9789147112777 by Smakprov Media AB

Mirjam Ekstedt & Maria Flink (red.)

emsjukvård blir en allt större del av svensk hälsooch sjukvård. Det är viktigt att vården som patienter får i det egna hemmet kännetecknas av trygghet, kvalitet och patientsäkerhet.

Hemsjukvård – olika perspektiv på trygg och säker vård

I denna antologi åskådliggörs patientsäkerhet inom hemsjukvården utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, med ett stort antal patientfall som exempel. Här beskrivs hur synen på patientsäkerhet har utvecklats fram till idag, olika teoretiska modeller för att förstå säkerhet och orsaken till att olyckor sker eller inte sker. Boken belyser patientsäkerhet inom olika områden som palliativ vård i hemmet, hemrehabilitering och öppenvårdspsykiatri, samt etiska dilemman och specifika riskområden som finns inom hemsjukvård, såsom hot och våld. Vidare tar boken upp patienters och anhörigas roller och möjligheter att medverka till en säker och trygg vård, liksom personalens arbetsvillkor och ledningens ansvar för patientsäkerhet. Boken avslutas med en beskrivning av de utmaningar och möjligheter för en patientsäker vård som följer av digitalisering och ny teknik. Hemsjukvård riktar sig till alla som på olika sätt är verksamma eller studerande inom hemsjukvård, eller på andra sätt kommer i kontakt med hemsjukvård. Redaktörer för boken är Mirjam Ekstedt och Maria Flink. Båda forskar om olika aspekter av trygg och säker vård, och om patienters delaktighet i egenvård vid Linnéuniversitetet och Karolinska Institutet.

Mirjam Ekstedt & Maria Flink (red.)

Hemsjukvård – olika perspektiv på trygg och säker vård

Best.nr 47-11277-7 Tryck.nr 47-11277-7

47-11277-7-00 Hemsjukvård omslag.indd 3

20/12/18 8:12 AM

ISBN 978-91-47-11277-7 © 2019 Mirjam Ekstedt & Maria Flink (red.) och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Mari Falck Grafisk form: Anna Hild Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll

Författarpresentation 11 Förord 18

INLEDANDE KAPITEL 1 Teoretiska perspektiv på patientsäkerhet

21 23

Utveckling av systemsyn inom patientsäkerhet

Hälso- och sjukvård som ett komplext adaptivt system

Olika perspektiv för att förstå säkerhet och olyckor 30 Barriärmodellen – säkerhet genom att undvika risker 32 Perspektivet om normala olyckor 33 HRO-perspektivet 35 Resilience engineering 37 Dynamisk säkerhetsmodell 39 Hur kan man förstå ett komplext system?

Proaktivt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsarbete i hemsjukvården

2 Kartan som vårdande tankeverktyg

Hemsjukvård och att hitta vägen i ett hem

Hem som karta och existentiellt territorium Kartan över det mest intima territoriet Kartan som vårdande tankeverktyg

55 57 58

HEMSJUKVÅRDENS OLIKA ANSIKTEN

3 Vad är hemsjukvård?

Hemsjukvård idag

Olika typer av hemsjukvård

Vad är ett hem? 65 Bostad 66 Hushåll 66 Familj 67

Det mångdimensionella hemmet Hemmet som berättelse Geografisk rörlighet

68 69 69

Hemfrid 70 Hemmets skuggsidor Våld i hemmet Psykisk ohälsa Missbruk och beroende Socioekonomisk ställning och fattigdom

70 71 71 71 71

Hemsjukvård – att arbeta i någons hem

Hemsjukvård i ett historiskt perspektiv 72 Institutionalisering 74 Ädelreformen 75 Hemsjukvård i förändring 76 Hemsjukvård i Europa – kort översikt

Definitioner och gränsdragningar Huvudmannaskap och verksamhetsansvar

78 79

Lagar och föreskrifter om patientsäkerhet inom hemsjukvård

4 Palliativ vård i hemmet

Palliativ vård

Palliativ vård i hemmet Att vårdas i hemmet i samband med svår sjukdom och död

86 87

Att vara närstående till en döende patient i hemmet 92 Informations- och stödprogram 93 Att identifiera närståendes behov av stöd 94 Slutsats 95

5 Hemrehabilitering

101

Rehabilitering i hemmet Ett tema med variationer Insikt och medvetenhet Vem får rehabilitering i hemmiljö?

101 102 104 108

Rehabiliteringens roll i samordningen mellan vårdgivare Tillämpning av vardagsrehabilitering

109 112

6 Psykiatrisk vård och omsorg i hemmet

118

Psykisk funktionsnedsättning

118

Från psykiatrisk institutionsvård till vård och stöd i hemmet

119

Vårdskaderisker i samband med psykiatrisk vård i hemmet

121

I psykiatrireformens spår

122

Integritet, trygghet och säkerhet i bostad med särskild service Ett tryggt och säkert boende, med inbyggd olust och rädsla Social samvaro och kränkt integritet

123 123 124

En frivillig stödform med villkorad frihet Att vara berövad egenmakt i sitt eget hem Insatser som kan bidra till den boendes trygghet och säkerhet

Integritet, trygghet och säkerhet i egen bostad Ett självständigt boende med frihet, integritet och ensamhet En trygg och säker bostad i ett otryggt bostadsområde Vardagslivets omöjliga uppdrag i egen bostad Stödinsatser som kan bidra till trygghet och säkerhet i den enskildes vardag

7 Våld i nära relationer

125 126 130

133 133 134 134 137

146

Genusperspektiv 146 Våldets omfattning 147 Vad är våld? 148 Riskfaktorer 149 Särskild sårbarhet 149 Förklaringsmodeller 151 Förståelse av våldets mekanismer 154 Beredskap att möta våldsutsatta

157

Att fråga om våld 158 Bemötande 158 När kan frågan om våldsutsatthet ställas? 158 Etiska aspekter 162 Hur frågan om våld kan ställas 163 Tvekandeprocessen 164 Att ta emot svaret om våldsutsatthet

167

Omvårdnad vid våldsutsatthet 167 Tips inför bedömning av fortsatt omvårdnadsbehov 169 Samverkan 170 Dokumentation 170

8 Etiska utmaningar i hemsjukvård

177

Beskedlig manipulation? Moral och juridik

177

En moralisk utgångspunkt Vad innebär manipulation? Beskedligt tvång och beskedlig manipulation Tillbaka till exemplet

178 180 181 182

Varför ser lagen ut som den gör? Är läget helt låst?

