9789147131099

– i en lärmiljö för alla Digitaliseringen går snabbt och utvecklingen kräver att lärarna arbetar medvetet och genomtänkt med de digitala verktygen. Skolverket är tydligt med att alla som arbetar i skolan ska utveckla sin förståelse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

� Hur kan jag som lärare/blivande lärare använda digitala verktyg för att skapa en bra lärmiljö för mina elever?

Materialet fungerar i kurser på lärarutbildningen, i arbetslag eller individuellt. Alla kapitel har tydliga exempel kopplade till undervisningen och flertalet av dem avslutas med reflektionsoch diskussionsfrågor.

Katarina Eriksson är förstelärare med över 20 års erfarenhet från grundskolan.

Utöver lärartjänsten arbetar Katarina som digital pedagogisk resurs i sin kommun.

Hon håller i utbildningar, föreläser och anordnar workshops.

Digitala möjligheter Katarina Eriksson Eva Rännar

– i en lärmiljö för alla

Katarina Eriksson & Eva Rännar

I den här boken får du som lärare tips och idéer om hur du med enkla medel och små förändringar kan skapa en tillgänglig lärmiljö via digitala verktyg i klassrummet. Med hjälp av appar, program och webbtjänster kan du möta elevernas behov i undervisningen på ett enkelt och tydligt sätt. ”Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla” är bokens genomgående tes.

Digitala möjligheter – i en lärarmiljö för alla

Digitala möjligheter

Eva Rännar är rådgivare i specialpedagogiska frågor och arbetar med digitalt lärande. Hon är utbildad specialpedagog med 20 års lärarerfarenhet. Eva har även erfarenhet av att hålla i utbildningar, föreläsningar och workshops.

Best.nr 47-13109-9 Tryck.nr 47-13109-9

47-13109-9_Digitala möjligheter_omslag.indd 1

01/10/19 10:50 AM

Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla ISBN 978-91-47-13109-9 © 2020 Författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och formgivning: Fredik Elvander Produktionsledare: Lars Wallin Illustrationer: Jonny Hallberg Foton: Katarina Eriksson Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 2

24/09/19 5:57 PM

Innehåll Inledning....................................................................................................................................... 6 Bokens syfte.............................................................................................................................. 7 Bokens upplägg....................................................................................................................... 8 Digitala verktyg........................................................................................................................ 9

Kapitel 1 – Tillgänglig lärmiljö ...................................................................................10 Vad är en tillgänglig lärmiljö? ............................................................................................11 Vinster med en tillgänglig lärmiljö...................................................................................13 Utgå från behov och erfarenheter ...................................................................................14 Struktur och minnesstöd....................................................................................................15 Stöd i språkliga situationer.................................................................................................16 Konkret material och visualisering..................................................................................17 Motorikstöd............................................................................................................................17 Perceptionsstöd.....................................................................................................................18 Skapa motivation..................................................................................................................19 Universal design för lärande...............................................................................................19 Att arbeta vidare med............................................................................................................20

Kapitel 2 – Digitala verktyg i undervisningen...................................................22 Varför digitala verktyg?.........................................................................................................22 Skapa rätt förutsättningar...................................................................................................23 Det pedagogiska sammanhanget...................................................................................24 Två modeller: TPACK OCH SAMR......................................................................................25 Undervisnings- och lektionsstruktur via gemensamma förhållningssätt............32 Föräldrars förväntningar och farhågor...........................................................................33 Att tydliggöra syftet med digitala verktyg....................................................................33

Kapitel 3 – Behoven styr – praktiknära exempel............................................37 Struktur........................................................................................................................................38 Kalender...................................................................................................................................38 Bildstöd....................................................................................................................................38 Tidsstöd....................................................................................................................................39 Språkstöd via inbyggda funktioner och program.....................................................40 Talsyntes .................................................................................................................................41 Läsa med ögon eller öron...................................................................................................41 Läsvy.........................................................................................................................................42 OCR-funktion..........................................................................................................................43 Tal till text................................................................................................................................43 Rättstavning............................................................................................................................43

3

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 3

24/09/19 5:57 PM

Ordprediktion.........................................................................................................................44

Språkstöd – ord och begrepp.............................................................................................44 På minuten..............................................................................................................................45 Att konkretisera och visualisera........................................................................................46 Klockan.....................................................................................................................................47 Motorik − koncentration − effektivisering....................................................................49 Tangram...................................................................................................................................49 Geoboard.................................................................................................................................50 Arbetsblad...............................................................................................................................50 Sinnesstöd ..................................................................................................................................51 Tärningar..................................................................................................................................51 Minnesstöd.................................................................................................................................52 Berättelse.................................................................................................................................52 Strategier.................................................................................................................................52 Effektivisering...........................................................................................................................54 Molntjänster...........................................................................................................................56 Lärplattform............................................................................................................................56 Webbresurser/webbtjänster..............................................................................................56 Bloggar.....................................................................................................................................57 Tjänster för videosamtal......................................................................................................58 Motivation...................................................................................................................................59 Motivation via färdighetsträning.....................................................................................59 Cirkelträning...........................................................................................................................61 Ge uppdrag.............................................................................................................................64 Verkliga mottagare...............................................................................................................64 Verklighetsanknutna problem..........................................................................................64 Den röda tråden och det ämnesövergripande............................................................65 Hitta och förstå elevernas arenor.....................................................................................65 Utforma uppdragen/uppgifterna så att vi når alla elever.........................................65 Avatarer....................................................................................................................................66 Podcast.....................................................................................................................................67 Film............................................................................................................................................67 Whiteboard app och program..........................................................................................67 Skärminspelning...................................................................................................................67

