SOS 5 innehåller alla fyra
SOS 5
SO-ämnen i en och samma bok. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. SOS 5 utgår i upplägg och innehåll från den reviderade kursplanen 2022.
Med SOS 5 blir det lättare att nå målen för alla SO-ämnena i åk 5. För alla komponenter i serien se liber.se
SOS
4
SOS
4 Arbetsbok
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Religion
Religion
Samhälle
Samhälle
SOS SOS
4 Geo G eog gr gra r a fi ra fi H His iist is sstttor o ri r iia a Rel Re R ell iig e igio giio g io on n Sam S am Sa mh m häl h hä äll ä llle le le
5
SOS
5 Arbetsbok
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Religion
Religion
Samhälle
Samhälle
SOS SOS
5 Geo G eo e o og g r af gra a fi afi fi H iisssttor His to or riia r ia Re R Rel eli e el llig ig i g iio igio on Sam Sa S am m häl mh hä h ä lllle le
6
SOS
6 Arbetsbok
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Religion
Religion
Samhälle
Samhälle
SOS
6 Geo G eo og g gra r a ffii ra His H isst s tor to or r ia ia Rel Re R ell igio e ig gion Sam Sa Sa am m mh häl h äll hä ä ll llle le le
SOS
5
Ingrid Berlin
Geografi
Åsa Colliander Celik Johan Eriksson
Historia
Kalle Holmqvist Börge Ring Best.nr 47-14025-1
Religion
Tryck.nr 47-14025-1
Samhälle
SOS-5 Omslag orig.indd 1
2021-07-02 12:00
SOS 5 Ingrid Berlin Åsa Colliander Celik Johan Eriksson Kalle Holmqvist Börge Ring
LIBER
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 1
2021-07-02 14:00
ISBN 978-91-47-14025-1 © 2021 Ingrid Berlin, Åsa Colliander Celik, Johan Eriksson, Kalle Holmqvist, Börge Ring och Liber AB PROJEKTLEDARE : Tina Tärnrot REDAKTÖR : Thomas Johansson, Anna Lindstam BILDREDAKTÖR : Mikael Myrnerts, Margareta Söderberg FORMGIVARE : Birgitta Dahlkild OMSLAG : Lotta Rennéus OMSLAGSBILD : Johnny Dyrander KARTOR : Liber kartor, Stig Söderlind TECKNARE : Johnny Dyrander
Anders Nyberg
Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia Print, Lettland 2021
KO PIER IN GSF ÖRB U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 2
2021-07-02 14:00
Bildförteckning Magnus Hallgren/DN/TT 6 Fredrik Sandberg/TT 8 (1) Claudio Bresciani/TT 8 (2) Karin Törnblom/TT 8 (3) Toru Yamanaka/AFP/TT 8 (4) Victoria Henriksson/Johnér 10 Sean Gallup/ Getty Images 14 Johan Nilsson/TT 18 Valmyndigheten 19 Henrik Isaksson/TT 20 Johner RF/Getty Images 21 (1) Hanna Franzén/TT 21 (2) Anders Wiklund/TT 21 (3) Shutterstock.com 23 Pascal Le Segretain/Getty Images 24 Shutterstock.com 25 Fredrik Sandberg/TT 26 Jessica Gow/TT 27 Westend61/Getty Images 28 Shutterstock.com 29 Albert Nieboer/dpa picture aliance/Alamy Stock Photo/TT 30 Shutterstock.com 32 Kamerareportage/TT 33 Fredrik Sandberg/TT 36 Paul Dolnstein: Scener ur slaget vid Älvsborgs slott, 1502/Stadsarkivet i Weimar 39 (1) Michael Sittow: Porträtt av Christian II, 1515/ Statens Museum for Kunst, Köpenhamn 39 (2) Lennart Karlsson/SHM 40 Nordiska Museet 41—43 ”Gustav I, 1497-1560, konung av Sverige” Olja av David Frumerie, troligen 1666/Nationalmuseum 44 Björn ”Gruvtroll” Carlander 47 (1) Ur Historien om de nordiska folken av Olaus Magnus 47 (2) Christer Malmberg 48 Ur Historien om de nordiska folken av Olaus Magnus 49—50 ”Diptyk med porträtt av Luther och hans fru”. Tempera på trä av Luchas Cranach d.ä.1529/Hessisches Landesmuseum Darmstadt 52 Mikhail Markovskiy/Shutterstock 53 ”Gustaf Wasa hos Sven Elfsson i Isala by år 1520”. Olja av Johan Gustaf Sandberg 1831. 58 Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna 59 ”Erik XIV (1533-1577), kung av Sverige, gift med Karin Månsdotter”. Olja av Steven van der Muelen/Nationalmuseum 60 (1) Ur Sabellicus Opera Omnia (signum D517)/ Handskriftsavdelningen/Kungliga biblioteket 60 (2) Kopia efter Johan Baptista van Uther: ”Johan III”/Nationalmuseum 61 (1) ”Sigismund, 1566-1632, konung av Sverige och Polen” Olja av konstnär/Nationalmuseum 61 (2) ”Karl IX, 1550-1611, konung av Sverige”. Olja av okänd konstnär/Nationalmuseum 62 ”Okänd kvinna, tidigare kallad Cecilia Vasa, 1540-1627, prinsessa av Sverige markgrevinna av Ba”. Olja av okänd konstnär cirka 1625/Nationalmuseum 63 Holger Ellgaard 65 Csaba Tökölyi/Moment RF/Getty Images 68 M.Moira/Shutterstock 74 VladKK/Shutterstock 75 Anders Good/TT 76 Mark Earthy/TT 77
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 304