184 184

PATIENTERS OCH ANHÖRIGAS DELAKTIGHET 9 Patienters delaktighet för säker vård

189 191

Patientens delaktighet som den regleras i lagen

191

Patientdelaktighet och närbesläktade begrepp Delat beslutsfattande Patient empowerment Patient activation Personcentrerad vård

194 197 198 198 199

Delaktighetens betydelse för patientsäkerheten Faktorer som påverkar patientdelaktighet Platsen där vården utförs Patientens egna förutsättningar Faktorer relaterade till sjukdomstillståndet Delaktighet beror på uppgiften som utförs Faktorer relaterade till vårdpersonalens attityder och arbetsprocesser

200 201 201 202 203 203

10 Anhörigas delaktighet och behov

204

209

Samhällets syn på anhöriga

210

Stöd till anhöriga Frågan om frivillighet Strategiskt stöd finns Modeller för anhörigstöd

210 211 212 213

Partnerskapsmodellen mer aktuell än någonsin Partnerskap i praktiken

217 219

COAT – ett planeringsinstrument för anhörigstöd Hur fungerar COAT?

220 221

Sammanfattning 224

PATIENTSÄKERHETSRISKER OCH HEMSJUKVÅRDENS ORGANISATION 227 11 Riskområden i hemsjukvård Skador i vården

229 230

Vad är en risk? 231 Risker i hemsjukvård 231 Riskhantering 233 Riskområden och vårdskadetyper 235 Samlat stöd för patientsäkerhet 242

Resurser och verktyg 243 Vårddokumentation 243 Klassifikationer 244 Journalgranskning 248 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 248 Kunskapsstöd 249

12 Hantering av läkemedel i hemmet Kroniska sjukdomar och samsjuklighet

253 253

Läkemedelsanvändning 254 Att vara patient i sitt hem 257 Egenvård 258 Delegering 260

13 Kontinuitet och integrerad vård

267

Kontinuitet 267 Informationskontinuitet 267 Behandlingskontinuitet 268 Relationskontinuitet 268 Svensk sjukvård uppdelad i olika nivåer 269 Primärvård 269 Specialiserad vård 269 Hemsjukvård 269 Social omsorg 270 Decentraliserad vård 270 Samordning inom hemsjukvården

271

Samordning mellan olika vårdgivare Risker med vårdövergångar Lagstadgade regleringar om vårdövergångar Samordning av insatser Vårdkedjor Samordnad individuell plan (SIP)

272 272 274 274 277 278

14 Kvalitet och förbättringsarbete i hemsjukvård

282

Hur åstadkommer man god kvalitet i hemsjukvården? 284 Hur kan man få ihop allt som behöver göras? 289 Sammanfattning 290

15 Säkert teamarbete Träning i teamarbete skapar säker vård Situationsmedvetenhet som förutsättning för en god och säker vård

294 296 297

CRM-utbildning 298 Hur bygger man in CRM i vardagen? – erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus 300 Hur kan vi organisera för säkert teamarbete?

ARBETSVILLKOR OCH ARBETSMILJÖARBETE 16 Arbetsledning och patientsäkerhet Den verksamhetsnära arbetsledningen Verksamhetsnära chefsarbete med patientsäkerhet i hemsjukvården Chefernas förutsättningar Ledarskap och organisering som ger förutsättningar för hållbart engagemang i utveckling Organisera för individers möjlighet att optimera och förstå sin arbetssituation Goda arbetsförhållanden stärker kontinuitet, kvalitet och säkerhet Förtroendeskapande, verksamhetsstärkande styrning av utvecklingsarbetet Organisera för lärande och samarbeten i utvecklingsarbeten på arbetsplatsen Styrning, organisering och ledarskap som integrerar perspektiv och värden

17 Arbetsmiljö och patientsäkerhet – individens och arbetsgivarens ansvar

303

309 311 312 312 313

317 319 320 322 324 326

331

MTO-perspektivet 331 Skydda och vårda exekutivfunktionen

331

Trötthet och arbetstider Sömnens mekanismer Sömn vid oregelbundna arbetstider Arbetstider och trötthetsrelaterad risk Ergonomiska riktlinjer för schemaläggning Arbetsgivarens ansvar vid schemaläggning Individuella strategier och ansvar Arbetstidsmodeller där medarbetarna kan lägga sina egna scheman

333 333 334 336 336 337 338 339

Koppling mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö

340

Trafiken som arbetsmiljö

341

Arbetsledningens ansvar och det personliga ansvaret

342

18 Hot och våld i arbetsmiljön

345

Vad är våld? 345 Förhållanden och faktorer som påverkar förekomsten av hot och våld 346 Effekter av hot och våld

19 Den enes arbetsplats den andres hem – design av kringutrustning för en säker, tilltalande och hållbar vårdmiljö

349

352

Design för vård i hemmet

352

Studie i ergonomi och estetik i hemmiljön Det fysiska rummet och exempel på problemområden Exempel på lösningar Test av utrustning

354 355 359 364

Slutsatser 366 Viktigt med observationer 366 De framtagna produktförslagen och designprocessen 366 Svårdefinierad kund och marknad 366 Effekter på patientsäkerhet 368

TEKNIKENS OCH DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR 371 20 E-hälsa i hemsjukvården – ett stöd för patientsäker vård

373

E-hälsa 373 Sociotekniska system

376

Nationell infrastruktur och e-hälsotjänster Nationell patientöversikt (NPÖ) Den nationella patientportalen 1177.se och Journalen

378 379 380

Nyttan med e-hälsa för olika målgrupper E-hälsa för vård- och omsorgspersonal i hemsjukvården E-hälsa för beslutsfattare E-hälsa för patienter och närstående

382 383 388 388

Framtidens e-hälsa

390

21 Teknik i hemmet – tekniska förutsättningar

396

E-hälsa och välfärdsteknologi

396

Ett tryggt åldrande med hjälp av ny teknik – en litteraturöversikt Robotik i hemmiljö Teknik för olika målgrupper Kroppsburna sensorer

398 399 400 401

Kostnadseffektiv teknik Gränssnitt mellan olika aktörer Rehabilitering i hemmet Hemmen blir smarta

402 402 404 404

Svensk fallstudie: Videokommunikation i hemmet Metoder för att mäta social interaktion

405 407

Studier av interaktionskvalitet – piloten Studie 1 Studie 2

410 410 412

Studier av interaktionskvalitet – den lokala användaren Vilken smart teknik vill vi (framför allt äldre personer) egentligen ha?

413

Zooming Out: regelverk, policyer och framtida utmaningar Vård på patientens villkor

415 418

22 Etiska dilemman och risker med teknik och digitalisering

422

414

Digitaliseringens drivkrafter

423

Vad innebär digitalisering?