Kapitel 4 – Digitala arbetssätt som skapar tillgänglighet och motivation.......................................................................................................................69 Gamification...............................................................................................................................69 Klippa gräsmatta...................................................................................................................70 Bygga stall...............................................................................................................................71 Filmtävling...............................................................................................................................71 Storyfication...............................................................................................................................72 En djupdykning i ett projekt..............................................................................................74 Förarbete lärare.....................................................................................................................74 Förarbete med elever...........................................................................................................79 Ge uppdrag.............................................................................................................................79

4

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 4

24/09/19 5:57 PM

Verklighetsanknutna problem..........................................................................................80 Verkliga mottagare...............................................................................................................82 Den röda tråden....................................................................................................................83 Att hitta och förstå elevernas ”arenor” ..........................................................................86 Utforma uppdragen så att vi når ALLA elever..............................................................88 Avslutning av Storyfication-arbetet................................................................................89

Flipped Classroom...................................................................................................................90 Digitalt samarbete ..................................................................................................................92 Matteunited............................................................................................................................92 Klassrumsstudie – omdefinierat lärande i matematik.............................................94 Att arbeta vidare med............................................................................................................96 Motivation...............................................................................................................................97 Planera för en aktivitet ........................................................................................................97 Efterarbete..............................................................................................................................98

Kapitel 5 – Digital kompetens.....................................................................................99 Vad är digital kompetens?...................................................................................................99 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.................................................... 100 Revidering av läroplaner.................................................................................................. 101 Elevers digitala kompetens.............................................................................................. 103 Digital kompetens lärare .................................................................................................. 105 Tillgänglighetsperspektiv................................................................................................ 107 Kompetens att välja digitala verktyg........................................................................... 108 Kompetens att välja digitala läromedel...................................................................... 109 Kompetens att välja app/program/resurs.................................................................. 110 Att stärka elevernas kompetens..................................................................................... 111 Att stärka lärares kompetens........................................................................................... 114 Att komma igång............................................................................................................... 115 Att arbeta vidare med......................................................................................................... 116

Slutord...................................................................................................................................... 118 Referenser............................................................................................................................. 120 Sakregister.................................................................................................................................122

5

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 5

24/09/19 5:57 PM

Inledning Rasmus skruvar på sig lite i stolen. Läraren har precis haft en genomgång av dagens lektion och avslutat med att eleverna ska läsa sidorna 17–22 i boken.

Hela klassen får välja mellan att läsa med ögonen eller att ”läsa med öronen”, det vill säga att lyssna på en inläst version av texten via inläsningstjänst på sina enheter.

Rasmus föredrar att läsa med öronen. Han har upptäckt att det passar honom bättre. Ända sedan han började i skolan har bokstäver och ord haft en tendens att hoppa när han läser. Men att läsa med öronen har inte alltid varit självklart. I början tyckte han att det var segt och tankarna vandrade lätt iväg – det krävdes träning innan han lärde sig att lyssna på texten. Men det Rasmus upplevde som jobbigast var att han under lång tid var ensam om att lyssna på texter. När han fick låna cd-skivor med inlästa läromedel hände det att han fick gliringar av klasskamrater som tyckte att han fuskade, och Rasmus “glömde” ibland spelaren och kämpade i stället på med texten i klassrummet.

Den stora förändringen för Rasmus kom när kommunen tecknade ett avtal med inläsningstjänst. Inlästa texter blev lättåtkomliga och han kunde använda sin mobiltelefon som spelare. Bäst av allt var att svenskläraren samtidigt arbetade med olika hörförståelsestrategier. Helt plötsligt fick alla i klassen möjlighet att läsa med öronen.

I dag har Rasmus en app med OCR-funktion (optisk teckenigenkänning) både på plattan och i mobilen. Appen är praktisk att använda när lärarna delar ut papperskopior med instruktioner. Han fotograferar texten och OCRfunktionen gör den uppläsningsbar.

Att skriva har också varit en utmaning för Rasmus. Redan tidigt fick han gå till en speciallärare och träna med hjälp av ett så kallat talande tangentbord som ljudade den bokstav som han tryckte på. Sedan dess har tekniken gått framåt. I dag använder Rasmus ett rättstavningsprogram som inte bara visar felstavade utan även lättförväxlade ord och viss grammatik. Han använder dikteringsfunktionen för att kontrollera stavningen. När han är osäker på ett ord läser han in det – och vips står det där med rätt stavning. Det bästa av allt är att alla i klassen har samma möjlighet att använda dessa funktioner.

6

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 6

24/09/19 5:57 PM

INLEDNING

Rasmus ser sig om i klassrummet efter genomgången. Flera av klasskompisarna bläddrar fram till sidan 17 i boken. Några tar fram hörlurarna för att lyssna. Även Rasmus, som loggar in på inläsningstjänst med sin enhet, navigerar fram till sidan 17 och slår igång ”play”.

Bokens syfte Syftet med den här boken är att inspirera och motivera dig som är lärare eller blivande lärare att använda digitala verktyg för att öka tillgängligheten i din undervisning. Vi vill att du ska få kunskaper om hur olika digitala verktyg som appar, program, webbtjänster och inställningar kan användas för att skapa motivation och för att konkretisera och visualisera begrepp. Dessutom vill vi visa hur du kan implementera verktygen i ditt klassrum för att utveckla undervisningen och skapa en tillgänglig lärmiljö.

Vi tycker att det är viktigt att det specialpedagogiska och allmänpedagogiska perspektivet gemensamt lyfts i arbetet för att skapa en tillgänglig lärmiljö och utbildning, och vi vill betona hur generella digitala anpassningar i klassrummet kan underlätta arbetet för både lärare och elever. Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla är vår genomgående tes.