TriceratopsSwe 80 Anmmar Awad/Reuters/TT 81 Vatican Media Handout/EPA/TT 82 PaPicasso/Shutterstock 83 (1) Michael Campanella/Getty Images 83 (2) Vincenzo Pinto/AFP/TT 84 Martchan/Shutterstock 85 (1) GOLFX/Shutterstock 85 (2) Ann-Sofi Rosenkvist/DN/TT 85 (3) Zoran Karapancev/Shutterstock 86 Jonathan Nackstrand/AFP/Getty Images 87 Alessia Giuliani/Vatican Pool/Getty Images 88 (1) Anders Good/TT 88 (2) RPBaiao/Shutterstock 89 (1) Jan-Erik Henriksson/TT 89 (2) Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/TT 90 (1) I99pema 90 (2) Thomas Karlsson/DN/TT 91 pownibe/Shutterstock 92 (1) Jonathan Nackstrand/AFP/TT 92 (2) Wolfilser/Shutterstock 92 (3) Noella Johansson/TT 93 olgagorovenko/Shutterstock 99 Erik Johansen/NTB scanpix/TT 100 Lars Pehrson/SvD/TT 102 (1) Henrik Strömstad/Samfoto/TT 102 (2) Patrick Dieudonne/Robert Harding Photography/TT 102 (3) Andreas Steidlinger/Alamy Stock Photo/TT 103 (1) Roni Rekomaa/Lehtikuva/TT 103 (2) Wojtek Chmielewski/Shutterstock 107 (1) weniliou/Shutterstock 107 (2) Gerhard Zwerger-Schoner/imageBROKER/ TT 109 (1) canyalcin/Shutterstock 109 (2) Ekaterina Kondratova/Shutterstock 110 S. Vannini/DEA/Getty Images 111 (1) Andreas Steidlinger/Alamy Stock Photo/TT 111 (2) Ulf Berglund/Bildhuset/TT 114 Håkon Mosvold Larsen/NTB scanpix/TT 116 Krasowit/Shutterstock 117 (1) Haizhen Du/Shutterstock 117 (2) Valery Evlakhov/Shutterstock 117 (3) lunamarina/Shutterstock 117 (4) Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 118 Landsat 7/USGS/NASA 119 Anneli Svanström/WWF/TT 120 TTphoto/Shutterstock 124 InfinitumProdux/Shutterstock 128 Lennart Rehnman/GT/TT 129 (1) Erik Abel/TT 129 (2) Stefan Dinse/Shutterstock 130 Jeppe Gustafsson/TT 131 Lars Pehrson/SvD/TT 132 Ondrej Prosicky/Shutterstock 133 Sander van der Werf/Shutterstock 135 (1) avtk/Shutterstock 135 (2) Gert Olsson/Scandinav/TT 136 Ken Ross/VWPics/Getty Images 138 ”Per Olsson”. Olja av David Klöcker Ehrenstrahl 1686/Nationalmuseum 143 Claudio Bresciani/TT 144 Lennart Nilsson/TT 145 ”Gustav II Adolf”. Olja av okänd konstnär/ Nationalmuseum 146 ”Les Misères et les Malheurs de la Guerre”. Jacques Callot 1633. 147 “Scènes de pillage après la bataille”. Olja av Sebastian Vrancx/Royal Museums of Fine Arts of Belgium. 148 Ur Nordisk familjebok, 1904, vol.2, p.395396. 150
”Skotska legoknektar i Gustav II Adolfs armé”. Gravyr Köler, G 1631/Library of Congress 151 ”Les Misères et les Malheurs de la Guerre”. Olja av Jacques Callot 1633. 153 Landsarkivet i Vadstena/Riksarkivet 154 ”Axel Oxenstierna af Södermöre, 15831654”. Olja av Michiel Jansz. van Mierevelt 155 Kungliga Biblioteket 156 Postmuseum 157 (1) Kungliga Biblioteket 157 (2) ”Sjöslaget vid Femernbält 1644”. Olja av Jan van de Velde IV 158 Photo12/Universal Images Group/Getty Images 159 ”Drottning Kristina”. Olja av Sébastien Bourdon 1653. 160 Ur ”Kort beskrifning om Provincien Nya Swerige uti America… “, Illustration av Thomas Campanius Holm 1702. 162 Ur “Trade Castles and Forts of West Africa” Illustration av Henry Greenhill, 1682. 163 ”Nedre bergmästarorten i Falu gruva”.Olja av Pehr Hilleström d.ä. 164 David Castor 166 ”Karl XI, 1655-1697, konung av Sverige”. Olja av David Klöcker Ehrenstrahl 1676. 167 Ur Historien om de nordiska folken av Olaus Magnus 169 ”Häxprocess i Mora 1670”. Tyskt kopparstick 1670. 173 Y-näsmannen 174 ”Karl XII, kung av Sverige”. Olja av David von Krafft 1707. 176 Anna Asplund/Sjöfartsmuseet Akvariet 177 Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv/Riksarkivet 181 (1) Livrustkammaren/SHM 181 (2) Efired/Shutterstock 184 ayazad/Shutterstock 188 Krister Hansson/Aftonbladet/TT 190 (1) Ann-Sofi Rosenkvist/DN/TT 190 (2) s-artmedia/Shutterstock 191 Berke/Shutterstock 192 Omar Salem/AFP/TT 193 Kayihan Bolukbasi/Shutterstock 194 (1) Boris Roessler/DPA/TT 194 (2) Ann-Sofi Rosenkvist/DN/TT 195 Boris Stroujko/Shutterstock 197 (1) Leo Sellén/TT 197 (2) Photographer RM/Shutterstock 198 (1) Paman Aheri/Shutterstock 198 (2) Kaveh Kazemi/Getty Images 200 (1) Ahmad Al-Rubaye/AFP/TT 200 (2) Anders Hansson/TT 201 (1) Björn Lindgren/TT 201 (2) Dan Kitwood/Getty Images 202 (1) Maskot/Getty Images 202 (2) Heiko Wolfraum/DPA/TT 203 Anna Maria Liljestrand 204 Hunter82/Shutterstock 205 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT 206 kiraziku2u/Shutterstock 207 Hanan Isachar/Goding/Getty Images 210 JekLi/Shutterstock 212 Oleg Ivanov IL/Shutterstock 214 (1) Camilla Cherry/TT 214 (2) Krister Hansson/Aftonbladet/TT 214 (3) Anders Wiklund/TT 216 Alistair Berg/Getty Images 218 (1) Lars Pehrson/SvD/TT 218 (2) Mickan Palmqvist/Aftonbladet/TT 219 (1) Wolters Kluwer 219 (2)
Magnus Martinsson/N/IBL/TT 219 (3) Maj-Britt Rehnström/TT 220 Mikael Fritzon/TT 224 Johan Nilsson/TT 228 Lijphoto/Shutterstock 229 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT 230 seksan Mongkhonkhamsao/Getty Images 231 Peopleimages/Getty Images 233 VLA photos/Shutterstock 239 (1) Philip Bird LRPS CPAGB/Shutterstock 239 (2) Johan Nilsson/TT 241 JohnnyOneSpeed 244 Don Landwehrle/Alamy/TT 245 EvgenySHCH/Shutterstock 248 Adariukov Oleksandr/Shutterstock 250 (1) Valery Shanin/Shutterstock 250 (2) travel4fishing/Shutterstock 251 Szymon Mucha/Shutterstock 252 nightcap/Shutterstock 254 (1) Earth Observatory/NASA 254 (2) Mro/Shutterstock 255 Harry Beugelink/Shutterstock 257 (1) Peter Summers/Getty Images 257 (2) JessicaGirvan/Shutterstock 258 KucherAV/Shutterstock 259 Redaktion93/Shutterstock 262 Igor Sirbu/Shutterstock 264 (1) Olga_Shestakova/Shutterstock 264 (2) Valery121283/Shutterstock 264 (3) Tim UR/Shutterstock 264 (4) Timmary/Shutterstock 265 (1) Maks Narodenko/Shutterstock 265 (2) GSDesign/Shutterstock 265 (3) Iakov Filimonov/Shutterstock 265 (4) “Iron Works, Colebrook Dale, 1805”. Philip James Loutherbourg the Younger. Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images 266 Fox Photos/Getty Images 267 taranchic/Shutterstock 268 (1) PICTOR PICTURE COMPANY/Shutterstock 268 (2) Frans Lemmens/Corbis Documentary RF/ Getty Images 269 Kirill Kukhmar/TASS/Getty Images 270 ventdusud/Shutterstock 271 Vytautas Kielaitis/Shutterstock 272 (1) Michael Kooren/Reuters/TT 272 (2) Fredrik Sandberg/TT 273 (1) EQRoy/Shutterstock 273 (2) EvgL/Shutterstock 274 Guiseppe Cacace/AFP/TT 278 Tupungato/Shutterstock 279 (1) Oligo22/Shutterstock 279 (2) Matthew Horwood/Getty Images 280 Milosz Maslanka/Shutterstock 281 (1) Fabiano’s_Photo/Shutterstock 281 (2) taranchic/Shutterstock 282 travelview/Shutterstock 283 Kirill Spiridonov/Shutterstock 284 fokke baarssen/Shutterstock 285 Arty Om/Shutterstock 286 FOTOGRIN/Shutterstock 287 Mikhail Cheremkin/Shutterstock 288 INTREEGUE Photography/Shutterstock 289 Grzegorz Dlugosz/Shutterstock 290 S-F/Shutterstock 291 Alex Tihonovs/Shutterstock 292 NORRIE3699/Shutterstock 293 (1) B.Stefanov/Shutterstock 293 (2) Bengt Nyman 294 (1) kudla/Shutterstock 294 (2) Aris Oikonomou/AFP/Getty Images 296 photostar72/Shutterstock 299 (1) Peter Etchells/Shutterstock 299 (2)
2021-07-02 14:07
SOS STUDIETIPS Här kommer några tips om hur du kan arbeta med boken.
Innan läsningen • Innan du börjar läsa en sida så kan du titta på bilderna och läsa rubrikerna. Försök att gissa vad texten kommer att handla om. • Fundera på om det är något du redan vet om detta. Vad skulle du vilja veta mer om?
Under läsningen • Koppla ihop det du läser till dina egna erfarenheter. Är det något du känner igen? Har du varit med om eller hört talas om något liknande tidigare? • Undersök kartornas teckenförklaringar. • Läs bildtexterna. • Läs ordförklaringarna till ord som du inte förstår. • Skapa en inre bild av det du läser. • Försök hitta det viktigaste i texten.
Efter läsningen • • • • •
Sammanfatta texten utifrån rubrikerna. Berätta för dig själv vad bilderna visar. Repetera genom att svara på frågorna som finns i kapitlet. Kontrollera att du förstår alla ord. Läs sammanfattningen som finns i slutet på varje kapitel. • Repetera efter en dag, en vecka och en månad.
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 3
2021-07-02 14:00
Innehåll Politik och demokrati 7 Vad är makt? 8
Nordens folk och landskap 97
Demokrati i skolan och i familjen 9
Nordens länder 98
Vad tycker du? 13
Varför ser det ut som det gör? 104
Val 18
Nordens olika hav 113
Hur styrs Sverige? 25 Diktatur är motsatsen till demokrati 31
Nordens naturresurser 125 Olja och naturgas 126
Vasatiden 37
Skog 131
Striden om Sverige 38
Andra naturresurser 134
Arbete och fritid på Vasatiden 45 Sverige blir protestantiskt 50
Stormaktstiden 139
Krig mellan bröder 60
Ett fattigt land med många fiender 140
Hur kan vi veta något om Vasatiden? 65
Trettioåriga kriget 147
Kristendom 69
En modern stormakt 153 Guld och kanoner 161
Att vara kristen 70
När Sverige var som störst 165
Kristendomens historia 71
Gud är på vår sida 170
Kristendomens heliga skrift Bibeln 75
Det sista stora kriget 176
Den kristna läran 77
Hur kan vi veta något om stormaktstiden? 181
Riktningar inom kristendomen 82 Vardag och högtid 91
4
INNEHÅLL
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 4
2021-07-06 07:26
Islam 185 Att vara muslim 186
Europas klimat och landskap 237
Islams historia 187
Klimat och väder i Europa 238
Islams heliga skrift Koranen 190
Att bo och leva i Europa 247
Islams lära 192 Riktningar inom islam 199 Vardag och högtid 201
Europas produktion och handel 263
Syskonreligionerna 211
Jordbruket i Europa 264
Likheter och skillnader mellan religionerna 213
Industri och handel 266
Lag och rätt 217
Europas länder 277
Regler och lagar 218
Västra Europa 278
Vad händer om man bryter mot lagen? 223
Östra Europa 287
Barn och lagen 229
Södra Europa 291
Alla har ett eget ansvar 232
Europeiska unionen 295
Många arbetar med tjänster 271
Att undersöka ett land 297 Med kartan som hjälpmedel 298
INNEHÅLL
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 5
5
2021-07-06 07:26
6
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 6
2021-07-02 14:00
POLITIK OCH DEMOKRATI Vilken sorts samhälle vill vi ha? Hur ska samhället styras? Det är precis den sortens frågor politiker arbetar med. Men man måste inte vara politiker för att vilja förändra samhället till det bättre. Sverige är en demokrati och det betyder att folket ska få vara med och bestämma. Men hur går det egentligen till?
