9789147133970

Liber Svenska 4

ISBN 978-91-47-13397-0 © 2020 Liber AB Projektgrupp: Anna Karlberg, Louise Mückstein, Tina Tärnrot och Karin Örn Minitema Rädslor: Valentina Villarreal Thibblin Minitema Vänskap: Kerstin Dahlin Skrivprojekt: Fredrik Sandström Bildredaktör: Marta Coronel Formgivare: Marta Coronel Omslag: Marta Coronel Omslagsbild och kapitelbilder: Jonn Clemente Första upplagan 1 Repro: Exakta, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2020

KOPIER I NGSFÖR B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering och delning, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera och dela för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Copyright Access, är förbjuden. Avtalet tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet och reglerar såväl analog som digital kopiering. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Det här är Liber Svenska 4 Det finns många fördelar med att läsa böcker. Du kanske känner till att läsning utvecklar din fantasi, kan minska stress och kan få dig att må bättre. Läsning berikar också ditt språk och ordförråd, förbättrar din skrivförmåga och din koncentration, ger dig kunskap och information samt tränar din hjärna.

I det här läromedlet utgår vi från olika texter från kända barn- och ungdomsböcker som handlar om intressanta och engagerande ämnen. Vi har skapat Liber Svenska 4 för att visa hur härligt läsning kan vara. Vi vill hjälpa dig att ta reda på vad du gillar att läsa, eller inspirera dig till att läsa nya typer av texter. Kanske hittar du en text som gör dig nyfiken och lockar dig att läsa hela boken.

I Liber Svenska 4 kommer du att träna på att läsa, skriva, tala, samtala och lyssna genom skönlitteraturen.

Gör dig nu beredd på att börja din läsresa i texter som får dig att skratta, känna kärlek och till och med bli lite rädd.

Att lära dig mer om svenska och läsning är både kul, känslosamt och spännande.

Anna, Louise, Tina och Karin

Innehåll I Liber Svenska får du . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Humor

8

Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet (artikel) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Håkan Bråkans skojbok (skönlitterär) . . . 12 Hodja och Bellman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Hodja är en tok (roliga historier) . . . . . . . . . . 21 Bellmanhistorier (roliga historier) . . . . . . . . 24

Det elaka blir humor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kapten Kalsong (skönlitterär) . . . . . . . . . . . . . 26 Världens värsta rektor (skönlitterär) . . . . . 33 Rektorn var trött på att barnen inte rörde sig (artikel) . . . . . . . . . . . . . 36

Athena – Grattis världen!

Jag är här nu! (skönlitterär) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Bockarna Bruse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 De tre bockarna Bruse (folksaga) . . . . . . . . 47 De tre babblande boysen Bruce (berättelse). . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 De tre bukkene Bruse (norsk folksaga) . . 52

Kul med språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Skyltar (argumenterande) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Gåtor (gåtor) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Kärlek

56

Rött hjärta blå fjäril (skönlitterär) . . . . . . . . . 58 Stava, kärlek, lappen (dikter) . . . . . . . . . . . . . . 62

Världens viktigaste bok (faktatext) . . . . . . 64

Jag hjärnar dig (dikt) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Prinsessan som inte tyckte om prinsar (bilderbok) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Så många jag (dikt) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 50-50 att han känner samma (artikel) . . 73 Vem gillar du? (beskrivande). . . . . . . . . . . . . . . 75 Tjej + kille syns mest (beskrivande). . . . . . 76

Ronja Rövardotter (skönlitterär) . . . . . . . . . . . 78 Lillebror sover (dikt). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Georg och Gloria – en berättelse om kärleken (skönlitterär) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Rim ett, Rymdvarelse, Ristningar m.fl. (dikter) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Hur känns det när det är på riktigt? (förklarande). . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

För kärlekens skull (låttext) . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Om att skriva texter till kärlekslåtar (intervju)

...................

92

Kärleksguden Eros och Psyke (mytologi) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Skräck

100

Iskalla skuggor (skräckhistorier) . . . . . . . . . . . 102 Det kryllar av spöken (spökhistoria) . . . . 104 Gåvan (skönlitterär) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Nyckeln till Hinsides (skönlitterär) . . . . . . 128 Varulvar, vampyrer och andra läskiga varelser (faktatext) . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 KPwebben (intervju)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Skräckapan Herr Nilsson (artikel). . . . . . . 142

Miniteman

144

Rädslor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Vänskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145

Lära nytt

149

Studieteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Att ta eget ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

Lyssna, tala och samtala

156

Dramaturgin stegras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Berättelsens klimax . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Avtoning och det oväntade slutet . . . 177

Olika texttyper

178

Beskrivande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Berättande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Förklarande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Instruerande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

Lyssna aktivt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Tala och samtala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Kroppsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Konsten att läsa högt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

Vad litar du på?

160

Värsta Bästa Nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Vad är problemet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Se upp för smygreklam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Kolla flera källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Var en bra källa för andra! . . . . . . . . . . . . . . . 163

Skrivprojekt – Genom ett fönster 164 Skapa en omtyckt huvudperson . . . . . . 165 Plantera ledtrådar i en läskig miljö . . 167 Presentera intrigen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 En trevande dialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Intensiteten ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Antagonisten gör entré . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

Spika språket

190

Alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Stavning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Skiljetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Måla med språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Tre ordklasser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200

I Liber Svenska får du stimulera intresset för att läsa och skriva

utveckla ditt tal- och skriftspråk så att du får tilltro till din språkförmåga och kan uttrycka dig i olika sammanhang och för skilda syften

kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter

skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

söka och kritiskt värdera information från olika källor

formulera egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom olika medier

uttrycka dig genom olika estetiska uttrycksformer

möta och utveckla kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen

möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande för att utveckla ditt språk, din egen identitet och din förståelse för omvärlden

*Sv och sva är till största del lika och skiljer sig endast åt inom två områden.

6

kunskaper om olika former av sakprosa

*kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling

*kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp

medvetenhet om och tilltro till din egen språkliga och kommunikativa förmåga

kunskaper om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier, och därigenom får du lära dig att ta ansvar för ditt eget språkbruk

förståelse för att sättet du kommunicerar på kan få konsekvenser för dig själv och för andra människor

*möta och bekanta dig med de nordiska grannspråken och de nationella minoritetsspråken

*många möjligheter att kommunicera på svenska utifrån din kunskapsnivå

Språket använder du för att

Genom språket utvecklar och uttrycker du

• tänka

• din identitet

• kommunicera

• dina känslor och tankar

• lära.

• förståelse för hur andra känner och tänker.