Boken tar även upp fallgropar i arbetet med digitala verktyg, samt hur struktur kan skapa en god lärmiljö. Vi ger även exempel på hur en lyckad implementering av digitala verktyg kan se ut i olika klassrum och på olika skolor.

Vi är övertygade om att det pedagogiska sammanhanget har en stor betydelse för användandet av digitala verktyg. Regeringens forskningsöversikt Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen stärker oss i vår övertygelse: Digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används inom ramen för en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat. Den digitala tekniken fungerar som en hävstång för förändring, dvs. inte som en självständig kraft som driver förändring. Om de digitala verktygen inte används inom ramen för en genomtänkt pedagogik kan snarast sämre resultat förväntas.” (Regeringen 2016, s. 7)

7

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 7

24/09/19 5:57 PM

INLEDNING

Bokens upplägg I bokens första kapitel går vi igenom vad en tillgänglig lärmiljö är och hur lärare kan arbeta för att skapa en lärmiljö med tillgängligheten i fokus.

I kapitel 2 och 3 delar vi med oss av tips och idéer via praktiknära exempel.

Vi beskriver hur digitala verktyg kan användas för att skapa en tillgänglig lärmiljö och hur, utifrån elevernas behov, variation och struktur kan skapas i undervisningen. I kapitel 2 och 4 diskuterar vi digitala verktyg som hinder och möjlighet. Vi visar hur en strukturerad undervisning kan undanröja hindren och hur du kan använda och välja rätt verktyg.

I kapitel 5 diskuterar vi den nationella digitaliseringsstrategin och handlingsplanen som är kopplad till denna. Vi fokuserar på och definierar begreppet digital kompetens ur både elev- och lärarperspektiv och analyserar tillgänglighetsperspektivet med utgångspunkt i digital kompetens.

Allt eftersom tillgången till digitala verktyg ökar, ökar också möjligheten att använda dessa för att tillgängliggöra lärmiljön och undervisningen. Det som tidigare var avsett för några få elever kan nu alla elever få tillgång till och nytta av. Vi vill visa på möjligheterna hos olika digitala verktyg och ge läsaren strategier och idéer för att använda dessa i arbetet för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Boken tar upp olika möjligheter med digitala verktyg oberoende av enhet, appar eller program.

Vi kopplar ihop styrdokumenten med aktuell forskning och belyser via praktiknära exempel hur digitaliseringen kan se ut ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Boken vänder sig till både blivande och verksamma lärare. Den kan med fördel användas som diskussionsunderlag i arbetslag eller på lärarutbildningar. På bokens webbplats, https://digitaltillganglighet.wordpress.com/, finns en blogg, filmklipp, tips på webbsidor, program och appar, det vill säga mer material för fördjupning, inspiration och förståelse.

Vår förhoppning är att boken och webbsidan ska inspirera dig till att fortsätta resan in i ett digitalt lärande landskap med tillgänglighet i fokus, så att du på ett bättre sätt kan möta dina elevers olika förutsättningar och behov.

Luleå i augusti 2019 Katarina Eriksson & Eva Rännar

8

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 8

24/09/19 5:57 PM

INLEDNING

Digitala verktyg Fakta

Vi delar på vanligt sätt in digitala verktyg i hårdvara (datorer, interaktiva skrivtavlor och pekplattor) och mjukvara (appar och program). I kategorin mjukvara hamnar även inställningar i programmen och inbyggda funktioner av olika slag.

Appar Appar kan enkelt laddas ned och installeras av användaren. Vissa appar är kostnadsfria och finansieras via reklam, till andra kan man kan behöva köpa till en del innehåll, eller så upphör den kostnadsfria versionen att fungera efter ett tag.

Ibland finns det demoversioner att testa. Det finns appar till såväl datorer som till pekplattor.

Program Ett digitalt program är ett program som du laddar ned från webben och installerar på din hårddisk. När du väl har installerat programmet behövs sällan någon nätuppkoppling.

Interaktiva skrivtavlor Med hjälp av appar och program kan du projicera uppgifter på en interaktiv skrivtavla och spela in genomgångar och instruktionsfilmer. Elever som behöver se genomgången kan göra det flera gånger via en molntjänst eller blogg. På en interaktiv skrivtavla kan eleverna också lösa uppgifter och visa hur de har tänkt. Det går lätt att projicera upp deras lösningar och ta del av deras arbetsprocess och tankar.

Digitala läromedel Ett digitalt läromedel är ämnesinriktat. Det har läroplansmål och styrdokument i fokus med ett pedagogiskt upplägg. Läromedlet omfattar ett större område eller är heltäckande. Det är multimodalt, det vill säga text, ljud och bild kan kombineras. Många av läromedlen har även andra digitala funktioner.

Webbtjänster En webbtjänst eller webbresurs är en digital tjänst som du använder via nätet.

Du laddar inte ner något men använder sidan för dina pedagogiska syften. En del digitala tjänster har både lärarkonton och elevkonton. Flera av webbresurserna har även egna appar. Exempel på webbresurser kan vara färdighetsträning i olika ämnen, begreppsträning eller programmeringssidor.

9

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 9

24/09/19 5:57 PM

Kapitel 1 Tillgänglig lärmiljö ϐϐ Vad är en tillgänglig lärmiljö? ϐϐ Hur kan arbetet för en tillgänglig lärmiljö se ut? ϐϐ Varför ska vi i skolan arbeta för en tillgänglig lärmiljö?

