Underha?llsteknik - omslag:Layout 1
15-12-11
14.07
Sida 1
UNDERHÅLLSTEKNIK Faktabok
UNDER HALLS TEKNIK
UNDER HALLS TEKNIK
Läromedlet är skrivet för att ge kunskap i hur underhållsarbetet bör fungera i en modern industri. Boken kan användas för att ge en grundläggande insikt i underhålls- och driftsäkerhetsarbete. Den lämpar sig även för vidareutbildning av personal som arbetat praktiskt med underhållsarbete.
www.liber.se
Best nr 47-01904-5 Tryck nr 47-01904-5-05
PER MÖLLER · JÜRGEN STEFFENS · LIBER
Sid 1-6:Sid
i-vi
15-12-11
14.12
Sida 2
ISBN 978-91-47-01904-5 © 1998, 2006 Jürgen Steffens, Per Möller och Liber AB Omslag: Mats Saldenius, Resultat Grafisk Form & Produktion Grafisk form och layout: Resultat Grafisk Form & Produktion Redaktör: Sture Sahlström Illustrationer: Tecknarjelpen Bildleverantör: IFA – Bilderteam – Ina Agency, omslag Per Westergård sid 8 BMW sid 9 PSDI Norden AB, sid 31, 32, 33 Mecman, sid 122 Nordtec Instrument AB, sid 133 Flir AB, sid 135 SPM Instrument, sid 143, 144 Nordtec, sid 187 Idhammar Teknik AB, övriga bilder Andra upplagan 6 Repro: Exakta AB, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2019
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Sid 1-6
08-05-07
14.43
Sida 3
Förord Under vårt arbete som konsulter inom området underhållsteknik verkar vi inom skilda grenar i svensk industri. Vi har ofta reflekterat över att studie- och utbildningsmaterial för underhållsverksamheten saknats på företagen. När vi under 1997 kom i kontakt med personer som arbetar med att utbilda gymnasieelever inom detta område kunde vi konstatera att även här finns behov av litteratur och studiematerial. Med denna bok och tillhörande arbetsböcker har vi försökt att skapa ett material som är förankrat i den praktiska verkligheten på industrin. Vi har vinnlagt oss om att skriva en bok som ska kunna användas av personal som redan i dag är verksamma inom området såväl som de som ska arbeta med produktion och underhåll i framtiden. Vi vill slutligen tacka Nils Myers för hjälp och granskning. Stina Macklin för korrektur och arbete med illustrationer.
3
Sid 1-6
08-05-07
14.43
Sida 4
Innehållsförteckning 1 En historisk tillbakablick
7
2 Underhåll och driftsäkerhet Beteckningar och definitioner Driftsäkerhet Driftsäkerhetsbegrepp Anläggningseffektivitet Definition av anläggningseffektivitet Underhållskostnader
12 12 14 14 15 16 20
3 Underhållsadministration Systematiserat underhåll Underhållssystemets huvuddelar Underhållssystemets delar
26 26 28 29
4 Fel och Störningar Slitage och åldrande Handhavandefel Bristfälliga eller felaktiga reparationer eller justeringar Bristande eller felaktig rengöring Bristande eller felaktig smörjning
34 35 37 39 39 39
5 Avhjälpande - Förebyggande underhåll Olika sätt att arbeta med underhåll Oplanerat eller planerat underhåll Ett akutarbete inträffar Felsökning Den glömda vinsten
41 41 42 43 45 50
6 Förebyggande underhåll Aktiviteter i det förebyggande underhållet Direkt och indirekt förebyggande underhåll Rengöring Smörjning Tribologi Friktionstyper Slitagetyper Smörjtillstånd Hur tillverkas smörjolja? Hur tillverkas fett? Mängden fett i lager Föroreningar i olja Lagring av olja
53 53 54 55 59 61 62 63 65 67 68 70 72 74
4
Sid 1-6
08-05-07
14.43
Sida 5
