9789147129706

ANDREAS FEJES & ROBERT THORNBERG (RED.)

kvalitativ ANALYS handbok i

upplaga

3

Andreas Fejes och Robert Thornberg (red.)

Handbok i kvalitativ analys upplaga 3

Liber

Handbok i kvalitativ analys ISBN 978-91-47-12970-6 © 2019 Författarna och Liber AB förläggare: Helena Ekholm förlagsredaktör: Helena Hammarqvist, Cecilia Björk Tengå projektledare: Cecilia Björk Tengå formgivning och typografi, inlaga: Birgitta Dahlkild omslagsformgivning: Fredrik Elvander produktionsledare: Jürgen Borchert Tredje upplagan 1 repro: Integra Software Services, Indien tryck: Interak, Polen, 2019

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Förord 10 Författarpresentationer 12 1. Kvalitativ forskning och ­kvalitativ analys Andreas Fejes och Robert Thornberg 16 Relationen mellan forskaren och det som beforskas 19 Varför vetenskapsfilosofi? 21 Induktion, deduktion och abduktion 23 Teorins roll i analysen 28 Forskningsprocessen 29 Syfte 29 Metodansats 30 Metoder för datainsamling 33

Frågor att ställa sig vid val av metodansats 34 Kvalitativ analys 35 Avslutning 38 Förslag på vidare läsning 39 Referenser 42

2. Grundad teori Robert Thornberg och Karin Forslund Frykedal 44 Bakgrund 45 Datainsamling inom grundad teori 46 Analysprocessen 47 Main concern 47 Kodning 48

Viktiga principer i analysarbetet 61

Konstant jämförande analys 62 Växelverkan mellan sensitiv närhet och analytisk distans 62

Teoretisk sensitivitet 63 Memos 64

Kvalitetskriterier i GT-forskning 65 Avslutning 65 Förslag på vidare läsning 66 Referenser 69

3. Hermeneutik Ingrid Westlund 72

Tre riktningar inom hermeneutisk teori 73 Existentiellt inriktad hermeneutik 73 Misstankens hermeneutik 74 Allmän tolkningslära 75 Empiriskt material 75

Naiv tolkning och mogen tolkning av texter 77 Del- och helhetsprincipen 78 Att registrera som en del av tolkningsakten 79 Handlingsprinciper för en hermeneutisk praktik 80

Förhållningssätt inför tolkningen av ett empiriskt material 81 Några sammanfattande råd inför tolkningsarbetet 83 Förslag på vidare läsning 88 Referenser 89

4. Diskursanalys Eva Bolander och Andreas Fejes 91 Den språkliga vändningen 92 Diskursanalys – ingen enhetlig metod 93 Vilket material kan analyseras? 94

Analys av den normala sexualiteten i svenska läromedel 96 Diskussion 109 Kvalitet i en diskursanalys 112 Avslutning 113 Förslag på vidare läsning 113 Referenser 114

5. Diskursiv psykologi Sally Wiggins och Katarina Eriksson Barajas 116 Bakgrund och teori 117 Tre centrala teoretiska principer 119

1) Diskursen är både konstruerad och konstruerande 119 2) Diskursen finns i ett socialt sammanhang 119 3) Diskursen är handlingsinriktad 120 Datainsamling inom DP 121 Transkription 123 Koda data 123 Analysprocessen 123 Steg 1: En noggrann läsning av data 124 Steg 2: Beskriv data 125 Steg 3: Identifiera sociala handlingar 126 Steg 4: Fokusera på en specifik analytisk fråga 127 Steg 5: Omkoda data 127 Steg 6: Förbättra analysen 128 Några råd om analysen 128 Avslutning 129 Förslag på vidare läsning 130 Referenser 131

6. Aktör-nätverksteori Song-ee Ahn 132

Saker och ting är också delar av det sociala livet 132 Aktör-nätverksteori (ANT) 134

Det materiellas medverkan – att tala om icke-mänskliga aktörer 135 Strukturer är föränderliga 135 Inga aktörer agerar ensamma – handlingar sker i förbindelse med andra 136 Att arbeta med ANT som metodansats 137 Vilka forskningsfrågor lämpar sig ANT för? 137 Samla data 139 Analysera data 140 Symmetriregeln 140 Beskriva hur och varför 141

Ett exempel på ANT-analys 142

Steg 1: Vilka aktörer finns i nätverket? 143 Steg 2: Vad gör dessa aktörer? 143 Steg 3: Vad blir effekten? 144 Avslutning 144 Förslag på vidare läsning 145 Referenser 146

7. Fenomenologi Andrzej Szklarski 148

Fenomenologi som filosofisk teori och metodologi 149 Fenomenologi som samhällsvetenskaplig metodologi 150 Fenomenologi som forskningsmetod 152 Fenomenologisk analys av empiriska data 154

Steg 1: Bestämning av helhetsbetydelsen 155 Steg 2: Avgränsning av meningsbärande enheter 156 Steg 3: Transformering av vardagliga beskrivningar 157 Steg 4: Framställning av fenomenets situerade struktur 158 Steg 5: Framställning av fenomenets generella struktur 158 Steg 6: Slutlig verifiering av fenomenets essens 159 Avslutning 160 Förslag på vidare läsning 161 Referenser 162