I det här kapitlet introducerar vi begreppet tillgänglig lärmiljö och beskriver hur skolan kan arbeta för att skapa en undervisning som utgår från elevers olika behov och förutsättningar. Vi går inte in på digitala möjligheter i detta kapitel utan startar i en ”analog värld”.

Att skapa tillgänglighet har mer och mer blivit en självklarhet i samhället.

Produktutvecklare, ingenjörer och samhällsplanerare utformar ofta miljöer, produkter och tjänster för att möta en variation av behov och förutsättningar hos befolkningen. Trottoarkanter är nedsänkta och utmärkta med avvikande färg för att underlätta för personer med rullatorer eller i rullstol, och samtidigt underlättar man för barnvagnar, cyklister och skateboardåkare. På bussen får resenären veta vilken hållplats bussen stannar vid, både via text och ljud. Det är en nödvändig anpassning för personer med syn- eller hörselnedsättning, men underlättar för alla resenärer.

Genom att ta hänsyn till individers olika behov och förutsättningar kan vi öka tillgängligheten i samhället – på samma sätt kan vi skapa en ökad tillgänglighet i skolan.

10

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 10

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Vad är en tillgänglig lärmiljö?

Vid planering av undervisning bör vi utgå från elevernas olika behov och förutsättningar. Tillgänglighet handlar om mötet mellan individ och lärmiljö.

En tillgänglig lärmiljö innebär att det inte finns hinder för deltagande och lärande. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018) tydliggör att det i en likvärdig skola inte går att planera ”lika för alla”. Skolverket menar att undervisningen måste utformas så att det finns olika vägar att nå målen. Undervisning kan därför inte ske på samma sätt överallt och resurser kan inte heller fördelas lika. Skolan ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov.

Undervisningen ska utformas så att eleverna får den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Kort och gott kan man säga att ledning och stimulans är den ordinarie undervisningen. Traditionellt sett har skolan utformat undervisningen efter principen ”lika för de flesta” och tillgodosett olika behov av stöd genom specialundervisning. Utgångspunkten i vår bok är att så långt det är möjligt möta behov och olika förutsättningar inom ramen för ledning och stimulans genom en varierad undervisning och tillgänglig lärmiljö. Det är en fin tanke som kräver arbete om vi ska kunna förverkliga den. Men att arbeta för en tillgänglig lärmiljö handlar inte om att göra en massa nytt, det vill säga merarbete, utan om ett medvetet och systematiskt ”omarbete”.

För att arbeta systematiskt i verksamheten kan ni använda Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018).

Det delar in lärmiljön i fyra områden:

ϐϐ förutsättning för lärande ϐϐ social miljö ϐϐ pedagogisk miljö ϐϐ fysisk miljö.

Att arbeta för tillgänglig lärmiljö utifrån dessa fyra områden kan handla om att se över skolans gemensamma strukturer, de styrdokument vi arbetar efter, rätten till kommunikation samt hur vi arbetar för allas rätt att mötas med respekt och känna trygghet. Det kan också handla om hur vi skapar en varierad undervisning i den pedagogiska miljön, eller hur vi arbetar med normkritik och attityder i den sociala miljön.

11

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 11

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Tabell 1.1 Fyra områden inom tillgänglig lärmiljö: förutsättningar för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Varje område består i sin tur av fem eller sex så kallade indikatorer, det vill säga områden som är särskilt viktiga att arbeta med (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018).

Förutsättning för lärande Rätten till lärande och trygghet Delaktighet Hälsa och lärande Språk och kommunikation Meningsskapande och motivation Kroppen i lärandet Social miljö

Pedagogisk miljö

Fysisk miljö

Gemenskap

Pedagogiska strategier och stödstrukturer

Rum för lärande

Begripligt sammanhang

Arbetslag

Ljudmiljö

Planerade aktiviteter utanför förskole- och skolområdet

Olika sätt att lära

Visuell miljö

Samverkan med hemmet

Lärverktyg

Luftmiljö

Normkritik och attityder

Digitalt lärande

Utemiljö

Hjälpmedel

I den här boken fokuserar vi på området pedagogisk miljö och då främst på grupp- och individnivå. Att skapa förutsättningar för arbetet på organisationsnivå är en ledningsfråga, och inspiration för det arbetet blir en bok i sig.

Denna bok har som målgrupp lärare och blivande lärare. Vi vill ge er inspiration och idéer till ert arbete för tillgänglighet i undervisningen.

Att arbeta för en tillgänglig lärmiljö handlar om att

ϐϐ se vinsterna med en tillgänglig lärmiljö ϐϐ tillsammans utgå från behov och erfarenhet.

12

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 12

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Vinster med en tillgänglig lärmiljö Det finns många vinster med att arbeta för en tillgänglig lärmiljö. De viktigaste är att elevernas

ϐϐ självständighet och delaktighet ökar ϐϐ behov av extra anpassningar och särskilt stöd minskar.

En viktig aspekt av tillgänglighetsarbetet är att göra det möjligt för eleverna att följa arbetsgångar, att ta till sig text och att hitta stöd och hjälp (som inte alltid behöver vara läraren). Inom montessoripedagogiken finns ett uttryck som beskriver hur vi kan hjälpa elever att bli självständiga: ”Hjälp mig att hjälpa mig själv”. Vi återkommer till detta uttryck senare i boken.

En tillgänglig lärmiljö får effekten att eleverna bär med sig en känsla av att vara en del av en helhet, att vara delaktiga. Att jag som elev, oavsett funktionsförmåga och behov, är viktig i undervisningen. Att jag inte behöver påminna om vad jag behöver för att tillgodogöra mig undervisningen – läraren har redan tagit hänsyn till mina behov. I arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning är känslan av delaktighet en vinst som eleverna bär med sig.