Du behöver ha ett rikt och varierat språk för att kunna förstå och fungera i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

7

Humor

8

I det här kapitlet kommer du att få läsa humoristiska texter, roliga historier och gåtor, om hur man gör tråkiga saker roliga och om tokiga bus.

Ett gott skratt förlänger livet – hur mycket skrattar du?

9

Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet Ett gott skratt förlänger inte bara livet utan kan göra dig både friskare och gladare. Livsinspiratören Anki Lindström, som givit ut ljudboken ”Skratta dig gladare och friskare”, menar att skratt är som massage för våra inre organ.

Får du din dagliga dos av skratt?

Kanske inte. Faktum är att vi skrattar mindre i dag än för femtio år sedan.

Men även om det inte finns något att skratta åt kan ett fejkat skratt ge lika bra effekt på din hälsa som ett äkta.

Skratt ger energi – Hjärnan kan inte skilja på äkta och fejkade skratt. Men hånskratt och elaka skratt hämmar flödet i kroppen då vi faktiskt spänner oss då, medan äkta eller fejkade skratt skapar ett flöde i kroppen, säger glädje- och livsinspiratören Anki Lindström som är aktuell med ljudboken ”Skratta dig gladare och friskare”.

– Forskning visar att patienter som genomgått stora operationer läker bättre om de har en positiv och glad inställning, i stora drag lever glada och positiva människor längre.

Skratt är kreativt Förutom att bli gladare och piggare blir vi mindre stressade och mer kreativa av att skratta mycket.

10

HUMOR

– Vissa forskare menar att 100 skratt är som en halvtimmes gymträning för hjärta och lungor. Det blir lättare att hantera motgångar om vi är gladare och immunförsvaret stärks, säger Anki.

Femton minuters skratt per dag rekommenderas för att må som allra bäst. Att använda sig av skrattövningar är ett bra sätt att få in den positiva vanan.

– Man blir dels piggare och gladare.

Dessutom verkar vi yngre när vi skrattar. Ett leende och glatt ansikte verkar tilldragande i sig.

5 glada skratt-övningar:

1

Gapskrattet

Det går alltid lite lättare att komma i gång med skrattet om man använder hela kroppen. Börja med att slå dig på knäna eller låren och låt sen skrattet bubbla fram. Låt skrattet flöda och fortsätt så länge du önskar.

2

Hälsa på varandra-skrattet

Ta en vän i handen, titta varandra i ögonen och börja skratta.

Fortsätt tills ni inte orkar mer.

3

4

Mobilskrattet

5

Det stora skrattet

Ta upp din mobil och låtsas höra världens roligaste historia och börja skratta. Fortsätt så länge du orkar.

Växla mellan att använda hahaha, hohoho, hihihi och testa olika sätt att skratta. Fortsätt så länge du orkar.

Utdrag ur Expressen Hälsoliv, Danielle Deasismont

Det stegrande skrattet

Börja med att fnissa för att sedan sakta öka skrattet tills du gapskrattar. Fortsätt så länge du önskar.

Efter läsning Vad brukar du oftast skratta åt?

HUMOR

11

Det elaka blir humor Hur kan tråkiga händelser eller elaka personer bli till något roligt? Hur kan man vända något som är ett problem till något nytt som är roligt?

Inför läsning Vem tror du att Kapten Kalsong är?

KAPTEN KALSONG KAPITEL 2 • Trädkåjans Serier AB Efter en lång dag med massor av skämt, galna upptåg och allmän förödelse i skolan brukar George och Harold springa till den gamla trädkojan i Georges trädgård.

Inuti trädkojan finns två gamla pösiga fåtöljer, ett bord, ett skåp fullt med skräpmat och en trälåda med hänglås full 26

HUMOR

med blyertspennor, tuschpennor och travar med papper.

Harold gillar nämligen att teckna och George tycker om att hitta på historier. De brukar sitta tillsammans i flera timmar och göra sina egna serietidningar.

Genom åren har de gjort hundratals olika serier som handlar om deras egna superhjältar. Allra först kom Hundmannen, sedan Timmy, den talande toaletten – och ingen kan väl glömma Den makalösa Madame Ko? Men den allra bästa superhjälten som de någonsin skapat måste vara Den fantastiske kapten Kalsong.

Det var George som kom på iden. ”Många superhjältar ser ut som om de flyger omkring i kalsongerna”, sa han. ”Men den här killen, han flyger verkligen omkring i kalsongerna!”

Båda killarna började gapskratta. ”Ja”, sa Harold, ”och han kan fajtas med hjälp av Kalsongkraft!”

George och Harold har sedan dess ägnat hela eftermiddagarna åt att göra serien om kapten Kalsongs äventyr. Han är deras häftigaste superhjälte någonsin!

Killarna har haft tur, för sekreteraren på Jerome Horwitzskolan brukar inte alltid hålla koll på kopieringsapparaten.

Så fort de får en chans brukar Harold och George smyga in i lärarrummet och kopiera upp flera hundra exemplar av det senaste äventyret med kapten Kalsong.

Efter skolan brukar de sälja sina hemmagjorda serietidningar på skolgården – ofta så billigt som för 50 cent styck.

Om du var en superhjälte, vilken superkraft skulle du ha då?

KAPITEL 3 • Kapten Kalsongs äventyr

Läs på nästa sida !

HUMOR

27

KAPTEN S KALSONG ! äventyr

SNART T! SLUTSÅL Å!

PASSA P

28

HUMOR

NÄSTAN GRATIS! BARA 50 CENT, KÖP!

HUMOR

29

–––

Varför hatar rektorn barn, tror du?

Herr Krupp är den suraste och elakaste rektorn i hela Jerome Horwitz-skolans historia. Han hatar sång och skratt. Han hatar ljudet av barn som leker på rasterna. Faktum är att han hatar barn helt och hållet!

Och gissa vilka två barn som rektor Krupp hatar mest av alla?

Om du gissar på George och Harold, så gissar du rätt!

Rektor Krupp hatar George och Harold.

Han hatar deras bus och spydigheter. Han hatar deras fåniga leenden och ständiga fnitter. Och mest av allt hatar han de där hemska serietidningarna om kapten Kalsong. ”Jag ska sätta dit de där två bråkmakarna en vacker dag”, lovar rektor Krupp. ”Och det mycket, mycket snart!”

KAPITEL 5 • En vacker dag mycket, mycket snart Kommer du ihåg att jag sa att George och Harold råkade mycket illa ut en gång på grund av allt bus? Det här är historien om hur det gick till. Och hur deras upptåg och rackartyg (och lite utpressning) förvandlade rektorn till världens häftigaste superhjälte.

