9789147019366 by Smakprov Media AB

Arbetsböcker Arbetsböcker finns för olika studieinriktningar och är i första hand avsedda för gymnasieskolans elever. Arbetsboken, som är inriktad mot arbete i projektform, ger fördjupningar inom yrkesområdet och utgör också elevens studieplan. Servicematerial – www.liber.se/arbetsmiljo Kompletterar det övriga materialet. Servicematerialet innehåller bland annat fördjupningar till faktaboken, länkar till miljöaktörerna, fyra elövningar, mer om arbetsmiljöns lagar och regler, mätinstruktioner för de olika arbetsmiljöfaktorerna samt slutprov med läraranvisningar.

Arbetsmiljö och säkerhet

ENGLUND SANDBERG SUNDSTRÖM

FAKTABOK Presenterar arbetsmiljöns viktigaste områden, vilka krav vi kan ställa på arbetsmiljön i skolan och i arbetslivet, vad som styr utvecklingen av vår arbetsmiljö, olika säkerhetsrisker och hur vi kan eliminera dem. Elsäkerhet och yttre miljö har fått speciella avsnitt i boken.

ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET

Läromedlet Arbetsmiljö och säkerhet är avsett att ge grundläggande kunskaper inom ämnesområdet. Det kan användas för kurser i arbetslivet och inom många av gymnasieskolans program. Flexibel utformning gör att materialet kan användas i kurser från 20 –100 timmar, med riktvärdet 50 gymnasiepoäng.

Hållbar utveckling För miljö- och klimatfrågorna finns ett nytt läromedel med IT-stöd – Miljö för hållbar utveckling. Läromedlets speciellt utvecklade webbplats har nyhetsbevakning, fördjupningar till faktaboken, länkar till miljöaktörerna samt ett stort antal projektuppgifter – en del yrkesinriktade. Best nr 47-01936-6 Tryck nr 47-01936-6-04

Englund

Arbetsmiljo 09 omslag.indd 1

Sandberg

Sundström

Liber

2019-02-26 10:28

ISBN 978-91-47-01936-6 © Arne Englund, Gunnar Sandberg, Sune Sundström och Liber AB Redaktör: Sture Sahlström Formgivare: Illustrator AB Svante Ahlsén Tecknare: Illustrator AB Svante Ahlsén Bildleverantörer: Bo Dahlin/Bildhuset, s 10 ö Jan Collsiöö/Pressens Bild, s 10 n Anders Jansson/Pressens Bild, s 11 ö Benkt Eurenius/Pressens Bild, s 11 m Lisbeth Westerlund/Sydsvenskan/Pressens Bild, s 11 n Håkan Lindgren/Pressens Bild, s 12 n Bosse Kinnås/Tiofoto, s 12 ö, s 13 ö h Joakim Berglund/Pressens Bild, s 13 ö Tomas Södergren/MIRA, s 13 m h Åke Thim/Pressens Bild, s 13 n h Svante Ahlsén, s 4, s 34 n, s 35 ö, s 35 n Cecilia Larsson/Pressens Bild, s 46 ö PE Allkonsult, Vetlanda Bild, s 60 m Anders Tvevad / SCANPIX, s 91 v Björn Larsson Rosvall / SCANPIX, s 91 h Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX, s 93 m Stig Hammarstedt / SCANPIX, s 93 ö Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tredje upplagan 5 Tryck: Multivista, Indien 2019

Innehåll Arbetsmiljö och säkerhet Miljöfrågorna alltid lika aktuella Utnyttja alla möjligheter som erbjuds Bra arbetsmiljö är lönsam! Vad omfattar arbetsmiljön? Arbetsmiljön i yrkeslivet Skador måste förhindras Regler för arbetsmiljön Hur följs reglerna upp? Kartläggning av arbetsmiljön Vem ansvarar för arbetsmiljön? Vad gör skyddsombud?

