Page 1

Upplaga

3

Torsten Thurén

VETENSKAPSTEORI FÖR NYBÖRJARE


Vetenskapsteori för nybörjare ISBN 978-91-47-12778-8 © 2019 Torsten Thurén och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert Tredje upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Interak, Polen, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se


Innehåll   Förord..................................................................................................... 4

DEL 1. PRINCIPER ............................................................... 5   1. Sökandet efter sanning........................................................................... 6   2. Definitioner............................................................................................ 13   3. Värderingar och normer ....................................................................... 17   4. Att konstruera verkligheten.................................................................. 27   5. Kartan och verkligheten ­– modeller och idealtyper ........................... 35   6. Att dra slutsatser .................................................................................. 41   7. Anomalier och falsifiering..................................................................... 59   8. Paradigm och paradigmskifte............................................................... 65   9. Vetenskap och fantasi........................................................................... 71 10. Förklaringar – orsaker ­och ändamål.................................................... 73 11. Slump eller lagbundenhet?.................................................................. 85 12. Funktionsförklaring............................................................................... 91 13. Att handla rationellt.............................................................................. 99 14. Humanistisk metod ­– hermeneutik.................................................... 110 15. Kunskap och makt............................................................................... 122

DEL 2. EXEMPEL ...............................................................133 16. Att lyda överheten ­– två undersökningar........................................... 134 17. Blind urmakare? ­Charles Darwin och det naturliga urvalet ............. 140 18. Att ställa diagnos ................................................................................ 150 19. Sovjetväldets undergång.................................................................... 164 20. Att tolka en massmördare – fallet Anders Behring Breivik................ 173 21. Kulturell mångfald.............................................................................. 183

DEL 3. AVSLUTNING .........................................................189 22. Olika vägar till sanning........................................................................ 190 Litteratur............................................................................................. 197 Register................................................................................................ 201


Förord Den här boken är avsedd som en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka. Det är fråga om en grov skiss över en svår terräng. Det går att kritisera snart sagt allt jag påstår och säga att det är alldeles för onyanserat och förenklat. Men någonstans måste man börja. Jag hoppas att boken ska vara till hjälp när det gäller att bedöma vetenskapliga texter men också tidningsartiklar, politisk propaganda och facklitteratur av olika slag. Jag har valt mina exempel från såväl vetenskap som samhälls- och vardagsliv. De vetenskaper jag i första hand behandlar är samhälls- och humanvetenskaper – de som ligger vardagstänkandet närmast – men ibland kommer jag också in på naturvetenskapliga frågor. Boken är uppdelad i två avdelningar. Den första är teoretisk och diskuterar vetenskapliga principer. Den andra ger exempel där principerna tillämpas. Denna upplaga har genomgått en omfattande bearbetning. Texten har redigerats om för att bli mer överskådlig. En del resonemang har utvecklats och några begrepp har lagts till. Många exempel är nya. Kapitlen 18–22 är nyskrivna. Vetenskapens enhet betonas starkare i denna upplaga än i den tidigare. Målet att söka sanningen är gemensam för olika vetenskapliga traditioner, både humanistiska och sådana som har sitt ursprung i naturvetenskaperna. I en tid när sanningsbegreppet alltmer ifrågasätts kan detta behöva framhållas. Stockholm i januari 2019 Torsten Thurén

4


DEL 1. PRINCIPER


1. Sökandet efter sanning Det sägs ibland att i vår tid har vetenskapen tagit över religionens roll. Man tror på vetenskapen som man förr trodde på Guds ord. Men på senare år har många i stället börjat uppfatta vetenskapen som Djävulens verk. Det är på grund av vetenskapen som jorden riskerar att läggas öde genom ett kärnvapenkrig och det är vetenskapen som ligger bakom att vår miljö håller på att förstöras. Men vare sig man hoppas att vetenskapen ska frälsa oss eller fruktar att den ska leda oss i fördärvet uppfattar man den som något storslaget, något som befinner sig långt över vardagens problem. Jag tror att det vore bra om vi kunde avdramatisera vetenskapen och plocka bort de religiösa övertonerna. Det finns ingen principiell skillnad mellan vetenskapligt och vardagligt tänkande. Det är fråga om gradskillnad, inte artskillnad. Vi konfronteras alla med vetenskapliga problem, även om vi kanske inte är medvetna om det. Därför behöver alla människor ha ett litet hum om vetenskapligt tänkande.