Det var dagen för den stora fotbollsmatchen mellan Knackhajarna från Jerome Horwitz och Stinkbaggarna från grannskolan Stubinville.

Läktaren var fullsatt med åskådare. Hejarklacksledarna sprang ut på planen och viftade med sina pompoms.

Ett fint svart puder svävade ut från de fluffiga bollarna och landade på tjejerna. ”Ge mig ett K!” ropade hejarklacksledarna. ”K!” svarade publiken. ”Ge mig ett N!” ropade hejarklacksledarna. ”N!” svarade publiken.

30

HUMOR

”Ge mig ett ... a-ah-ah-a-ttjoo!” nös hejarklacksledarna. ’’A-ah-ah-a-ttjoo!” svarade publiken.

Hejarklacksledarna nös och nös och nös ännu mera. De kunde inte sluta nysa. ”Kolla!” ropade en åskådare på läktaren. ”Någon har hällt svartpeppar i hejarklacksledarnas pompoms!” ”Vem kan ha gjort det?” undrade en annan i publiken.

Hejarklacksledarna snubblade av planen, nysande och med snoret rinnande ur näsan. Samtidigt marscherade orkestern in på arenan.

Men när orkestern började spela strömmade det ut massor med såpbubblor ur instrumenten! Det blev bubblor överallt!

Orkestern halkade och gled fram och tillbaka längs planen och lämnade ett tjockt spår av vått, bubbligt skum efter sig. ”Kolla!” ropade en åskådare på läktaren. ”Någon har hällt duschtvål i orkesterns instrument!” ”Vem kan ha gjort det?” undrade en annan i publiken.

Sedan kom fotbollslagen in på planen. Knackhajarna sparkade iväg bollen. Den steg upp, upp, upp. Högre och högre.

Bollen svävade upp bland molnen ända tills den försvann ur synhåll. ”Kolla!” ropade en åskådare på läktaren. ”Någon måste ha fyllt bollen med helium!” ”Vem kan ha gjort det?” undrade en annan i publiken.

Men det spelade ingen roll att bollen hade försvunnit, för i nästa ögonblick började Knackhajarna rulla omkring på planen och klia sig som galningar. ”Men hallå!” ropade deras tränare. ”Någon har bytt ut vår djupverkande muskelkräm mot Klåfingriga Klåparens Klibbiga Klipulver på tub!” ”Vem kan ha gjort det?” undrade alla åskådarna på läktaren.

Hela eftermiddagen fortsatte det på samma sätt.

Folk skrek: ”Kolla, någon har hällt akvariefiskar i saften!”

Hur tror du att fotbollsmatchen kommer att sluta?

HUMOR

31

Eller så skrek de: ”Kolla, någon har limmat fast toalettdörrarna!”

Det dröjde inte länge förrän alla åskådarna på läktarna hade gått sin väg. Hela matchen var förstörd, och alla eleverna i skolan kände sig helt förtvivlade.

Alla utom två hysteriskt fnissande killar som satt hopkrupna i skuggan under läktaren. ”Det här var vårt bästa bus någonsin!” skrattade Harold. ”Ja”, garvade George, ”det här blir helt klart svårslaget.” ”Hoppas bara vi inte åker fast för det här”, sa Harold. ”Ingen fara”, sa George. ”Vi lämnade ju inga spår efter oss. Det finns inte en chans att vi åker fast!”

Utdrag ur Kapten Kalsong, Dav Pilkey

Efter läsning • Håller du med om att de inte lämnade några spår efter sig?

• Vad har du fått veta om George och Harold?

• Har du läst någon annan bok eller sett någon film som också handlar om en dum rektor eller lärare?

32

HUMOR

Inför läsning Hur känner sig rektorn på bilden?

VÄRLDENS VÄRSTA REKTOR KAPITEL 2 Simmardagen är en årlig aktivitet på vår skola. Varje år måste nya femteklassare kräkas klorvatten och plaska runt hjälplösa i bassängen för att klara simmarmärket. Rektorn säger att det är obligatoriskt. Det vill säga att alla måste ta simmarmärket antingen de vill eller inte.

Jag är inte i närheten. Alltså, jag är inte i närheten av i närheten av att klara det där märket. Jag använder helst simdyna (storlek xl) för att hålla mig flytande.

Det här är förresten det förbaskade simmarmärket.

För att få det måste du kunna tre fåniga saker: 1: Dyka ner och hämta ett föremål på botten av bassängen.

2: Simma 25 meter utan att fuska (det är inte tillåtet att gå på vattnet som Jesus eller använda motor).

3: Rädda rektorn (skolans enda simlärare) från att drunkna.

HUMOR

33

Varför vill han bli av med rektorn, tror du?

rädda rektorn. Förutom att drunkna själv måste jag alltså dränka min egen vårt-rektor i samma veva.

Det hade väl i och för sig varit helt okej att bli av med rektorn en gång för alla, men kanske inte på det sättet. Och helst utan att både ta på vårtor och dö själv.

Själva rektorsräddningen börjar med att alla ska ställa sig vid bassängkanten. Där får man stå och huttra och vänta på sin tur medan rektorn förbereder sin egen låtsasdrunkning.

Rektorn lägger sig på rygg mitt i bassängen. Sedan ropar han med grov röst: hjälp! hjälp! medan han plaskar lite med armar och ben.

Då gäller det att reagera och dyka i så snabbt som möjligt.

Och viktigast av allt: att rädda rektorn på korrekt sätt.

Det vill säga med ett korrekt livräddningsgrepp.

Korrekt livräddningsgrepp

Inkorrekt gsgrepp 2 livräddnin

34

HUMOR

Inkorrekt livräddningsgrepp 1

Inkorrekt livräddningsgre

pp 3

Redan nästa kväll låg Kent och jag i mitt rum och skrev en sjukdomslista.

– Det här var inte lätt, sa jag. Var får man tag på sjukdomar? Man kan liksom inte bara gå till affären och köpa en sjukdom.

– Det kanske finns några helt perfekta sjukdomar som vi inte vet om, sa Kent. Tänk om man kan få rektorsfluensa eller simskolefobi.

Kent förställde rösten och lät som om han pratade i telefon: Beklagar, rektorn, men min son Ruben har fått kronisk rektorsfluensa och dubbelsidig simskolefobi med vattenblåsor och simhud över hela kroppen. Han kan tyvärr inte komma till skolan mer i hela sitt liv. Hej då.

Varför skriver de en sjukdomslista?

Kent gav mig i alla fall skrattkramp. Egentligen var det inte så mycket att skratta åt, sjukdomar är inte roligt direkt.

