49, 107 R reglementering av prostitution 88 respektabilitet 54 rykte 50, 52 rån 33 rädsla för brott 77

T tautologi 15, 61 totala institutioner 102 traffickingoffer 75 trakasserier 57, 81 U undoing gender 15, 62, 77, 111 ungdomsinstitution 104 V vitt slaveri 91 våld i nära relationer 27 våldsbrott 39, 63 våldskapital 42, 50 våldtäkt 23, 94 våldtäktsmyt 23 Å ålder 90, 107 återfall 68 Ö övergrepp 43 överlevnadsstrategi 44

S sexistisk 44, 50 sexualbrott 23, 78 sexualitet 12, 26, 46, 75, 87, 94 skyddsvärt offer 78 sociala bakgrundsfaktorer 43 socialtjänsten 44 sterilisering 87 straff 89 structured action theory 49 struktur 12 stöld 33 suffragett 88 särskilda ungdomshem 44, 104

127

Kriminologiska perspektiv på Genus & brott Tove Pettersson ISBN 978-91-47-14052-7 © 2021 Tove Pettersson och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Bibbi Fagerström Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Holding Your Square, Christopher W. Mullins Copyright © 2006 and Routledge. Reproduced by permission of Taylor & Francis Group. Reproduced with permission of the Licensor through PLSclear Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Tove Pet tersson

• Vilken betydelse har genus för orsaker till brott?

GENUS & BROT T

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

GENUS & BROTT

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om våra nyheter.

Best.nr 47-14052-7 Tryck.nr 47-14052-7

Tove Pet tersson