03 04 06 08 10 14 16 18 20 22 24

Arbetsmiljöfaktorer Synförhållanden på arbetsplatsen Klimat inomhus Mobbning – kränkande särbehandling Buller – eller skön musik Vibrationer kan ge skador God hygien ger bättre arbetsmiljö Belastningsergonomi Elektriska och magnetiska fält Strålning Datorarbetsplatsen Brandrisker Lär dig hantera farliga ämnen Hälsa och friskvård

26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 52

Elsäkerhet

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Utan el stannar Sverige Hur farlig är elströmmen? Hur skyddar vi oss mot elström? Vilka elarbeten får man göra själv? Första hjälpen Vad ska du göra vid en elolycka?

55 56 59 62 63 66

Utveckla arbetsmiljön Systematiskt arbetsmiljöarbete Informationsergonomi Att trivas på jobbet Hur får vi hållbar utveckling ?

69 74 76 82

Hållbar utveckling Hur får vi hållbar utveckling? Kretsloppssamhället Producentansvar Klimatförändringar Möjligheter och utmaningar Register

85 86 88 90 92 94

Arbetsmiljo 09-1 nya.indd 2

2019-02-26 12:17

Miljöfrågorna – alltid lika aktuella! Alla är vi överens om att vi ska vara rädda om vår miljö – och förbättra den. I begreppet miljö räknar vi in – studiemiljön/arbetsmiljön – i skolan och på dina framtida arbetsplatser – miljön där du bor/miljön på vår planet – lokalt och globalt. Vi har skrivit det här läromedlet för att belysa några av de miljöfrågor som du ska kunna hantera i ditt yrke. En del av informationen finns som läroböcker hos Liber. De är alltid praktiska att ha till hands och oöverträffade om du behöver repetera. Mycket av informationen finns på nätet, se www.liber.se/arbetsmiljo Där kan du fördjupa dina miljökunskaper och alltid hitta aktuella uppgifter. Börja med arbetsmiljön som finns nära inpå dig. Vi tror du vinner på att först jobba med små arbetsmiljöprojekt i skolan. Projektarbete som arbetsmetod är ett bra hjälpmedel under dina

studier och i framtida jobb. Jobba vidare med projekt och skaffa dig ordentliga projektkunskaper tidigt! Det tjänar du på. Den yttre miljön är ett lika aktuellt som viktigt område. Här får du en del grundläggande information om vad de frågorna kan omfatta.

Arne Englund

Gunnar Sandberg

Sune Sundström

Arbetsmiljö 09-1.indd 3

09-05-13 18.21.34

Bra arbetsmiljö är lönsam! Arbetsskadorna och arbetssjukdomarna kostar varje år stora summor – inom EU och inom vårt land. Det är därför lönsamt att arbeta för bättre arbetsmiljö. Dålig arbetsmiljö drabbar alla ekonomiskt: dig som anställd, företaget och samhället. Dessutom uppstår en mängd onödigt lidande.

Risker och brister Inom alla yrkesområden finns olika grader av risker och brister i arbetsmiljön. Det gäller både den fysiska som psykosociala miljön. Riskerna för arbetsskador och arbetssjukdomar kan variera beroende på verksamhetens art. Orsakerna kan till exempel vara – dåligt underhåll av skyddsanordningar, apparater och maskiner – dålig information och utbildning om riktiga arbetsmetoder, hur utrustning ska hanteras samt om skydds- och säkerhetsåtgärder. Brister försämrar alltid arbetsmiljön. Här menas brist på resurser,

till exempel på bra arbetsledning, lämplig arbetsorganisation, passande skyddsutrustning eller bra lyfthjälpmedel. Felaktiga åtgärder, eller inga åtgärder alls, är ett problem om någon anställd till exempel är överkänslig mot el eller visar symtom på allergi. En annan sida av dålig arbetsmiljö är brister i hantering av konflikter eller mobbning på arbetsplatsen. Du kan också ha för långa arbetspass eller under lång tid få utföra ett ensidigt, monotont arbete. Effekterna kan bli fysiska och/eller psykiska skador som kan leda till: Skador, det vill säga besvär/problem,

olycksfall och arbetssjukdomar för dig som drabbas och som kan medföra Sjukfrånvaro. Du blir sjukskriven och

borta från jobbet. Vid allvarliga skador ställs krav på insatser av sjukvård och rehabilitering. Oftast blir de sammantagna ekonomiska effekterna mycket stora: för dig som anställd, för företaget och för samhället.