425

Digitaliseringens utmaningar När digitaliseringen landar i hemmen Att få det att fungera Samarbeta kring digitaliseringen

427 427 429 431

Digitaliseringens etiska utmaningar

434

440

Bilaga 4.1: Svensk version av Preparedness for Caregiving Scale – Förberedelse för att vårda 444 Bilaga 4.2: Svensk version av Caregiver Competence Scale – Kompetens för att vårda 445 Bilaga 4.3: Svensk version av The Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) – Närståendes behov av stöd 446

Författarpresentation

Anette Alvariza är legitimerad, diplomerad sjuksköterska och docent i palliativ vård. Hon har arbetat inom specialiserad palliativ vård sedan 1994 och disputerade 2012 på en avhandling baserad på en stödintervention för närstående. Anette är anställd som lektor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola samt har ett uppdrag som vårdutvecklingsledare med viss klinisk tjänstgöring vid Capio Palliativ vård på Dalens sjukhus i Stockholm. Hennes kliniknära forskning fokuserar på palliativ vård, främst utifrån närståendes perspektiv men även utifrån patient och personal, med målet att utveckla och förbättra den palliativa vården. Agneta Andersson är legitimerad sjuksköterska med en masterexamen i förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. Agneta har många års erfarenhet av kvalitetsarbete på ledningsnivå på sjukhus i Stockholms läns landsting. Under åren 2004–2008 arbetade hon på Socialstyrelsen och är sedan 2008 verksam på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som samordnare för patientsäkerhet. Rosita Brolin är legitimerad sjuksköterska och filosofie doktor i vårdvetenskap. Hon har arbetat inom såväl sjukhusvård som hemsjukvård och disputerade 2016 på en avhandling om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Rosita är verksam i Kalmar, vid Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), där hon forskar om unga omsorgsgivare, det vill säga barn och ungdomar som ger hjälp, stöd eller vård till någon närstående. Åsa Gransjön Craftman har en social omsorgsexamen och har arbetat som enhetschef, biståndshandläggare och utvecklingssekreterare i Stockholms stad i många år. Hon har även undervisat i kommunal hälso- och sjukvård samt demens, på grund- och avancerad nivå vid Sophiahemmet Högskola. Åsa disputerade 2015 på en avhandling om delegering av läkemedelsadministrering mellan distriktssköterska och omvårdnadspersonal i hemtjänst, samt läkemedelsanvändning hos äldre personer i eget boende. Hon är fortsatt verksam vid Sophiahemmet Högskola. Författarpresentation

Anna Dahlgren är filosofie doktor i psykologi och disputerade 2006 på en avhandling om arbetstider, stress, sömn och hälsa. Hon är verksam vid Avdelningen för psykologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, där hon forskar om hur man kan stärka strategier för sömn och återhämtning i relation till arbetsstress och oregelbundna arbetstider samt effekterna av olika arbetstidssystem, såsom korta vilotider och individuell schemaplanering. Anna håller också kurser i patientsäkerhet och undervisar om patientsäkerhet, arbetstider och återhämtning. Lotta Dellve är professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som sjuksköterska och disputerade 2003 på en avhandling om betydelser av arbetsförhållanden för arbetsskador, sjukskrivning och tidigare pensionering bland personal inom hembaserad vård och omsorg. Hennes forskning rör framför allt ledning, organisering och arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsorganisationer och dess betydelse i utvecklingen av vårdkvalitet och vårdprocesser. Mirjam Ekstedt är professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, har en bakgrund som sjuksköterska och disputerade 2005 vid Karolinska Institutet på en avhandling om trötthet och belastning i arbetslivet och effekten av stressrelaterade sömnstörningar på hälsa. Hennes forskning och undervisning inom patientsäkerhet handlar om kommunikation och kontinuitet med specifikt fokus på vårdövergångar och personer med komplexa vårdbehov. Målet med forskningen är att utveckla, testa och implementera metoder och verktyg som stärker patienters delaktighet och bidrar till interaktiva och säkra arbetsprocesser genom patientens vårdförlopp. Mats Ericson är medicinare, docent i anatomi och professor i industriell arbets vetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Han disputerade 1986 vid Karolinska Institutet på en avhandling i funktionell anatomi och biomekanik. Mats har genom åren haft flera forskningsintressen inom medicin, teknik och idrott, framför allt med fokus på olika aspekter på autonoma nervsystemets funktion, bland annat vid olika former av stress. Sedan flera år ansvarar han för masterkursen ”Ergonomics, Human Factors & Patient Safety”, för medicintekniska ingenjörer, med fokus på personalens arbetsmiljö och patienters säkerhet.

Författarpresentation

Gudbjörg Erlingsdóttir är ekonomie doktor och docent i arbetsmiljöteknik vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Institutionen för design vetenskaper vid Lunds universitet. Hennes forskningsområde är huvudsakligen hälso- och sjukvården ur ett organisatoriskt och arbetsmiljöperspektiv, med särskilt fokus på förutsättningarna för och konsekvenserna av olika stöd till vårdpersonal, såsom kringutrustning och e-hälsotjänster. Eva Estling är legitimerad sjuksköterska och samordnare på Avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon har mångårig erfarenhet av nationellt arbete med att stärka patientsäkerheten, och ingick bland annat i Patientsäkerhetsutredningen som SKL:s expert. Maria Flink är socionom och har arbetat som kurator inom hälso- och sjukvården sedan 2003. Hon disputerade 2014 på en avhandling om vård övergångar och patientdelaktighet. Maria är fortsatt verksam vid Karolinska Institutet där hon är kursledare för Forskarskolan i allmänmedicin och primärvård, samt forskar om olika aspekter kring patientdelaktighet, vårdövergångar och vårdkontinuitet. Martin Gren är docent i kulturgeografi vid Linnéuniversitetet. Han disputerade 1994 vid Göteborgs universitet, efter att tidigare ha arbetat en period som hälsoplanerare inom primärvården. Martin har på senare tid intresserat sig för rumsliga aspekter av vård och hälsa, men hans huvudsakliga forskningsområde handlar om Antropocen, den nya klimat-/jordregimen, och jordlig politik. Elizabeth Hanson är legitimerad sjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, med fokus på vård av personer med kroniska sjukdomar och stöd till deras anhöriga utifrån ett livsloppsperspektiv. Hon är även FoU-ledare för Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) i Kalmar, ett kompetenscentrum för att utveckla framtidens anhörigstöd, samt ordförande i Eurocarers – en ideell europeisk organisation som består av ett flertal nationella anhörigorganisationer och forskningsenheter i Europa, och som arbetar för att påverka och åstadkomma evidensbaserade strategier för att förbättra anhörigas livssituation i de europeiska länderna.

