§§§§§§§§§§§§§§§§§ § § § § Ann-Sofie § § § §Magnusson § § § §(red.) §§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ § § § § Grundläggande §§§§§§§§§§§§§ § § § § § §förståelse §§§§§§§§§§§ § § § § §för § §regelverket §§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§
JURIDIK FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
ISBN 978-91-47-12774-0 © 2019 Ann-Sofie Magnusson och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Redaktör: Elisabeth Åman Formgivning: Nette Lövgren Omslagsbild: Anna Hild Produktionsledare: Jürgen Borchert
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Juridik för hälso- och sjukvård – grundläggande förståelse för regelverket ann-sofie magnusson (red.)
Liber
Innehåll
Författarpresentationer.......................................................................... 7 1. Att närma sig hälso- och sjukvårdens regelverk – när man inte är jurist.................................................................................................... 9 Ann-Sofie Magnusson
”Verkligheten går före lagstiftaren.” Intervju med Barbro Westerholm ......................................................20 Av Ann-Sofie Magnusson
2. Hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga skyldigheter.................... 23 Lotta Vahlne Westerhäll
”Kraven har ökat kraftigt både på och inom myndigheter.” Intervju med Jan Turvall...................................................................... 44 Av Ann-Sofie Magnusson
3. Hälso- och sjukvårdspersonalens medverkan i medier .................... 48 Eva-Maria Svensson
4. Sociala medier – möjligheter och utmaningar...................................69 Ann-Sofie Magnusson och Eva-Maria Svensson
5. Patientjournalen – ett redskap för god och säker vård med delaktig patient .................................................................................... 79 Inger Jansson
Innehåll
”En del tror att om någon vårdas under tvång kan vården göra vad som helst – det kan man inte.” Intervju med Bodil Augustsson........................................................... 95 Av Ann-Sofie Magnusson
6. Stress i vården ur arbetsmiljörättslig synvinkel...............................100 Peter Andersson
”Jag är full av beundran för att de klarar allt.” Intervju med Lotta Vahlne Westerhäll............................................. 114 Av Ann-Sofie Magnusson
Register................................................................................................ 118
****************************** rågor och svar F
Diskutera patienter och ta del av journaler........................................ 35 Sekretess vid rond................................................................................. 37 Gåvor..................................................................................................... 38 Dokumentation av systematiskt patientsäkerhetsarbete.................. 39 En person utgör risk för patientsäkerheten.......................................40 Lämna ut uppgifter.............................................................................. 41 Efterforska källa................................................................................... 43 Intervju och fotografering...................................................................66 Fotografering i väntrum...................................................................... 67 Läsa journal...........................................................................................89 Uppgifter i journal................................................................................89 Samtycke till vård.................................................................................92 Tystnadsplikt/sekretess – samverkan..................................................92 Dokumentation av arbetsmiljöarbete............................................... 112
Författarpresentationer
Peter Andersson är jur.dr i offentlig rätt och universitetslektor med inriktning mot arbetsmiljörätt på juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I sin doktorsavhandling undersökte han arbetsgivarens rättsliga ansvar att förebygga stressrelaterad ohälsa. Hans forskning har sedan berört även andra aspekter av arbetsmiljölagstiftningen, till exempel Arbetsmiljöverkets tillsyn. Han undervisar i arbetsmiljörätt och annan arbetsrätt bland annat på juristprogrammet och personalvetarprogrammet. Ulla Bäckekihl är jur.kand. och hon har i 15 år arbetat i landstingskommunal verksamhet. Ulla har främst arbetat med hälso- och sjukvårdsjuridik samt offentlig rätt. Hon har bland annat arbetat som förvaltningsjurist och regionjurist i Västra Götalandsregionen. I dag är hon verksam inom Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen. Inger Jansson är legitimerad sjuksköterska, fil.dr i omvårdnad och vice prefekt för utbildning vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet. Hon arbetar nationellt och internationellt i nätverk kring omvårdnadsdokumentation. Forskningen handlar främst om implementering av sjuksköterskans evidensbaserade, processorienterade arbete utifrån standardisering och fackspråk och hur detta dokumenteras i journalen. Hon undervisar också inom dessa ämnen på institutionens olika program.
7
Författarpresentationer
Ann-Sofie Magnusson är fil.dr i journalistik och masskommunikation och arbetar som lektor i vårdvetenskap med inriktning mot kommunikation vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Såväl avhandling som pågående forskning handlar om hälso- och sjukvårdsfrågor relaterade till det omgivande samhället och med särskilt fokus på medier. Hon undervisar bland annat i författningskunskap vid sjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet och kompletteringsutbildningen för sjuksköterskor med examen utanför EU/EES samt Schweiz. Eva-Maria Svensson är jur.dr och docent i rättsvetenskap och arbetar som professor vid juridiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Hon är också proprefekt med ansvar för forskning och forskarutbildning. Hon har tidigare varit föreståndare för Centrum för genusforskning vid Göteborgs universitet samt professor på juridisk fakultet i Tromsø. Hennes forskning är huvudsakligen koncentrerad till rättsfilosofi, rättsteori och genusrättsvetenskap, samt yttrandefrihet, ålderism och jämställdhet. Hon undervisar på forskarutbildningsnivå i rättsvetenskapliga teorier och metoder, och på grundutbildningsnivå i detsamma samt bland annat yttrandefrihet. Lotta Vahlne Westerhäll är jur.dr och arbetar för närvarande som seniorprofessor i offentlig rätt med särskild inriktning på socialrätt vid juridiska institutionen på Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Hon har tidigare varit professor i offentlig rätt i Uppsala och professor i socialrätt i Lund, innan hon blev professor i offentlig rätt med särskild inriktning på socialrätt i Göteborg. I sin forskning har hon företrädesvis ägnat sig åt socialförsäkringsfrågor, olika delar av socialtjänsten, funktionshinderrätten, hälso- och sjukvården, den psykiatriska tvångsvården och EU-rätten på dessa områden. Centralt i hennes forskning står rättssäkerhets- och rättighetsspörsmål av allehanda slag. Hon har en mycket omfattande vetenskaplig produktion inom nu nämnda områden.
8
1.
Att närma sig hälso- och sjukvårdens regelverk – när man inte är jurist Ann-Sofie Magnusson
Att utbilda sig till ett yrke inom hälso- och sjukvården innebär att utbilda sig till något som är viktigt för andra människor. Det innebär möjligheter till ett spännande och meningsfullt yrkesliv, men det är också ett yrkesliv som handlar om att hjälpa människor i utsatta situationer. Som stöd för att de ska få god och säker vård finns olika typer av regler. Reglerna handlar också om att ta tillvara samhällets resurser på ett ändamålsenligt och rättvist sätt. Om man sätter sig in i regelverket och vänjer sig vid att följa utvecklingen av det så har man också stora möjligheter att påverka sin egen arbetssituation och känna sig trygg. Varför måste man lägga sådan vikt vid lagar och annat regelverk redan under utbildningen till ett yrke inom hälso- och sjukvården? Det första, och kanske mest uppenbara, svaret är att man har en skyldighet att följa gällande regelverk. Man måste ha en grundkunskap om vad som gäller och man behöver kunna förstå hur man kan söka vidare vid särskilda behov, samt följa och känna till förändringar i lagstiftning eller nya föreskrifter. Men det innebär också en möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Genom att veta vad som gäller kan man känna sig trygg och risken blir mindre att man på grund av någon annans okunskap gör saker som går emot gällande regelverk. För man kommer såväl
9
1. Att närma sig hälso- och sjukvårdens regelverk – när man inte är jurist
som student som i yrkeslivet att möta människor som låter säkra när de talar om saker, trots att de inte har tillräckliga kunskaper. Vissa saker uttalas konkret i lagtext. Vad som är hälso- och sjukvård i lagens mening anges i hälso- och sjukvårdslagen: ”Med hälso- och sjukvård avses i denna lag 1. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, 2. sjuktransporter, och 3. omhändertagande av avlidna.” (HSL, SFS 2017:30 2 kap. 1 §) I patientsäkerhetslagen (PSL) (SFS 2010:659, 6 kap. 1 §) står det att ”Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”. Detta får ses som viktigt, men vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet lämnas det ingen definition på. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver emellertid följa utvecklingen när det gäller vetenskap och beprövad erfarenhet precis som utveckling av regelverket behöver följas. När man närmar sig ämnet hälso- och sjukvårdsrätt behöver man sätta sig in i olika grundläggande utgångspunkter kring hälso- och sjukvården som har att göra med regelverket. Man behöver bli medveten om den hierarki som gäller för reglerna, och man kan träna sig att ta hjälp av lagars struktur och det juridiska språket, till exempel begreppsdefinitioner. Man behöver också hitta ett förhållningssätt så att man följer utveckling och förändringar som sker på olika nivåer i regelverket. Detta kapitel ger en introduktion till dessa fyra delar.
Svenska hälso- och sjukvårdens regelverk – några viktiga utgångspunkter I följande kapitel, i intervjuerna samt i avsnitten med frågor och svar, kommer en kort introduktion till hälso- och sjukvården och dess regelverk med olika utgångspunkter som är viktiga att vara medveten om. Det handlar exempelvis om att det normala är att patienten ger sitt samtycke till att ta emot vård och att undantag, vård under tvång, ska reg-
10
1. Att närma sig hälso- och sjukvårdens regelverk – när man inte är jurist
leras i en lag. Nära relaterat till detta är att patienten ska göras delaktig. Det handlar också om att huvudmannen har en skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård. Vi tar utgångspunkt i formuleringen ”Befolkningen ska erbjudas…” i HSL. För det första har man valt verbet ska, alltså inte bör. Detta signalerar ett åläggande. Regioner (tidigare landsting)1 och kommuner är ansvariga för att erbjuda hälso- och sjukvård inom ett geografiskt område, vilket vi kan läsa om i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2 kap. 2 § (SFS 2017:30). Det är dock inte en rättighetslagstiftning, där negativa beslut kan överklagas, utan en skyldighet för huvudmännen att erbjuda hälso- och sjukvård. För det andra, just detta att erbjuda. Den grundläggande utgångspunkten är att vården ska erbjudas, men att ta emot vård är frivilligt. I regeringsformens (RF) andra kapitel om grundläggande fri- och rättigheter kan vi i § 6 och 8 läsa att var och en är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp samt frihetsberövanden. För att vård ska kunna ges mot någons vilja ska det finnas skäl att skydda den enskilde eller det allmänna och det måste vara reglerat i lag. Regioner (landsting) och kommuner är alltså huvudmän och skyldiga att erbjuda hälso- och sjukvård, men i en region eller en kommun kan det finnas flera vårdgivare. Vårdgivare kan vara såväl region och kommun, men i vissa fall även staten och det kan dessutom finnas privata vårdgivare. Det är viktigt att notera att det endast är kommun och region som kan vara huvudmän. Hälso- och sjukvården finansieras huvudsakligen av skatter och det kan därför ses ligga i allmänhetens intresse att ta del av hur resurserna används och fördelas. Det är av den anledningen viktigt att vara medveten om allmänna handlingars offentlighet och att alla kan begära ut allmänna handlingar, om de inte sekretessbelagts, utan att behöva tala om vem man är och varför man vill läsa dem. En handling är, enligt 1
Från och med januari 2019 har alla landsting övergått till regioner. Såväl begreppen landsting som region förekommer dock i texter, som lagtexter, under en övergångsperiod, se till exempel https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/allalandstingblirregioner.26062.html. I den här boken används härefter begreppet region.
11
1. Att närma sig hälso- och sjukvårdens regelverk – när man inte är jurist
tryckfrihetsförordningen, allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen eller upprättad hos myndigheten. Många handlingar är allmänna. Men alla handlingar som är allmänna är inte offentliga; en patientjournal, till exempel, omfattas ju av sekretess. Journalistkåren har också en stark ställning när det gäller att granska makten. Det kan också innebära att den som, på korrekta grunder, lämnar upplysningar till en journalist inte får drabbas av repressalier. (Läs mer om detta i kapitel 3.) Att offentlig sektor ska kunna granskas har en stark tradition i Sverige. Och det gäller för hälso- och sjukvårdspersonal att vara medvetna om att det inte enbart är lagstiftningen som specifikt handlar om hälso- och sjukvård man behöver känna till, utan också mer generell lagstiftning som tryckfrihetsförordningen (TF), förvaltningslagen och kommunallagen. Även hur människor behandlas inom vård och omsorg är självklart av stor vikt. I HSL står det: Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. (SFS 2017:30 3 kap. 1 §)
Även här kan vi förstå att det kan finnas behov av insyn. Hur görs bedömningarna, behandlas människor utifrån att de har lika värde men får vård efter behov? Inom hälso- och sjukvårdens område finns många aktörer och det är bra att orientera sig bland dem och hur organisationen kan se ut i region och kommun. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivarorganisation som stöder sina medlemmar bland annat gällande hälso- och sjukvård. På arbetstagarsidan finns det såväl fackliga organisationer som professionsföreningar. Självklart är olika patient- och närståendeföreningar engagerade aktörer inom detta område. Men, och det är viktigt att komma ihåg, hälso- och sjukvård är också en fråga som till exempel kan lyftas på dagordningen i samhället av politiker eller andra, till exempel journalistkåren. Då kan medier såväl bli aktör som kanal.