• Varje socialarbetare som arbetar med missbrukare måste ta ställning till frågan vad alkohol- och narkotikamissbruk beror på och bilda sig en uppfattning om hur det ska bekämpas. Det är en vetenskaplig fråga.

• Varje journalist som beskriver politiska förhållanden ägnar sig åt historieskrivning eller samhällsvetenskaplig analys.

• Varje nämndeman som ska avgöra om en person är skyldig eller oskyldig till ett brott står inför samma slags problem som en historiker. Båda försöker rekonstruera händelseförlopp i det förflutna.

6


1. Sökandet efter sanning

• Föräldrar och lärare bedriver praktisk psykologi när de uppfostrar och undervisar barn och ungdomar.

• Som väljare måste vi ta ställning till frågor om skatternas bety-

delse för betalningsbalansen, för den ekonomiska tillväxten och för sysselsättningen. Det är frågor som ligger inom nationalekonomins område.

• Som invånare på det här klotet berörs vi av miljöproblem som handlar om bland annat fysik, kemi och biologi.

I alla dessa fall gäller det att försöka komma fram till en sanning och det är vad vetenskapsteori handlar om. Tillspetsat kan problemet formuleras så här: Kan vi veta någonting säkert eller är alla så kallade sanningar relativa? Problemet kan formuleras i två självklarheter som tillsammans bildar en paradox:

• Vetenskapen söker sanningen. • Vetenskapen utvecklas ständigt. Vetenskap går ut på att ta reda på hur det förhåller sig i verkligheten. Samtidigt är poängen med vetenskapen att den går framåt – till skillnad från till exempel religionen som håller sig med absoluta sanningar. Förändringen innebär inte bara att man lägger nya fakta till det stora kunskapsbygget. Vetenskapens utveckling förutsätter också att gamla åsikter förkastas:

• Vår syn på människans plats i naturen är i dag en annan än före

Charles Darwin. Att vi människor har förändrats genom ett naturligt urval från apliknande förfäder var på sin tid ett chockerande påstående. I dag tillhör utvecklingsläran allmänbildningen.

• Vår syn på universums uppbyggnad är i dag annorlunda än den

var före Einstein. Att tiden är relativ och rummet krökt ansågs tidigare orimligt. I dag skrivs science fictionberättelser och populära filmer görs på sådana teman.

• Så här står det i Svensk uppslagsbok i 1952 års upplaga: 7


DE L 1 . P RIN C I P ER

Rashygien, eugenik, den gren av människans ärftlighetslära, som söker omsätta rasbiologiens forskningsresultat i praktiskt handlande. R. strävar att motverka ogynnsamma rasblandningar. Härvid utgår man från att korsningar emellan avsevärt skilda människoraser äro mindre önskvärda. Till grund för bedömandet ligga respektive rasers kulturståndpunkt samt framför allt deras genomsnittliga frekvens av socialt värdefulla arvsanlag. Så äro t.ex. korsningar emellan negroida och europeiska raser ur den senare rasens synpunkt icke önskvärda.

I dag betraktas detta som nonsens. ”Ras” anses inte vara ett meningsfullt begrepp när det handlar om människor. Men ännu i mitten av förra seklet ansågs det som nu betraktas som rasism vara god vetenskap. Detta ska inte tolkas så att folk var dumma förr och att vi nu sitter inne med sanningen. I stället kan det vara på sin plats att fundera över hur mycket av dagens ”sanningar” som i framtiden kommer att uppfattas som vidskepelse eller fördomar. Alltså: Om vetenskapen ständigt går framåt, innebär det att vi aldrig kan veta något säkert. Om gårdagens sanningar är dagens osanningar kan dagens sanningar lika väl vara osanningar i morgon. Det finns två sätt att lösa problemet, båda enligt min mening otillfredsställande. Jag kallar dem dogmatism och relativism. Dogmatikerna är frälsta. De vet vad som är sant, de har sett ljuset. Den Store Tänkaren har upptäckt Principen, den enda rätta. Marknadsliberalen tror att om bara marknadskrafterna släpps fria kommer alla problem att lösas. Marxisten tolkar allt genom sina marxistiska glasögon. Biologen ser samhället som en produkt av människans genetiska utrustning, psykologen uppfattar världshistorien som ett resultat av statsmännens upplevelser i barndomen, och så vidare. Men tillvaron är inte så enkel. Det finns alltid något som inte stämmer i den mest eleganta och förföriska teori, en eller flera ano­ malier. Dogmatikerns lösning är att vägra att ta till sig anomalierna. Hen resonerar så här: ”Visserligen talar en del fakta emot vad jag tror, men de kan inte vara sanna, de får inte vara sanna, hela min världsbild rasar samman om de är sanna, därför vägrar jag att tro på 8