Och när kvällen närmade sig var vi båda utmattade av allt sjukdomsprat.

Men jag tyckte att vi hade varit duktiga. Vi hade fått ihop en sjukdomslista. Nu var vi på gång.

Utdrag ur Världens värsta rektor, Marius Horn Molaug

Efter läsning • Vilken sjukdom säger Kent att Ruben har fått?

• Vad i den här texten är humor tycker du?

• Kan du känna igen något i den här texten från ditt eget liv?

HUMOR

35

Skräck Med bultande hjärta och isande kårar kommer du att få läsa spännande texter som handlar om mystiska platser, underliga händelser och besynnerliga varelser.

Vågar du vända blad och låta dig skrämmas?

100

101

Inför läsning • Har du hört en skräckhistoria någon gång?

• Hur känner du dig när du läser eller hör en skräckhistoria?

ISKALLA SKUGGOR SKRÄCKHISTORIA 1 Vi hade fått en ny lärare, hon skrämde mig.

Framför allt hennes ögon.

Hon stirrade på mig med iskall blick.

Efter en lektion gick jag fram till henne. ”Förlåt. Jag visste inte att jag skrämde dig.”

Hon grävde ut ögonen ur sina hålor med fingrarna och vände ansiktet mot mig. ”Skrämmer jag dig mindre nu?”

102

S K R ÄC K

SKRÄCKHISTORIA 2 Att man aldrig lär sig!

Jag låg och läste min skräckbok och såg inte hur mörkt det blivit.

Men ett knäpp från hallen fick mig att stelna till och lyssna.

Vem var det?

Jag famlade ut och tände taklampan.

Golvet var täckt av leriga spår.

Jag mindes plötsligt det sista jag läst i boken, om barnet som ströps i hallen.

Där hade det också varit leriga spår på golvet.

Och sedan kände jag de iskalla händerna runt min hals…

SKRÄCKHISTORIA 3 Jag passar min lillasyster när mamma jobbar natt.

Häromkvällen hörde jag henne gråta i babymonitorn precis när jag hade somnat.

Jag var så trött att jag knappt kunde röra mig, och blev glad när jag hörde mammas röst, hon sjöng en vaggvisa för lillasyster. Skönt!

Mamma var hemma, jag somnade om.

Och vaknade i panik fyra timmar senare, när mamma satte nyckeln i låset och kom hem.

Utdrag ur Iskalla skuggor: Skräckhistorier för orädda, Åsa Anderberg Strollo och Andreas Palmaer

Efter läsning Vilken skräckhistoria är läskigast, tycker du? Varför?

S K R ÄC K

103

Inför läsning Bokens titel är Nyckeln till Hinsides.

Vad är hinsides, tror du?

NYCKELN TILL HINSIDES KAPITEL 2 ––– När Aron gått satt Linus kvar och funderade på vad Aron sagt om att vara försiktig. Visst tog han till sig varningen.

Men samtidigt hade en gnista tänts. En gnista som han saknat länge.

När det var dags för Linneas middagsvila fortsatte han att utforska huset. Nyfiken, men på sin vakt. Han var mer försiktig nu. Med jämna mellanrum fick han känslan av att osynliga ögon följde honom. Han försökte intala sig att det bara var inbillning.

Framåt eftermiddagen fick han syn på en dörr han inte upptäckt förut. Den fanns i entréhallen bakom trappan, och såg ut som en del av panelen. Rummet innanför var tomt.

Inga möbler och inte ens något fönster. Längs golvet stod tavlor, täckta av gulnade lakan.

128

S K R ÄC K

Linus gick in i rummet. Han tittade fundersamt på de tomma krokarna längs väggarna. Varför var tavlorna nerplockade? Allt annat i huset stod ju kvar som det var.

Försiktigt drog han bort ett lakan. Tavlan var skickligt målad och skulle varit vacker, om det inte vore för den hemska scenen. Moderna höghus tycktes delvis ha förvandlats till medeltida borgar. Som om en jätte ryckt loss övre hälften och tryckt dit ett gammalt torn istället. Jättevågor av smutsigt vatten vällde fram mellan byggnaderna. Människor och främmande varelser virvlade i forsen, med ansikten fyllda av skräck och förtvivlan. Marken klövs av djupa sprickor där människor och varelser drogs ner. Himlen var röd som blod.

Linus täckte över den märkliga tavlan igen. Den där konstnären kunde inte haft alla bananerna i kanoten.

Han kikade försiktigt på nästa tavla, beredd på något annat fasansfullt. Men den här tavlan var annorlunda. Den föreställde bara en ung pojke i jeans och t-shirt, sittande på huk i ett dunkelt rum. En ensam gaslykta lyste upp de tomma väggarna. Pojken höll händerna kring ramen på en tavla, bredvid honom låg ett smutsigt lakan.

Linus såg ner på sina kläder, sedan på lakanet och gaslyktan.

Han kände hur håret reste sig på armarna.

Det var sig själv han såg! En evighetsbild där han tittade på en tavla, på vilken han tittade på en tavla, på vilken han tittade på en …

Skräckslagen kom han på fötter och med bultande hjärta rusade han ut ur rummet.

– Lugna dig, Linus, sa mamma när hon lät sig dras med genom huset. Jag förstår knappt vad du säger.

– Jag måste visa dig tavlan! Jag är med på en tavla!

– Vadå för tavla?

Hon lät lite irriterad. Han hade avbrutit henne mitt i arbeS K R ÄC K

129

tet, dyrbara timmar medan Linnea sov. Han ledde in henne i tavelrummet och pekade. Hon tog gaslyktan och satte sig på huk framför tavlan.

– Var är du med, menar du?

– Jag är ju där, pekade han och gick närmare. Jag sitter och håller i …

Han tystnade. Tavlan var förändrad. Nu visade den istället ett trägolv, prytt av en hoprullad björnfäll. En av golvbrädorna var undanlyft och något glänste i mörkret därunder.

– Men ..., började Linus förvirrat. Den var annorlunda förut. Det var en bild på mig. Jag lovar!

Linus mamma reste sig.

– Det är mörkt härinne, sa hon trött. Du såg nog bara fel.

Jag förstår om din fantasi drar iväg i ett hus som det här.

Hennes röst var lugnande, men han blev bara arg.

– Nån måste ha bytt ut tavlan!

– Linus, sa hon vädjande. Det är bara vi här i huset.

– Nej! Det är nån mer här! Jag såg det igår! Och hörde det i natt!

Hon suckade.

– Sluta nu, Linus!

Nu fanns en skarpare ton i hennes röst.