Arbetsmiljö 09-1.indd 6

09-05-13 18.21.53

Frånvaro ”Att vara borta från jobbet” (eller skolan) kan i början kännas skönt och behövligt, men de flesta av oss vill snabbt komma igång igen. Att vara sjuk eller skadad är i längden ingen positiv upplevelse. Dessutom drabbas varje anställd ekonomiskt – liksom arbetsgivaren och samhället. Du som drabbas av långvariga fysiska eller psykiska

besvär behöver behandling och vård. Därefter börjar en lång väg tillbaka till ett normalt liv igen och återanpassning till arbetet. Allt detta kostar på – och kostar pengar! För företaget innebär lång frånvaro att ersättare

ibland måste anställas och utbildas för att arbetet ska kunna göras. De som är kvar på arbetsplatsen får ibland göra extra insatser för att kvaliteten på arbetet inte ska äventyras. Det ökar företagets anställningsoch utbildningskostnader och under karensperioden får företaget dubbla lönekostnader. Samhället får stå för sjukkostnaderna efter karenstiden samt för

vård- och rehabiliteringskostnaderna. De kostnaderna betalar vi alla med skatt.

Återanpassning När en människa drabbas av arbetsskada eller arbetssjukdom är det viktigt att vård och rehabilitering sätts in snabbt. Med rehabilitering menas medicinsk återanpassning som ger den skadade möjlighet att komma tillbaka till arbetet. Rehabiliteringen kan även innefatta åtgärder för att förändra arbetsplatsen för den som drabbats, till exempel – att påfrestande och besvärande moment tas bort

Chans att komma tillbaka till arbetet

– att arbetstiden reduceras under ett övergångsskede – att den som skadats får ett annat, bättre passande arbete.

Total kostnad Stor

Undersökningar kring arbetsskador har visat att långa perioder av sjukskrivning i sig kan förhindra återgång till arbetet. Redan efter några månaders frånvaro från arbetet minskar möjligheterna avsevärt att rehabilitering ska ge ett positivt slutresultat. Se bild. Liten 3

Frånvaro månader

Rehabilitering måste sättas in snabbt!

Arbetsmiljö 09-1.indd 7

09-05-13 18.21.54

Vad omfattar arbetsmiljön? Det är viktigt att vår arbetsmiljö är bra. Med arbetsmiljö menar vi allt som vi möter på arbetsplatsen, till exempel bra belysning och ergonomiskt riktiga arbetsställningar. Alla vill arbeta och studera i trygga och fina lokaler. Vi vill också trivas med våra arbetskamrater, chefer och lärare. Ingen vill bli mobbad eller bortglömd. Det är viktigt …

… att luften är ren och inomhusklimatet bra Alla behöver vi ren luft att andas – inomhus som utomhus. Dålig ventilation gör att luften blir dålig och att vi mår sämre. Därför har vi lagar och regler om luftens renhet som måste följas. Till exempel så tillåter vi inte tobaksrökning i skolan eller på andra offentliga platser.

… att vi lär oss handskas med farliga ämnen Måste vi handskas med farliga ämnen ska vi följa de säkerhetsregler som gäller. Djur som kan framkalla allergier bör inte vistas på våra arbetsplatser. Vi tar för givet att de lokaler som vi arbetar och studerar i är fria från allergiframkallande byggnadsmaterial.

… att utrustningen vi använder är säker Elektrisk ström och elektriska och magnetiska fält har vi största respekt för. Våra tekniska hjälpmedel måste vi lära oss att hantera på ett säkert sätt.

… att vi ser och hör bra Synen och hörseln är känsliga sinnen. Att förlora något av dem kan vara mycket svårt. Hur vi skyddar syn och hörsel är värdefull kunskap, liksom hur vi minskar buller och gör arbetsplatsen trivsam.

Arbetsmiljö 09-1.indd 8

09-05-13 18.21.55

… att olycksfall inte händer Alla risker kan inte tas bort. Brand, benbrott och skärsår kan inte helt undvikas. Men skulle något hända, måste vi veta hur vi kan hjälpa dem som skadats, och hur vi skaffar hjälp snabbt.