8. Interpretativ fenomenologisk analys Christina Back och Carina Berterö 165 Bakgrund 166 Vilka frågor kan besvaras med IPA-metoden? 167 Hur går datainsamlingen till? 168 Göra en intervju 168

Hur analyseras data? 170

Transkribera och analysera en intervju 170

Ett exempel på en analys från ett tolkningsfenomenologiskt perspektiv 173

Steg 1: Forskarens första möte med texten 175

Steg 2: Identifikation av tema 175 Steg 3: Kluster av teman 175 Steg 4: Översiktstabell 175 Kvalitetskriterier i IPA-forskning 176 Avslutning 177 Förslag på vidare läsning 178 Referenser 178

9. Fenomenografi Lars Owe Dahlgren och Kristina Johansson 179 Begreppen uppfattning och utfallsrum 179 Förhållningssätt vid lärande 181 Fenomenografins forskningsfrågor och databildning 182 Dataanalys 183 En fenomenografisk analysmodell 184 En arbetsmodell – förhandlad samstämmighet 188 Avslutning 189 Förslag på vidare läsning 190 Referenser 191

10. Kvalitativ textanalys Pär Widén 193

Den kvalitativa textanalysens bakgrund och tradition 195 Den första dimensionen 196 Den andra dimensionen 196 Den tredje dimensionen 196 Vilka texter kan analyseras? 197

Frågor som redskap för textanalys 199

Anpassa frågorna till den vetenskapliga traditionen 199 Att formulera analysfrågor 200 Exempel på analys 202 Steg 1: Att identifiera analysens problem 202 Steg 2: Att välja vilka texter som ska analyseras 203 Steg 3: Att skapa analytiska teman 204 Steg 4: Att göra en detaljerad analys 205 Exempel på textanalys av en dagstidningsartikel 206

Avslutning 208

Förslag på vidare läsning 208 Referenser 209

11. Konversationsanalys Michael Tholander och Asta Thunqvist Cekaite 211 Naturligt förekommande interaktion 212 Tal som social handling 213 Transkribering av språkliga detaljer 214 Deltagarperspektiv och metodologisk indifferens 216 Turtagning i samtalet 217 Sekventiella aktiviteter 218 Turkonstruktion 219 Att säkra goda analyser 220 Analytisk demonstration 1: Lärande i en förberedelseklass 221 Analytisk demonstration 2: Demokratiska identiteter i ett grupparbete 223 Råd kring arbetsprocess och analys 226 Några vanliga analytiska misstag 229 Avslutning 230 Förslag på vidare läsning 231 Referenser 232

12. Analysarbete inom fältforskning Helene Elvstrand, Ronny Högberg och Henrik Nordvall 235 Tema och fokus 236 Olika traditioner 237

Tolkningar av första graden 238

Att skratta och ha roligt under skolarbetet 239 Tolkningar av andra graden 242 Att skratta och ha roligt under skolarbetet 245 Tolkningar av tredje graden 248 Att skratta och ha roligt under skolarbetet 249 Avslutning 251 Förslag på vidare läsning 252 Referenser 253

13. Att analysera livsberättelser Ulrika Jepson Wigg 255 Perspektiv och självbilder 256

Kort om livsberättelser som metodansats 257

Life history och life story 257 Intervjusituationen och det material som konstrueras 258 Exempel på analys 262 Några råd 267 Avslutning 268 Förslag på vidare läsning 269 Referenser 271

14. Kvalitet och generaliser­bar­het i kvalitativa studier Robert Thornberg och Andreas Fejes 273 Kvalitet i kvalitativ forskning 273

Kritiska frågor 274 Kvalitetsbegrepp 275 Kvalitet är avhängig forskarens kompetens 277 Några mänskliga fallgropar som kan hota kvaliteten i analysen 278 Att utveckla den egna forskarkompetensen 280 Kvalitetskriterier för kvalitativ forskning 284

Generalisering och användbarhet i kvalitativ forskning 287 Svårigheter med statistisk generalisering 287 Andra sätt att tänka kring generalisering 289 Användbarhet 290 Avslutning 291 Förslag på vidare läsning 291 Referenser 293

Register 296

Förord Att skriva uppsats inom akademin innebär att du som studerande beger dig in i en forskningsprocess som kan liknas vid en upptäcktsfärd, där du från början endast har en vag aning om vart du är på väg. Under resans gång stöter du på situationer när du måste göra val, val som i sin tur påverkar resans riktning. Precis som vid en upptäcktsresa bjuder forskningsprocessen ofta på överraskningar, och på en vandring längs vägar du från början inte hade räknat med eller inte ens visste fanns.

Du ställs inför frågor som: • • • • • • •

Vad ska jag undersöka?

På vilket sätt ska mina frågor formuleras?

Vilken litteratur ska jag läsa?

Hur ska jag samla in data?

Hur ska jag analysera det jag samlar in?

Hur ska jag skriva?