• Vad är politik? • Vad är demokrati? • Hur kan vi påverka i samhället? • Hur går val till? • Hur styrs Sverige?
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 7
7
2021-07-02 14:00
Viktiga ord
Vad är makt?
makt påverkan
Att ha makt är att kunna påverka människor. Föräldrar har makt över sina barn, lärare har makt över elever och en chef har makt över sina anställda. I ett samhälle finns det alltid människor som kan bestämma över andra. Men i en demokrati kan de som har makt inte bete sig hur som helst. Poliser har mycket makt och har till och med rätt att använda våld om det behövs. Men poliser måste följa lagen. Statsministern har mycket att säga till om, men hen måste också följa alla lagar. Det finns många olika sätt att ha makt på. Politikerna i riksdagen kan skriva lagar som alla måste följa. En influencer eller youtuber har makt på ett annat sätt. De kan inte tvinga folk att göra saker. Men de kan påverka sina följare. Många kanske lyssnar på dem och vill till exempel köpa samma kläder som dem.
Känner du igen personerna på bilderna? Har de makt? Vem tror du bestämmer mest av dem?
Reflektera Vilket påstående förklarar ordet makt på bästa sätt?
8
Tillsammans har vi makt? Kunskap är makt! Styrka är makt!
Pengar är makt!
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 8
2021-07-02 14:00
Demokrati i skolan och i familjen
Viktiga ord demokrati majoritet minoritet kompromiss
Demokrati i skolan och i familjen Demokrati är ett grekiskt ord som betyder folkstyre. I en demokrati är det folket (alla människor) som ska få bestämma. Demokrati handlar alltså om att folket ska styra. Men hur går demokrati till i praktiken? Kan alla vara med och bestämma över allting? Nej, inte riktigt. Det beror lite på vad det handlar om och vad det är som ska bestämmas. Demokrati i skolan är ett exempel. Vissa saker kan elever och lärare bestämma, men långt ifrån allt. Det som är typiskt för demokrati är: • Alla har lika värde och allas röst räknas lika mycket • Alla har rätt att säga vad de tycker • Det som de flesta (majoriteten) vill gäller
Elevråd och klassråd På många skolor finns ett elevråd. Varje klass får välja en eller två representanter. En representant ska säga det gruppen har kommit fram till och inte bara vad den själv tycker. Representanten får också fatta beslut för gruppen. Därför är det viktigt att välja representanter som man litar på, som man har förtroende för. Elevråd och klassråd är ett bra sätt att lära sig hur demokratin fungerar. Alla har rätt att säga vad de tycker på mötet. Allas röster är lika mycket värda, oavsett om de går i fyran eller sexan. Ett möte i ett elevråd går till på samma sätt som i de flesta föreningar.
Styra är att bestämma över någon eller något. POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 9
9
2021-07-02 14:00
Minoritet
Ett vanligt sätt att visa om man är för eller emot ett förslag är handuppräckning. Det fungerar mindre bra om man är väldigt många och kan vara onödigt om man bara är två eller tre som ska komma överens om något.
Majoritet
Flest röster vinner Hur bestämmer man saker i klassrådet eller elevrådet? I en demokrati är det majoriteten (de flesta) som bestämmer. Men det är också viktigt att respektera minoriteten (de som inte är flest). De som förlorar en omröstning har rätt till en åsikt. Alla kan inte få som de vill hela tiden. Men alla ska få vara med och tycka.
Vad gör elevrådet? Elevrådet och klassrådet kan inte bestämma allt. Det spelar till exempel ingen roll om elevrådet röstar för att ta bort engelska från undervisningen i skolan. Det kan man inte rösta om på en skola. Det är nämligen riksdagen som har bestämt vilka ämnen det ska vara. Det gäller för alla skolor i hela Sverige.
10
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 10
2021-07-02 14:00
Men elevrådet kan diskutera många andra viktiga frågor. Finns det tillräckligt mycket att göra på rasterna? Är stämningen på skolan bra eller finns det mycket bråk, och vad kan man göra åt det i så fall? I elevrådet kan eleverna samarbeta, komma med förslag och ställa krav på skolans ledning. Till exempel om skolmaten är dålig eller om det inte finns tillräckligt med tid till att äta. Om en enstaka elev klagar på något kanske ingen bryr sig. Men om representanter för alla eleverna kommer överens, då måste nog de vuxna lyssna. Ensam är svag, men tillsammans är man starka. Tycker du att elevrådet på din skola inte gör tillräckligt mycket? Försök förändra! Rösta fram nya representanter, eller ställ upp i valet själv!
Demokrati i familjen I en familj fattas det beslut hela tiden. Vad ska vi äta? Vem ska få bästa platsen i soffan? Men också stora beslut. Vad ska vi göra på semestern i år? Var ska vi bo? Kan man ha demokrati i familjen? På ett sätt kan man inte det. När det verkligen gäller är det de vuxna som bestämmer. Det spelar ingen roll om ni är tre barn och bara en vuxen. Så länge ni är under 18 år kan era vårdnadshavare bestämma ganska mycket när det gäller er och era liv. Till exempel om ni ska flytta eller om ni ska köpa en häst. Ibland tycker du och de vuxna i familjen olika. Då kan det vara bra att prata och försöka komma överens. Kanske går det att hitta en lösning som alla är någorlunda nöjda med. En sådan lösning kallas för kompromiss. Reflektera Tycker du att det är demokrati hemma hos dig? Förklara hur du tänker.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 11
11
2021-07-02 14:00
1. Pappa säger åt Leo att han inte får spela så mycket tv-spel.
2. Leo blir sur och tycker att mamma och pappa är orättvisa. Det här händer nästan varje dag.
3. Vid middagen, när Leo inte längre är lika arg, vill mamma och pappa prata om problemet. Det tycker inte att det är roligt att tjata och de förstår att Leo inte tycker att det är roligt att bli sur och arg.
FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad betyder ordet demokrati? 2. Vad menas med att majoriteten vinner? 3. Vad tror du att elevrådet skulle kunna påverka på din skola?
4. Leo får berätta vad han tycker och lägga fram argument. Mamma och pappa gör samma sak.
12
5. Det slutar med att de kommer överens om en kompromiss som alla kan vara nöjda med.
4. Vad kan man besluta demokratiskt i en familj? Ge tre exempel.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 12
2021-07-02 14:00
Vad tycker du? Demokrati handlar inte bara om att rösta. Det handlar också om att alla ska kunna säga vad de tycker. Alla kan påverka genom att skriva vad man tycker, demonstrera eller gå med i en förening.
Viktiga ord yttrandefrihet demonstrationsfrihet debatt sociala medier förening
Skriv vad du tycker! I Sverige har vi yttrandefrihet. Det är en mycket viktig del av demokratin. Yttrandefrihet betyder att vi kan säga och skriva vad vi tycker. Det spelar ingen roll att du är för ung för att rösta. Du har fortfarande rätt att ha en åsikt. Du kan skriva vad du tycker i tidningar, i sociala medier, eller på papper som du själv delar ut på stan. Tidningar brukar ha insändarsidor. Det kan handla både om stort och smått, till exempel att det borde vara billigare att gå till simhallen, eller att vapen är dåliga. Alla kan skriva till insändarsidan. Men det finns förstås ingen garanti för att tidningen tar in allt som kommer in. Yttrandefrihet betyder alla kan säga vad de tycker, men det betyder inte att alla har rätt att få vara med i en tidning eller ett teveprogram.
Reflektera Finns det någon fråga du tycker är viktig? Som du kanske vill skriva om eller demonstrera för.
Ordna en demonstration Gratis glass till alla! Rädda miljön! Stoppa alla krig! Vad vill du demonstrera för? Alla har rätt att demonstrera, alltså att samlas för att protestera mot något eller visa att man vill förändra något. Det kallas för demonstrationsfrihet och är en del av demokratin. Om det är en stor demonstration ska man prata med polisen i förväg och berätta när demonstrationen ska vara. Då kan polisen se till att ingen hindrar demonstrationen och att det inte blir farligt, till exempel att demonstrationen inte krockar med trafiken.
Yttra är att säga något. POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 13
13
2021-07-02 14:00
En fredag i augusti 2018 satte sig Greta Thunberg ensam utanför riksdagshuset i Stockholm med ett plakat där det stod Skolstrejk för klimatet. Det blev början på en rörelse som engagerar ungdomar över hela världen.
Debattera i sociala medier En debatt är en diskussion mellan personer eller grupper som tycker olika. Man kan väcka debatt genom att skriva vad man tycker och hoppas på att det ska bli en diskussion kring frågan. Sociala medier är ett bra sätt att visa sina åsikter och att sprida information om det man tycker är viktigt. Sociala medier är ställen på nätet där vem som helst kan skriva och tala om vad de tycker och tänker. Att skriva vad man tycker och läsa andras åsikter är en del av demokratin. Alla tycker inte som du, men det kan vara intressant att lyssna på dem ändå. Ibland är det en väldigt tråkig ton i sociala medier. De flesta människor är trevliga, men det finns också några som hotar och sprider hat.
14
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 14
2021-07-02 14:00
Var trevlig i sociala medier Det kan vara roligt att debattera. Ibland tycker man olika och det är helt okej. Men var vänlig mot alla. Var en god förebild i sociala medier: • Kritisera gärna folks åsikter. Men inte hur de ser ut, hur gamla de är eller något annat som inte har med diskussionen att göra. • Respektera att alla inte har samma åsikter som du har. Skriv ”Jag håller inte med dig” i stället för ”Du är helt dum i huvudet”. • Skriv inte att du ska slå ihjäl någon bara för att den personen inte tycker som du. Du kanske inte menade det på allvar, men det kan ändå vara obehagligt för andra. (Det är dessutom olagligt att hota folk.)
Gränser för yttrandefriheten Även om det finns yttrandefrihet är det förbjudet att skriva vissa saker. Det är olagligt med: • Hot (till exempel att säga att man ska döda eller skada någon). • Förtal (att sprida osanna rykten om någon). • Hets mot folkgrupp (till exempel säga att människor med en viss religion, hudfärg eller som kommer från ett visst land är mindre värda än andra). Det är alltid lagligt att kritisera beslut som en politiker har tagit. Man får skriva att det är ett dåligt beslut och att det vore bättre om väljarna röstade borde rösta på någon annan. Däremot är det förbjudet att säga att politikern borde skjutas.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 15
15
2021-07-02 14:00
Gå med i en förening
Vi unga är en förening som hjälper ungdomar att starta egna föreningar.
Fältbiologerna är en förening för miljöintresserade barn och ungdomar.
I en demokrati har alla rätt att starta en förening. Det kan vara ett parti, en klubb för folk som samlar på frimärken, eller vad som helst. Staten får inte förbjuda föreningar. Så om du vill ha en egen förening tillsammans med dina kompisar är det bara att sätta i gång. Men ofta är det kanske lättare att gå med i en förening som redan finns. I Sverige finns det tusentals olika föreningar. Föreningar brukar inte ha någon åldersgräns, utan även barn och ungdomar kan gå med. En del föreningar är särskilt riktade till barn och ungdomar. De flesta partier har ungdomsförbund. Det finns också många politiska ungdomsorganisationer som inte är kopplade till något parti. Till exempel Fältbiologerna som slåss för miljön och UNF som arbetar mot alkohol och droger.
Några vanliga föreningar • Politiska partier. • Idrottsföreningar. • Fackföreningar, för de som jobbar i ett visst yrke.
Reflektera Hur är det med de vuxna du känner? Är de med i någon förening? Fråga!