1. Sökandet efter sanning

dem.” Dogmatikern tar på sig skygglappar och avskärmar sig från dem som tänker annorlunda. Därmed hamnar hen i en dogmatismens öken, avskuren från den livgivande kontakten med andra åsikter än den egna. Men en dag blir det uppenbart att den Stora Principen inte håller måttet. Då drabbas dogmatikern av resignation eller slår över till motsatt ståndpunkt. Det blir som när en djupt religiös människa förlorar sin tro. Den andra lösningen är relativismen. Kunskapsrelativisten ser tillvarons komplikationer. Hen tror inte på några absoluta sanningar. För hen finns det inte någon stor Sanning, det finns bara många små sanningar. Hen plockar åt sig lite marxism, lite marknadslibe­ ralism, lite psykoanalys, lite behaviorism, lite strukturalism eller poststrukturalism eller någon annan moderiktning. Och så blandar hen till en egen mix av detta. Hen tror inte att den ena teorin är sannare än den andra. ”Det finns ingen sanning, och om det finns någon kan vi inte uppnå den, man kan se verkligheten si och man kan se den så, det spelar ingen större roll vilket”, säger hen. Det finns mycket som talar för relativismen. Vi konstaterade nyss att alla vetenskapliga ”sanningar” är osäkra. Det finns inom snart sagt varje vetenskapligt område motstridiga åsikter och teorier som var för sig har kvalificerade företrädare: – Vilken kost är hälsosam och vilken är skadlig? Olika skolor ger motsägande budskap men alla åberopar vetenskapen. – Hur ska jag välja mellan motstridiga psykologiska skolor som tolkar det mänskliga själslivet på olika sätt? Hur kan jag veta om psykoanalys eller KBT är den bästa metoden mot psykiska besvär? – Nationalekonomer brukar ge olika förslag på hur landets ekonomiska problem ska lösas. Vem ska jag tro på?

Hur ska jag lösa dilemmat mellan dogmatism och relativism? Ett sätt är att acceptera att det inte går att vara hundraprocentigt säker men hoppas att det går att komma fram till sannolikhet. Inom rättsväsendet gäller den principen. För att döma en person skyldig till

9


DE L 1 . P RIN C I P ER

ett brott krävs att det ska vara ställt utom ”rimligt tvivel” att hen har begått brottet. Det innebär att man räknar med att oskyldiga kan förklaras skyldiga och skyldiga gå fria, men det gäller att se till att antalet felaktiga domar blir så lågt som möjligt. Inom vetenskapen krävs att forskningsresultat ska vara evidensbaserade, det vill säga bygga på kunskap inhämtad från befintlig forskning och andra källor. Det innebär inte att de är odiskutabelt sanna men att de är sannolika. Utifrån den principen finns det inte en mängd olika sanningar. Däremot finns det olika tolkningar av en och samma verklighet. Om vi antar att Gud finns och att han (hon, hen?) är allvetande, kommer sanningen för Gud att vara en enda. Det är vår ofullständiga kunskap och vår otillräckliga intelligens som gör att vi uppfattar verkligheten olika. Varför ska jag tro att det går att komma fram till sannolika beskrivningar av verkligheten? Det går att ge sakskäl, men i grund och botten handlar det om tro. En av vår tids största vetenskapsfilosofer, österrikaren Karl Popper, skriver att ”varken logisk argumentering eller erfarenhet kan bevisa den rationalistiska hållningens riktighet”. Det är, säger Popper, fråga om en /…/irrationell tillit till förnuftet /…/ Följaktligen står vi inför ett fritt val. Vi kan välja någon form av irrationalism, /…/ Men vi har också friheten att välja en kritiskt inriktad rationalism /…/ Det är ett moraliskt beslut.”