Hur ska jag strukturera min text?

När du slutligen når ditt mål kommer du med största sannolikhet att ha hamnat på en annan plats än vad du från början trott. Kännedomen om denna plats blir ditt bidrag till forskningen inom det område du undersökt.

Som vid en upptäcktsfärd behöver du ta med dig redskap som hjälper och stödjer dig under resans gång. Tanken med denna bok är att bidra med redskap som kan hjälpa dig i den del av processen som handlar om att analysera data (t.ex. intervjuer eller observationer). Vi har under vår tid som lärare vid universitetet sett hur just analysfasen i uppsatsskrivandet är en stor utmaning för många. Denna fas handlar om att du som studerande reflekterar över vad dina data är uttryck för eller vad de illustrerar.

Analysfasen är inte avgränsad i tid, där data först samlas in och sedan analyseras. I stället sker en analys av data löpande under forsknings10

processen. Om du till exempel genomför en fältstudie i ett klassrum, kommer dina observationer och samtal med elever och lärare att leda till nya uppslag, frågor och idéer om vad du ska fokusera på vid dina observationer framöver.

När ditt fältarbete väl är avslutat, kommer du in i en fas då du mer systematiskt bearbetar dina observationsanteckningar, intervjuutskrifter och nedtecknade reflektioner som du har gjort löpande under studiens gång. Din analys och dina tolkningar ska sedan gestaltas i en skriftlig berättelse utifrån de krav som ställs på en uppsats. Analys av data har alltså skett löpande under din forskningsprocess, därför går det inte att tydligt avgränsa en analysfas – den löper under hela processen.

I denna tredje upplaga har ett nytt kapitel om diskursiv psykologi tillkommit, då vi märkt att det funnits en efterfrågan på att inkludera denna metodansats. Vi har dessutom gjort smärre uppdateringar av inledningskapitlet och uppdateringar av litteratur för vidare läsning i vissa av övriga kapitel.

Vi hoppas att denna bok om kvalitativ analys, genom att introducera ett flertal exempel på hur analys kan genomföras inom ramen för olika kvalitativa metodansatser, kan bidra med redskap som kan vara användbara när du skriver din uppsats.

Andreas Fejes och Robert Thornberg Linköping, januari 2019

11

Författarpresentationer Andreas Fejes (huvudredaktör) är professor i vuxenpedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Hans nuvarande forskningsintressen rör frågor om hur olika sammanhang för (unga) vuxna migranters deltagande i språkligt lärande kan bidra till deras sociala inkludering; och frågor om konsekvenser av vuxenutbildningens marknadsutsättning.

Robert Thornberg (huvudredaktör) är professor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Hans huvudsakliga forskningsintressen rör mobbning, värdepedagogik, normer, grupprocesser och sociala relationer i skolan.

Song-ee Ahn är universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintresse rör socio-materialitet i olika pedagogiska verksamheter, t. ex. internationalisering och simuleringsträning, vid högre utbildning.

Christina Back är med.dr i Barn- och ungdomspsykiatri och arbetar på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hennes forskningsintresse är inom området Barn som har utsatts för sexuella övergrepp och barnens situation i den rättsliga processen.

Katarina Eriksson Barajas är professor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör fiktion som didaktiskt redskap, diskursiv psykologi, genus, film, teater och litteratur.

Carina Berterö är professor i omvårdnad vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Hennes forskning består främst 12

av omvårdnadsaspekter inom onkologi, palliativ vård och svåra sjukdomstillstånd samt metodutveckling. Merparten av forskningen bedrivs genom kvalitativa metoder.

Eva Bolander är fil.dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör framställningen av sexualitet och genus i läromedel och i sex- och samlevnadsundervisning.

Asta Cekaite är professor vid Tema barn vid Linköpings universitet.

Hennes forskningsintresse ligger främst inom barns samspel vid svenska som andra språk. Hon har också arbetat med analys av barn- och familje­socialisation samt lärande med digitala medier.

Lars Owe Dahlgren var professor i pedagogik med didaktisk inriktning vid Linköpings universitet. Hans forskning rörde främst högre utbildning, utbildningseffekter samt kvalitativ analys. Under 1970-talet deltog han i att utveckla fenomenografin. Han bidrog till det utomhuspedagogiska området och han var gästprofessor i medicinsk pedagogik vid Karolinska institutet.

Helene Elvstrand är fil.dr och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid institutionen för samhälls-och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. Hennes avhandlingsstudie, som utgår från etnografisk metod, handlar om elevers erfarenheter av delaktighet och inflytande i skolvardagen.

Karin Forslund Frykedal är professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Hennes forskning handlar om samarbete, kommunikation och lärande i grupp inom skola och arbetsliv. Hon har tre huvudsakliga forskningsområden: (a) elevers ambitionsnivåer i relation till gruppens interaktionsmönster i samarbetssituationer, (b) bedömning av kunskap och förmåga när elever arbetar i grupp, (c) ledarskap i föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar.