Författarpresentation

Maja Holm är legitimerad sjuksköterska med en bakgrund inom specialiserad palliativ vård. Hon disputerade vid Karolinska Institutet 2016 på en avhandling om en stödintervention för närstående till patienter inom palliativ hemsjukvård. Maja är nu verksam som forskare vid Sophiahemmet Högskola inom palliativ vård med inriktning både mot närstående och patienter. Hon undervisar också på specialistsjuksköterskeprogrammet i palliativ vård. Maria Hägglund är docent i hälsoinformatik och lektor i implementeringsforskning vid Uppsala universitet. Hon är även systemvetare och har forskat om e-hälsa och IT i vården sedan 2002. Hon disputerade vid Uppsala universitet 2009 på en avhandling om mobila IT-stöd i hemsjukvården. Som forskare vid Karolinska Institutet (2009–2018) fortsatte Marias intresse för användbarhet och mobila lösningar, men fokus kom också alltmer att hamna på e-hälsa för och med patienter och anhöriga. Karin ”Kiku” Pukk Härenstam är legitimerad barnläkare och doktor i medicinsk vetenskap vid Medical Management Centrum, LIME, vid Karolinska Institutet. Kiku forskar inom systemsäkerhet med särskilt intresse för hur individer och team skapar säker vård, utveckling och utvärdering av säkra arbetssätt i risksituationer, simulering samt hur samordnande funktioner inom vården kan beskrivas och tränas. Hon är senior instruktör vid Centrum för Avancerad Medicinsk Simulering Barn och utbildar i CRM. Kiku har många års erfarenhet av att leda och stödja kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Gerd Johansson är senior professor vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet. Hon har en mångårig erfarenhet av bred forskning inom arbetsområdet. De sista åren har Gerds forskning varit inriktad mot vård- och omsorg och hennes senaste projekt har varit och är inriktade mot hemmet som arbetsplats både för personer inom hemsjukvård och hemtjänst. Lena von Koch är senior professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Karo linska Institutet. Hon disputerade på en avhandling om tidig utskrivning från sjukhus och fortsatt rehabilitering i hemmet. I sin fortsatta forskning har Lena bland annat studerat delaktighet och medinflytande i rehabilitering och egenvård.

Författarpresentation

Annica Kristoffersson är civilingenjör i medieteknik och doktor i informationsteknologi. Hon disputerade 2013 på en avhandling som fokuserade på att mäta interaktionskvalitet vid interaktion genom Giraffen, en fjärrstyrd mobil robot som kan liknas vid Skype-on-wheels. Annica är fortsatt verksam vid Örebro universitet och hennes forskningsintressen är: människa–maskin- interaktion, smarta hem samt hur informations- och kommunikationstekniska lösningar kan utvecklas för att stödja ett bra individuellt åldrande. Amy Loutfi är professor i informationsteknologi och enhetschef vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet. Hon disputerade i datavetenskap 2006 och hennes forskning har fokuserat på interaktionen mellan artificiell intelligens och intelligenta system, såsom robotar och smarta miljöer. Delvis har Amys forskning handlat om att studera interaktionen mellan sådana system och användarna av systemen. Lotta Löfqvist arbetar som belastningsergonom och forskare på arbets- och miljömedicin Syd i Lund. Hon disputerade 2012 på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp på en avhandling om muskuloskeletala problem och ergonomi i hästbranschen. På arbets- och miljömedicin Syd arbetar Lotta med forskning, undervisning och patientutredningar med inriktning på arbetsbelastning och arbetsmiljö. Lennart Magnusson är legitimerad sjuksköterska, ingenjör och docent vid Linnéuniversitetet, institutionen för hälsa och vårdvetenskap. Han disputerade på en avhandling om IT-baserad stödtjänst för äldre med kroniska sjukdomar och deras anhöriga. Lennart är idag verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Lars Midbøe är legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning inom vårdoch omsorgsinformatik. Han har arbetat kliniskt inom en rad olika områden och med utveckling och införande av elektronisk patientjournal. Mellan åren 2007 och 2017 var Lars anställd som handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med ansvar för frågor kring e-hälsa och informatik. Dess utom har han varit engagerad inom Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening, Svensk förening för medicinsk informatik och Svensk förening för narrativ medicin. Numera är Lars folkpensionär och patient inom neurologisk rehabilitering. Författarpresentation

Elin Olander är industridesigner och arbetar som universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola. Hennes forskning och undervisning fokuserar på användarcentrerad design och designmetodik. Elins avhandling från 2011 handlar om hur produktidentitet kan påverka användaren, specifikt hjälpmedelsprodukter och unga personer med funktionshinder, samt hur designern därmed kan bidra med produkter som minskar stigmatisering och diskriminering. Johanna Persson forskar och undervisar inom human factors och interaktionsdesign vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen berör interaktionen mellan människor, teknik och design, vikten av att grunda utveckling av nya produkter i kunskap om användarnas förutsättningar och behov samt kontexten i vilken produkten ska befinna sig. Tillämpningarna för Johannas forskning finns framför allt inom hälso- och sjukvården där senare års forskning varit fokuserad på vård i hemmet. Eva Sennemark är legitimerad sjuksköterska med en magisterexamen i til�lämpad socialantropologi. Hon är även utbildad i folkhälsa vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Eva har arbetat som distriktssköterska i många år, bland annat inom hemsjukvården och har under de senaste 20 åren arbetat med utvärderingar och studier på uppdrag av forskningsinstitutioner, offentlig sektor och ideella organisationer. Eva Sundborg är legitimerad barnmorska och distriktssköterska. Hon har arbetat 19 år inom primärvården i Stockholm, de sista tre åren som verksamhetschef. En del av tiden som kliniskt verksam har Eva periodvis ägnat åt utbildningar av hälso- och sjukvårdspersonal inom området våld mot kvinnor. År 2015 disputerade hon på en avhandling om distriktssköterskors möte med våldsutsatta kvinnor. Eva är numera aktiv som adjunkt och forskare vid Karolinska Institutet. Johan Thor är legitimerad läkare, specialist i socialmedicin och forskare med inriktning på kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd. Han disputerade vid Karolinska Institutet 2007 och var föreståndare för Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare från starten 2009. Idag arbetar han som överläkare och medicinsk rådgivare med kunskapsstyrning på 16