… att ingen blir mobbad – eller mobbar Ingen vill bli plågad fysiskt eller psykiskt. Alla vill vi arbeta i en atmosfär där samarbete, hjälp och tröst går före personlig konkurrens, negativ kritik och övergrepp.

… att vara aktiv i arbetsmiljöfrågor För att kunna påverka vår egen arbetsmiljö krävs kunskap. Med kunskap kan vi alla bidra till att vår omgivning blir säkrare. Till exempel att vi arbetar ergonomiskt riktigt för att undvika belastningsskador och att vi väljer hälsa och friskvård för att slippa sjukvård. Varför inte pröva att vara skyddsombud i skolan eller på din arbetsplats?

Arbetsmiljö 09-1.indd 9

09-05-13 18.21.56

Arbetsmiljön i yrkeslivet En pilot arbetar under mycket stränga regler för att inte utsätta sig själv och omgivningen för fara. Arbetsplatsen är noggrant utformad. Information och beslut måste vara korrekta. Inom flyget ställs högsta krav på säkerhet. Inom vården krävs också att säkerheten är hög och att arbetsmiljön är väl utformad. Tunga lyft av patienter kan ge vårdaren belastningsskador om inte lyfttekniken är den rätta. För att arbetet ska bli så säkert som möjligt för vårdare och patienter gäller stränga regler vid behandling. Att klara hygieniska krav, kunna samarbeta och alltid överföra rätt information till arbetskamraterna är också säkerhetsfaktorer.

Arbetsmiljö 09-1.indd 10

09-05-13 18.21.57

En dykare arbetar oftast under extremt svåra förhållanden. Dykaren måste vara vältränad och utrustningen kontrollerad och felfri. För att undvika olyckor måste dykning alltid ske efter beprövad erfarenhet och med stränga krav på att säkerhetsreglerna följs. Att människor ska skyddas mot skador i arbetet är självklart. Men där man tillverkar känslig elektronik måste även produkterna skyddas. Vid tillverkningen av till exempel datachips måste arbetsmiljön vara helt dammfri för att chipsen inte ska bli felaktiga. Det betyder höga krav på renhet, luftkvalitet och ventilation. Det ställs därför också stora hygieniska krav på dem som ansvarar för tillverkning och kontroll. Vid arbete med hög- och lågspänningsanläggningar ställs speciellt hårda krav på att människor och egendom skyddas. En elektriker låter därför säkerheten gå före allt annat. Slarv eller bristfälliga yrkeskunskaper kan leda till mycket svåra skador.

Arbetsmiljö 09-1.indd 11

09-05-13 18.22.00

Här möter du några som vet! Att ha en god arbetsmiljö innebär också att trivas på arbetsplatsen och att ha ett omväxlande och intressant jobb. Många av oss vill dessutom vara med och utveckla oss själva, jobben och arbetsmiljön. De som redan jobbat ett tag har erfarenheter att dela med sig av. Här får du möta några som varit med ett tag i arbetslivet. De svarar på frågan Vad är bra arbetsmiljö?

Stina 24 år, CNC-operatör: ”För mig är bra arbetsmiljö att jag och kompisarna i gruppen självständigt är ansvariga för olika delar i tillverkningen. Förutom CNC-programmering och bearbetning ansvarar jag för avrop av material och ekonomisk uppföljning av gruppens arbete. Jag är också med när vi anställer nya medarbetare till gruppen. I dag är maskinerna datorstyrda och inbyggda. Det gör att vi slipper buller och besvärande kylvätskor. Annat var det förr, har mina äldre kompisar berättat.”

Jesper 20 år, fordonsmekaniker: ”Trivseln i arbetet har stor betydelse för mig. Visst kan mekjobbet ibland bli tufft, speciellt när det är korta monteringstider och någonting krånglar. Men för det mesta går det bra. Här får vi förstås alltid vara uppmärksamma på vilka kemiska ämnen vi hanterar. En del är farliga. Inga oljor eller annat skadligt får heller komma ut i naturen efter användning. I vårt företag är det jättefin kamratskap och jobbet ger mig möjlighet att följa med i den snabba tekniska utvecklingen på bilsidan. Det gör att jag trivs på min arbetsplats!”