13

Ronny Högberg är fil.dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor i pedagogik vid Linköpings universitet. Han disputerade 2009 på en avhandling som behandlar frågor om identitet och motstånd i relation till de så kallade kärnämnena bland elever på byggprogrammet. Högberg har också arbetat som inspektör på Skolinspektionen.

Kristina Johansson är fil.dr och docent i pedagogik vid institutionen för samhälle och individ vid Högskolan Väst, där hon även är biträdande verksamhetsledare för den vitala forskningsmiljön LINA (Lärande i och för det nya arbetslivet). Hennes forskningsintressen rör främst vuxnas lärande och högskolepedagogiska frågor.

Henrik Nordvall är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans forskning rör frågor om folkbildning, politiska rörelser och skandinaviska influenser inom den icke-formella utbildningen i östra Afrika. Han är också föreståndare för Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning.

Andrzej Szklarski är biträdande professor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans främsta intresse och forskningsområde är konflikter och konflikthantering. Han har en mångårig erfarenhet av undervisning och forskning inom ämnesområdet pedagogik.

Michael Tholander är biträdande professor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Hans huvudsakliga forskningsintresse rör språkbruk och samspel i institutionella miljöer, med särskilt intresse för frågor rörande moral, demokrati, makt, bedömning, mobbning och bekännelser.

Ingrid Westlund är docent och lektor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är barns upplevelser av tid, tidsorganisering i skolan samt elevers upplevelser av läxor.

14

Pär Widén är universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet, och har mångårig ledarskaps- och chefserfarenhet från skol- och universitetsvärlden. Han är meriterad lärare och forskare vid lärarutbildningen och har både i forskning och undervisning fokuserat på statens relation till lärarkår och elever i frågor om betyg, bedömning och betygssystemens förändring. Genomgående fokusområden är: kunskapssyn, lärandeteorier, utbildningsfilosofi, samt både nutida och historiska perspektiv på skola, utbildning och pedagogiskt ledarskap.

Ulrika Jepson Wigg är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Mälardalens högskola. Hennes huvudsakliga forskningsintresse rör mångfaldsfrågor och identitetsskapande, med ett särskilt fokus på nyanlända elever i svensk skola.

Sally Wiggins är docent i psykologi vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör ätbeteende i sociala kontexter, problembaserat lärande, social interaktion samt diskursiv psykologi.

15

1. Kvalitativ forskning och ­kvalitativ analys Andreas Fejes och Robert Thornberg I detta inledande kapitel berörs flera aspekter av kvalitativ forskning och kvalitativa metodansatser som vi menar är viktiga för dig som studerande att reflektera över under ditt examens- eller uppsatsarbete.

Att skolas in i att skriva uppsats, med allt vad det innebär, är en central del i en universitets- och högskoleutbildning. Inte minst ger sådan skolning redskap som bidrar till att utveckla en kritisk medvetenhet och ett vetenskapligt förhållningssätt.

Som kommer att framgå av kapitlet talar vi genomgående om metod­ ansatser när vi tar upp bokens innehåll. Begreppet metod refererar till data1 insamling såsom intervjuer, observationer, enkäter etc. och databearbetning eller analys. Data i sin tur är det material, exempelvis intervjuinspelningar eller intervjuutskrifter, observationsanteckningar eller enkätsvar, som du ska analysera. När vi talar om databearbetning eller analys refererar vi till när du läser och kodar data ord för ord eller rad för rad, eller när du tolkar data med hjälp av teori, studerar vilka likheter och skillnader som finns i data eller när du genererar teman eller kategorier. I en genomgång av en hel del examensarbeten där kvalitativ metod har använts har vi emellertid iakttagit att metodbegreppet ofta likställs med och reduceras till datainsamling, vilket innebär att databearbetning eller analys faller bort. Detta är olyckligt eftersom analys av data är så centralt i kvalitativ forskning (Flick 2014).

Begreppet datainsamling kan inom flera kvalitativa forskningsansatser vara problematiskt att använda eftersom det tycks indikera att det finns något oberoende av forskaren att samla in. Data är inom sådana ansatser beroende av forskaren och dennes bearbetning av data. Därmed använder vissa forskare begreppet datakonstruktion i stället. Vi har dock valt att använda datainsamling eftersom det är ett vanligt förekommande begrepp i metodlitteraturen.

1

16

Jämfört med begreppet metod bildar begreppet metodansats en större helhet som inrymmer bestämda idéer och procedurer för både datainsamling och analys och som innebär att dessa hänger ihop på ett logiskt sätt och kopplas samman med frågor av vetenskapsfilosofisk karaktär (Vad är det vi forskar om? Hur kan vi nå kunskap om detta?) samt frågor om hur studien kan läggas upp och genomföras (forskningsdesign). I denna bok presenteras följande metodansatser: • • • • • • • • • • • •

grundad teori hermeneutik diskursanalys diskursiv psykologi aktör-nätverksteori fenomenologi interpretativ fenomenologisk analys fenomenografi textanalys konversationsanalys fältforskning livsberättelser.

Presentationerna är inte heltäckande eller uttömmande. Varje metod­ ansatspresentation innebär i stället ett urval och en exemplifiering som kapitelförfattarna gör utifrån sina egna erfarenheter av att använda metodansatsen som forskare. Ett särskilt fokus läggs dessutom på själva analysarbetet.