Vi ser också att en tillgänglig lärmiljö kan minska behoven av extra anpassningar och särskilt stöd. Figur 1.1 illustrerar vinsten med att arbeta för en tillgänglig lärmiljö. Den högra triangeln med den bredare basen illustrerar en situation där undervisningen varieras – fler generella lösningar finns inom ledning och stimulans – vilket leder till att behovet av extra anpassningar minskar. En situation där undervisningen inte varieras i lika hög grad, den vänstra triangeln, kräver fler specifika lösningar för att möta olika elevers behov.

Särskilt stöd Extra anpassningar Ledning och stimulans – tillgänglig lärmiljö

Figur 1.1. Vinsten med att arbeta för en tillgänglig lärmiljö samt relationen till extra anpassningar och särskilt stöd (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018). Källa: SPSM.

13

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 13

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Lärmiljön och förutsättningar för lärande är indelad i tre nivåer. Den nedersta nivån utgörs av ledning och stimulans, det vill säga den ordinarie undervisningen. På mellannivån finns extra anpassningar som sätts in om en lärare befarar att en elev inte når målen. Enligt skollagen är skolan skyldig att skyndsamt sätta in stöd i form av extra anpassningar. Beroende på elevens behov kan det vara ett tydligare schema, tidshjälpmedel som visualiserar tiden, möjlighet att lyssna på text, muntliga prov och enskilda genomgångar.

Om eleven, efter arbete med extra anpassningar, fortfarande riskerar att inte nå kunskapskraven, är skolan skyldig att göra en pedagogisk utredning, som innefattar kartläggning och pedagogisk bedömning, för att se om behov av särskilt stöd finns. På den översta nivån kan särskilt stöd vara regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, enskild undervisning eller anpassad studiegång (Skolverket 2014).

Extra anpassningar kan innebära olika saker och står i relation till vad som erbjuds inom ledning och stimulans. I ett klassrum kan inläst material erbjudas till en hel klass, medan det i ett annat klassrum används som extra anpassning till några få elever.

I nästa avsnitt beskriver vi hur arbetet för att möta elevers olika förutsättningar och behov kan se ut inom ledning och stimulans.

Utgå från behov och erfarenheter I inledningen av kapitlet drog vi en parallell mellan samhällets utformning för att möta en variation av förutsättningar och behov och skolans arbete för en tillgänglig lärmiljö. Det handlar om att identifiera eventuella hinder i lärmiljön och undanröja dem, men också om att hitta framgångsfaktorer att bygga vidare på. Arbetet för att skapa en tillgänglig lärmiljö är inte ett enmansjobb, utan ett arbete för kollegiet tillsammans med specialpedagog/ speciallärare och även elevhälsan.

I planeringen för en varierad undervisning kan vi utgå från

ϐϐ vår erfarenhet av behov i elevgrupper ϐϐ den aktuella elevgruppens behov.

14

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 14

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Vi lärare har erfarenheter om vilka behov som kan finnas i en elevgrupp och hur vi kan möta dem. Vår utmaning blir att använda våra erfarenheter i planering av den ordinarie undervisningen.

Vi kan också se till den aktuella elevgruppen och planera för de specifika behov som finns i den. För att skapa en mer varierad undervisning kan de specifika lösningarna erbjudas alla elever.

Ett enkelt och konkret sätt att börja arbetet med att öka tillgängligheten i din egen undervisning är att se över vilka specifika behov du har i ditt klassrum och fundera på hur du kan möta dem på en generell nivå. Detta arbete gör ni med stor fördel tillsammans i arbetslaget.

I en elevgrupp finns det ofta behov av stöd i situationer som ställer krav på olika förmågor, som att planera och genomföra arbete, läsa och skriva, se sammanhang och att arbeta koncentrerat trots att det pågår andra aktiviteter i klassrummet. Vi har utifrån vår erfarenhet listat behov som vi ser ofta finns i elevgrupper:

ϐϐ struktur ϐϐ minnesstöd ϐϐ stöd i språkliga situationer ϐϐ konkret material och visualisering ϐϐ motorikstöd ϐϐ perceptionsstöd ϐϐ skapa motivation.

Nedan resonerar vi om några av behoven och i vissa av dem ger vi konkreta exempel utifrån SPSM:s trianglar i Figur 1.1.

Struktur och minnesstöd För många elever i skolan är det viktigt med en tydlig struktur. En struktur över veckan, dagen och den enskilda lektionen. Du bör i din planering fundera på vilka behov som finns i klassen avseende struktur och hur dessa bäst kan tillgodoses. Att det som är nödvändigt för vissa elever är bra för alla blir extra tydligt när det handlar om struktur. Det finns elever som behöver mer än endast talad instruktion för att minnas och förstå. Det talade ordet kan vara för abstrakt och flyktigt. Struktur och minnesstöd går hand i hand.

Struktur handlar både om hur du som lärare planerar och lägger upp din lektion och hur elevernas enskilda arbete ska utföras.

15

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 15

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Att strukturera lektionen innebär att vi ger eleverna en överblick över vad som ska hända och vilka förväntningar som finns. Att strukturera handlar om att besvara frågorna vad, hur, var, när, med vem, hur länge och vad händer sedan. Det finns elever som gärna vill ta del av lektionens upplägg och innehåll i förväg. Frågan varför är också viktig för att öka motivationen hos eleverna. Genom tydlighet och korta instruktioner skriftligen eller i bilder, ger du också stöd för dem som behöver minnesstöd.

Tidshjälpmedel i en tillgänglig lärmiljö Att muntligen eller skriftligen få veta hur länge en aktivitet ska pågå räcker inte för vissa elever. Det kan finnas en trygghet i att ”se” hur lång tid det är.

Det finns olika hjälpmedel som gör det möjligt att visualisera tidsåtgången, men man kan också använda sig av whiteboard-pennor i olika färger och helt enkelt markera start och stopp på klockan.

Om vi utgår från den vänstra triangeln i figur 1.1 (sidan 13) möts behov av tidshjälpmedel inom ramen för extra anpassningar. En elev som har behov av att visuellt se tid för aktivitet får ett tidshjälpmedel till sin plats. Eleven och läraren hjälps tillsammans åt att starta klockan vid arbetets början.

I den högra triangeln, med den bredare basen, finns ett tidshjälpmedel i större format för hela gruppen. Tidshjälpmedlet startas när det är dags för arbete. Hela gruppen får möjlighet att få tiden visualiserad. Det som är ”nödvändigt för vissa, är bra för alla”.

Stöd i språkliga situationer Krav på språklig förmåga finns i alla ämnen. Det handlar om att eleverna ska kunna uttrycka sin kunskap med ämnesspecifika ord, resonera och analysera.

I alla klasser finns det, i större eller mindre utsträckning, behov av stöd i situationer som ställer krav på att eleverna ska kunna läsa och skriva. För att möta detta behov kan vi ge eleverna möjlighet att lyssna till skriven text, använda rättstavningsprogram, bearbeta texter i grupp eller stötta dem i arbetet med att strukturera texter.

När vi arbetar med ämnesspecifika ord kan vi göra det med hjälp av text, bild och film för att på så sätt ge eleverna fler associationer och hjälpa dem att komma ihåg ordets betydelse.

16

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 16

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Konkret material och visualisering Att konkretisera och visualisera är en viktig del av en tillgänglig lärmiljö. Att konkretisera handlar om att tydliggöra abstrakta begrepp, samband, händelser och situationer. Vi kan till exempel använda oss av laborativt material, det vill säga verkliga föremål som mynt och sedlar, molekylmodeller eller reliefkartor, eller så kan vi jämföra med vardagliga situationer för att tydliggöra samband eller förklaringsmodeller. När vi ska förklara vattnets kretslopp bygger vi ett minikretslopp i en försluten burk. Då kan eleverna se hur vattnet i jorden kondenseras i burkens tak och väggar för att sedan rinna ned i jorden igen. Äpplen använder vi i syfte att förklara vad som händer inuti en person som utsätts för kränkande behandling. Vi stöter äpplet i bänken, men inte mycket händer på dess utsida. Om vi däremot skär i äpplet ser vi att fruktköttet har blivit mörkt och mjukt.

Motorikstöd I en elevgrupp är det stor variation i den motoriska utvecklingen mellan individerna. Ett sätt att möta detta är att erbjuda eleverna att använda penngrepp, sittkudde eller olika typer av saxar. ”Myror i brallorna” eller ”småplockande” kan mötas med att de får använda sittkudde eller stressbollar. Det finns många olika taktila redskap: klassiska runda bollar som man kan trycka på, kuber med olika sensoriska funktioner på varje sida eller tanglers som består av ledade delar som eleverna kan vrida och snurra på.

Taktila redskap i en i tillgänglig lärmiljö Sittkudde, stressboll och andra taktila redskap används alltså för att öka koncentrationen och få utlopp för rörelsebehov. Ibland är det inga större problem att hålla koncentrationen uppe, men ibland krävs det oerhört stor energi för att bibehålla den. Om vi utgår från den vänstra triangeln i bild 1.1 på sidan 13 ges endast elever med ett uttalat behov av dessa taktila redskap möjlighet att använda dem. Om vi i stället utgår från den högra triangeln med en bredare bas, får alla elever möjlighet att använda dem. I klassrummet kan det finnas en låda med lämpliga taktila redskap och sittkuddar som eleverna kan hämta vid behov.

17

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 17

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Perceptionsstöd Perception handlar om sinnesintryck och hur vi sorterar och bearbetar intrycken. Att minska på synintrycken handlar inte alltid om att vi ska ”rensa bort” och få tomma, kala väggar i klassrummet. Det kan räcka med att vi funderar över vad vi har satt upp på väggarna och hur det är strukturerat. Samma sak gäller saker som vi har framme – allt som finns framme ska ha ett syfte.

Att möta behov av ljudreducering i tillgänglig lärmiljö Alla har vi mött ljudkänsliga elever, det vill säga elever som blir störda i sin koncentration av svaga ljud – stolskrap, någon som klipper med sax, pennor som läggs ned på bänkar eller någon som suckar. Ett sätt att möta behov av ljudreducering är att erbjuda hörselproppar eller hörselkåpor.

Om vi utgår från den vänstra triangeln möter vi behovet av ljudreducering inom ramen för extra anpassningar. Det innebär att enbart den elev som har behov av ljudreducering erbjuds hörselkåpor eller hörselproppar. För att skapa en bredare bas, jämför med den högra triangeln, kan vi ha några tysta arbetsplatser längst ned i klassrummet eller i anslutning till klassrummet. Här finns också möjligheten att använda hörselkåpor eller hörselproppar.

Arbetslaget är viktigt för lärmiljön Vi vill återigen betona att arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer inte är ett ensamarbete, utan ett arbete tillsammans i arbetslag och på skola. Arbetsbördan ska inte öka. Det handlar många gånger om att göra det vi redan gör, men på ett annat sätt, och att ligga steget före. Konkret kan det handla om att ni tillsammans skapar en lektions- och tavelstruktur som eleverna känner igen oavsett vilket klassrum de kliver in i.

Det kan kännas som att vi lärare har mycket att leva upp till och rädslan blir att det ökar arbetsbördan. Men vi är övertygade om att effekten av att arbeta tillsammans för en ökad tillgänglighet i undervisningen faktiskt i slutändan minskar arbetet för den enskilda läraren.

Varje elev har rätt till stöd för att kunna nå målen för sin utbildning. Det innebär att en del elever har rätt till extra anpassningar eller/och särskilt stöd.

Eleven ska vara i fokus och vi ska möta de specifika behov som finns. Vår erfarenhet är att vi genom en ökad tillgänglighet i undervisningen och lärmiljön minskar behoven av extra anpassningar och särskilt stöd. Genom att använda er erfarenhet och den variation som finns i en grupp, kan ni också förutsäga vilka hinder som kan uppstå och på så sätt även undanröja dem i planeringsstadiet.

18

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 18

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Skapa motivation Att beskriva motivation och motivationsbegreppet skulle bara det kunna vara en bok i sig. Vi väljer kort att definiera begreppet motivation i vår bok via Nationalencyklopedins definition: ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. (Nationalencyklopedin 2018) Olika elever har olika behov av motivationsstöd. Att skapa motivation handlar, för oss, om att se till varje elevs individuella behov, intressen och erfarenheter. Det är viktigt att arbetet känns meningsfullt. Detsamma gäller lärarens inställning, förväntningar och syn på eleven. Att skapa ett sammanhang för elevernas kunskaper är i sig motivationsskapande. Det finns oändligt många vägar att gå, analoga som digitala. Genom att utgå från elevens behov och förutsättningar får man prova nya arbetssätt och metoder. Därefter utvärderar och reflekterar läraren över resultatet för att se vilken effekt det ger på elevens motivation.

Universal design för lärande Tidigare i kapitlet beskrev vi hur samhällsplanerare, ingenjörer och produktutvecklare ofta utformar miljöer, produkter och tjänster för att möta olika förutsättningar. Detta förhållningssätt kallas för Universal Design eller universell utformning. När vi diskuterar arbetet med att skapa en mer tillgänglig lärmiljö i skolorna använder vi begreppet Universal Design for Learning, eller på svenska: universell design för lärande (UDL). UDL är ett ramverk för undervisning som har utvecklats på Harvard. På motsvarande sätt som i samhället innebär UDL att vi planerar för att möta olika individer i undervisningen utan att skapa särlösningar. UDL utgår från att variation i en grupp är normen, men också att variationen till stor del är förutsägbar. Ramverket bygger på frågorna vad, varför och hur: Att fundera över VAD det är eleverna ska lära sig, VARFÖR detta är

viktigt och HUR undervisningen ska utformas för att tillgängliggöras för klassens samtliga elever är frågor som [...] måste ställas redan i planeringsstadiet.” (Plantin 2018)

19

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 19

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Att arbeta med tillgänglig undervisning och tillgängliga lärmiljöer har, som vi ser det, många fördelar. Det finns även många sätt att göra det på. I vår bok ligger fokus främst på arbete i klassrummet kopplat till de digitala möjligheterna. I likhet med UDL:s grundtankar vill vi erbjuda eleverna olika sätt att dels få kunskap och dels visa sin kunskap inom ramen för den tillgängliga lärmiljön.

Frågan vad är starkt kopplad till läroplanernas centrala innehåll och kunskapskrav. Frågan varför blir viktig ur ett helhetsperspektiv: hur hänger det som eleverna ska lära sig ihop med tidigare kunskap, och vilken nytta kan de ha av den nya kunskapen i det verkliga livet? Frågan varför är alltså starkt kopplad till motivation.

I boken kommer ramverket TPACK (se kapitel 2) att vara i fokus när det gäller undervisningens hur. Hur kan ni arbeta för att möta en variation av förutsättningar bland eleverna? Hur kan de digitala verktygen vara en del i arbetet för en tillgänglig lärmiljö? I kapitel 2 kommer ni att få svar på dessa frågor.

Att arbeta vidare med För att skapa en tillgänglig lärmiljö måste vi identifiera eventuella hinder i undervisningen och fundera på hur vi kan undanröja dessa. Det handlar också om att se till vilka behov som finns i gruppen eller som vi vet kan finnas utifrån erfarenhet.

Som vi nämnt tidigare (se tabell 1.1) finns det fyra områden av lärmiljön att ha i åtanke när det handlar om tillgänglighet: förutsättning för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. I denna bok fokuserar vi på den pedagogiska miljön. Här intill följer frågeställningar som kan vara till hjälp när ni strukturerar upp arbetet tillsammans i arbetslaget.

20

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 20

24/09/19 5:57 PM

K a p itel 1 – T illg ä nglig l ä r m il j ö

Övergripande frågor ϐϐ Hur definierar ni ordet lärmiljö? ϐϐ Hur kartlägger ni och analyserar ni er tillgänglighet i lärmiljön? ϐϐ Hur ser elevernas lärmiljö ut? Vad är bra? Mindre bra? Vad skulle ni vilja ändra respektive utveckla? Varför? ϐϐ Vilka behov har du/ni i er elevgrupp/individnivå? ϐϐ Hur kan du/ni utifrån behoven arbeta för att skapa en tillgänglig lärmiljö? ϐϐ Hur skapar ni en undervisning för att möta variation inom ledning och stimulans?