Arbetsmiljö 09-1.indd 12

09-05-13 18.22.02

Personerna på bilderna har ingen koppling till texten!

Susanne 23 år, undersköterska: ”Inom vården är arbetsmiljön betydelsefull, såväl för oss som arbetar som för patienterna. Atmosfären på en avdelning är lika viktig som bra hygien och säker hantering av mediciner och kemikalier. När vi lyfter våra patienter, måste vi göra det på rätt sätt och använda de hjälpmedel som finns. Annars riskerar vi att skada oss. Men att få arbeta i ett proffsigt vårdteam är också en del av arbetsmiljön! I vår grupp har jag en aktiv roll i vårt interna miljöarbete. Det betyder att jag lägger fram förslag till förbättrad arbetsmiljö och säkerhet. Intressant och viktigt!”

Ludvig, 24 år, elektriker: ”Elsäkerhet fick vi inpräntat i oss varje dag under utbildningen i skolan. Säkerhet innebär att alltid vara noggrann och att aldrig tumma på reglerna! Min arbetsmiljö är en av de bästa tänkbara och jag räknar också in att jag ständigt får lära mig mer om yrket – i olika kurser och i det dagliga jobbet. Elyrket utvecklas snabbt och här får jag chansen att hänga med.”

Joakim, 26 år, hantverkare: ”Jag har specialiserat mig på att renovera gamla möbler och jag trivs utmärkt i min ganska lugna arbetsmiljö. Här har vi goda ljusförhållanden och för det mesta är det fritt från buller och damm. Att få träffa mina kunder är det bästa i mitt jobb. Av dom får jag veta att mitt yrkeskunnande duger – och så får jag nya uppdrag!”

David, 27 år, kock: ”Bra arbetsmiljö för mig? Att få laga god mat till medvetna kunder under inte allt för stressiga former. Dålig miljö kan vara att få jobba på nätter och helger och att skära sig i tummen. Men det händer sällan, för om det är något vi prioriterar är det säkerhet– och hygien. Mer stimulerande och utvecklande jobb finns inte, tycker jag.”

Arbetsmiljö 09-1.indd 13

09-05-13 18.22.04

Skador måste förhindras Olyckor och skador i arbetslivet ska alltid betraktas som onödiga. Målet måste vara att skador på människor på alla sätt ska undvikas och att riskerna som upptäcks ska tas bort. Då vissa yrkesområden är farligare än andra, måste arbetet att förebygga risker i sådana företag prioriteras.

Vad menar vi med arbetsskada? En arbetsskada kan vara – en arbetsolycka – en arbetssjukdom, som uppkommit genom annat än olycksfall. Den vanligaste arbetssjukdomen är belastningsskador, andra vanliga är hörselskador och allergier – ett färdolycksfall, det vill säga en olycka som inträffat under resa till eller från arbetet.

Arbetsolyckorna minskar De svåra olycksfallen och dödsfallen i arbetslivet har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Antalet omkomna arbetstagare var år 2008 mindre än en fjärdedel jämfört med 1970. Trots minskningen är dock antalet omkomna i arbetsolyckor för högt, så arbetet med att eliminera risker måste fortgå oavbrutet. Det är oroande att antalet omkomna ökat under de senaste åren. Dödsolyckor i arbetet bland arbetstagare år 1965 – 2008

Olycksfallsstatistiken visar att antalet olycksfall sjönk kraftigt fram till slutet av 1990talet. De senaste åren har olyckstalen varierat från år till år men totalt inte minskat i någon högre grad. Anmälda arbetssjukdomar har minskat väsentligt de senaste åren och sex av tio av dessa problem har sin orsak i belastningsfaktorer. Anmälda arbetssjukdomar bland kvinnor orsakas i mer än var fjärde anmälan av organisatoriska eller sociala faktorer. Den tredje komponenten i begreppet arbetsskada, olyckor till och från arbetet, ligger på senare år i Sverige mellan 13000 och 14 000 fall/år.