Som kommer att framgå skiljer sig metodansatserna som presenteras i denna bok åt på flera punkter (medan de liknar varandra på andra punkter). En generell förklaring till dessa skillnader är att ansatserna har olika historia och har växt fram under olika tidsepoker med skilda kulturella betingelser. Skillnaderna kan bland annat handla om ansatsens syn på vilken kunskap man kan komma åt och hur man kan gå till väga för att komma åt den. Andra skillnader handlar om vilken roll forskaren har i processen eller vilka forskningsfrågor som är möjliga att ställa.

Dessutom finner man variationer inom varje metodansats. Konsekven17

sen av detta blir att alla försök att skapa en tydlig kartbild leder till förenkling och reduktion av ansatsernas komplexitet. Med andra ord kan bokens ambition, att på ett grundläggande sätt introducera flertalet kvalitativa metodansatser, mer eller mindre ses som ett omöjligt uppdrag eftersom det inte finns en enhetlig bild att presentera.

Vi menar trots detta att det är möjligt att skapa en slags karta som kan hjälpa dig som studerande att navigera i ditt arbete med att genomföra en kvalitativ analys. Bokens olika kapitel illustrerar ansatsernas olikheter (och likheter). I detta inledande kapitel försöker vi skapa en preliminär översikt över bokens olika ansatser. Denna bild är dock på intet sätt den enda. Vi uppmanar läsaren att även ta del av annan svensk och utländsk litteratur på området, för att på så sätt fördjupa sin metodskolning. Varje kapitel åtföljs därför av förslag på vidare läsning.

Som vi redan nämnt vill vi också poängtera att bokens kapitel innehåller de enskilda kapitelförfattarnas exempel på hur de tänker sig att en analys kan genomföras. Dessa är inte de enda sätten att genomföra analyser på, och genom att läsa andra böcker och studera forskning som använder sig av de olika metodansatserna kan du få en bredare och djupare förståelse av hur analys kan gå till. Vi kan med andra ord konstatera att: • det finns inte en sanning om metodansatser, utan flera • olika forskare kan beskriva metodansatsfältet på olika sätt.

I detta introducerande kapitel vill vi uppmärksamma dig på en del grundläggande aspekter kring kvalitativ forskning som vi menar är viktiga att du funderar kring, förhåller dig till och skaffar dig mera kunskap om: • • • • • 18

relationen mellan forskaren och det som beforskas vetenskapsfilosofi forskningsprocessen metoder för datainsamling kvalitativ analys.

Följande frågor är också viktiga att ställa i relation till varje metod­ansats: • Hur beskrivs forskarens roll och relationen mellan forskaren och det som beforskas?

• Vilka metoder för datainsamling förs fram som centrala och varför?

• Hur beskrivs forskningsprocessen?

• Hur beskrivs den kvalitativa analysen av data och hur förhåller den sig i relation till datainsamlingen?

I detta kapitel diskuterar vi dessa frågor mer allmänt.

Relationen mellan forskaren och det som beforskas

Fram till 1960-talet dominerade en tanke inom pedagogisk forskning, där forskning sågs som något objektivt och sanningssägande: forskaren kunde genom sitt hantverk iaktta och beskriva verkligheten, och från sådana beskrivningar kunde teorier skapas och generaliseringar göras.

Denna dominans understöddes av ökade statliga anslag till forskning som kunde bidra till att ge politiker i länder som Tyskland, USA, Storbritannien och Sverige underlag för policyskapande inom utbildningsområdet (Husén 1983). Från sent 1960-tal och framåt kom dock allt fler forskare, med utgångspunkt i hermeneutiska och fenomenologiska perspektiv, att ifrågasätta en sådan bild av vetenskap (Husén 1983, 1988; Larsson 2006), en trend som har fortsatt under 90-talet och in på 2000-talet inom pedagogisk forskning (se t.ex. Englund 2004). Att beskriva ”sanningar” kom att bli problematiskt.

Inom samhällsvetenskaplig forskning mer generellt började det växa fram en mer pluralistisk syn på vetenskap. Inte minst kan man se hur delar av den kvalitativa forskningen växte fram ur en sådan kritik av den objektiva synen på vetenskap, även om det inom kvalitativ forskning finns företrädare för synen om att det går att återge och beskriva verkligheten som den är. Denna kritik kom att göra relationen mellan forskaren och det som beforskades komplicerad. Det var inte längre självklart att det fanns en forskare som oavhängigt sig själv eller sin 19

bakgrund kunde beskriva det som beforskades. Frågan som ställdes var om forskaren kunde återge ”verkligheten” som den är, oberoende av sin egen subjektivitet. Det vill säga, är det möjligt att få fram ett forsknings­ resultat som är oberoende av vem forskaren är?