Författarpresentation

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting och är fortsatt verksam som docent vid Jönköping Academy. Johans forskning och under visning rör kvalitetsmätning och -förbättring samt patienters och vårdprofessionellas samskapande av hälsa och vård. Kristina Tryselius är filosofie doktor i kulturgeografi och legitimerad sjuksköterska och adjunkt i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar bland annat i palliativ vård och forskningshantverk, och är även verksam som forskare vid Palliativt centrum för samskapad vård. Hon arbetar också kliniskt vid Länssjukhuset i Kalmar. I sin forskning om rumslighet och palliativ vård låter Kristina kulturgeografi och vårdvetenskap mötas i syfte att utveckla såväl disciplinära grunder som klinisk verksamhet. Torbjörn Tännsjö är emeriterad professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och har även varit affilierad professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Han har en omfattande internationell produktion inom moralfilosofi, politisk filosofi och medicinsk etik. Torbjörn är aktuell på svenska med boken Etikprofessorn (Fri Tanke Förlag). Under utgivning är också boken Setting Health-Care Priorities (Oxford University Press). Johanna Ulfvarson är legitimerad sjuksköterska och docent i vårdvetenskap. Hon har ett brett forskningsintresse som spänner från digital hälsa och välfärdsteknologi till upplevelser av hälsa och ohälsa. Johanna är verksam vid Svensk sjuksköterskeförening, där hon är sakkunnig inom e-hälsa och forskning, samt vid Karolinska Institutet. Britt Östlund är professor i teknisk vårdvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i syfte att främja meningsfulla och hälsosamma liv i samband med digitaliseringen. Hon har mer än trettio års erfarenhet av att utveckla teknik för ett modernt åldrande och metoder för användardriven design. Britt disputerade i Teknik och social förändring vid Linköpings universitet 1995 och ansvarade under tio års tid för Äldre och designprogrammet vid Lunds universitet.

Författarpresentation

Förord

Vad är hemsjukvård? Det är å ena sidan en fråga som enkelt besvaras genom att hänvisa till Socialstyrelsens termbank som definierar hemsjukvård som ”hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden”. Men det är å andra sidan en fråga vars komplexitet inte lätt fångas. Hemsjukvård rymmer medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad som organiseras under kommunen eller landstinget (där kommunen är det överlägset vanligaste). Vården kan vara allt från basal till specialiserad, inriktad mot både somatiska och psykiatriska tillstånd och utföras i ordinärt eller särskilt boende. Detta gör att hemsjukvård ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig och av vilken anledning som man får hemsjukvård. Det som är gemensamt för all hemsjukvård är dock att insatserna utförs i hemmet, och att insatserna pågår under en längre tid. Det finns all anledning att anta att hemsjukvården kommer att fortsätta öka i omfång under de kommande åren. Svensk sjukvård har länge haft fokus mot akutsjukvård bedriven på sjukhus, detta är dock på väg att ändras som en reaktion på att allt fler människor lever längre och att allt fler av dessa äldre har långvariga och komplexa vård- och omsorgsbehov. För att kunna fortsätta ge en god vård i Sverige måste därför fler vårdas i hemmet. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att det idag är möjligt att ge vård hemma för sådana tillstånd som förut krävde sjukhusvård. Men det är inte enbart demografiska faktorer som berättigar hemsjukvårdens varande. Den som av fysiska, psykiska eller sociala skäl inte kan ta sig till en vårdinrättning ska fortfarande ha rätt att få vård och omsorg. Istället för en ansträngande resa till en vårdinrättning kan patienten och anhöriga genom hemsjukvården ta emot samma insatser i hemmet. För den som har svårt att ta sig till vården kan detta skapa stor trygghet. Man kan därför utgå från att hälso- och sjukvård i ökad utsträckning kommer att ges som insatser i patientens hem – men detta måste givetvis ske med bibehållna krav på trygghet, hög kvalitet och patientsäkerhet. Hälso- och sjukvården har en tradition av kvalitetsförbättring och drivkraft mot ökad patientsäkerhet, framför allt under de senaste 50 åren. Utvecklingen inom patientsäkerhet har pågått parallellt med utvecklingen mot ökad 18

Förord

säkerhet inom andra högriskbranscher, såsom flyg, kärnkraft och sjöfart. Inom patientsäkerhet har forskningen framför allt inriktat sig på sjukhusvård, även om det på senare år har tillkommit en del forskning med inriktning mot hemsjukvård. Behovet av att förstå de utmaningar och risker som är specifika inom hemsjukvård ökar i samma takt som möjligheterna att få vård i hemmet. Det finns därför ett behov av en överblick över utmaningar som finns gällande trygg och säker vård i hemsjukvården såväl för de personer som på olika sätt är verksamma eller studerande inom området, som för de patienter och anhöriga som tar emot personal i sitt hem. Patientsäkerhetsforskning har under senare år genomgått en förändring från ett fokus på vad den individuella vårdpersonalen har gjort eller inte gjort, till ett allt tydligare fokus mot systemsäkerhet. Anledningen är att det sällan är en enskild person som är orsak till att något går fel. För att kunna förstå en händelse som har inträffat behöver man ofta se till helheten – både hur individerna agerade, men också hur organisationens struktur påverkade förloppet. Den här boken utgår därför från ett systemteoretiskt perspektiv med syfte att belysa hemsjukvården i dess kontext i hälso- och sjukvårdssystemet.

Makro Meso

Mikro

Figur 0.1 Mikro-, meso- och makronivå illustrerad som en cirkel.

I dess mest grundläggande form brukar man tala om systemteori som tre olika nivåer, där individer, grupper och organisationer interagerar med varandra på mikro-, meso- och makronivå. Detta brukar illustreras som cirklar inuti varandra (figur 0.1). I den innersta cirkeln, på mikronivå, möts patienter och Förord