16
• Föreningar där grannar kan bestämma över gemensamma utrymmen eller anordna fester: hyresgästförening (för de som hyr sin lägenhet) eller bostadsrättsförening (för de som har köpt sin lägenhet). • Föreningar som arbetar med en viss fråga, till exempel Naturskyddsföreningen som arbetar för miljön, och Amnesty som arbetar för att alla människor i världen ska ha rätt till yttrandefrihet.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 16
2021-07-02 14:00
Vem bestämmer i en förening? De allra flesta föreningar är demokratiskt styrda. Det gäller även föreningar som inte håller på med politik, till exempel fotbollsklubbar. Det ska finnas en styrelse som bestämmer i föreningen. Styrelsen väljs på ett möte. Mötet hålls ofta en gång om året och alla medlemmar som vill får komma dit och rösta. Alla ska få vara med och bestämma. Ibland hålls mötet digitalt. De som är med i en förening betalar ofta en medlemsavgift. Pengarna används till föreningens aktiviteter. Ibland kan man också få bidrag av kommunen.
Alla möten ska ha en dagordning där det står vilka punkter som ska diskuteras.
En sekreterare skriver ner allt viktigt som sägs i ett protokoll och ser sedan till att alla kan läsa protokollet efteråt. En justerare läser igenom protokollet innan det lämnas ut för att kontrollera att sekreteraren inte har missat eller missuppfattat något.
Mötets ordförande ser till att dagordningen följs och att alla får möjlighet att säga vad de tycker.
FRAGOR PA TEXTEN 1. Vad menas med att vi har yttrandefrihet i Sverige?
4. Vad ska man tänka på om man vill debattera i sociala medier?
2. Hur kan man göra för att påverka om man är under 18 år och inte får rösta?
5. Även om vi har yttrandefrihet är det olagligt att skriva vissa saker. Ge tre exempel på sådant som man inte får säga eller skriva.
3. Varför måste man kontakta polisen om man vill ordna en större demonstration? Justera är att godkänna eller rätta något som blivit fel.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 17
17
2021-07-02 14:00
Viktiga ord
Val
val representant
Sverige är en demokrati. Alltså ska folket bestämma. Men hur bestämmer folket? Det bor över 10 miljoner människor i Sverige. Det är svårt att samla alla människor på ett torg och be dem rösta genom att räcka upp handen. I stället har vi val där vi väljer vilka personer som får bestämma åt oss. De är folkets representanter och kallas för politiker.
riksdag regioner kommuner medborgare politiska partier valkampanj EU
Folket röstar i tre val
folkomröstningar
Beslut som rör hela Sverige.
Sverige
Tycker du att politikerna gör ett dåligt jobb? Finns det något de borde lägga mer eller mindre pengar på? I så fall kan du prata med någon som är 18 år eller äldre. Det är nämligen de som bestämmer vilka som ska få bli politiker. Vart fjärde år är det val till riksdag, regioner och kommuner. Då får de som har fyllt 18 år rösta på olika partier. Allas röster är lika mycket värda. Det spelar ingen roll hur mycket pengar man har eller vad man jobbar med.
Region Kommun
Västra Götalandsregionen. Beslut som rör en region.
Tidaholm. Beslut som rör en kommun.
När det är val får man rösta i tre val samtidigt: politikerna i riksdagen beslutar om sådant som ska gälla för hela landet, politikerna i regionerna beslutar om saker som handlar om region och politikerna i kommunerna beslutar om det som bara handlar om kommunen.
18
Valsedlarna läggs i en låst låda, så att det inte ska kunna ske något fusk.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 18
2021-07-02 14:00
Vem får rösta? För att få rösta i valen till riksdagen måste man: • Ha fyllt 18 år, senast samma dag som det är val. • Vara svensk medborgare. • Bo i Sverige, eller ha bott i Sverige tidigare.
Reflektera Är 18 år en bra åldersgräns tycker du? Kom på några fördelar och nackdelar.
För att få rösta i valen till regioner och kommuner behöver man inte vara svensk medborgare. Men man måste fortfarande ha fyllt 18 år.
Vem är medborgare? Den som har minst en förälder som är svensk medborgare blir medborgare redan vid födseln. Den som har flyttat till Sverige från ett annat land kan ansöka om att bli medborgare efter en viss tid (ofta fem år).
Politiska partier När det är val får man alltså rösta i tre val samtidigt: riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Man kan rösta på olika partier i alla tre valen om man vill. Partier är organisationer där människor valt att gå med för att de vill arbeta politiskt. En del partier har funnits i över 100 år, andra är nyare.
Alla som har rätt att rösta får ett röstkort. Det och en legitimation måste man ha med sig när man går och röstar.
De största partierna i Sverige är: Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet
Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Varje parti brukar komma överens om ett partiprogram, där deras viktigaste frågor står. Men det kan finnas många olika åsikter inom partierna, alla som är med i partiet behöver inte tycka likadant om allt.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 19
19
2021-07-02 14:00
Ibland vill olika partier samma sak, men de kan vara oense om vad som behöver göras för att målet ska nås.
Partierna har valkampanj Veckorna före valet försöker partierna övertyga väljarna att rösta på just dem. Partierna lägger mycket pengar på valkampanjer. De sätter upp affischer och köper reklam i tidningar, på nätet och i sociala medier. Partiernas representanter brukar vara ute på stan och dela ut material. De skriver också på sina hemsidor vad de vill göra om de vinner valet. I många städer sätter partierna upp valstugor. Dit kan man gå om man vill veta mer om partiet. Det går bra att besöka en valstuga och ställa frågor även om du är för ung för att rösta. Ofta samlas flera valstugor på ett och samma ställe i en stad eller en kommun. Förutom att partisymbolen syns tydligt brukar partiet lyfta fram någon fråga som de tycker är extra viktig.
20
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 20
2021-07-02 14:00
Så går valet till Valet hålls alltid på en söndag, eftersom flest personer är lediga då. Det går också bra att rösta i förväg, det brukar finnas lokaler för förtidsröster på vissa bibliotek. När vallokalerna har stängt räknas alla röster. Det brukar ta ett par dagar innan de är helt färdigräknade. Partierna får ett visst antal platser i riksdagen, beroende av hur många röster som de har fått. De partier som inte får tillräckligt många röster blir utan platser. På valdagen går man till vallokalen för att rösta. Vart fjärde år väljs vilka som ska sitta i kommuner, regioner och riksdagen. I vallokalen får man stå bakom en skärm för att ingen ska kunna se vilket parti någon annan röstar på. Kan du komma på varför det är viktigt att kunna förtidsrösta? Varje röst kontrolleras och räknas noggrant för att valresultatet ska bli rätt.