Om en forskare till exempel observerar vad som händer i ett klassrum för att tolka hur läraren hanterar konflikter och därpå analyserar sina observationer, kommer resultatet då att bli detsamma om någon annan gör samma studie i samma klassrum? Spelar det någon roll om de olika forskarna kommer fram till samma sak? En central fråga blir här relationen mellan forskaren och det som beforskas (lärares och elevers inter­ aktion i klassrummet). Vid en kvantitativ studie skulle man till exempel kunna räkna antal gånger läraren tillrättavisar eleverna. I ett sådant fall går det att beskriva vad som ”verkligen” händer, och frekvensen av tillrättavisningar skulle troligen vara ungefär densamma om en annan forskare genomförde samma studie (dock skulle definitionen av vad en tillrättavisning är kunna skilja sig åt mellan olika forskare, vilket skulle leda till olika resultat).

Om fokus i stället är att titta närmare på och kategorisera olika sorters tillrättavisningar, får forskaren en mer central roll i analysen.

Kategorierna skapas av forskaren och är beroende av dennes bakgrund, bland annat i form av tidigare läst litteratur och teoretiskt intresse. Med andra ord kan en sådan kategorisering variera beroende på vem forskaren är, vilket i sig inte innebär att det är sämre forskning än något annat. Däremot skapar en sådan ansats en specifik relation mellan forskaren och det som beforskas. Forskaren har inte en otolkad tillgång till verkligheten som hon eller han kan återge på ett direkt och exakt sätt. I stället beskriver forskaren en tolkning av verkligheten, där hans eller hennes bakgrund och kunskap blir ett aktivt redskap i tolkningsprocessen.

Kritiken som växt fram parallellt med den kvalitativa forskningen innebär dock inte att vetenskapen reduceras till att vad som helst är möjligt, och att varje enskild persons sätt att bedriva forskning kan anses vara lika väl utförd. Som kommer att framgå av de olika kapitlen

20

i den här boken finns regler för hur en god kvalitativ studie bör se ut.

Vi återkommer mer specifikt till detta i det avslutande kapitlet.

Varför vetenskapsfilosofi?

Ibland händer det att studenter kommer till oss vid sina inledande handledningstillfällen och säger att de vill göra intervjuer med ett antal personer för att ta del av deras uppfattning om något. De har ibland också redan funderat på vilka de skulle vilja intervjua. I andra fall kan studenter vilja göra intervjuer eftersom det verkar vara en bra metod. Även om dessa studenter har kommit olika långt i sina funderingar ­menar vi att de har hoppat över centrala steg i forskningsprocessen.

Forskning handlar inte om att först bestämma vilken datainsamlingsmetod som ska användas, för att sedan ”hitta” ett fenomen som kan undersökas med metoden. Då har vetenskapen reducerats till en fråga om val av metod för datainsamling. I stället menar vi att genomförandet av vetenskapliga studier måste baseras på en genomtänkt forskningsdesign där fler frågor än val av fenomen och datainsamlingsmetod inryms. En viktig början är att du som student först funderar på vilket fenomen som ska studeras, och sedan resonerar med din handledare om vilken metodansats som ska användas.

En metodansats inbegriper mer än frågor om datainsamlingsmetoder. De övergripande punkterna är: • perspektiv på hur ett fenomen ska tolkas • vilka forskningsfrågor som går att ställa • vilken metod eller vilka metoder för datainsamling som lämpar sig att använda • på vilka sätt analys av data kan genomföras.

Därför är det viktigt att redan under sin träning i att skriva uppsats inte bara utveckla kunskaper om datainsamlingsmetoder utan även om vetenskapsfilosofi (se t.ex. Gilje & Grimen 1992). Några centrala vetenskapsfilosofiska begrepp som får konsekvenser för den fortsatta forsk21

ningsprocessen är ontologi, epistemologi och metodologi. Dessa påverkar i sin tur val av metod(er) för datainsamling och analys.

• Ontologi: Teori om det existerande, om hur verkligheten ytterst är beskaffad.

• Epistemologi: Teori om kunskapsproduktion. Hur kan man få kunskap om världen? Hur bildas kunskap? Vad är sann kunskap?

• Metodologi: Läran om tillvägagångssätt vid genomförande av veten­ skapliga studier.

• Metod: Den eller de specifika ”tekniker” som används för att samla in och analysera data (datainsamlingsmetod och analysmetod).

Vårt syfte är inte att fördjupa oss alltför mycket i vetenskapsfilosofiska frågor eftersom annan litteratur mer utförligt diskuterar detta (t.ex. ­Alvesson & Sköldberg 2008; Gilje & Grimen 1992; Sohlberg & Sohlberg 2008).

Vi menar dock att en central aspekt av din skolning i att skriva uppsats är att utveckla en medvetenhet om det val av metodansats du gör, varför du gör det och vilken grundsyn metodansatsen innebär i fråga om ontologi, epistemologi och metodologi. Detta utgör en del av det kvalitetskriterium som Larsson (1994) kallar för perspektivmedvetenhet (se även kapitel 13). Du måste vara klar över vilka konsekvenser ditt val av metodansats får, i termer av hur du ser på fenomenet, vilka frågor du ställer, vilka metoder för datainsamling du använder samt hur du genomför analysen. Risken är annars att analysen blir frånkopplad metodansatsens grundläggande antaganden.