– Jag vet inte vad du har lekt, men jag har inte tid att vara med, inte just nu. Om vi ska få bo här måste jag passa på att arbeta när Linnea sover. Okej?

Hon lämnade rummet och Linus blängde på tavlan.

Den visade fortfarande den hoprullade björnfällen och golvbrädan. Han kikade närmare. Och då såg han. Det var björnfällen från tornrummet! En, två, tre, fyra … Det var den trettonde golvbrädan som var bortlyft.

Han skyndade mot spiraltrappan, noga med att undvika mamma på vägen. Väl uppe i tornrummet släpade han undan björnfällen och räknade till den rätta golvbrädan.

Den vickade lite när han tryckte. Försiktigt körde han ner naglarna i springan och drog. Den lyfte utan motstånd.

130

S K R ÄC K

Det fanns ett hål under brädan. Han lyste med gaslyktan.

Något glänste i dunklet därnere. En nyckel. Gammal och svart och lång som hans underarm. Han la sig på mage för att nå. Den var tyngre än han trott, men han fick upp den.

Han satt förundrad och vände nyckeln i händerna när han hörde ett ljud. Det var något som krafsade. Han lyssnade spänt och insåg att ljudet kom underifrån. Det kom närmare och närmare. Plötsligt sköt något upp ur hålet och Linus blev som förstenad.

Det var en hand. Eller något som liknade en hand. Grå hårstrån täckte handryggen och fingrarna slutade i krökta, gulnade klor. De knotiga fingrarna bar ringar med gnistrande ädelstenar. Handen rafsade i luften efter honom.

Linus skrek. Men det kom inget ljud. Hans kropp vägrade röra sig.

Handen kom närmare och närmare. Det blev djupa rispor i golvbrädorna när klorna försökte nå honom.

Han tappade nyckeln.

Handen sköt ut.

Blixtsnabbt slet den till sig nyckeln och försvann tillbaka ner i mörkret.

Utdrag ur Nyckeln till Hinsides, Albin och Karin Alvtegen

Efter läsning • Gjorde Linus något som du skulle ha gjort annorlunda?

• Vad är det som gör den här berättelsen spännande och läskig?

S K R ÄC K

131

VARULVAR, VAMPYRER OCH ANDRA LÄSKIGA VARELSER

Spöken Har du någon gång haft känslan av att du inte är ensam i ett rum, fastän det bara är du hemma? Då kanske du har fått sällskap av ett spöke.

Ett spöke är en död person som inte har kunnat få ro i sin grav utan kommer på besök hos dem som lever.

Människor har trott på spöken i alla tider.

Spöken kan se ut på många olika sätt – som ett skelett, en varelse i vit skepnad, eller kanske som en människa utan huvud. Fast oftast ser man dem inte alls, utan hör dem bara. De kan rassla med kedjor, slå i dörrar och stöna och jämra sig. Om man hör fotsteg inifrån ett tomt rum, om ett föremål förflyttas av sig självt eller om lågan på ett stearinljus slocknar utan anledning så kan man misstänka att ett spöke är i närheten. För det mesta är spökena ofarliga – men de gillar att skrämmas.

Det finns olika sorters spöken. Här ska du få läsa om några.

132

S K R ÄC K

Stackars gengångare!

När man vet vem den döde som spökar är så kallar man spöket för en gengångare. Gengångaren ser ut som en människa och kan kännas igen av dem som kände honom eller henne i livet. Det finns också huvudlösa gengångare, men då känner man oftast igen dem på rösten istället.

Gengångaren återvänder till sitt hem eller sina släktingar av en särskild anledning. Kanske för att berätta om ett brott som de har begått – eller om något otäckt som de själva råkat ut för när de levde. De kan också vilja avsluta något viktigt som de inte hann med när de var i livet. Eller så vill de bara berätta en hemlighet som de har tagit med sig i graven … Förr trodde man dessutom att personer som hade begått självmord blev gengångare.

Folk var rädda för gengångare eftersom man sa att de kunde ta med sig levande människor till dödsriket. Att bli gengångare var något av det värsta som kunde hända en människa. För även om en gengångare återvänder från de döda, så får de inte dela vår vardag. De irrar runt i en egen värld vid sidan om oss och mår hemskt dåligt.

S K R ÄC K

133

Minitema 2 Vänskap Att ha vänner tycker vi nog alla är viktigt. Vi behöver vänner att vara med och hitta på saker tillsammans med.

Vi behöver vänner att prata med om både små och stora saker. Det är viktigt med vänner som finns där och bryr sig både när man är glad, ledsen och arg.

Men vad är vänskap egentligen? Vad är en bra vän? Och vad gör man om man är ensam och inte har någon vän?

Vad är vänskap?

Genom historien har många funderat på vad vänskap är.

En som gjorde det var vetenskapsmannen Aristoteles som levde i Grekland på 300-talet f.Kr. Han tyckte att MINITEMA

2 145

vänskap gällde nästan alla människor som vi har omkring oss på olika sätt. Med det menade han att du automatiskt är vän med både din familj, dina släktingar och alla som tillhör samma grupp som du. Till exempel är du vän med mamma, din bror, farmor, din kusin, din klass, alla som bor i din stad och till och med alla som bor i ditt land. Håller du med honom?

I dag tycker många att vänskap är något man bara känner med dem som man har närmare sig och som man träffar och umgås med. Vad tycker du?

Vad är en bra vän?

Hur tycker du att en bra vän ska vara? Vi kan bli vänner med dem som är med i samma fotbollslag, men är det viktigt att en vän har samma intressen? En vän kan vara någon du gärna är med varje dag, men måste UMO är en webbvänner träffas ofta? Kan man vara lika bra vänner plats där ungdomar kan få kunskap om fast man inte träffas mer än ibland? relationer, psykisk När umo.se ställde frågan ”Hur känner man igen hälsa, självkänsla och mycket annat. en bra vän?” till sina besökare kom det mängder av svar. Här är ett av dem: En bra vän är din vän både när ni är ensamma eller med andra. En bra vän väljer inte bort dig för någon annan utan att förklara varför. En bra vän kan hänga med andra än dig och ha många vänner men låter dig alltid vara med om du vill.

En bra vän vill träffa dig och gillar att ses. En bra vän kan du alltid lita på.

Håller du med om svaret?

Du och dina vänner kanske tänker och tycker ganska lika, men är det viktigt egentligen? Kan man bli vän 146

MINITEMA

2

med någon som tycker och är helt olik en själv? Kan till exempel tjejer och killar vara bra vänner?