Vallokal är den plats dit man går för att rösta. POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 21
21
2021-07-02 14:00
Senaste valet Vill du veta hur det gick i senaste valet? Kolla på valmyndighetens hemsida: www.val.se I många kommuner finns det andra partier, som inte sitter i riksdagen. Vill du veta vilka partier som finns i kommunfullmäktige i din kommun? Kolla på kommunens hemsida.
De flesta röstar De allra flesta brukar rösta i valen till riksdag, kommuner och regioner. Även om man inte tycker att något parti har rätt i allt, så röstar man på det parti som man tycker är bäst. Eller minst dåligt. Den som inte röstar alls missar chansen att vara med och bestämma. Det är sällan som ett parti får så många röster att det kan bestämma allt. Politiker från olika partier försöker ofta samarbeta och kompromissa, det vill säga komma överens om en lösning som alla är någorlunda nöjda med. Men det är också viktigt att det finns skillnader mellan partierna. Annars skulle det ju inte spela någon roll hur väljarna röstade i valen.
Bra att veta om val • Man får rösta på vilket parti man vill.
Reflektera Varför är det viktigt att det är hemligt vad en person röstar på?
22
• Det är hemligt vad man röstar på. Man får givetvis berätta för andra vad man röstar på om man vill. Men ingen kan tvinga en. Alla röster räknas noga, men det går inte att se vilken person som har röstat på vad. • Vem som helst får starta ett parti och ställa upp i valet. Men det brukar vara svårt för nya och okända partier att få så många röster att de kommer in i riksdagen.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 22
2021-07-02 14:00
Vad tycker partierna? En del partier tycker samma om vissa saker. Men ofta tycker partierna olika om det mesta. Vad tycker till exempel partierna om betyg i skolan? När ska elever börja få betyg? Socialdemokraterna: Betyg från årskurs 6.
Partierna har förstås åsikter i en massa andra frågor. Ibland byter de åsikt i en fråga. Gå in på partiernas hemsidor om du vill veta mer om vad de tycker. Det går också att mejla och fråga dem.
Moderaterna: Betyg från årskurs 3. Sverigedemokraterna: Betyg från årskurs 4. Centerpartiet: Betyg från årskurs 6. Vänsterpartiet: Inga betyg, i stället ett skriftligt omdöme när man slutar årskurs 9. Kristdemokraterna: Betyg från årskurs 6. Liberalerna: Betyg från årskurs 4. Miljöpartiet: Betyg tidigast i årskurs 7.
Val till EU Europeiska unionen (EU) är ett samarbete mellan 27 av Europas länder. Länderna i EU har en gemensam politik i många frågor, exempelvis miljö, jordbruk, ekonomi och handel med resten av världen. Genom åren har EU fått mer och mer att säga till om. En del tycker att EU borde bli starkare och till exempel ha en egen armé. En del tycker inte det. Av Nordens länder är Sverige, Danmark och Finland med i EU. Norge och Island har valt att inte gå med. EU-parlamentet, eller Europaparlamentet, diskuterar frågor som är viktiga för EU och är med och bestämmer om hur EU:s pengar ska användas. I EU-parlamentet finns 705 platser. Sverige har 21 av dem. Det är val till EU-parlamentet var femte år. Då bestämmer de svenska väljarna vilka partier som ska representera Sverige i EU.
Utanför Europaparlamentet i Bryssel vajar medlemsländernas flaggor. Den blå flaggan på väggen med en ring av stjärnor är EU:s egen flagga.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 23
23
2021-07-02 14:00
Folkomröstningar När det är folkomröstning får alla väljare rösta om vad de tycker i en viss fråga. Folkomröstningar är inte särskilt vanliga i Sverige. Men det har hållits folkomröstningar om till exempel Sverige ska ha kärnkraft, vara med i EU och ha samma valuta (euro) som många andra länder inom EU. Politikerna tyckte att dessa frågor var extra viktiga. Dessutom hade partierna svårt att komma överens. Många tyckte olika, även de som var med i samma parti. Därför bestämde man sig för att fråga väljarna direkt.
När Sverige röstade om euron fanns det en röstlapp som det stod Ja och en som det stod Nej på. Nej fick flest röster och därför bytte inte Sverige ut kronan mot euron.
FRAGOR PA TEXTEN 1. Vart fjärde år är det val i Sverige. Vilka tre val sker samtidigt?
5. Varför står man bakom en skärm när man röstar?
2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?
6. Hur många länder är med i EU?
3. Vad gör partierna under valkampanjen?
7. Inom vilka områden har EU-länderna en gemensam politik?
4. Var och när kan man rösta?
8. Vad skiljer en folkomröstning från ett vanligt val?
Kärnkraft används för att göra el.
24
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 24
Valuta är ett lands pengar.
2021-07-02 14:00
Hur styrs Sverige? Som du har läst om tidigare är Sverige indelat i tre delar: Staten, regioner och kommuner. Varje del styrs av valda politiker.
Viktiga ord riksdagen lagar regeringen statsminister minister
Riksdagen har makten över lagarna Så vem är det egentligen som bestämmer i Sverige? Det beror på vad det handlar om. Regionen bestämmer vissa saker och kommunen vissa saker. Den allra högsta makten finns hos riksdagen. I riksdagen finns 349 personer, från olika delar av Sverige.
regionfullmäktige kommunfullmäktige monarki
Riksdagshuset ligger i Stockholm. Till vänster på bilden, på andra sidan vattnet ligger Rosenbad. Det är en av regeringens lokaler och där har statsministern sin arbetsplats. Riksdagsledamöterna kommer från alla delar av landet. De som inte bor i Stockholm får låna en lägenhet där de kan sova över när det är möten.
Politikerna i riksdagen kan förstås inte bestämma om allting. Men det är riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska finnas i Sverige, hur statens pengar ska användas och mycket mer. Lagarna handlar inte bara om vad som är förbjudet att göra. Det finns lagar om allt möjligt, till exempel om hur miljön ska skyddas och om hur skolan ska vara.
Några av riksdagens viktigaste uppgifter: • stifta lagar • godkänna budgeten, det vill säga hur statens pengar ska användas • kontrollera att regeringen sköter sitt arbete.