Som kommer att framgå av de enskilda kapitlen i denna bok blir ontologiska, epistemologiska och metodologiska utgångspunkter tydligare i vissa ansatser än andra. Samtidigt kan de ibland skilja sig åt inom ramen för enskilda ansatser. Ser man till exempel till diskursanalys såsom den beskrivs i den här boken, ses världen som fragmentarisk, ständigt skiftande, där det vid en viss tidpunkt i ett visst sammanhang finns en viss sanning om hur världen är beskaffad, till exempel om vad som är god sexualitet. Frågan om huruvida verkligheten är beskaffad på detta sätt, är inom detta perspektiv ointressant. Däremot blir frågan om epistemo22

logi central. För att få kunskap om denna värld (för att beskriva denna sanning om sexualitet) måste man gå via analys av diskurser (epistemologi). Det vill säga, man behöver analysera hur det talas om sexualitet och vilka bilder som därigenom skapas av vad som är den normala och goda sexualiteten. Sådana beskrivningar av normal och god sexualitet skiljer sig mellan olika sammanhang och olika historiska perioder. Därmed kan man inte säga att det finns ”en” verklighet där ute som går att beskriva (ontologi), utan i stället finns det flera verkligheter eller sanningar som kan beskrivas genom analys av diskurser (epistemologi).

Ser man på andra inriktningar av diskursanalys, till exempel kritisk diskursanalys, kommer där att finnas delvis annorlunda svar på frågor om ontologi och epistemologi. (Se litteraturtipsen i kapitlet om diskursanalys för förslag på litteratur om olika inriktningar.) Ännu ett exempel på hur olika frågor om ontologi, epistemologi och metodologi kan se ut inom ramen för en viss metodansats återfinns hos fältstudier. Väljer du till exempel att använda dig av en kritisk hermeneutik för analys av dina fältdata (intervjuer, observationer, informella samtal, dokument) får de vetenskapsfilosofiska begreppen en viss innebörd. Tar du i stället hjälp av diskursanalys får begreppen en annan innebörd, och använder du grundad teori blir det återigen annorlunda.

Med andra ord, metodansatserna som beskrivs i denna bok är olika till sin karaktär, både i relation till andra ansatser, och i relation till olika inriktningar inom ramen för samma ansats.

Om metod som datainsamling handlar om vilket tillvägagångssätt du använder när du praktiskt samlar in data, handlar metodologi om hur du går till väga för att upprätta vetenskaplig kunskap. Några centrala frågor att diskutera i relation till metodologin är i vilken utsträckning du i din studie använder dig av deduktivt, induktivt eller abduktivt arbetssätt samt vilken roll teori får i analysen.

Induktion, deduktion och abduktion

I forskningsprocessen som helhet och i analysarbetet i synnerhet brukar forskare skilja mellan två grundläggande ansatser för resonerande och slutledning: induktion och deduktion.

23

Register A

abduktion 23

betyg

debatt om 194

ad hoc 38

aktiviteter, sekventiella 218

aktörer, icke-mänskliga 135

Aktör-nätverksteori (ANT) 132 allmän

i uppförande och ordning 203 och bedömning 206

budbärare 72, 75 budskap 75

tolkningslära 75

D

av form 261

datainsamling 33–34, 46–47

holistisk 261

deduktion 23

konstant jämförande 62

deltagarperspektiv 216

analys 16

databearbetning 16

av innehåll 261

datasessioner 221

iterativ 170

deduktiv ansats 24

kvalitativ 35

diskurs 93, 97, 109, 112 analys 91

tematisk 261

kriterier 285

tolkningsfenomenologisk 165

analytisk

distans 62

generalisering 289

ansats, etnografisk 236 ANT 132

antytt problem 236

användargeneralisering 290 användbarhet 65, 287, 290 arbetshypotes 289 axial kodning 67