Varför är beslutet moraliskt? När det gäller rättsfall är det uppenbart att sanningen är väsentlig. Om någon anklagas för ett brott är det viktigt att hen inte straffas för något hen inte har gjort. Då går det inte att komma med fraser som ”att i min värld är hen skyldig” eller liknande. Även när det gäller samhällsfrågor är det viktigt att så gott det går närma sig sanningen. Ska man göra något åt ett problem måste man ha en realistisk bild av det, annars slår man huvudet i väggen. Som världen ser ut med krigshot, miljöförstöring och massvält – verkliga problem som inte kan pratas bort – är det, anser jag, lätt-

10


1. Sökandet efter sanning

sinnigt, för att inte säga omoraliskt, att inte bekymra sig om hur det egentligen förhåller sig. Därför är det förnuftigt att förutsätta att det går att få en rimligt realistisk bild av omvärlden. Det handlar om att se verklighetens komplikationer och ändå orka engagera sig, att inte ge upp och hamna i cynism. Det är inte lätt, men det är viktigt. Relativismen är en lyxinställning som bara den kan kosta på sig som själv befinner sig i trygghet – eller tror sig göra det.

Definition av sanning Vad är sanning? Det finns flera definitioner. Den man vanligen tänker på är överensstämmelse med verkligheten. Det är den definitionen som ska användas i fortsättningen. En annan definition är att det som fungerar är sant. Det kan exempelvis gälla mediciner. Man vet inte hur kroppen påverkas, men medicinen får effekt. Åsikten att en teori som är logiskt sammanhängande också är sann är mindre övertygande. Den medeltida världsbilden där jorden befinner sig i universums centrum var logiskt sammanhängande, men det innebär inte att den var sann. Det finns mentalsjuka som har sammanhängande världsbilder men dessa betraktas ändå som illusioner. Man skulle kunna säga att en sann bild av verkligheten måste hänga samman logiskt, men att en verklighetsbild som hänger samman logiskt inte behöver vara sann.

Vetenskapen och sanningen Om det enda vi kan komma fram till är sannolikheter, vad är det då som är speciellt med vetenskap? Finns det anledning att tro mer på vetenskapliga resultat än på andra påståenden? Ja, det gör det. Forskare kan drivas av olika motiv – att göra karriär, att få status, att tjäna pengar. De kanske intrigerar mot varandra, de kanske fastnar i slentriantänkande, ja, det förekommer även fusk bland forskare.

11


DE L 1 . P RIN C I P ER

Men vetenskapen som institution, det som brukar kallas vetenskapssamhället, har större tyngd än de enskilda forskarna. Vetenskapen är inte ofelbar, men seriös forskning är mer trovärdig än exempelvis journalistik, debattskrifter och utredningar. Det handlar för det första om expertis. En forskare är utbildad i sitt ämne beträffande både fakta och de metoder som används inom ämnet. Det handlar för det andra om granskning. Vetenskapliga resultat accepteras inte förrän de har granskats av andra forskare, så kallad peer review. Det handlar för det tredje om öppenhet. Forskaren måste ange vilka källor hen har använt och vilka metoder hen har använt för att komma fram till sina resultat. Det är ingen garanti, men det är en indikation på att resultatet är hållbart.

Sammanfattning Att söka sanningen är inte unikt för vetenskapen utan är viktigt även i andra sammanhang, både i vardagslivet och i yrkeslivet. Principerna är desamma, men det ställs speciella krav på vetenskapen för att dess resultat ska accepteras. Att tänka vetenskapligt kräver ödmjukhet. Vi måste vara medvetna om att vi sällan eller aldrig kan veta något säkert. Nya rön kan tvinga oss att revidera eller överge våra gamla åsikter. Vi kommer ofta inte längre än till större eller mindre sannolikhet.

12


Register A adhd 156, 159, 161, 163 ad hoc 61, 62 allmänningens tragedi 108, 109 anomali 8, 59, 61, 65, 67, 141 auktoritär struktur 168 B bakomliggande orsak 78–84 D DAMP 157 deduktion 44, 50–52, 55, 57 dekonstruktion 27 den osynliga handen 109 denotera 24, 25 den totalitära staten 40 depression 154 determinism 85, 90 diakron 97 dysfunktion 91 E egenvärde 20 ekologiskt kretslopp 91, 93 ekonomisk teori 126 empati 111 empiri 19, 43, 183, 190 empirisk kunskap 41 empirisk sanning 42 evaluativ mening 24 evidensbaserad 47 evidensbaserad forskning 10

evolutionsteori 16, 130, 140, 142, 144, 146, 149, 194, 196 explicit 24 F falifierbar 60, 148 falsfiera 53, 55, 59, 60, 63, 64 falsifierad teori 144 falsifieringsprincip 62 feedback 91 funktionalistisk förklaring 96 funktionsförklaring 91, 94–98, 130, 193 funktionsteori 191 fångarnas dilemma 106 föreställd gemenskap 31 förförståelse 113, 114 Förintelsen 27, 83, 192 H hermeneutik 71, 110, 121 hermeneutiska cirkel 115, 117 hermeneutisk tolkning 193 hjälphypotes 55, 60, 62, 89 Holocaust 27 hypotes 53–55, 64, 71 hypotetisk-deduktiv metod 55, 57, 190 I idealtyp 35, 36, 40 ideografisk 87, 90 implicit 24 induktion 44–46, 51, 55, 57, 190, 192