I boken Kan du vissla Johanna av Ulf Stark blir sjuåringarna Berra och Uffe vänner med Nils som de träffar på ett ålderdomshem. Nils är gammal, men trots åldersskillnaden blir de vänner och hittar på roliga saker tillsammans. Vad tycker du, kan man bli vän med någon som är mycket äldre eller mycket yngre?

Att inte ha några vänner Ibland kan man vilja vara ensam och tycka att det är skönt.

Men att vara ensam när man inte vill, det är inte så roligt.

Alla har vi säkert känt oss ensamma och utan vänner någon gång. Hur känns det? Inte så bra, eller hur? Man kanske tänker att alla andra är med vänner och har roligt och att man är den enda ensamma i hela världen. Men är det så? Om du tittar dig omkring i skolan eller på fritiden ser du ganska fort att det finns många som verkar lite ensamma. Kanske finns det någon som skulle kunna bli din vän. Men hur gör man?

MINITEMA

2 147

När umo.se ställde frågan ”Hur får man nya vänner?” till sina besökare var det här ett av svaren:

Ett tips är också att VÅGA. Man måste våga ta plats och gå fram till folk. Träffar man en ny person ska man ta chansen att ta kontakt med den personen och kanske bli hens kompis. Och våga fråga: ”Vill du ses och ta en fika någon gång?”, ”Har du Snapchat?” eller bara: ”Vill du hitta på något någon dag?”.

Man ska inte vara rädd att ta kontakt, för den personen kan vara din själsfrände eller någon du skulle ha jätteroligt tillsammans med. Och så tar inte du den chansen. Det kan såklart vara läskigt, men både du och den andra vinner på det.

Tänk om vi alla skulle våga ta kontakt med någon som verkar lite ensam. Tänk vad många färre ensamma det skulle bli och vad många fler vänner vi skulle få. Varför inte testa redan i dag?

Efter läsning • Hur känns det att vara ensam och utan vänner?

• Vad kan man göra för att färre ska känna sig ensamma?

148

MINITEMA

2

Lära nytt Studieteknik Du och dina klasskamrater lär er nya saker på olika sätt.

Det kan vara genom att läsa, lyssna, tala, tänka, titta, skriva och rita. Det gäller att hitta den teknik som passar dig bäst. Det är bara du som kan veta hur du bäst lär dig något.

När du ska lära dig nya saker har din attityd en stor betydelse. Är du positiv och vill lägga ner tid på plugget kommer det gå lättare. Att kunna vara uthållig och hålla fokus är också bra egenskaper. Tycker du det är svårt kan du dela in det du ska lära dig i korta intervaller och däremellan ta korta pauser.

Läsa för att lära Innan du börjar läsa en ny text är det bra att skapa dig en förförståelse. Det gör du genom att läsa alla rubriker och titta på bilderna och bildtexterna. Det gör att hjärnan kan koppla det nya du möter med saker du redan kan och vet.

Om du ska läsa en längre text är det bättre att du läser fokuserat under en kortare tid än att du läser ofokuserat under en längre tid. För att se om du har förstått och minns det du läst kan du återberätta det du läst för någon annan.

LÄRA NYTT

149

Tre sätt att läsa en text Du läser på olika sätt beroende på vad du vill ha ut av en text.

Du kan:

1

2

sökläsa – när du letar efter viktiga fakta i en

översiktsläsa – när du skummar igenom en text för

3

att se vad den handlar om.

djupläsa – när du verkligen vill lära dig det som står i en text.

Sökläsning

1

Sökläsning använder du om du snabbt vill hitta något i en text.

Du sökläser till exempel när du letar:

• • • • •

i receptet efter hur många ägg det ska vara i kakan. på klasslistan efter en kompis telefonnummer. i en faktatext efter när äppelträdet blommar. i tidtabellen efter när nästa tåg eller buss går. på webbsidan efter en mejladress.

Vid sökläsning låter du ögonen leta i texten och får snart tag i det du söker. Detta sätt att läsa passar bra när du bara söker efter en sak.

150

LÄRA NYTT

text.

2

Översiktsläsning

Om du snabbt vill ta reda på vad en text handlar om kan du översiktsläsa.

Du översiktsläser när du:

• snabbt tittar igenom en faktabok för att se vad den innehåller.

• läser rubrikerna i en tidning (eller på en tidningssajt på nätet) för att se om du hittar en intressant artikel.

• bara vill komma framåt i en bok.

När du översiktsläser går du alltså inte in i minsta detalj, utan får i stora drag med dig vad som står. Du kan till exempel läsa rubriker och underrubriker. Du kan titta på bilder och bildtexter. Du kan också läsa lite här och där för att se vad texten handlar om och om den verkar rolig och intressant.

3

Djupläsning

Det finns ett tredje sätt att läsa som heter djupläsning som du använder när du vill kunna något riktigt ordentligt.

Du djupläser när du:

• pluggar inför ett prov eller läxförhör.

• läser en faktatext noggrant för att lära dig innehållet.

• läser insamlat material för att kunna hålla ett föredrag.

Du djupläser alltså när du vill minnas något extra bra och för att göra det krävs det att du arbetar med texten. Då kan det vara bra att dela upp läsandet på flera tillfällen och repetera det du läst för att minnas och lära dig.

LÄRA NYTT

151

Skrivprojekt

TT GENOM E FÖNSTER

Meningen med en skräckhistoria eller en skräckfilm är att skrämma läsaren eller tittaren. Historierna handlar ofta om människors rädsla för något farligt. Handlingen kan kretsa kring både verkliga händelser eller karaktärer, som en mördare, men även något övernaturligt som exempelvis vampyrer och varulvar.

De som skapar en skräckhistoria eller skräckfilm vill att våra kroppar ska reagera, till exempel med bultande hjärta och isande kårar. Berättelserna ska helst vara så skrämmande att vi har kvar minnesbilden av historien i våra tankar. Många skräckhistorier berättas vidare och sprids snabbt till andra. Det gör att många skräckhistorier hålls vid liv.

Här får du lära

dig hur du skriver en skräckhistoria. Övningar och uppdrag finns till varje del (1–9) i Liber Svenska 4 Digital.

164

S K R I V P R OJ E K T

1 Skapa en omtyckt huvudperson Det är viktigt att läsaren snabbt fattar tycke för huvudpersonerna. Om läsaren inte tycker om karaktärerna kommer läsaren inte bry sig om hur det går för dem. Då försvinner en stor del av berättelsens nerv och mening.

I berättelsen ska huvudpersonerna utsättas för fara ganska snart.