teori 94

diskursanalys, kritisk 94 diskursiv psykologi 116 distans, kulturell 82, 88 E

eidetisk reduktion 149, 159 empirisk förankring 286 engagemang 83

enheter, meningsbärande 156 epistemologi 22, 31

B

essens 149, 155

berättelse 37

etnografi 235

bedömning 202, 206

296

etiskt värde 285

etnografisk ansats 236 etnologisk blick 243 exklusiv 187 F

helhetsprincip 78

hermeneutik 72–89, 195 misstankens 74

hermeneutisk

cirkel 170

Fairclough 94

etnografi 242, 248

fall-till-fall-transfer 290

fenomenets generella struktur 158

fenomenets situerade struktur 158 fenomenologi 31 analys 154

forskningsmetod 152

forskning, kvalitativ 19

forskningsprocess 29–32 Foucault 94, 97, 112

fri föreställningsvariation 150, 159 frågor, kritiska 199

fältforskning 235, 252

fältstudier 236, 245, 248 följ aktörerna 139

förankring, empirisk 286

förförståelse 74, 80, 84, 86 G

generalisering 287–290 på metanivå 290 situerad 289

statistisk 287–288

genus

perspektiv 102

vetenskaplig 102

grundad teori 31, 44–68 gymnasieskolan 202 H

helhet 75, 77, 85

spiral 86

heuristiskt värde 286

huvudbudskap 84, 88 I

icke-mänskliga aktörer 135 icke-sannolikhetsurval 288 identitet 111

idiografisk inriktning 165

indifferens, metodologisk 216 induktion 23, 25, 281 induktiv 24

ansats 24

förhållningssätt 152

innebördsrikedom 285 insiderförståelse 245 intention 76, 80

intentionalt medvetande 149

interaktion, naturligt förekommande 212 intern logik 285

Interpretative Phenomenological Analysis 165

IPA, se Interpretative Phenomenological Analysis

intervju 183

halvstrukturerad 183 livsberättelse 260

semistrukturerad 169 tematisk 183

297

intervjuguide 168

L

iterativ 170

life history 257

IPA 165

K

kategorier 51

kategorisering 37

Laclau, Ernesto 94, 112 livsberättelseintervju 259 livsberättelser 256 logik, intern 285

kluster 171

M

kodfamilj 55–58

makt 97, 109, 111

kod 48

kodning 48–61 axial 67

main concern 47

maktförhållande till elever, lärarkårens 207

selektiv 52–55

medvetande, intentionalt 149

teoretisk 55–61

meningsbärande enheter 156

substantiv 48–55 öppen 48–52

koncentrering 37 konsistens 286 konstant

jämförelse 65

komparation 62

konstruktionistisk 257

konversationsanalys 32, 211–234 kritisk diskursanalys 94 kritiska frågor 199

kulturell distans 82, 88

kvalitativ forskning 19, 278 kvalitet 277, 284

kriterier 65, 176, 284–286

kvantitativ analys

fallgropar i 278–280

kvantitativ forskning 20 kärnkategori 53 kärnprocess 53

298

memos 64–65

meningssamband 256

meningstydande tolkning 157 metod 16, 22

metodansats 16–19, 21, 28, 30–32, 33 metodologi 22

metodologisk indifferens 216 misstankens hermeneutik 74 misstänkliggöra 78 modellering 37

mogen tolkning 77 Mouffe 94, 112 N

naiv

förståelse 77 tolkning 77

normalisering 109 närhetspar 218

O

spiral, hermeneutisk 81

obundet slumpmässigt urval 287

språket 91

objektivitet 63

ontologi 22, 30

ordningsbetyg 207 originalitet 65

spiralmetafor 87

språklig vändning 92, 213

statistisk generalisering 287–289 struktur 285

analys 74, 79, 85

P

fenomenets generella 158

perspektivmedvetenhet 22, 285 pragmatisk validering 291 pragmatiska kriteriet 286 probing 183

problem, antytt 236 R

reduktion, eidetisk 149, 159 reflexivitet 259, 285 reparation 223

arbete 221, 223 sekvens 218

resonans 65

rigorösitet 276

rimlig tolkning 79

fenomenets situerade 158

subjekt 95, 97, 110

substantiv kodning 48–55

symbolisk interaktionism 166 symmetriregel 135, 140 T

tema 171 tematisk

analys 261

intervju 183

teoretisk

kodning 55–61 sampling 46

sensitivitet 63–64 urval 46

S

sannolikhetsurval 287

sekventiella aktiviteter 218 selektiv kodning 52–55 sensitivitet 62

teoretisk 63–64

situerad generalisering 289 självrapporter 153

Smith, Jonathan 166

social ordning, lärare och elev 207 socio-materiell 135

teoritillskott 285

tillförlitlighet 276 tolkning 37, 170 arbete 87

meningstydande 157 mogen 77

och analysprocess 73

process 72, 76, 80, 86 rimlig 78

tolkningslära 73, 75 transkribera 169

299

transkribering 214, 220, 260 trattmodell 239

trovärdighet 65, 87, 276 turkonstruktion 219 turtagning 217 U

uppfattning 179

uppförandebetyg 206 urval

obundet slumpmässigt 287 teoretiskt 46

utfallsrum 179 V

validering 220

pragmatisk 291

validitet 275

vetenskapsfilosofi 21–29, 280–282 värde

etiskt 285

heuristiskt 286 Ä

ämnesteorier 28 Ö

öppen kodning 48–52

300

Handbok i kvalitativ analys är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier.

Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data.

Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja. Tolv olika metodansatser presenteras ingående:

• grundad teori • hermeneutik • diskursanalys • diskursiv psykologi • aktör-nätverksteori • fenomenologi • fenomenografi

• interpretativ

fenomenologisk analys

• textanalys • konversationsanalys • fältforskning • livsberättelser

I denna tredje upplaga av boken finns ett nyskrivet kapitel om diskursiv psykologi, och boken i övrigt har fått smärre uppdateringar, bland annat av litteratur för vidare läsning.

Bokens huvudredaktörer är Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, och Robert Thornberg, professor i pedagogik, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Övriga medförfattare har alla gedigna kunskaper inom sina respektive specialområden och lång erfarenhet av att handleda studenter.

Best.nr 47-12970-6 Tryck.nr 47-12970-6