Arbetsmiljö 09-1.indd 14

09-05-13 18.22.06

Anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande 1980 – 2007 – Arbetstagare och egenföretagare Bilden visar antalet anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande under en 25-årsperiod. Av arbetssjukdomarna har sex av tio sin orsak i belastningsfaktorer. Bland kvinnor orsakades mer än var fjärde anmälning av organisatoriska eller sociala faktorer. Arbetsolyckor med sjukfrånvaro Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro Arbetssjukdomar Olyckor på väg till arbetet

Olycksfrekvensen varierar med ålder och kön Manliga ungdomar drabbas oftare än andra grupper av arbetsolyckor medan kvinnliga ungdomar löper minst risk. Männens olycksfrekvens minskar med stigande ålder, bortsett från gruppen 55–59 år, som har lika hög frekvens som ungdomarna på manssidan. Intressant är att bland kvinnorna ökar olycksfrekvensen fram till gruppen 55–59 år, då den är som högst. I antal arbetsolyckor kan man säga att av tre olyckor händer två män.

Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga arbetsskador I arbetsmiljölagen krävs att arbetsgivaren på ett systematiskt sätt ska arbeta för att förebygga arbetsskador. Det innebär bland annat: – att alltid systematiskt gå igenom de olycksfall som inträffat – att undersöka var riskerna finns, dvs utföra kartläggning och riskanalys – att uppmana anställda att anmäla risker och tillbud – att följa upp det förebyggande arbetet med att bekämpa risker och förvissa sig om att det verkligen fungerar. Årligen måste också arbetsgivaren göra sammanställningar över inträffade olycksfall och ohälsa i arbetet. Kravet på sammanställningar gäller även de tillbud som inträffat och som inneburit en stor fara för olycksfall eller ohälsa. Fördjupningar > Skador

Arbetsmiljö 09-1.indd 15

Med tillbud menas en händelse eller ett händelseförlopp, som nästan lett till personskada. Materiella skador kan dock ha uppstått.

09-05-13 18.22.07

Regler för arbetsmiljön Arbetsmiljön styrs av lagar, förordningar och föreskrifter. De gäller såväl i skolan som i arbetslivet. De anger också vem/vilka som har ansvar för säkerheten på en arbetsplats. I ett företag är det viktigt att känna till – arbetsledningens ansvar – skyddsombudets roll och befogenheter – ditt ansvar som anställd. I gymnasieskolan är det viktigt att känna till – skolledningens och lärarnas ansvar för arbetsmiljön – vad elevskyddsombudet kan och får göra – dina rättigheter och skyldigheter i skolan. På en APU-plats behöver du veta – vilket ansvar din handledare och cheferna har på arbetsplatsen – hur arbetsmiljöarbetet går till och om skyddsombudets roll – ditt eget ansvar under APU -tiden.

Arbetsmiljölagen (AML) AML är en så kallad paraplylag för andra lagar som styr arbetsmiljön. Under AML finns förordningar och föreskrifter som har samma juridiska vikt som själva lagen. Arbetsmiljölagen gäller för de flesta som arbetar och de som gör militärtjänst. Lagen gäller även alla de som genomgår utbildning. Från förskoleklasserna till och med högskolan.

Tobakslagen ”Rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem” (tobakslagen § 2). Samma regler gäller för allmänna lokaler och transportmedel. På vanliga arbetsplatser är reglerna lite annorlunda. Bland annat sägs att ”arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att arbetslokaler i allt väsentligt blir rökfria. Det skall särskilt verkas för att de som vistas på en arbetsplats inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök.”

Arbetsmiljö 09-1.indd 16

09-05-13 18.22.08

Förordningar Arbetsmiljöförordningen (AMF) är den viktigaste bland de förordningar som har betydelse för arbetsmiljön. Viktig är också förordningen om skydd mot olyckor, som innehåller en mängd regler

bland annat om enskildas, myndigheters och kommuners ansvar i samband med brandsäkerhet, större olyckor, flygräddnings- och sjöräddningstjänst, nödsituation i samband med strålning m m.