Ett bra knep för att få läsaren att tycka om någon är att låta huvudpersonerna göra något bra eller något som vi alla tycker är trevligt. Ett annat knep är att använda och beskriva en trevlig miljö. Platsen kan förstärka intrycket av personen. Inledningen handlar om att skriva om en härlig stund som utspelar sig på en härlig plats där läsaren får lära känna en eller flera härliga personer.

HUR GÖR EN FÖRFATTARE?

ur Gåvan

”Eira!”

Mammas glada röst seglar in från hallen som ett fluffigt moln och avbryter Eiras funderingar. ”Eira! Visst ska väl du med till loppisen? Vi kan gå och köpa lördagsgodis efteråt!”

Det klapprar om mammas högklackade stövlar när hon sveper in i köket. Hon stannar till bakom Eiras rygg och samlar ihop hennes långa hår i en hästsvans.

––– Mamma böjer sig fram och ger Eira en snabb puss på kinden. Hon luktar blommigt och gott. Sen släpper hon taget om Eiras hår och klapprar iväg mot diskbänken.

Eira följer henne med blicken. Mammas mun är röd av läppstift. Eira har aldrig förstått varför mamma klär upp ätt på Forts ida! s nästa

S K R I V P R OJ E K T

165

sig bara för att gå till en gammal loppis. Det är samma sak varje lördag. Nu håller hon på att knäppa sin gröna snyggkappa med ena handen samtidigt som hon öppnar kökskranen med den andra, fyller ett glas med vatten och dricker några snabba klunkar. ”Jag stannar nog hemma”, säger Eira och viker ihop tidningen.

Hon tänker på de nya färgpennorna som hon längtat efter att använda hela veckan. Äntligen har hon tid. ”Men du kan väl köpa polkagrisar åt mig? Fast inte de där i lösvikt utan de i påse!” Mamma hummar och smattrar ut ur köket på sina klackar.

UNDERSÖK

• Vilken bild får du av mamman?

Vem är hon? Hur är hon?

• Vad känner du inför henne? Vad är det som gör att du känner så?

• Leta efter saker som hon gör eller säger som ger oss en positiv bild.

• Leta efter ord och fraser som ger oss positiva associationer.

Fundera på vem som skulle kunna vara din huvudperson. Det spelar ingen roll om det är en man eller kvinna, ett barn, en ungdom eller vuxen. Fundera på hur personen är utanpå och inuti samt vad som finns omkring huvudpersonen.

166

S K R I V P R OJ E K T

2 Plantera ledtrådar i en läskig miljö I en läskig berättelse kan ledtrådar planteras för att avslöja något om berättelsens intrig – alltså det som är och ska bli läskigt. Detta kan göras genom att använda naturen som en spegel för den oro som huvudpersonen ska känna, till exempel en kortare skogspromenad hem. Att skogen ligger bredvid en kyrkogård kommer att förstärka känslan. Genom att nämna kyrkogården, som senare kan att bli platsen för skådespelet, blir den dessutom känd av läsaren. En plats etableras och en läskig stämning infinner sig.

INTRIG

= problem i berättelsen

UNDERSÖK

• Vad i skogen/naturen gör att filmen blir läskig?

• Hur påverkar vädret stämningen i filmen? Vad med vädret gör att filmen blir mystisk?

Titta tillsammans på kortfilmen som ligger i Liber Svenska 4 Digital.

• På vilket sätt gör tidpunkten stämningen otäck?

• Hur ser vi på barnet att hen är orolig?

S K R I V P R OJ E K T

167

Olika texttyper Det finns olika typer av texter och de vanligaste typerna är beskrivande, berättande, förklarande, instruerande och argumenterande. De delas in i två grupper: skönlitterära texter och sakprosa. Skönlitterära texter är berättande texter. Sakprosa är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. Många av de texter man arbetar med i skolan är sakprosa. Syftet med sakprosatexter är just att förklara någonting eller övertyga läsaren om något. Skönlitteratur som fantasy, deckare och romaner vill underhålla.

Beskrivande text

Kom ihåg!

Innehållet i texterna är alltid det viktigaste!

Exempel på beskrivande text: artikel, reportage, vetenskaplig rapport, lärobokstext och faktatext.

En beskrivande text är en faktatext som beskriver hur någonting är eller ser ut. Texten innehåller information om någon eller något, till exempel ett djur, en plats eller en person. Syftet med en beskrivande text är att Struktur läsaren ska få reda på fakta och information. I inledningen får • Texten har en tydlig rubrik. Den ska gärna vara kort, till exempel ”Vargen”. läsaren reda på vad texten ska beskriva, därefter följer stycken • Under rubriken finns en inledning där med fakta och information. För läsaren får övergripande information om vad texten ska handla om. att det ska vara lätt för läsaren att få en överblick av innehållet, • Beskrivningarna kan sorteras under olika underrubriker. och enkelt kunna hitta det den söker, brukar beskrivande • Beskrivande texter innehåller ofta texter ha underrubriker. ämnesspecifika ord.

178

OLIKA TEXTTYPER

SURIKAT

Rubrik

Surikaten är ett litet däggdjur som lever i sydvästra Afrika. Den lever främst i torra ökenliknande områden och på savanner.

Inledning

Utseende

Underrubrik

Surikaternas kroppslängd är mellan 25 och 35 cm och svansen är ca 20–25 cm lång. Färgen på pälsen är ljust gråbrun med mörka ränder på sidorna. Svansen är smal med kort, slät päls och oftast med en svart spets på slutet. Runt ögonen har de svart päls och de har också långa klor. En surikat väger mellan 620 och 960 g.

Föda Surikater är rovdjur . Det betyder att de äter andra djur, t.ex. insekter, mindre fåglar och reptiler men de äter också växter.

Fortplantning Honorna är dräktiga ca 11 veckor. När ungarna föds är de, likt kattungar, blinda och döva. Ögonen öppnas först efter 10 till 14 dagar. Ungarna diar modern i mellan 7 och 9 veckor, och efter ungefär ett år är ungarna könsmogna. Surikater kan föda ungar upp till tre gånger per år.

Socialt Surikater lever i grupper med stark sammanhållning.

Medan de flesta gruppmedlemmarna är ute och letar föda stannar några vuxna djur kvar och passar ungarna.