Frågor på detaljnivå Struktur ϐϐ Vilken lektions- och tavelstruktur vill ni att eleverna ska möta, så att eleverna oberoende av vilket klassrum de kliver in i känner igen sig? ϐϐ Har du/ni en struktur i klassrummet så att eleverna får svar på följande frågor: ϐϐ Vad ska jag göra? ϐϐ Med vem ska jag vara? ϐϐ Vilket material behöver jag? ϐϐ Var ska jag vara? ϐϐ Hur ska jag göra? ϐϐ När? ϐϐ Hur länge ska jag hålla på? ϐϐ Varför ska jag göra detta? Vad ger det mig? ϐϐ Vad ska jag göra sedan?

Språkliga situationer ϐϐ På vilka sätt stöttar du/ni språkliga situationer för eleverna? Hur kan ni göra för att lyfta det vidare? ϐϐ Hur arbetar ni med elevernas språkliga förmåga genom ämnesspecifika ord och begrepp?

Konkretisera och visualisera ϐϐ På vilket sätt ger ni eleverna stöd i att tydliggöra abstrakta begrepp? Hur kan ni utveckla det vidare?

Motorik ϐϐ Hur möter ni/vill ni möta behoven av motorisk variation? Vilka olika möjligheter kan ni ge?

Perception ϐϐ Hur ser det ut i era klassrum – är de anpassade för elever med perceptionssvårigheter?

Om inte, hur kan ni förändra och förbättra den miljön?

Minnesstöd ϐϐ På vilket sätt tänker du att du/ni kan arbeta med/stötta de elever som har behov av minnesstöd? Hur gör ni i dag? Vad vill ni vidareutveckla?

21

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 21

24/09/19 5:57 PM

Sakregister A appar 9 arbetsblad 50 arbetslag 18 augmentation 28 avatarer 66

geoboard 50 Greenscreen 82 gruppstorlek 31

B bildstöd 38 bloggar 57

I interaktiva skrivtavlor 9

C Chilimatte 34 cirkelträningsmodell 61 D den röda tråden 83 digitala läromedel 9 digitala verktyg 9 digitaliseringen i skolan – utmaningar och möjligheter 108 digital kompetens 99 digital kompetens elever 103 digital kompetens lärare 105 digitalt samarbete 92 E effektivisering 49 elevernas ”arenor” 86 engelska begrepp 28 enhancement 28 F Flipped Classroom 90 färdighetsträning 59 föräldrars förväntningar 33 G gamification 69 General Data Protection Regulation, GDPR 55

H heminredningsapp 81

K kalender 38 klassrumsstudie 94 kompetensutveckling 114 koncentration 49 konkretisering 46 L lektionsexempel med matematikproblem 29 lektionsstruktur 16 ljudreducering 18 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 11 lärplattform 56 läsvy 42 M Matteunited 92 minnesstöd 15, 52 modification 28 molntjänster 56 motivation 19, 59 motorik 49 motorikstöd 17 Mystery Skype 82 N nationell digitaliseringsstrategi 100

122

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 122

24/09/19 5:57 PM

SAKREGISTER

O OCR-funktion 6, 43 ordpredikation 44 P perceptionsstöd 18 podcast 67 ”På minuten” 45 R redefinition 28 rättstavningsfunktion 43 S SAMR-modellen 25, 27 sinnesstöd 51 Skype in the Classroom 82 skärminspelning 67 språkstöd 40, 44 storyfication 72, 75 storyline 73 struktur 15, 38 substitution 28 T talsyntes 41 tal till text 43

tanglers 17 tangram 49 Thinglink 82 tidshjälpmedel 16, 61 tidsstöd 39 tillgänglighetsperspektiv 107 tiobasmaterial 35 tjänster för videosamtal 58 TPACK-modellen 25 tärningsapp 51 U undervisnings- och lektionsstruktur 32 universal design för lärande 19 V visualisering 17, 46 Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning 11 W webbtjänster 9, 56 whiteboardapp och -program 67

123

47-13109-9_Tillgänglig lärarmiljö via digitala verktyg.indd 123

24/09/19 5:57 PM

– i en lärmiljö för alla Digitaliseringen går snabbt och utvecklingen kräver att lärarna arbetar medvetet och genomtänkt med de digitala verktygen. Skolverket är tydligt med att alla som arbetar i skolan ska utveckla sin förståelse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

� Hur kan jag som lärare/blivande lärare använda digitala verktyg för att skapa en bra lärmiljö för mina elever?

Materialet fungerar i kurser på lärarutbildningen, i arbetslag eller individuellt. Alla kapitel har tydliga exempel kopplade till undervisningen och flertalet av dem avslutas med reflektionsoch diskussionsfrågor.

Katarina Eriksson är förstelärare med över 20 års erfarenhet från grundskolan.

Utöver lärartjänsten arbetar Katarina som digital pedagogisk resurs i sin kommun.

Hon håller i utbildningar, föreläser och anordnar workshops.

Digitala möjligheter Katarina Eriksson Eva Rännar

– i en lärmiljö för alla

Katarina Eriksson & Eva Rännar

I den här boken får du som lärare tips och idéer om hur du med enkla medel och små förändringar kan skapa en tillgänglig lärmiljö via digitala verktyg i klassrummet. Med hjälp av appar, program och webbtjänster kan du möta elevernas behov i undervisningen på ett enkelt och tydligt sätt. ”Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla” är bokens genomgående tes.

Digitala möjligheter – i en lärarmiljö för alla

Digitala möjligheter

Eva Rännar är rådgivare i specialpedagogiska frågor och arbetar med digitalt lärande. Hon är utbildad specialpedagog med 20 års lärarerfarenhet. Eva har även erfarenhet av att hålla i utbildningar, föreläsningar och workshops.

Best.nr 47-13109-9 Tryck.nr 47-13109-9

47-13109-9_Digitala möjligheter_omslag.indd 1

01/10/19 10:50 AM