Föreskrifter En viktig föreskrift är ”Minderåriga i arbetslivet”. Den reglerar vilka arbeten som barn och ungdomar under 18 år får uträtta. Speciellt ska du titta på begränsningarna för arbetstider och hantering av farliga utrustningar.

Utdrag ur lagen om skydd mot olyckor (SFS2003:778): 2 kap. §1 ”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär en fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller för dem som får kännedom att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”

Lag, förordning och föreskrifter om ström Elektrisk ström finns runt omkring oss – i skolan, hemma och på arbetsplatserna. Ibland uppstår fel och vi märker inte alltid farorna. Ström genom kroppen kan vara dödande. Här gäller det att ha kunskaper och veta vad man gör! Du måste därför känna till en del om elfaran, vilka enkla elarbeten du får utföra om du har kunskap – och vilka du absolut inte får göra.

Lag om förbud mot diskriminering I Sverige finns omfattande lagregler som har till uppgift att motverka diskriminering. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt funktionshinder. I särskilda lagar finns också regler om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning samt regler som förebygger kränkande behandling.

Livsfarlig sladd.

EU-regler De regler om arbetsmiljö och säkerhet som EU fastlägger i så kallade direktiv, skrivs in i den svenska lagstiftningen. Ett exempel: En maskintillverkare inom EU måste skriftligt försäkra de nationella myndigheterna om att maskinen är tillverkad enligt standard och direktiv. Maskinen måste också CE-märkas. I och med detta kan tillverkaren sälja maskinen inom EU- (och EFTA-) länderna. Skulle någon skadas av maskinen, kan skadestånd krävas.

Fördjupningar > Regler

Arbetsmiljö 09-1.indd 17

09-05-13 18.22.09

Hur följs reglerna upp? Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket (AV) är den myndighet som ska se till att lag, förordningar och föreskrifter följs. Trots alla regler har de inte räckt för att förmå alla arbetsgivare att låta arbetsmiljöarbetet ingå i den normala verksamheten på arbetsplatserna. Därför har krav på systematiskt arbetsmiljöarbete kommit till. AV kan då koncentrera sin tillsyn på att detta system fungerar. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett lagligt bindande krav från

samhället. Med detta menas att man i ett företag – eller i en skola – systematiskt styr och kontrollerar det egna arbetsmiljöarbetet efter de regler myndigheterna lagt fast.

Systematiskt arbetsmiljöarbete – hur gör man? Arbetsgivaren ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det omfattar fyra steg: planering, genomförande, uppföljning och tillsyn. De regler som gäller för företag gäller också för skolan, men tillämpningarna kan variera.

Planering Ledningen ska upprätta policy och konkreta mål för arbetsmiljön i företaget/skolan. Dokumentet ska behandlas i skyddskommittén och därefter ska all personal informeras. Ledningen ska även fastställa fördelningen av alla arbetsuppgifter, det vill säga vem som gör vad. I detta ingår också vem som ansvarar för olika skyldigheter som till exempel arbetsmiljölagen ställer. Utifrån policy och målbeskrivning ska sedan handlingsplaner tas fram. Där ska stå vad som ska göras i arbetsmiljöarbetet, när det ska göras och vem som ansvarar för varje aktivitet.

Arbetsmiljö 09-1.indd 18

09-05-13 18.22.09

Genomförande Alla arbetsmiljörisker inventeras (kartläggs) och arbetsskador och tillbud utreds och sammanställs. De chefer som leder verksamheten ansvarar för att handlingsplaner och rutiner ses över årligen och att systematiskt arbetsmiljöarbete blir en naturlig del av verksamheten. Alla anställda och elever ska också informeras och utbildas i de arbetsmiljöfrågor som är aktuella.

Uppföljning Uppföljning av arbetsmiljöarbetet ska ske varje år, och så många som möjligt ska medverka. Då kontrolleras att arbetsmiljöarbetet blivit så bra som man tänkt sig, och att alla rutiner fungerat. Erfarenheterna används i det fortsatta arbetet med att förbättra arbetsmiljön. Använd skyddsmask!