Exempel på ämnesspecifika ord: däggdjur pälsen rovdjur dräktiga föda

OLIKA TEXTTYPER

179

K ÄLLFÖRTECKNING Alvtegen, Karin och Alvtegen, Albin (2016), Nyckeln till Hinsides, Brombergs, s. 36–41

Rehnman, Mats (2018), Hodja är en tok, Bokförlaget Hegas AB, s. 6, 25–26

Anderberg Strollo, Åsa och Palmaer, Andreas (2018), Iskalla skuggor: Skräckhistorier för orädda, Alfabeta Bokförlag, s. 15, 26, 39

Rektorn var trött på att barnen inte rörde sig, publicerad 2019-02-02, viralviking.se: http://viralking.se/rektorn-var-trott-pa-att-barnen-interorde-sig-borjade-dansa-med-dem (hämtad 2020-02-17)

Auer, Josefin, ”50-50 att han känner samma”, KP 6/2018 Brière-Haquet, Alice (2010), översättning: Stedman, Helena, Prinsessan som inte tyckte om prinsar, Bokförlaget Opal AB, s. 5–6, 8–10, 24–25, 28–33, 36, 38 De tre Bockarna Bruse ur Lilla Barnkammarboken (2011), översättning: Harris, Martin, Bonnier Carlsen, s. 8–10 De tre bukkene Bruse, Norsksidene.no: https://norsksidene.no/web/ PageND.aspx?id=99674 (hämtad 2020-02-17) Deasismont, Danielle, Det är sant: Ett gott skratt förlänger livet, artikel ur expressen.se/halsoliv publicerad 2012-06-06: https://www. expressen.se/halsoliv/det-ar-sant-ett-gott-skratt-forlanger-livet/ (hämtad 2020-02-14)

Sheqiri, Yllka och Hedlund, Melanie (2015), Så många jag, Ordspår Förlag, s. 22–23, 34–37, 44–45 Simonsson, Nathalie (2012), Världens viktigaste bok, Ordfront förlag, s. 132–133, 138, 141 Teleman, Sara (2004), Pirr!, Bonnier Carlsen, s. 44–46, 56–58 © Annika Thor – licensierat genom ALIS (2002), Rött hjärta blå fjäril, Bonnier Carlsen, s. 12–17

BILDFÖRTECKNING Illustrationer:

Du och jag om kärlek (2003), Brombergs, s. 8: Widerberg, Siv, Lappen, s. 86, Widerberg, Siv, s. 96: Westerstad, Ville, Kärlek

Eva Lindén s. 15, 18

Dufva, Maria (2018), Värsta Bästa Nätet, Bonnier Fakta, s. 70–73

From the Adventures Of Captain Underpants by Dav Pilkey. Copyright © 1997 by Dav Pilkey. Reprinted by permission of Scholastic Inc. s. 28, 29

Ek, Elin (2018), Athena – Grattis världen! Jag är här nu!, Bonnier Carlsen, s. 7–12, 17–23

Kristoffer Kjølberg s. 33, 34

Gibson, Michael (2015), översättning och bearbetning: Henrikson, Margot, Grekisk mytologi: gudar, hjältar & monster, Ordalaget Bokförlag, s. 108–111 För kärlekens skull, musik: Ted Gärdestad, text: Kenneth Gärdestad © Universal Music Publishing AB. Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB

Christina Alvnér s. 46, 48 © Cecilia Torudd/Bildupphovsrätt 2020 s. 58, 61 Melanie Hedlund s. 62, 65, 72, 84 Lionel Larchevêque s. 66–71 Carolina Ståhlberg s. 74

Haugen, Tormod (2004), översättning: Lagergren, Barbro, Georg och Gloria – en berättelse om kärleken, En bok för alla, s. 51–56

Anders Kaardahl s. 85–87

Hellberg, Amanda, Foley, Douglas och Wessnert, Gudrun (2016), Det kryllar av spöken, Lava Förlag, s. 31–47: Hellberg, Amanda, Tre systrar

Gunilla Kvarnström s. 90

Malin Ahlin s. 88

Sara Teleman s. 92, 93

Horn Molaug, Marius (2016), översättning: Lindelöf, Sofia, Världens värsta rektor, Berghs Förlag AB, s. 14–21

Giovanni Caselli s. 96, 97

© Dan Höjer – licensierat genom ALIS och Kvarnström, Gunilla (1999), Kärlek och sorg, Rabén & Sjögren, s. 45

Alexander Jansson s. 131

Jacquemot, Nicolas (2008), Varulvar, vampyrer och andra läskiga varelser, Tiden, s. 6, 8, 10, 33, 38, 52 Lindell, Elin och Svalbro, Lina, Rädslor, KPwebben.se, publicerad 2010-03-25: https://kpwebben.se/radslor/ (hämtad 2020-02-17) Lindgren, Astrid (1981), Ronja Rövardotter, Rabén & Sjögren, s. 74–78, 86–89 Lönnqvist, Susanna (2018), Gåvan, Brombergs, s. 5–27 © Mårten Melin – licensierat genom ALIS (2013), Jag är ett litet liv, Bokförlaget Hegas AB, s. 16–17, 38–39, 46–47 © Mårten Melin – licensierat genom ALIS (2016), Att vara eller inte vara – dikter om dig, Rabén & Sjögren, s. 49, 54 Nero, Claes (2019), Skräckapan Herr Nilsson Olsson, Sören och Jacobsson, Anders (2016), Håkan Bråkans skojbok, Egmont Publishing AB, s. 7–16 Pilkey, Dav (2014), översättning: Wahlberg, Björn, Kapten Kalsong, Bonnier Carlsen, s. 9–12, 14–19, 22–32 Ramsiga tramsor om vänskap (2016), Safaro, s. 86: Larsson, Torsten

Jutta Falkengren s. 113

Foton: kbei/Getty Images s. 51 Filippo Bacci/E+/Getty Images s. 77 princessdlaf/E+/Getty Images s. 139 zoranm/Getty Images s. 164 Maskot/Johnér s. 166 Övriga bilder: Shutterstock

Liber Svenska 4 är ett lustfyllt och engagerande läromedel som utgår från litteraturen där eleverna ges förutsättningar att utveckla sina förmågor, oavsett om de läser svenska som förstaeller andraspråk.

Grunden i läromedlet är tre stora litteraturbaserade teman, Humor – Kärlek – Skräck, där utdrag ur olika kända barn- och ungdomsböcker möter andra texttyper såsom artiklar, faktatexter, dikter och intervjuer. Utöver temakapitlen finns Miniteman där eleverna får reflektera kring olika värdegrundsfrågor, ett större gemensamt Skrivprojekt och Olika texttyper. Det finns också kapitel som behandlar andra delar av det centrala innehållet i svenska och svenska som andraspråk.

Liber Svenska 4 Digital innehåller, utöver texterna i grundboken, allt övningsmaterial, rikligt med extrauppgifter och lärarhandledning inklusive omfattande sva-material.

Best.nr 47-13397-0 Tryck.nr 47-13397-0