Stifta är att starta eller skapa något. POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 25
25
2021-07-02 14:00
I en stor lokal som kallas plenisalen röstar riksdagsledamöterna i olika frågor. De röstar genom att trycka på en knapp och sen syns resultatet på en stor tavla längst fram.
Riksdagen godkänner regeringen Det parti som fått flest röster i valet får flest röster i riksdagen. De har alltså flest representanter i riksdagen och har därför större möjlighet att påverka. Efter valen 2006 och 2010 bildade Moderaterna, Folkpartiet (som numera heter Liberalerna), Kristdemokraterna och Centerpartiet en regering tillsammans. Efter valen 2014 och 2018 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet en regering tillsammans.
Vad gör regeringen? Regeringen är den högsta ledningen för Sverige. Det är den som ska styra landet och se till att besluten som fattas i riksdagen blir genomförda. Regeringen lägger fram en budget. Det är ett förslag på hur statens pengar ska användas. Sedan röstar riksdagen om den ska godkänna budgeten.
Regera är att styra över ett land.
26
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 26
2021-07-02 14:00
Regeringens viktigaste uppgifter är att: • styra landet • ge förslag till budget • se till att riksdagens beslut (lagar) genomförs.
En regering består av flera olika ministrar. Ministrarna har hand om vissa frågor. Finansministern har ansvar för den svenska ekonomin. Skolministern har det yttersta ansvaret för skolan. Utrikesministern ansvarar för hur Sverige samarbetar med andra länder. Ministrarna och regeringen har många anställda som hjälper dem. Chefen för regeringen kallas statsminister. Det är vanligt att ledaren för det största partiet i regeringen blir statsminister. Statsministern och regeringen har stor makt. Men det är alltså inte regeringen som bestämmer vad Sverige ska ha för lagar. Det gör riksdagen. Riksdagen kan ge regeringen sparken, om den tycker att regeringen inte sköter sitt jobb.
Sveriges statsministrar de senaste 50 åren 2014–Stefan Löfven (Socialdemokraterna) 2006–14 Fredrik Reinfeldt (Moderaterna)
Regeringens budgetförslag handlar om skola, försvar, vård, kultur och mycket annat. Det gör att den blir på många sidor. Den finns förstås också digitalt.
Reflektera I listan på statsministrar finns bara män. Varför är det så tror du?
1996–2006 Göran Persson (Socialdemokraterna) 1994–96 Ingvar Carlsson (Socialdemokraterna) 1991–94 Carl Bildt (Moderaterna) 1986–91 Ingvar Carlsson (Socialdemokraterna) 1982–86 Olof Palme (Socialdemokraterna) 1979–82 Torbjörn Fälldin (Centerpartiet) 1978–79 Ola Ullsten (Folkpartiet) 1976–78 Torbjörn Fälldin (Centerpartiet) 1969–76 Olof Palme (Socialdemokraterna)
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 27
27
2021-07-02 14:00
Kommunfullmäktige och regionfullmäktige Varje kommun har ett kommunfullmäktige. Olika kommuner har olika antal platser i sitt fullmäktige. Kommunfullmäktige röstar om sådant som rör den enskilda kommunen. Till exempel var någonstans skolorna ska ligga och vad de ska heta. Men kommunen kan inte bestämma vad som helst. Den kan till exempel inte bestämma att det inte ska finnas några skolor alls. För i lagen som gäller för hela Sverige står det att alla barn har rätt att gå i skolan. Några uppgifter som kommunerna måste ansvara för
SKOLA Sophämtning
Förskola, grundskola och gymnasieskola
Bostäder
BIBLIOTEK
Vatten och avlopp
Bibliotek
Miljöfrågor
Idrottsanläggningar och badhus hör till kommunernas uppgifter.
28
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 28
2021-07-02 14:00
Sjukvården är något som regionen ansvarar för. Det skulle vara svårt för många små kommuner att ha egna sjukhus.
Regioner fattar beslut om sådant som rör mer än bara en kommun, men inte hela landet. Alla regioner har ett regionfullmäktige. Det bestämmer till exempel var sjukhusen ska ligga och vad det ska kosta att åka med lokaltrafiken.
Uppgifter som regionerna måste ansvara för
+
Kollektivtrafik (tillsamans med kommunerna)
Sjukvård
Tandvård
Frivilliga uppgifter för regionerna
Turism
Kultur
Utbildning
Sverige är en monarki Sverige är en monarki. Det betyder att vi har en monark, det vill säga kung eller drottning. Andra exempel på monarkier är Danmark, Norge, Spanien och Nederländerna. Länder som inte har en kung eller drottning kallas för republiker. Republiker har i stället en president som blivit vald.
POLITIK OCH DEMOKRATI
4714025_Sos-5_inl_X-5.indd 29
29
2021-07-02 14:00
SOS 5 innehåller alla fyra
SOS 5
SO-ämnen i en och samma bok. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden. SOS 5 utgår i upplägg och innehåll från den reviderade kursplanen 2022.
Med SOS 5 blir det lättare att nå målen för alla SO-ämnena i åk 5. För alla komponenter i serien se liber.se
SOS
4
SOS
4 Arbetsbok
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Religion
Religion
Samhälle
Samhälle
SOS SOS
4 Geo G eog gr gra r a fi ra fi H His iist is sstttor o ri r iia a Rel Re R ell iig e igio giio g io on n Sam S am Sa mh m häl h hä äll ä llle le le
5
SOS
5 Arbetsbok
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Religion
Religion
Samhälle
Samhälle
SOS SOS
5 Geo G eo e o og g r af gra a fi afi fi H iisssttor His to or riia r ia Re R Rel eli e el llig ig i g iio igio on Sam Sa S am m häl mh hä h ä lllle le
6
SOS
6 Arbetsbok
Geografi
Geografi
Historia
Historia
Religion
Religion
Samhälle
Samhälle
SOS
6 Geo G eo og g gra r a ffii ra His H isst s tor to or r ia ia Rel Re R ell igio e ig gion Sam Sa Sa am m mh häl h äll hä ä ll llle le le
SOS
5
Ingrid Berlin
Geografi
Åsa Colliander Celik Johan Eriksson
Historia
Kalle Holmqvist Börge Ring Best.nr 47-14025-1
Religion
Tryck.nr 47-14025-1
Samhälle
SOS-5 Omslag orig.indd 1
2021-07-02 12:00