Systemtillsyn Arbetsmiljöverket, AV, har en speciell avdelning för inspektion med tio inspektionsdistrikt som kontrollerar att arbetsmiljö och arbetstidslagstiftningen följs på landets arbetsplatser.

Arbetsmiljö 09-1.indd 19

09-05-13 18.22.10

ackommodation 27 alkohol 53 AML 16, 69 anemometer 29 anläggningens innehavare 56 ansvar 22 arbetskläder 37 arbetsmiljöbrott 23 arbetsmiljöförordningen 17 arbetsmiljöinspektionen 24 arbetsmiljölagen 16, 69 Arbetsmiljöverket 24, 30, 73 arbetsolycka 14 arbetssjukdomar 6, 14 arbetsskador 6 arbetsställningar 38 arbetstyngd 38 avfallshantering 89 Barn- och elevombudet (BEO) 31 belastningsergonomi 38 belysningsstyrka 26, 45 bildskärm 41, 44 bra arbetsmiljö 6 brandolycka 46 brandredskapsskyltar 47 brandrisker 46, 57 bröstkompression 68 buller 32

CE-märkning 17, 82

datorarbete 44 datorarbetsplatsen 44 decibel 33 diskrimineringslag 31 drag och värmestrålning 28

ECHA 51 elbehörighet 62 elektriska fält 40 elenergi 55 elevskyddsombud 25 elolycka 66 elöverkänslighet 40 energileverantör 55

ensamarbete 78 erforderlig kännedom 62 EU-regler 17, 82 extra isolering 59 F

farliga ämnen 48 fossila bränslen 90 friskvård 52 föreskrifter 16 företagsbot 23 förgiftning 49 förregling 84 första hjälpen 63

globtermometer 29 gruppledare 80

handlingsplan 18, 20 hygien 36 hygrometer 28 hållbar utveckling 85 hålldon 84 hälsoundersökning 52

icke joniserande strålning 42 informationsergonomi 74 informationssystem 74 infraljud 32 IR-strålning 42

joniserande strålning 42 jordfelsbrytare 60 juridiskt ansvar 22

kartläggning av arbetsmiljön 20 kemiska produkter 48, 50 klimat 28 klimathot 90 koncession 55 kontaktallergi 49 koordinator 80 kostråd 54 kretsloppssamhället 86 krisstöd 63 kränkande särbehandling 30 kvalitetssäkring 69

Arbetsmiljö 09-1.indd 94

09-05-13 18.23.52

laserstrålning 43 livscykel 88 livslängd 88 ljusbåge 57 ljusflöde 26 luftfuktighet 29 luftföroreningar 48 luminans 26, 45 läkarundersökning 52 lösningsmedel 48

magnetiska fält 41 mikroorganismer 36 mikrovågsstrålning 43 miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 92 miljöteknik 92 mobbning 30 mobilsystem 41 målstyrda grupper 80 märkning 50

narkotika 53 nätägare 55 nödstopp 83

oaktsamhet 23 olycksfrekvens 15

perception 75 petskyddade uttag 60 prestationskrav 79 producentansvar 88 produktionsstopp 83 projektarbete 81 psykosocial miljö 76

reach 51 regler för arbetsmiljön 16 rehabilitering 7 riskanalys 82 riskinventering 82 rökning 53 rörelsemönster 39

skadeståndsrättsligt ansvar 22 skolinspektionen 30 skyddsjordning 60 skyddskommitté 25 skyddsombud 25 skyddsstopp 83

slungpsykometer 29 släckmedel 47 smittoämnen 36 straffrättsligt ansvariga 22 stress 78 strålning 42 synergonomi 26, 45 synförhållanden 26 systematiskt arbetsmiljöarbete 18, 70 systemtillsyn 19, 73 säkerhetstänkande 82 T

temperatur 28 termiskt klimat 28 tesla 41 tillsynsmyndighet 73 tinnitus 33 tobakslagen 16 trivsel 76

ultraljud 32 utbrändhet 79 utmattningsdepression 79 utsläpp 87 UV-strålning 42

vibrationer 34 växthuseffekten 90

yttre miljö 85

återvinning 89

Arbetsmiljö 09-1.indd 95