201


Register

induktiv 47, 134, 139 informativ mening 24 inkommensurabel 69 inkännande 111, 190 instrumentellt värde 20, 26 intelligent design 144, 148 intentionell 75 intentionell förklaring 74 intersubjektiv testbarhet 56–58, 192 introspektion 111 K kalla kriget 165 kausalförklaring 77 kommunistiska systemet 165 konnotation 24, 25 konstruktion 27, 28, 30, 33 kontext 25, 56 kontrafaktisk hypotes 82 kulturell mångfald 183 kunskapssociologi 125 kvalitativ metod 44 kvantitativ metod 44 kvantitativ undersökning 48 L livsvärld 121, 150, 169, 190 logik 43, 190 logisk sanning 42, 44 M MBD 157 melankoli 150, 154 modell 35 målkonflikt 22, 23

202

N nationalstat 30, 31, 33 nomotetisk 85, 90 norm 17, 19 normalvetenskap 67 nödvändig orsak 80, 83, 84, 166, 176 O orientalism 29 Orienten 29, 30 orsaksförklaring 73, 75, 77, 96, 190, 192 P paradigm 65, 66, 70, 79, 141, 148 paradigmskifte 65, 70 peer review 12 placeboeffekt 48 positivism 190 premiss 23, 44, 45, 50–52, 54, 55, 88 R rationalitet 99, 109 realtyp 36 reliabilitet 48–50, 58 renässansen 28, 29 S sakfråga 18, 19, 21, 26, 183, 187, 194 sanning 6–12, 46, 59, 127, 192 sannolikhet 9, 11, 12 Sarajevo 81 slutledning 23, 41, 44, 45, 51, 54, 55, 88 socialdarwinism 147, 149


Register

socialiseras 115, 124 stipulativ definition 16 strukturer 75 synkron 97, 98 systemteori 91 T teleologisk förklaring 74 teoriimpregnerad 113 tillräcklig orsak 80 tolkning 111, 118 tolkningslära 110, 121 totalitär 40 totalitär stat 37, 38 tyst kunskap 66 U utlösande orsak 79, 80

V validitet 48–50, 58 verifiering 47, 55, 59, 64 verklighetsomdömen 22 värdefråga 19, 21, 26, 183, 188 värdeomdömen 22 värdepremiss 23, 51, 52 värderingar 17–19, 22, 23, 25, 26, 88, 96, 98, 99, 130, 142, 148, 180, 181, 194 värderingar, politiska 96 Å återkoppling 91 återkopplingsmekanism 92 Ä ändamålsförklaring 74, 75, 77, 96, 190

203


VETENSKAPSTEORI FÖR NYBÖRJARE

Vetenskapsteori är egentligen något av det viktigaste man kan ägna sig åt. Det handlar om grunden för all vår kunskap. Vad är egentligen sant? Den frågan undkommer ingen människa som tar livet på allvar! VETENSKAPSTEORI FÖR NYBÖRJARE ger en introduktion till det

vetenskapliga sättet att tänka. Boken ger läsaren förutsättningar att kritiskt ifrågasätta såväl vetenskapliga som mer vardagliga texter. Den innehåller också mängder av konkreta exempel som gör de teoretiska resonemangen tydliga och lätta att ta till sig. Denna tredje upplaga är kraftigt omarbetad med nya kapitel och en ny struktur: del 1 med teori, del 2 med exempel och del 3 med en sammanfattning som knyter ihop resonemangen.

Torsten Thurén

Boken kräver inga förkunskaper. Den vänder sig till alla med intresse för vetenskap och lämpar sig för kurser på universitet och annan postgymnasial utbildning där vetenskapliga frågor diskuteras. Torsten Thurén är docent i journalistik och fil.lic. i historia. Han har under många år varit verksam vid institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Stockholms universitet (JMK).

Upplaga 3

Best.nr 47-12778-8 Tryck.nr 47-12778-8

Untitled-1.indd 2

02/03/19 9:52 AM

Profile for Smakprov Media AB

9789147127788  

9789147127788  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded