9789147113453

Helena Dahlberg Sidsel Ellingsen Bente Martinsen Susanne Rosberg (red.)

FENOMENOLOGI I PRAKTIKEN Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv

Helena Dahlberg Sidsel Ellingsen Bente Martinsen Susanne Rosberg (red.)

FENOMENOLOGI I PRAKTIKEN Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv Liber

ISBN 978-91-47-11345-3 © 2019 Författarna och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Sara Lindberg Gombrii Formgivning: Sara Ånestrand/Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Medverkande författare.................................................................... 8 Inledning............................................................................................12 Den fenomenologiska forskningens utveckling i Sverige, Norge och Danmark.......................................................................... 15 I den här volymen............................................................................. 19 Referenser........................................................................................ 23

Del I. Praktisk FENOMENOLOGI........................................................... 27 1. Den fenomenologiska livsvärlden.............................................. 28 Karin Dahlberg

Vetenskapsfilosofisk bakgrund.......................................................... 29 Begreppet livsvärld........................................................................... 32 Mellanrummets filosofi.....................................................................34 Objektivitet och subjektivitet............................................................ 37 Livsvärldens tid och rum................................................................... 41 Intentionalitet och naturlig inställning..............................................43 Livsvärldsetik...................................................................................46 Sammanfattning...............................................................................48 Referenser........................................................................................ 49 2. Till frågan om beskrivning eller tolkning, eller; Behöver vi filosofin i den kvalitativa forskningen?................. 52 Helena Dahlberg

Fenomenologisk och hermeneutisk forskning i praktiken — en problembeskrivning................................................................. 53 Människans band till världen............................................................ 55 Referenser........................................................................................ 70 3. Adgangen til den andens livsverden..........................................73 Sanne Angel

At lade den andens livsverden vise sig...............................................73 Husserls idé om adgangen til forståelse af den anden........................ 75 4

Innehåll

Opsummerende................................................................................84 Referencer........................................................................................86 4. Den kritiske fortolkning og diskussion med afsæt i Paul Ricoeurs filosofi....................................................................88 Pia Dreyer

Historiens betydning for det levede liv..............................................88 Det fænomenologiske afsæt i det talte sprog..................................... 91 Diskurs som tekst............................................................................. 92 At forklare og fortolke teksten..........................................................93 Strukturanalysen..............................................................................95 Fortolkningens distancering............................................................. 97 Ricoeur-inspireret fortolkningsproces.............................................100 Den poetiske diskurs i forskningsprocessen....................................108 Det kritiske moment.......................................................................109 Sammenfatning..............................................................................111 Referencer......................................................................................112 5. Kroppens betydelse i och för fenomenologisk forskning.....115 Helena Dahlberg

Kroppen i fenomenologisk filosofi................................................... 116 Kroppen i fenomenologisk hälsovetenskaplig forskning..................123 Den könade kroppen.......................................................................124 Kroppen i världen...........................................................................127 Kroppen i fenomenologisk metodik................................................130 Referenser......................................................................................132 6. At tænke med fænomenologi i forskning: tydning, indfald og forudindtagethed.....................................................136 Charlotte Delmar

Den fænomenologiske tilgang og valg af perspektiv.........................137 Fortolkningsvidens tilblivelse — at møde egen forudindtagethed...148 Referencer......................................................................................153 7. Den fenomenologiska forskningens evidensanspråk............155 Karin Dahlberg & Helena Dahlberg

Inledning av frågan om evidens.......................................................156 Ett fenomenologiskt perspektiv på vetenskap.................................163 5

Innehåll

Objektivitet, validitet och generaliserbarhet....................................166 Sammanfattning.............................................................................182 Referenser......................................................................................185 8. Kritik af empirisk fænomenologisk forskning.......................190 Annelise Norlyk & Bente Martinsen

Indledning......................................................................................190 Formålet med John Paleys kritik.....................................................192 Paleys kritik af ’meaning attribution’...............................................193 Paleys kritik af Giorgis metode........................................................193 Egne refleksioner............................................................................203 Referencer......................................................................................205

Del II. FENOMENOLOGISK praktik......................................................207 9. Att bedriva empirisk fenomenologisk forskning – förutsättningar, karaktär, utmaningar...............................208 Gunnar Karlsson

Del 1: Om EPP-metodens kunskapsteoretiska grund och metodologiska åtgärder...................................................................209 Del 2: Metodologiska reflektioner över EPP-metoden......................215 Referenser......................................................................................238 10. Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning......................................................................................242 Gunn Engelsrud & Susanne Rosberg

6

Introduktion.......................................................................................242 Att i forskningen utveckla språk om kroppsligt levd erfarenhet........244 Att släppa ner sin tyngd — en möjlighet att bli mer närvarande i dialogen med den andre.................................................248 Dialogernas betydelse och rum...........................................................251 Transkriptionens möjligheter — om att utvecklas som forskare.......256 Det långsamma lyssnandets betydelse i den fenomenologiska analysen av data..................................................................................257 Utmaningar i arbetet med att gestalta muntlig dialog i skriftlig text.........................................................................................258 Analysprocessen..................................................................................259 Skrivprocessen — »att skriva är att tänka på ett särskilt ansträngande sätt«..............................................................................263

Innehåll

Sammanfattning.................................................................................264 Referenser......................................................................................266 11. Metodprinciper för generell struktur och filosofisk belysning på livsvärldsteoretisk grund...................................269 Elisabeth Lindberg & Ulrica Hörberg

Inledning........................................................................................269 Metodologiska principer.................................................................271 Filosofisk fördjupning av empirisk forskning...................................277 Avslutande reflektioner...................................................................281 Referenser......................................................................................282 12. Lärarstudentens livsvärld – i forskning om etiskt ansvar....284 Marita Cronqvist

Inledning........................................................................................284 Livsvärld.........................................................................................286 Livsvärldar visar sig........................................................................288 Intervjuer i en fenomenologisk studie — möjligheter och svårigheter...............................................................................292 Avslutande reflektioner...................................................................298 Referenser......................................................................................300 13. Kunsterfaring som grunnlag for erkjennelse.........................301 Eva Gjengedal & Else Lykkeslet

Dualismens opprinnelse og konsekvenser.......................................302 Referanser......................................................................................315 14. Å skrive hermeneutisk fenomenologisk «fra mening til metode». Et pedagogisk eksempel på praksisens fenomenologi........................................................... 317 Tone Sævi

Hermeneutisk fenomenologi i en pedagogisk tekst......................... 317 Fenomenologisk metodologi...........................................................318 Kontinental «pedagogikk» som motstemme til angloamerikansk «education».....................................................................................323 Relasjonen forstått som lærerens redskap.......................................327 Opplevelsen av relasjonen ikke effekten av den.................................328 Den pedagogiske relasjonen «snakker»............................................330 Relasjonen snakker, men hvilket «språk» snakker den?....................332 Å la seg forstyrre av den andre........................................................336 Referanser......................................................................................340

7

Medverkande författare Fackredaktörer Helena Dahlberg (huvudredaktör) disputerade i idéhistoria med en avhandling om Merleau-Pontys köttbegrepp (Vad är kött? Kroppen och människan i Merleau-Pontys filosofi, Glänta, 2013). Hon har sedan dess arbetat med att utveckla fenomenologi som metod för empirisk forskning, och har i detta syfte givit ut ett flertal artiklar och är medförfattare till Reflective Lifeworld Research (Studentlitteratur, 2008). Hennes forskningsområden inkluderar också den levda kroppens betydelse för förståelsen av hälsa och sjukdom, samt förkroppsligad forskning (embodied research). Hon arbetar som lektor i kvalitativ metodik vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Hon är också feldenkraispedagog och har ett stort intresse för att förstå den levda kroppen och kroppsmedvetenhetens betydelse i alla våra mänskliga praktiker.

Sidsel Ellingsen er utdannet anestisykepleier og er nå førsteamanuensis og fagansvarlig for videreutdanning i palliativ sykepleie ved VID vitenskapelige høgskole i Bergen. Interesseområder er sykepleie, palliativ omsorg, fenomenologi, grunnleggende fenomen og forskningsmetode.

Bente Martinsen er lektor på Institut for Folkesundhed ved Aarhus Universitet, Danmark. Hendes forskning drejer sig om menneskers oplevelse af at leve med funktionsnedsættelser, afhængighed af pleje og aldring.

Martinsens empiriske arbejde baserer sig hovedsageligt på fænomenologiske forskningstilgange.

Susanne Rosberg är fil.dr och universitetslektor i fysioterapi och undervisar och handleder på magister-/masternivån vid Fysioterapiutbildningen vid Göteborgs Universitet. Hon doktorerade med avhandlingen Kropp varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Göteborg 2000. Hennes forskningsintressen och kompetens är kvalitativ forskningsmetodik, fenomenologi och kroppsförståelse samt psykisk ohälsa.

8

Medverkande författare

Kapitelförfattare Sanne Angel har undervist på Sygeplejerskeuddannelsen, Masteruddannelsen i Klinisk Sygepleje, Kandidat i Sygeplejevidenskab/Sygepleje, Kandidat i i Sundhedsvidenskab Fakultet og ph.d-uddannelse ved Health Aarhus Universitet samt ved universitetet i Bergen/Højskolen i Molde.

Angels forskningsområde er recovery under rehabilitering fra patienters og pårørendes perspektiv, som hon primært undersøger udfra en hermeneutisk fænomenologisk tilgang.

Marita Cronqvist disputerade i pedagogiskt arbete med en avhandling om innebörder av begreppet yrkesetik (Yrkesetik i lärarutbildning — en balanskonst, 2015). Avhandlingen gav upphov till en inriktning mot fenomenologisk forskning. Innehållsmässigt kretsar forskningsområdet till stor del kring etiskt ledarskap genom didaktiken. Hon undervisar på lärarutbildningen vid högskolan i Borås.

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, senast vid Linnéuniversitetet. Forskningen har företrädesvis varit kunskapsteoretisk och metodologiskt orienterad. Resultatet har implementerats i empiriska projekt med fokus på hälsa. Av senare forskning kan nämnas en studie av evidens (van Wijngaarden, van der Meide & Dahlberg, 2017) samt andra artiklar om metodutveckling och monografier, Teoretiska grunder för vårdande (Liber, 2015) samt Vägen till patientens värld och personcentrerad vård (Liber, 2017).

Charlotte Delmar er professor i sygeplejevidenskab ved Aarhus Universitet, Health, Institut for Folkesundhed, Research Unit for Nursing and Health Care, professor II, ved VID vitenskaplige høgskole i Oslo og Bergen, og professor II ved Norges Arktiske Universitet i Tromsø. Hun er er anerkendt FAAN ved American Academy of Nursing og også sektionsleder for Sygepleje ved Institut for Folkesundhed.

Pia Dreyer er uddannet sygeplejerske og ph.d. og er nu lektor ved Institut for Folkesundhed, Aarhus Universitet, hvor hun underviser og vejleder master-, kandidat- og ph.d.-studerende indenfor sygepleje. Dreyer er redaktør for tidskriften Nordisk sygeplejeforskning, og har skrevet flere bøger, bogkapitler og peer-reviewede artikler indenfor emnerne intensiv, hjemmerespirator, patientoplevelse og kvalitativ forskningsmetode. Desuden

9

Medverkande författare

arbejder hun som klinisk sygeplejespecialist og lektor på Intensiv Afdeling, Aarhus Universitetshospital.

Gunn Engelsrud er professor i helsefagvitenskap ved Seksjon for kroppsøving og pedagogikk ved Norges Idrettshøgskole i Oslo. Engelsrud har utdanning både som fysioterapeut og kroppsøvingslærer og har sin doktorgrad fra Det samfunnsvitenskapelige fakultet ved Universitetet i Oslo.

Hun har en særlig kompetanse innen kvalitativ forskning, fenomenologi og kroppsforståelse. Hennes ekspertise er også utforskende bevegelsespraksis, der hun både underviser, veileder p.hd-studenter og arbeider med flere tverrfaglige forskningsprosjekter.

Eva Gjengedal er utdannet sykepleier, og er nå professor emeritus ved Institutt for global helse og samfunnsmedisin, Universitetet i Bergen. Hun tok doktorgrad i sykepleievitenskap ved samme universitet i 1994. Siden har hun undervist og veiledet masterstudenter og p.hd-kandidater innen helsefag. Hun har vært redaktør for og skrevet kapitler i flere fagbøker samt publisert forskningsartikler over tema som pasienterfaringer, etikk og kvalitativ forskningsmetode.

Ulrica Hörberg är utbildad specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och är verksam som docent i vårdvetenskap, studierektor för forskarutbildning i vårdvetenskap samt vetenskaplig ledare för forskningsmiljön Hälsa, Vårdande och Lärande på livsvärldsteoretisk grund, vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitet i Växjö. Hon undervisar i vårdvetenskap, kunskapsteori och metodologi främst på forskarnivå och bedriver bl.a. livsvärldsforskning inom den rättspsykiatriska vården och i lärandesammanhang.

Gunnar Karlsson är professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och privatpraktiserande psykoanalytiker och psykoterapeut. Han har utvecklat den s.k. EPP-metoden (Empirical Phenomenological Psychological method). Han har publicerat artiklar och böcker inom områdena fenomenologi och psykoanalys. Bland hans publikationer kan nämnas Psychoanalysis in a new light (Cambridge University Press, 2010). Under 2019 utkommer han med boken Det maskulina projektet. Psykoanalytiska och fenomenologiska reflektioner (Symposion).

10

Medverkande författare

Elisabeth Lindberg är leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i intensivvård, fil.mag i vårdpedagogik och lektor vid Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Hon disputerade 2014 med en avhandling om äldre patienters delaktighet. Hennes forskning har en livsvärldsteoretisk grund och fokuserar områden såsom vård av äldre, existens och lärande.

Else Lykkeslet er utdannet sykepleier, og er nå professor ved Avdeling for helse- og sosialfag, Høgskolen i Molde. Hun tok doktorgrad i pedagogikk ved Universitetet i Tromsø i 2003. Siden har hun undervist og veiledet masterstudenter og p.hd-kandidater innen helsefag. Hun har publisert en rekke forskningsartikler om kunnskapsformer, demensomsorg og kvalitativ forskningsmetode.

Annelise Norlyk er lektor og uddannelsesleder på kandidatuddannelsen i sygepleje samt på masteruddannelsen i klinisk sygepleje, Institut for Folkesundhed, Aarhus Universitet. Hendes forskning har bl.a. fokus på patienters og pårørendes oplevelse af en kort og komprimeret sygehusindlæggelse og den efterfølgende restitution i eget hjem. Studierne omhandler mennesker med cancer, kroniske lidelser samt ældre mennesker og er udarbejdet inden for en fænomenologisk forståelsesramme. I forlængelse heraf har Annelise desuden haft fokus på videreudvikling af fænomenologi som empirisk forskningstilgang.

Tone Sævi er professor i fenomenologi og pedagogikk ved Avdeling for pedagogikk, NLA Høgskolen i Bergen. Hun underviser og veileder på alle nivå i pedagogikk, fenomenologi og kvalitativ metodologi og metode ved egen institusjon, og på andre universitet og høgskoler nasjonalt og internasjonalt. Aktuelle publikasjoner er Lived Space and Support as Interrelated Phenomena in the Context of Young People with Mental Health Problems, 2018 (med Mona Sommer), On Storytelling, Teaching, Chance, and Gratitude: In Conversation with Alphonso Lingis, 2018 (med Patrick Howard) og The phenomenology of facial photos (kommende).

11

Inledning Den kvalitativa forskningen inom vetenskaper som vårdvetenskap, pedagogik, psykologi, antropologi och sociologi utvecklades starkt mot slutet av 1970-talet. Anledningen var att det blev alltmer uppenbart att den dominerande positivistiska forskningens metoder var otillräckliga då det gäller att förstå komplexa, mänskliga fenomen som till exempel hälsa eller lärande. Forskare vände sig då till den kontinentala filosofin — framför allt fenomenologin och hermeneutiken — för att kunna visa varför det inte är möjligt att förstå och förklara existentiella fenomen med positivismens mätmetoder, men också för att kunna kritisera den positivistiska vetenskapssynen, och dess tankar om kunskap och mänskligt vara. Den fenomenologiska filosofin har alltsedan dess kommit att användas på två sätt i empirisk forskning: • För att förstå mänsklig existens (ontologi) • För att förstå vetenskap (epistemologi, metodologi).

Fenomenologisk empirisk forskning är unik på det sättet att den inte främst presenterar en bestämnd »metod« (i betydelsen en bruksanvisning över hur du ska gå tillväga när du forskar), utan istället diskuterar de kunskapsteoretiska och ontologiska antaganden som ligger till grund för hur vi ser på kunskap och vetenskap. Denna diskussion kan sedan tjäna som vägledning för hur den enskilde forskaren utifrån sitt specifika syfte bör gå tillväga, såsom till exempel. vilken metod hen bör välja, och hur den kan utformas och tillämpas för att fungera optimalt i relation till valt fenomen.

Den fenomenologiska utgångspunkten kan alltså aldrig diktera en viss metod eller ett visst tillvägagångssätt.

I dagens vetenskapliga klimat är den fenomenologiska forskningen utmanad från de som vill se en mer pragmatiskt inriktad forskning. Denna pragmatiska inställning kommer till uttryck, dels i den frekventa användningen av innehållsanalys som metod (som helt låter bli att diskutera de kunskapsteoretiska och ontologiska frågorna), dels i åsikter om att forskningsfrågorna i högre grad bör styras av frågor från den praktiska verksamheten (till exempel sjukvård, pedagogik) och i mindre grad av filosofi eller

12

Inledning

a­ ndra teoretiska byggen (se t.ex. Thorne, 2011, 2013; Risjord, 2010 och Paley 2017; se också kap 2 och 8 i denna volym, som diskuterar denna kritik).

I denna antologi förklarar vi varför denna pragmatiska hållning är otillräcklig, varför filosofi och vetenskapsteori behövs som en grund för empirisk forskning om våra vetenskapliga strävanden ska leda till evident kunskap, samt varför just den fenomenologiska filosofin lämpar sig särskilt väl som en sådan grund. Det är rentav så att den tyska filosofen Edmund Husserl, som brukar kallas för fenomenologins fader, utvecklade fenomenologin just som en kritik av den samtida vetenskapssynen. I kapitel 7 diskuteras fenomenologin utifrån ett vetenskapsteoriskt perspektiv, liksom begreppet evidens, samt hur det kan förstås från en fenomenologisk utgångspunkt.

Den fenomenologiska forskningen utmanas dessutom idag också av en splittring inom den kvalitativa forskningen, där å ena sidan företrädare för en »fenomenologisk« ansats menar att fenomen i första hand ska beskrivas, medan företrädare för en »hermeneutisk« ansats hävdar att fenomen också kan, och måste, tolkas. Varför denna motsättning mellan fenomenologi och hermeneutik, mellan beskrivning och tolkning, inte gynnar den kvalitativa forskningen diskuteras i kapitel 2. Kapitlet visar också vilka bräckliga grunder denna motsättning vilar på.

Boken består av två delar; Praktisk fenomenologi och Fenomenologisk praktik. Den första delen tar sin utgångpunkt i den fenomenologiska filosofin och förklarar dess relevans för empirisk fenomenologisk forskning.

I den andra delen ligger tonvikten snarare på själva det praktiska utförandet, och här visas hur filosofin omsätts i praktik. Som delarnas titlar antyder ska den fenomenologiska filosofin och den empiriska forskningen inte förstås som två separata delar som vid behov kan kopplas ihop, utan måste snarast förstås som varandras insida och utsida, liksom de två olika sidorna i ett möbius-band. Bandet, som har formen av en åtta, har två sidor, där utsida går över i insida och tvärtom, i en slags evig förvandling.

Trots det kollapsar de två sidorna inte in i varandra, utan förblir möjliga att skilja åt. Kanske kan vi tänka på teori och praktik i vetenskaplig forskning på samma sätt. I kapitel 2 diskuteras filosofins roll i den empiriska forskningen utifrån bland andra den tyske filosofen Hans Georg Gadamer, och där visas hur vi behöver både teori och praxis i forskningen. Den teoretiska hållningen behövs i form av en undrande och nyfiken inställning, och en vilja att hela tiden ställa de stora frågorna på nytt. Om vår forskningspraxis blir alltför pragmatisk, och vi bara försöker lösa de frågor vi 13

Inledning

har framför näsan, förlorar vi den förmåga som filosofin skänker oss, att ta ett steg tillbaka och se verkligheten annorlunda. Men praxis får inte heller reduceras till teori, så att forskningen reduceras till en härledning av teoretiska principer, eller så att vi bara ser det som teorin redan stipulerat.

För att det ska finnas en levande och dynamisk relation mellan teori och praxis behövs det praktiska handlandets klokhet, och en förmåga att ständigt på nytt ställa frågan om hur och på vilket sätt filosofin har betydelse för just vår praktik, i just vår situation. Det är dessa frågor vi ställer oss i denna volym.

Vem boken vänder sig till Bokens kapitel är skrivna för alla som vill förstå hur fenomenologisk forskning kan användas i praktiken, men riktar sig framför allt till studenter, lärare och handledare på avancerad nivå och forskarnivå. I synnerhet aktualiseras frågor om varför filosofi i form av epistemologi och ontologi är en nödvändig del av vetenskaplig forskning, liksom hur den fenomenologiska filosofin tar sig uttryck i praktiken. Ambitionen med samtliga kapitel är att kritiskt reflektera kring och diskutera metodologiska frågeställningar i anknytning till exempelvis datainsamling och dataanalys. Även om exemplen är hämtade från i första hand hälsovetenskap och pedagogik, är frågorna relevanta för alla som använder fenomenologi som ansats i empirisk forskning. Författarna kommer från en mångfald vetenskapliga discipliner, såsom filosofi, pedagogik, vårdvetenskap, fysioterapi och psykologi.

Samtliga kapitel är granskade av utomstående vetenskapliga experter, och ska således räknas som vetenskapliga publikationer.

Bokens författare kommer från Sverige, Norge och Danmark, och boken är således trespråkig. I ett internationellt perspektiv har skandinaviska forskare varit framgångsrika med att utveckla och forska utifrån fenomenologiska ansatser. Kapitelförfattarna har utvecklat respektive tillämpat fenomenologi som empirisk forskningsansats och flera av dem har också haft ett nära samarbete med ledande forskare i andra länder. Nedan följer en översikt över den fenomenologiska forskningens utveckling i de tre skandinaviska länderna.

14

Inledning

Den fenomenologiska forskningens utveckling i Sverige, Norge och Danmark Fenomenologins inflytande i Sverige mellan 1900–1968 har beskrivits av Jan Bengtsson (1991) i hans avhandling Den fenomenologiska rörelsen i Sverige. Före andra världskriget fanns flera företrädare inom såväl filosofi, psykologi och religionsfilosofi vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm som inspirerats av bland andra Husserl och Scheler (Bengtsson, 1991). Den fenomenologiska forskningens inflytande inom pedagogik, vårdvetenskap och psykologi tog i Sverige emellertid fart först under 1970-talet och framåt. Vid lärarhögskolan i Mölndal (sedan 1984 Institutionen för pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten i Göteborg) verkade den så kallade INOM-gruppen med Ference Marton, Lars Owe Dahlgren, Lennart Svensson, Roger Säljö, som 1977 utkom med den då banbrytande boken Inlärning och omvärldsuppfattning, som också gav gruppen dess namn. Amedeo Giorgi och Steinar Kvale (båda verksamma inom psykologi) bjöds av företrädare för denna grupp in för att hålla doktorandkurser vid institutionen under 1980-talet, och flera av de kommande verksamma vårdforskarna fick här sin doktorandutbildning. Amedeo Giorgi och Steinar Kvale kom även fortsättningsvis att hålla ett flertal kurser i Sverige.

Filosofen Jan Bengtsson, som redan före sin disputation i filosofi kommit att intressera sig för pedagogik och didaktik i kombination med fenomenologi, startade under 1990-talet Kollegiet för livsvärldsforskning vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Jan Bengtsson kom att få stor betydelse för forskare även inom det vårdvetenskapliga fältet.

Inom vårdvetenskapen har Karin Dahlberg bidragit till utvecklingen av den livsvärldsteoretiska och fenomenologiska ansatsen. Hon disputerade 1993 i pedagogik i Göteborg på en fenomenografisk avhandling om helhetssyn i sjuksköterskeutbildningen. Hon var också den som startade forskarutbildningen i vårdvetenskap vid Växjö universitet 2003. Tillsammans med bland andra Margaretha Ekebergh bildades Centrum för livsvärldsforskning i Växjö, och Margaretha Ekebergh var sedan en av dem som etablerade Livsvärldsgruppen vid Högskolan i Borås.

Karin Dahlbergs viktigaste bidrag till utvecklingen inom fenomenologisk empirisk forskning är emellertid förmågan att både vara djupt förankrad i den kontinentala filosofin och samtidigt ha stor erfarenhet från

15

Inledning

empirisk forskning. Denna utveckling har dokumenterats i ett stort antal artiklar samt i boken Reflective lifeworld research som även fångat ett internationellt intresse för den skandinaviska forskningen. Utan en överbryggning mellan den fenomenologiska filosofin och empirisk forskning är det lätt att gå vilse i den ofta snåriga filosofin, och det finns risker både för att å ena sidan banalisera och å den andra överbetona det filosofiska.

Här har Karin Dahlbergs arbete för att visa filosofins relevans för empirisk forskning spelat en avgörande roll. I den nämnda utvecklingen har även Margaretha Ekebergh (Högskolan i Borås) och Ulrika Hörberg (Linnéuniversitetet) bidragit högst väsentligt.

Vid Pedagogiska institutionen i Stockholm fanns under 1970-talet flera forskare med bakgrund i psykologi och där hermeneutiken hade en framträdande roll. En på fenomenologisk grund tidigt framlagd avhandling vid denna institution var Ulf Jansons Intentionalitet och medsubjektivitet. En studie i den pedagogiska dialogens villkor (1975). Till institutionen knöts i mitten av 1990-talet Gunnar Karlsson, som vid Psykologiska institutionen i Stockholm disputerade 1987 med en fenomenologisk avhandling, där han bland annat utarbetade en empirisk fenomenologisk metod (den s.k. EPP-metoden = Empirical Phenomenological Psychological method). Ett flertal fenomenologiska vetenskapliga arbeten och avhandlingar har därefter genomförts utifrån EPP-metoden.

Ett antal avhandlingar med fenomenologisk ansats har också gjorts inom fysioterapi och arbetsterapi i Sverige från 2000-talet och framåt. Förutom de ovan nämnda finns inom hälsovetenskap/vårdvetenskap likaså ett antal forskare som använder fenomenologin som en filosofisk grund för reflektion och forskning kring hälsa och ohälsa, patientperspektiv och livsvärld som exempelvis Jennifer Bullington vid Ersta Sköndal, Fredrik Svenaeus vid Södertörns högskola och Helena Dahlberg vid Göteborgs universitet. Sist men inte minst ska professor emeritus Astrid Norberg vid Umeå universitet nämnas. Förutom att hon har handlett ett flertal doktorander i fenomenologiskt inriktad forskning har hon tillsammans med Anders Lindseth utvecklat och företrätt en hermeneutisk inriktning av den fenomenologiska ansatsen.

I Norge har den fenomenologiska forskningen vuxit fram inom olika vetenskapliga discipliner, med inspiration från bland annat Husserls filosofi om livsvärlden, Merleau-Pontys kroppsfenomenologi, samt en tolkningsfilosofi, där Heidegger och Riceour har varit centrala inspirationskällor.

Inom vårdvetenskapen är Kari Martinsen den som tydligast har inspire16

Inledning

rat tillämpningen av det fenomenologiska perspektivet, både som ett tillvägagångssätt och som grund för reflektion. Redan på 1970-talet talade hon om den fenomenologiska filosofin som sin utgångspunkt (Martinsen, 1975; Gjengedal, 2000; Gripsrud, 2003; Alvsvåg, 2010). Martinsens fenomenologiska tillvägagångssätt är att tyda och artikulera det stemte inntrykk (ung. »det uttryckta intrycket»), och hon hänvisar till den danska teologen och filosofen Knud Ejler Løgstrup när hon förklarar skillnaden mellan att tyda (tyde), tolka och att reflektera. Medan reflektion och tolkning har sin utgångspunkt i vår förförståelse, kommer betydelsen (tydingen) till oss om vi ställer oss öppna och undrande inför den andres uttryck (Kjær & Martinsen, 2012). Enligt Martinsen borde filosofin stå på egen hand i en interaktion med omvårdnad och empirisk forskning, där filosofi kan vara till nytta för omvårdnad/empirisk forskning och vice versa. Till exempel kan intrycksmättade berättelser från sjuksköterskepraxis ge sinnlig näring till filosofin, medan filosofin skapar rum för eftertanke och kan kasta nytt ljus på det som uttrycks i berättelserna (Martinsen, 2003, 2012).

Förutom Martinsens arbete har Patricia Benners texter (Benner, 1984; Benner & Wrubel, 1989) haft stor betydelse för fenomenologisk hälsorelaterad forskning i Norge. Benner har också haft ett nära samarbete med norska forskare. Betydande bidragsgivare, som Marit Kirkevold, Ingunn Elstad, Eline Thornquist, Gunn Engelsrud, Herdis Alvsvåg, Kristin Heggen, Eva Gjengedal, Per Nortvedt, Finn Nortvedt, Målfrid Råheim, Tone Sævi och Sissel Lisa Storli, kan alla betraktas som pionjärer då de var bland de första som använde fenomenologi som grund för empirisk forskning inom sina discipliner. Under 2000-talet har antalet fenomenologiskt inriktade forskare ökat avsevärt. Att ge en fullständig översikt är därför inte möjligt i denna introduktion.

När det gäller utvecklingen av det fenomenologiska perspektivet i fysioterapi har fysioterapeuterna Gunn Engelsrud, Eline Thornquist och Målfrid Råheim i Norge varit föregångare. Engelsrud disputerade 1990 som första fysioterapeut i Norden med en fenomenologisk analys av fysioterapeutisk behandling i avhandlingen Kjaerlighet og Bevegelse. Fragmenter til en forståelse av fysioterapeutisk yrkesutøvelse. Vid Universitetet i Oslo var hon med och bildade forskargruppen Fenomenologisk helsefaglig forskning. Eline Thornquist disputerade 1998 med avhandlingen Conceiving function: An investigation of the epistemological preconditions, conceptualization and methodologies in physiotherapy, där hon utvecklar en fenomenologisk förståelse av kropp och funktion som hon för vidare in i en samhällsveten17

Inledning

skapligt orienterad förståelse av det handlande subjektet och den sociala kroppen. Målfrid Råheim disputerade 2001 med avhandlingen Kvinners kroppserfaring og livssammenheng. En fenomenologisk — hermeneutisk studie av friske kvinner og kvinner med kroniske muskelsmerter. Hon har också varit med och byggt upp »Gruppen för fenomenologisk herlsefaglig forskning« vid Universitetet i Bergen tillsammans med Eva Gjengedal med flera. Under deras handledning har ett tjugotal fysioterapeutiska avhandlingsarbeten med fenomenologisk utgångspunkt producerats i Norge. Gunn Engelsrud har även bidragit till utvecklingen av fenomenologin inom fysioterapin i Sverige genom handledning av Susanne Rosberg, som år 2000 disputerade med avhandlingen Kropp, varande och mening i ett sjukgymnasitiskt perspektiv.

I Danmark har fenomenologin använts som en forskningsansats inom en rad vetenskapliga ämnen, såsom psykologi, pedagogik och hälsovetenskapliga ämnen. Termen »fenomenologi« har emellertid använts i många olika betydelser utan någon övergripande förståelse för vad den täcker (Zahavi, 2001). Zahavi (2001) varnar därför för att tro att man vet vad som menas när termen »fenomenologi« används.

Sedan 2002 har Center for Subjectivity Research (www.cfs.ku.dk), som leds av professor Dan Zahavi, etablerat sig som ett internationellt erkänt forum för fenomenologisk filosofisk forskning. Centrum för subjektivitetsforskning ligger vid Köpenhamns universitet och utforskar jaget samt jagets relationer med andra och omvärlden ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Centrets medarbetare arbetar målinriktat med att främja dialogen mellan filosofi och empirisk forskning, särskilt inom psykiatri och psykopatologi, men också inom klinisk psykologi, kognitiv vetenskap och utvecklingspsykologi.

Ett annat betydelsefullt kunskapscentrum är Forum för existentiell fenomenologi (www.livsverden.dk), som är en sammanslutning av forskare och andra med intresse för existens och livsvärden, fenomenologi och hermeneutik. Forskarna knutna till centret representerar ett brett spektrum av ämnesområden som pedagogik, psykologi, fysioterapi och omvårdnad.

I vårdämnet, som de danska bidragen i denna antologi kommer från, har norska professorn Kari Martinsen haft stor betydelse för fenomenologins utbredning. Det beror bland annat på att Martinsen arbetade i Danmark som forskningsrådslärare vid Danska Nursing College under åren 1990–1995 och under den perioden delade med sig av sina kunskaper i

18

Inledning

fenomenologi med forskarstuderande sjuksköterskor och deras lärare. Under sitt arbete i Århus träffade Martinsen Løgstrupforskare och blev också vän med den danska filosofen Løgstrups fru Rosemarie, vilket utan tvekan påverkat Martinsens tänkande och därmed Martinsens studenter (Petersen 2013). Martinsen var till exempel en stor inspirationskälla för Elisabeth Hall, som var den första danska sjuksköterskan som skrev en doktorsavhandling med en rent fenomenologisk utgångspunkt (Hall, 1999).

Genom forskningsvistelser i Colorado i USA, samt genom deltagande i s.k. journal clubs i Danmark, skaffade sig Hall under sin doktorandtid kunskap både om de ursprungliga fenomenologerna Husserl och Merleau-Ponty, och Max van Manen, som utvecklat fenomenologin som metod i pedagogiken. van Manens bok Researching lived experiences (1990), tillsammans med Husserls, Merleau-Pontys och Spiegelbergs filosofier, låg till grund för Halls doktorsavhandling (Hall 2007). Genom sin beskrivning av van Manens tänkande och forskningsmetod (Hall & Abraham, 2003) har Hall haft stor betydelse för både den fenomenologiska filosofin och för fenomenologin som forskningsansats bland danska sjuksköterskor på alla nivåer.

I generationerna efter Hall har fenomenologin använts som forskningsansats i stor omfattning i Danmark, till exempel av forskare vid Sektionen för omvårdnad vid Aarhus Universitet (Beck, 2017; Simonÿ, 2015; Haahr, 2010; Dreyer, 2009; Norlyk, 2009; Ängel, 2008; Martinsen, 2008; Delmar, 1999), där det finns en grupp forskare som arbetar med ett brett spektrum av fenomenologiska forskningsmetoder.

I den här volymen Del I Det första kapitlet, Den fenomenologiska livsvärlden av Karin Dahlberg, utgår från ett av de mest grundläggande begreppen i den fenomenologiska forskningen — begreppet livsvärld. I detta kapitel beskriver Dahlberg livsvärldsteorin som central för förståelsen av fenomenologi och dess empiriska tillämpning. Här beskrivs också andra viktiga begrepp så som intentionalitet, levd kropp och naturlig inställning och vad dessa får för konsekvenser i forskning. I kapitlet betonas också de innebörder av livsvärldsteorin som ofta ger upphov till missförstånd eller förbises, så som 19

Inledning

att livsvärlden ­erbjuder både ett subjektivt och objektivt perspektiv samt har en stark etisk komponent.

Kapitel 2, Till frågan om beskrivning eller tolkning, eller; Behöver vi filosofin i den kvalitativa forskningen?, tar upp den tidigare nämnda motsättningen inom kvalitativ forskning mellan fenomenologi och hermeneutik, beskrivning och tolkning. I kapitlet undersöker Helena Dahlberg hur och varför denna motsättning har uppkommit, och hon går tillbaka till den filosofiska grunden för såväl »fenomenologiska« som »hermeneutiska« forskningsansatser. Hon ger också ett förslag på en »tredje väg« för att analysera empiriskt material som inte skiljer på »beskrivning« och »tolkning«. Dahlberg visar hur nämnda motsättning fått sin näring ur en vilja att markera tillhörighet till en viss filosofisk tradition, och avslutar därför med att diskutera filosofins roll i den empiriska forskningen. En slutsats är att filosofin sannerligen behövs, men inte som identitetsmarkör utan istället som en teoretisk hållning och en vilja att ställa de stora frågorna på nytt.

I Adgangen till den andes livsverden, kapitel 3, undersöker Sanne Angel hur man som medmänniska och forskare kan förhålla sig för att låta en annan människas livsvärld visa sig. Angel väcker frågan »Kan man få tillgång till en upplevelse så som en annan människa upplever den?« Detta belyses utifrån en läsning av utvalda texter av Husserl, Heidegger och Ricoeur. Genom dessa läsningar undersöker Angel också frågan om förförståelse, och huruvida vi kan sätta vår förförståelse i spel, eller kanske snarare på spel.

I kapitlel 4, Den kritiske fortolkning og diskussion med afsaet i Paul Ricoeurs filosofi, tar Pia Dreyer sin utgångspunkt i Ricoeurs filosofi, och hon diskuterar centrala begrepp som rör text och tolkning, som hur forskaren kan skapa distans till en text, och vad som menas med kritisk analys och diskussion. Dreyer visar också hur berättandet kan användas genom hela forskningsprocessen. De metodologiska diskussionerna exemplifieras genom empiriska exempel.

Kapitel 5, Kroppens betydelse i och för fenomenologisk forskning, utgår från ett annat centralt begrepp i den fenomenologiska filosofin, nämligen kroppen. I kapitlet diskuterar Helena Dahlberg fenomenologins sätt att förstå människans kroppslighet samt vilken betydelse denna förståelse har haft i den fenomenologiska empiriska forskningen. Hon presenterar och förklarar begrepp som »den levda kroppen« och »den objektiva kroppen«, och hon visar begreppens betydelse för forskning om hälsa, sjukdom och vårdande. Dahlberg presenterar också fenomenologins förståelse av den könade kroppen. Den fenomenologiska förståelsen av kroppen har å ena 20

Inledning

sidan haft betydelse för förståelsen av de existentiella fenomen som studeras i till exempel hälsovetenskap och pedagogik, men den har å andra sidan också implikationer för forskningens praktiska utförande som sådant.

Avslutningsvis diskuterar Dahlberg de epistemologiska och metodologiska möjligheter och utmaningar som följer med erkännandet av kroppslighetens resurser.

I kapitel 6, At tænke med fænomenologi i forskning: tydning, indfald og forudindtagethed, tydliggör Charlotte Delmar tolkningens betydelse i fenomenologisk forskning. Utifrån begrepp som tydning och indfald presenteras Løgstrups tänkande och de filosofer som Løgstrup är inspirerad av.

I kapitlets avslutande del om tolkning använder Delmar Gadamers filosofi för att visa förståelsens och förförståelsens betydelse i forskningsprocessen och för hur rollen som forskare förvaltas.

I kapitel 7, Den fenomenologiska forskningens evidensanspråk, beskriver Karin och Helena Dahlberg fenomenologins svar på frågan om evidens.

Med utgångspunkt i vetenskapsteori problematiseras förståelsen av objektivitet, validitet och generalisering. I kapitlet illustreras synen på evidens med ett flertal empiriska exempel.

I kapitlet Kritik af empirisk fænomenologisk forskning, kapitel 8, inleder Annelise Norlyk & Bente Martinsen med att presentera Paleys övergripande kritik av fenomenologisk forskning, och därefter hans kritik av Giorgis respektive van Manens empiriska metoder. Avslutningsvis lägger författarna fram egna reflektioner och argument i relation till kritiken, vilket rustar läsaren för kritiska diskussioner av empirisk fenomenologisk forskning och den kritik som har riktats mot forskningen.

Del II I kapitel 9, Att bedriva empirisk fenomenologisk forskning — förutsättningar, karaktär, utmaningar, beskriver Gunnar Karlsson de kunskapsteoretiska utgångspunkterna för den så kallade EPP-metoden(Empirical Phenomenological Psychological method). Metoden, som Karlsson själv har utvecklat, har sin grund i fenomenologisk och hermeneutisk filosofi. Utifrån erfarenheter från några av de studier han genomfört med metoden diskuterar han viktiga frågor som kan komma att uppstå när man ger sig i kast med att forska utifrån en fenomenologisk grund. Bland annat diskuterar han det specifika upplevandet och en faktiskt beskriven situation som två möjliga 21

Inledning

utgångspunkter för fenomenologisk forskning. Han diskuterar också hur man kan precisera sitt studieobjekt genom datainsamling och analys, samt vilken karaktär som resultatet har i en undersökning gjord med EPP. I Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning, kapitel 10, utvecklar Gunn Engelsrud och Susanne Rosberg sina reflektioner kring relevansen av den fenomenologiska filosofin om kroppens öppenhet och ger praktiska exempel på den grundläggande betydelse kroppen har i de olika meningsskapande processerna i fenomenologisk forskningspraxis.

I kapitel 11, Metodprinciper för generell struktur och filosofisk belysning av empirisk forskning på livsvärldsteoretisk grund, belyser Elisabeth Lindberg och Ulrica Hörberg möjligheterna med att ta vara på redan genomförda studier och med filosofins hjälp fördjupa förståelsen av ett visst fenomen.

Med utgångspunkt i egna studier beskriver de metodiskt hur man genom en ny analys av två eller flera färdiga studiers resultat kan generera en generell struktur av fenomenet och därefter ytterligare fördjupa förståelsen av detta genom att analysera den generella strukturen med stöd i filosofin.

I Lärarstudentens livsvärld i forskning om etiskt ansvar, kapitel 12, utvecklar Marita Cronqvist sina reflektioner kring sitt avhandlingsarbete om yrkesetik i läraryrket. Med stöd i filosofin och livsvärldsansatsen reflekterar hon kring metodiska möjligheter och svårigheter i att utifrån lärarstudenters återkommande berättelser över tid, försöka fånga och analysera etikens och moralens betydelse i mötet med barnen.

I kapitel 13, Kunsterfaring som grunnlag for erkjennelse, visar Eva Gjengedal och Else Lykkeslet hur konstupplevelser från skönlitteratur och scenkonst kan bidra till ny erkjennelse (ung. insikt). Exemplen är hämtade från demensvård, och diskuteras huvudsakligen i relation till Hans Georg Gadamers tänkande om lek, symbol och festlighet. Författarna beskriver hur en konstupplevelse kan ge en upplevelse av att få insikt i något allmänt, något som är större än oss själva, och som har potential att förändra.

I kapitel 14, Å skrive hermeneutisk fenomenologisk «Fra mening til metode».

Et pedagogisk eksempel på praksisens fenomenologi, utgår Tone Sævi från den praktiska fenomenologin såsom en skrivande praktik. Författaren illustrerar och diskuterar hur man kan använda van Manens hermeneutiskfenomenologiska metod i arbetet med att skriva en pedagogisk text. Den aktuella texten, som handlar om förhållandet mellan två pedagogiska kvaliteter, den existentiella kvaliteten i »att vara« jämfört med det pedagogiska målet »att lära«, arbetas fram samtidigt som metodologiska frågor diskuteras.

22

FENOMENOLOGI I PRAKTIKEN Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv Fenomenologi i praktiken är en samnordisk antologi som beskriver varför det behövs filosofi och vetenskapsteori som grund i empirisk forskning och varför just den fenomenologiska filosofin lämpar sig särskilt väl för en sådan grund.

Boken består av två delar – Praktisk fenomenologi och Fenomenologisk praktik. Den första delen tar sin utgångspunkt i den fenomenologiska filosofin och förklarar dess relevans för empirisk fenomenologisk forskning. I den andra delen ligger tonvikten på själva det praktiska utförandet, hur filosofin omsätts i praktik.

Antologins författare kommer från en mångfald av vetenskapliga discipliner, såsom filosofi, pedagogik, vårdvetenskap, fysioterapi och psykologi. Författarna kommer från Sverige, Norge och Danmark och boken är därför trespråkig.

Boken passar alla som vill förstå hur fenomenologisk forskning kan användas i praktiken, men riktar sig framför allt till studenter, lärare och handledare på avancerad nivå och forskarnivå.

Best.nr 47-11345-3 Tryck.nr 47-11345-3