vårdpersonal, de interagerar och samspelar med varandra ”på golvet”. Det sker till exempel när sjuksköterskan inom hemsjukvården och patienten diskuterar effekten av en behandling, när fysioterapeuten och patienten tränar på att gå i trappor, eller när två sjuksköterskor diskuterar omläggning av ett bensår. I den mellersta cirkeln, på mesonivå, interagerar patientens olika vårdgivare med varandra för att tillsammans skapa en god vård. Det kan till exempel ske när sjuksköterskan från hemsjukvården ringer upp patientens läkare på vårdcentralen och diskuterar om patienten behöver förändrad medicinering, eller när arbetsterapeuten på strokeavdelningen ringer rehabteamet i kommunen för en överrapportering inför den fortsatta rehabiliteringen. I den yttersta cirkeln, på makronivå, sker de beslut och förändringar, till exempel genom lagstiftning eller förändringar i avtal, som påverkar hur vården ska kunna ges, men även genom att arbetsledningen beslutar om en ny schemastruktur eller sammansättning av personalens kompetens. Beslut och diskussioner som förs på de olika nivåerna påverkar i sin tur de olika delarna av systemet. Sjukvården beskrivs ibland även som ett sociotekniskt system för att illustrera att individerna i systemet utöver att samspela med varandra och med organisationen även interagerar med teknik i form av medicintekniska produkter, informationsteknologi (IT) som inbegriper allt från journalsystem till telekommunikation, e-hälsoapplikationer, larm, robotar och annan digital teknik som används inom hälso- och sjukvården. Den här boken åskådliggör patientsäkerhet inom hemsjukvården utifrån ett sociotekniskt perspektiv där säker och trygg vård skapas tillsammans såväl genom möten mellan patienter, anhöriga och personal, som genom ledning, arbetsmiljö och den utrustning som används i hemmet. Boken inleds med ett kapitel som beskriver hur synen på patientsäkerhet utvecklats fram till idag och olika teoretiska modeller, samt ett kapitel om olika sätt att tänka kring vad som är ett hem. Därefter följer beskrivningar av hemsjukvården och hur patientsäkerhet kan se ut inom några av de olika kontexter som hemsjukvården rymmer, såsom palliativ vård, rehabilitering och öppenvårdspsykiatri. Patienters och anhörigas roll och möjligheter för en säker och trygg vård lyfts fram, och följs av ett avsnitt om specifika riskområden. Vidare beskrivs arbetsvillkor och arbetsmiljöarbete, och boken avslutas med en beskrivning av teknikens och digitaliseringens utmaningar och möjligheter för en patientsäker vård. Stockholm, den 20 september 2018 Mirjam Ekstedt & Maria Flink 20

Förord

INLEDANDE KAPITEL

1 Teoretiska perspektiv på patientsäkerhet MIRJAM EKSTEDT

Patientsäkerhet är en grundläggande faktor för god vård. Trots att begreppet är väletablerat är definitionen inte enkel. Karl Weick (1987) introducerade idéen att säkerhet är ”en dynamisk icke-händelse”. Enligt den definitionen är säkerhet svår att karaktärisera eller mäta, eftersom vi då skulle försöka mäta något som inte hänt. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definierar patientsäkerhet som ”skydd mot vårdskada”, där vårdskada i sin tur definieras som ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. I denna bok ges begreppet patientsäkerhet en utvidgad definition där fokus ligger på patientens välbefinnande och trygghet samt personalens förutsättningar att kunna ge detta. Synen på säkerhet har gått från att vara i huvudsak reaktiv, med fokus på olyckor och negativa händelser, till en proaktiv syn, med fokus på att förebygga och stärka det som fungerar bra. Något förenklat kan man säga att det reaktiva perspektivet har kommit att kallas ”Säkerhet-I” och det proaktiva perspektivet ”Säkerhet-II” (Hollnagel 2014). I detta kapitel beskrivs på ett grundläggande sätt utvecklingen av systemsyn inom patientsäkerhet och vad de två perspektiven Säkerhet-I och Säkerhet-II innebär. Vidare beskrivs vad som kännetecknar komplexa adaptiva system samt olika teoretiska förklaringsmodeller för att förstå säkerhet och olyckor. De perspektiv som kommer att presenteras är barriärmodellen, teorin om normala olyckor, HRO-perspektivet (High Reliability Organizations), Cook och Rasmussens dynamiska säkerhetmodell samt resilience engineering, som vunnit framsteg inom säkerhetsforskning under senare år. Med hjälp av dessa modeller ges exempel på hur man undviker, hanterar eller omfamnar olycksrisker och hur man kan förstå komplexa system och proaktivt arbeta med patientsäkerhet i hemsjukvård. 1 Teoretiska perspektiv på patientsäkerhet

Utveckling av systemsyn inom patientsäkerhet Med system avses här en avgränsad helhet, som består av flera delkomponenter, där varje komponent är kopplad till en annan och utbyter information med de system som ligger utanför systemgränsen. Hälso- och sjukvårdssystemet brukar betraktas som ett sociotekniskt system, där både människor och teknik interagerar med varandra, med olika nivåer i organisationen och det omgivande samhället (Rasmussen 1997; Rasmussen 1999). Sociotekniska system brukar beskrivas som adaptiva, det vill säga att de hela tiden försöker anpassa sig till förändringar inom och utanför systemet. När det inträffar små förändringar och variationer i en komponent i systemet kan dessa orsaka stora förändringar i en annan del av systemet. Dessa samband är svåra, för att inte säga omöjliga att förutsäga. Anpassat till hemsjukvård kan det innebära att en patient som skrivs ut från sjukhus till hemsjukvård är i behov av hemrehabilitering, vilket är en liten förändring på kirurgavdelningen där patienten blivit vårdad. Men det kan orsaka många anpassningar i hemsjukvården för att exempelvis omfördela resurser, säkerställa att berörd personal har fått information och förstår hur patienten ska mobiliseras, att hemmet anpassas för gånghjälpmedel och att adekvata hjälpmedel (rollator, toastolsförhöjning osv.) finns på plats i hemmet. Säkerhet uppstår i interaktionen mellan olika komponenter i systemet. Efter kärnkraftsolyckan 1979 vid anläggningarna Three Mile Island i Harrisburg, framkom nya insikter om samspelet mellan människa och teknik där bland annat brister i utbildning och oförmåga att dra lärdomar av tidigare händelser sattes i fokus. Med stöd av psykologisk och beteendevetenskaplig forskning utvecklades successivt ett nytt synsätt kring mänskligt handlande i interaktion med teknik som innebar att människan kom att ses som en resurs i säkerhetsarbetet. Den nya systemsynen innebar även att man utvidgade det tidigare människa–teknik-perspektivet till att omfatta ledningsfunktion och organisatoriska frågor. Inom kärnkraften utvecklades således MTO-perspektivet, där MTO står för Människa, Teknik och Organisation, som ett begrepp för en systemsyn, som ett eget kunskapsområde och som en metod för analys (Andersson 2000). MTO-analys kan användas som en modell för att riskbedöma och analysera den komplexa interaktionen mellan människa, teknik och organisation inom olika högteknologiska verksamheter, även hälso- och sjukvård. Den dominerande synen på säkerhet inom säkerhetskritiska branscher har varit att ett system är säkert när det inte inträffar några olyckor eller in24