12
1. Att närma sig hälso- och sjukvårdens regelverk – när man inte är jurist
Hierarki: från grundlag till lokala riktlinjer Ibland kan det kännas frustrerande att lagstiftning inte är lika enkel att följa i alla situationer som ett tydligt recept är när man bakar. Tanken att kunna förutse och lagstifta om alla situationer som kan uppstå är dock orimlig. Det kan vara till hjälp att läsa förarbeten, som propositioner, för att förstå intentionen med en lag. Men det kan också vara till hjälp att söka i dokument som är mer specifika. Myndigheter, som Socialstyrelsen, ger ut föreskrifter och allmänna råd som är mer detaljerade eftersom de riktar sig till ett specifikt område. För att hantera regelverk behöver man bli medveten om den hierarki som råder mellan olika regler. Det kan vara till stor hjälp att läsa lokala riktlinjer eller PM vid en viss hälso- och sjukvårdsenhet, där man sysslar med något specialiserat och behöver få instruktioner för hur något ska göras på ett konkret sätt. Men det är viktigt att vara medveten om att dessa lokala instruktioner inte får stå i motsättning till regelverk högre upp. Hierarkin som gäller är: Grundlagar – kan endast ändras om två riksdagar, med mellanliggande riksdagsval, fattar beslut om ändringen. Lagar – beslutas av riksdagen efter utredning med remissförfarande. Förordningar – beslutas av regeringen. Föreskrifter och allmänna råd – utfärdas av myndigheter, ofta i samma dokument. Föreskrifter är bindande för dem som de riktar sig till. Allmänna råd är starka rekommendationer, så det är självklart inte vanligt att gå emot en sådan rekommendation från en myndighet. Lokala riktlinjer eller dylikt – kan alltså vara mer detaljerade och till god hjälp, men får inte gå emot något högre upp i hierarkin.
13
Register
A allmänna råd 13 anställdas yttrandefrihet 54 arbetsmiljö 100 arbetsmiljöbrott 107 arbetsmiljörätt 101 arbetsmiljötillsyn 105 D delaktighet 81 dokumentation 39, 80, 112 F fackspråk 85 föreskrift 13 författningssamlingar 15 förordning 13 G gemensam informationsstruktur 83 godhetsmaximeringsprincip 32 grundlag 13
K kvalitet 25 L lag 13 landsting 11 lex Maria 26, 49 lida men 83, 91 lojalitetsplikt och kritikrätt i anställningsförhållandet 61 lokala riktlinjer 13 M meddelarskydd 55 mediers granskande uppgift 49 O offentlighet och sekretess inom hälso- och sjukvård 60 organisatorisk och social arbetsmiljö 103
H huvudman 11, 54 hälso- och sjukvårdspersonal 23
P patientjournal 31, 79, 80 patientsäkerhet 25 preventivt syfte 102 psykosocial arbetsmiljö 106, 107
I information 25 informationsstruktur 83 inre sekretess 31, 82 integritet 27
R ramlag 16, 102 region 11
J journalföring 81
118
S sammanhållen journalföring 81 samråd 25
Register
samtycke 14, 30 sekretess 29, 35, 42, 60, 81, 92 sekretessbrytande bestämmelse 29 självbestämmande 27 skademinimeringsprincip 33 skyddsombud 104 stress 100 systematiskt patientsäkerhetsarbete 39 T tvångsvård 14, 96 tystnadsplikt 35, 60, 92
V vetenskap och beprövad erfarenhet 24 vite 105 vårdgivare 11, 100 Y yrkesansvar 24 Å åtkomst 81
119
§§§§§§§§§§§§§§§§§ § § § §”§ § § § § § § § § § § § § §§§§§§§§§§§§§§§§§ § § § § § § § § § § § ”§ § § § § § §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ §§§§§§§§§§§§§§§§§ Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
(Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30, 3 kap 1§)
Personal inom hälso- och sjukvård möter människor i utsatta situationer och i en verksamhet som i sig är riskfylld. Genom att sätta sig in det regelverk som finns fullgör man inte bara sitt uppdrag, utan har också möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och känna sig trygg. Regelverket och juridikens språk kan upplevas som komplicerat och svårförståeligt. Denna bok introducerar ämnet på ett sätt som gör det tillgängligt. Boken tar upp allmän hälso- och sjukvårdsrätt i Sverige, liksom vårdens möte med medier, dokumentation och arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö. Kapitlen varvas med intervjuer samt frågor och svar med koppling till aktuella situationer inom svensk hälso- och sjukvård. Boken vänder sig till studerande på utbildningar inom hälso- och sjukvårdens område på universitet och högskola, men kan med fördel även läsas av yrkesverksamma som behöver ta del av förändringar i regelverket.
Ann-Sofie Magnusson är leg. sjuksköterska, fil.dr i journalistik och masskommunikation och lektor i vårdvetenskap med inriktning mot kommunikation vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Hon undervisar i författningskunskap på sjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet samt kompletteringsutbildning för sjuksköterskor med utbildning utanför EU, EES och Schweiz.
Best.nr 47-12774-0 Tryck.nr 47-12774-0