INLEDANDE KAPITEL

cidenter, det vill säga när så lite som möjligt ”går fel”. Säkerhet-I är ett s ynsätt på hur säkerhet skapas som bygger på antaganden att det finns en logisk orsak till att olyckor sker. Denna syn har sitt ursprung i industrin där människa– maskin-interaktionen ofta var orsaken till olyckor. Även komplicerade tekniska system går att bryta ner i sina beståndsdelar så att man kan studera delarna var för sig, identifiera den svaga länken och säkerställa systemet igen. I det perspektivet har säkerhetsarbetet även inom vården främst fokuserat på analyser av negativa händelser och att utreda ”roten” till olyckor i syfte att eliminera orsaker och att undvika risker. Detta linjära tänkande bygger på antagandet att olyckor beror på ett orsak–verkan-samband, det vill säga att en händelse är tydligt kopplad till en orsak, som i sin tur kan vara direkt kopplad till en bakomliggande orsak (figur 1.1). Risken med det linjära tänkandet är att man landar i enkla förklaringar (ofta i form av den mänskliga faktorn) och missar viktiga bidragande faktorer som inte är så synliga, men som ändå har stor betydelse för säkerhet (Dekker 2011; Hollnagel, Wears & Braithwaite 2015). ”Medicine used to be simple, ineffective, and relatively safe. Now it is complex, effective, and potentially dangerous”, säger Sir Cyril Chantler i ett känt citat (Chantler 1999). I takt med att hälso- och sjukvårdssystemen blev alltmer komplexa, följde också svårigheten att hitta enskilda orsakssamband. För att möta den ökande komplexiteten formulerade patientsäkerhetsforskare i början av 2010-talet en ny filosofi för säkerhetshantering och organisatoriskt lärande som kom att kallas Säkerhet-II. Säkerhet-II är ett tillstånd där antalet lyckade resultat är så högt som möjligt till följd av systemets förmåga att skapa lyckade resultat under varierande förhållanden. Säkerhet-II utgår från att det komplexa samspelet mellan människa, teknik och organisation i dagens hälso- och sjukvård inte låter sig brytas ner i enkla orsakssamband. Medan Säkerhet-I ofta landar i försök att förhindra olyckor genom att skapa barriärer eller eliminera det som kan gå fel, bejakar Säkerhet-II dynamiken i ett komplext adaptivt system, och försöker underlätta för att så mycket som möjligt ”går rätt”, genom att förbättra systemets resiliens (Hollnagel 2014). Inför fortsatt beskrivning av resiliens och andra förklaringsmodeller som växt fram inom säkerhetsforskningen, kommer en beskrivning av vad som karaktäriserar komplexa adaptiva system. Detta för att bättre förstå varför samma system som i de flesta fall producerar vård av hög kvalitet och ger goda resultat, utan förvarning också kan producera vård med mindre goda resultat och till och med orsaka vårdskador. 1 Teoretiska perspektiv på patientsäkerhet

Figur 1.1 Figuren ovan visar enkla orsakssamband: en dominobricka som faller orsakar nästa brickas fall och så vidare. Figuren till höger (på nästa sida) visar emergenta beteenden i komplexa system: hur en tillfällig variation, eller rörelse, i en komponent i en viss tidpunkt kan påverka andra komponenter på ett oförutsägbart sätt (modifierad från Hollnagel, Wears & Braithwaite 2015).

Hälso- och sjukvård som ett komplext adaptivt system

Ofta hör man talas om att hälso- och sjukvården är komplicerad och ett komplext system, men det kanske inte alltid är så självklart vad som menas. 2 Både komplicerade och komplexa system består av många komponenter som 9 interagerar med varandra, men där slutar också likheterna (Cilliers 2002). 3 Komplicerade system kan plockas isär och analyseras i sina beståndsdelar, 1 hjälp av uttömmande beskrivningar eller matematiska modeller som bemed skriver dess funktion. Det finns klara systemgränser (det är enkelt att8 veta var en bil börjar eller slutar), och systemet kontrolleras och får stabilitet genom 4 att finna det bästa sättet att hantera systemgränserna på. Ett komplext system kan man däremot aldrig kontrollera eller riktigt förstå. Ett komplext adaptivt 10 system definieras som: ”a collection5of agents with freedom to act in ways 11 that are not always totally predictable, and whose actions are interconnected so that one agent’s action changes the context for other agents” (Plsek & Greenhalgh 2001). Exempel på sådana system är immunsystemet, finansmarknaden, en familj och hemsjukvård. Gemensamma egenskaper hos komplexa system är att de har öppna systemgränser, vilket innebär att medlemmar i ett team samtidigt kan tillhöra flera andra team (t.ex. kan en MAS ha hand om patienter både i ordinära och särskilda boenden), och det kan vara svårt att avgöra var ett system slutar och nästa tar vid. Komplexa system är självorganiserande och har emergenta beteenden vilket innebär att det kan vara svårt att överblicka effekten av relativt enkla interaktioner och anpassningar som spontant utvecklas (figur 1.1). Vad som händer i komplexa system kan inte 26

INLEDANDE KAPITEL

6 7 12 2

9 3

1 8 4

10 11

kontrolleras eller regleras eftersom systemet ändrats konstant. Stabilitet kommer ur en mängd kombinationer av interaktioner mellan olika komponenter, såsom människor och teknik, som ständigt anpassar sig till varandra och till förändringar i olika delar av systemet. Så snart man försöker räkna ut eller kontrollera effekten av en handling har systemet redan ändrats, vilket gör att checklistor och standardiseringar inte fungerar särskilt väl. Man behöver först förstå hur de olika delarna interagerar med varandra för att kunna tillämpa kunskapen i given kontext (Dekker 2011; Dekker, Cilliers & Hofmeyr 2011; Hollnagel, Woods & Leveson 2006). Som ett exempel på ett komplicerat system kan man tänka sig hur primärvården är organiserad i ett landsting som man känner till. I entrén till en vårdcentral kan det ses information som hänvisar till de olika verksamheter som finns i huset: husläkarmottagning, diabetes- och hjärtsviktsmottagning, barn- och mödravårdsmottagningar, rehabilitering och hjälpmedelscentral och kanske finns det även tandläkare och öppenvårdspsykiatri, inrymt i huset. På landstingets hemsida kan man se en ledningsstruktur och läsa om hur hälso- och sjukvården är organiserad i en större kontext med akutsjukvård med service i form av laboratorium och röntgen för att nämna några, samt primärvård, hemsjukvård, avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering, och hur ansvaret fördelas mellan olika kliniker, vårdgivare, kommun och landsting. Hur de olika delarna hänger samman är komplicerat, men fortfarande begripligt och möjligt att beskriva och bryta ner i organisationsdiagram 1 Teoretiska perspektiv på patientsäkerhet

Register 1177 Vårdguiden 380 A aktiva fel 32 akut stress 332 arbetsförhållanden 352 arbetsmiljö 353 arbetsrelaterade risker 353 Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) 64 B barriärmodellen 32 behandlingskontinuitet 268 behov uttalade och underförstådda 282 belysning 358 beskedligt tvång 181 beskäftigt tvång 182 beslutskvalitet 332 boendestöd 118, 120, 123, 133, 140 bostad 66 bostad med särskild service 122, 123 C CRM, crew resource management 299 D De 6 S:n 87 decentraliserad vård 270 delad kognition 35 delaktighet 191, 194, 200, 287 Delaktighetstrappan 195 delat beslutsfattande 197 design designprocess 353 digitalisering 422, 423, 425, 431 dokumentation 386 Donabedian struktur - process - resultat 284 dubbelhet 131 dynamisk säkerhetsmodell 39 440

E Edmonton Symptom Assessment Scale (ESAS) 88 egenkontroll 289 egenmätningar 389 e-hälsa 373 eHälsomyndigheten 373, 388 e-hälsostrategi 374 emergenta beteenden 26 empowerment 198 ensamhet 133 ergonomi 353 ergonomiska faktorer 353 etiska utmaningar 434 exekutivfunktion 332 F face-to-face 408 fakta 287 familjebegreppet 67 F-formation 408 förbättringskunskap 286 förändring 287 G Giraff 405 H hantering av läkemedel 358 hantering av sjukvårds- och engångsmaterial 357 hedonomics 353 hem 65 hemfrid 70 hemkänsla 352 hemmiljö 352 hemsjukvård 423, 431 hemterritorium 52 hemtjänst 424 hemvård 77 hopp 84

HRO-perspektivet 35 hushåll 66 högsäkerhetskultur 299 I icke-tekniska färdigheter 297 Inera AB 378 information 130 informationskontinuitet 267 informell vård 77 infrastruktur 416 Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ 290 institutionalisering 74 instrumentell förståelse 72 Integrated Patient care Outcomes Scale (IPOS) 88 integrerad vård 275 integritet 125, 133 interaktiv komplexitet 34 interoperabilitet 416 involvera 286 J Journalen 381 Juran, Joseph 285 Jurans trilogi 285 K kaosteori 41 karta 51, 55 kartografiskt förnuft 58 komplext adaptivt system 26 kontinuitet 140, 267 krav 289 kringutrustning 352 kronisk stress 333 kulturgeografi 58 kunderna i centrum 287 kunskapsstöd 385 kvalitet definitioner 282 god kvalitet 284 kvalitetsdimensioner 283

kvalitetsförbättring 287. Se Jurans trilogi kvalitetsmätning definition 284 kvalitetsmätning nytta och börda 287 kvalitetsplanering. Se Jurans trilogi kvalitetsregister 388 kvalitetsstyrning. Se Jurans trilogi kvalitetssäkring 285 L latenta tillstånd 32 ledarskap 287, 340, 343 ledningsmodell 290 livsstilssjukdomar 122 L-shape 408 läkemedelsrelaterade skador 121 lärande. Se förbättringskunskap lösa sammankopplingar 34 M makroperspektiv 42 mental modell 298 mesoperspektiv 42 middleware 403 mikroperspektiv 41 mindfulness 35 mobila IT-stöd 385, 386 motivation 286 MRP-system 405 MTO-perspektivet 24 N Nationella diabetesregistret (NDR) 289 Nationella kvalitetsregister 287, 288 nationell e-hälsostrategi 380 nationell patientportal 380 Nationell patientöversikt (NPÖ) 379 nationell tjänsteplattform 378 neuralt nätverk 402 normala olyckor 33 nätläkare 389

441

O obekväma arbetsställningar 356 observation 354 offensiv kvalitetsutveckling 286 oregelbundna arbetstider 333, 334 P palliativ vård 83 panarchy 42 patient activation 198 patientdelaktighet 194 patientrapporterade erfarenheter PREM 283 patientrapporterade utfallsmått PROM 284 patientriktade beslutsstöd 198 patientsäkerhet 368 personcentrerad vård 199 presence 407 privatliv 124, 131 processer 287 proxemics 407 psykiatrireformen 120, 122, 130 psykisk funktionsnedsättning 118 psykofarmaka 121 psykologi. Se förbättringskunskap R redundans 35 Regnbågsmodellen 275 rehabiliterande förhållningssätt 112 rehabilitering 101 rehabiliteringsmiljö 104 relationell förståelse 72 relationskontinuitet 268 resilience engineering 37 resiliens 38, 300, 306 retrospektiv intervju 409 RFID 402 RiksSvikt 289 RiksSår 288 riskanalys 342 robotar 426 rutiner 290

442

S samordnad individuell plan (SIP) 43, 278 samordning 271 samskapa 286 samverka 286 samverkan mellan vårdprofessionella och patienter 285 SBAR 36 schemaläggning 336, 337, 340 Schweizerostmodellen 32 selektion 287 Senior alert 288 situationsmedvetenhet 297 självorganisation 42 självorganiserande 26 självskattningsinstrument 87 skarpa ändan 31 skuggning 354 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 289 sociometri 409 sociotekniska system 376 sociotekniskt system 24 sorg 84 standardiserade operativa procedurer 299, 301 ständiga förbättringar 287 suicid 122 Svenska palliativregistret 289 Systematik 290 systematiskt arbetsmiljöarbete 338, 343 systemförståelse. Se förbättrings kunskap systemperspektiv 29 systemsyn 24 säkerhet 123 Säkerhet-I 25 Säkerhet-II 25 säkerhetskultur 35

T Teach back 36 team 296 tekniska färdigheter 301 telemedicin 389 teori om intimacy 408 territorium 52, 55 trafik 341 trubbiga ändan 31 trygghet 123 tröst 85 trötthet 333, 337 trötthetsrelaterad risk 336 täta sammankopplingar 34 U undernäring 122 V valmöjligheter 130 vardagsrehabilitering 112 variation. Se förbättringskunskap vetenskap och beprövad erfarenhet 283

Vision eHälsa 2025 373 Visuell analog skala/ Numerisk skala (VAS/NRS) 88 vårdande tankeverktyg 51, 53, 55, 57, 59 vårdkedjor 277 vårdplats 52 vårdskada 121 vårdövergång 272 WHO:s checklista för säker kirurgi 302 work-as-done (WAD) 44 work-as-imagined (WAI) 44 Å återhämtning 336, 339 Ä Ädelreformen 75 Ö öppen redovisning 287 öppna jämförelser 283, 287

443

Mirjam Ekstedt & Maria Flink (red.)

emsjukvård blir en allt större del av svensk hälsooch sjukvård. Det är viktigt att vården som patienter får i det egna hemmet kännetecknas av trygghet, kvalitet och patientsäkerhet.

Hemsjukvård – olika perspektiv på trygg och säker vård

Mirjam Ekstedt & Maria Flink (red.)

Hemsjukvård – olika perspektiv på trygg och säker vård

Best.nr 47-11277-7 Tryck.nr 47-11277-7

47-11277-7-00 Hemsjukvård omslag.indd 3

20/12/18 8:12 AM