Partiklar och reningsmetoder Oljeanalyser TAN-talet/Syratal Inspektioner och tillsynskontroller Metoder för inspektioner och tillståndskontroller Förutsättningar för inspektioner och kontroller Felutveckling Val av tillståndskontrollmetod Inspektioner i praktiken Subjektiva tillståndskontroller Förbättrad subjektiv kontroll Kontrollmetoder Speciella kontroller för verktygsmaskiner Inspektioner och kontroller på elanläggningar Hjälpmedel för inspektion och tillståndskontroll Temperaturmätning Visuell inspektion Övriga inspektionsmetoder Rutiner för inspektioner Arbetssätt vid inspektioner Arbetsmoment vid inspektioner Insamling och administration av FU-åtgärder
74 76 79 81 90 96 98 102 104 104 107 108 124 127 129 130 136 139 145 145 147 154
7 Effektiva reparationer Beredning och planering av underhållsarbetet Besiktningar som är påbjudna av föreskrifter eller myndigheter Akut underhåll - underlag till framtida planering och beredning Planerings och beredningsprocessen Arbetsinstruktioner Felsökningsscheman Reparationsarbetet Säkerhet Demontering Montering Reparationsmetoder
163 163 164 166 168 173 176 177 177 178 179 180
8 Datorn i underhållsarbetet Styr- och processystem Handburna datorer för datafångst Decentraliserade system för tillståndsövervakning
187 187 188 190
9 TPU och TPM Vad är TPU/TPM? Var kommer TPU/TPM in? Varför inför man TPU/TPM?
193 193 194 198
5
Sid 1-6
08-05-07
14.43
Sida 6
Att arbeta med 5 S - ordning och reda Operatörsunderhåll Underhållets arbetssätt Rutiner för operatörsunderhåll
6
199 207 209 218
Sid 7-11 (Kap 1)
08-05-07
14.45
Sida 7
1 En historisk tillbakablick Redan då vi människor började att skapa enkla verktyg och redskap för att förenkla vår tillvaro, stod vi inför valet att sköta om och vårda det vi skapat eller att tillverka nytt då de befintliga verktygen gick sönder. I det förindustriella samhället var vård och underhåll av redskap och hjälpmedel något som alla fick hjälpa till med. I det kalla och mörka Norden användes mycket tid under den långa vintern till skötsel och underhåll av jordbruksredskap, fångstredskap, samfärdsmedel och vapen. Underhållet har genom åren fått en allt större betydelse i samhället. Paradoxalt är det den verksamhet som går ut på att förstöra så mycket som möjligt, som startat utvecklingen av det moderna underhållstänkandet.
Under andra världskriget kopplades möjligheten till framgång på slagfältet till tillgången till fungerande teknik. Så i takt med att allt mer komplex teknik användes så utvecklades underhållet, en utveckling som fortsatte när krigsproduktionen ställdes om till civil massproduktion på 50talet.
7
Sid 7-11 (Kap 1)
08-05-07
14.45
Sida 8
I vårt moderna industri- och informationssamhälle är underhåll av olika tekniska utrustningar en fundamental funktion för att samhället ska fungera som vi förväntar oss. Vi förutsätter och tycker det är helt naturligt att telefonen fungerar, att bussen kommer, att tidningen kommer i brevlådan, att mjölk finns i matvarubutiken, att det inte regnar in i skolsalen etc. Att saker och ting fungerar då vi förväntar oss att de ska fungera beror ofta på om och hur vi sköter och underhåller dem. All teknik kring oss och på våra arbetsplatser kräver underhåll för att fungera. Vi låter oss inte nöja med svaret att ”bussen inte kom för att däcken var utslitna” eller att ” TV-bilden kommer tillbaka om tre veckor då den rostskadade TV-masten som rasade omkull är reparerad”. Tänk, om du bara skulle kunna använda telefonen sporadiskt för att telefonstationen vore trasig. Vi lever tryggt i vårt moderna samhälle i förvissning om att hissen inte störtar till botten då vi åker i den, eller att inte bron, som bussen far över, störtar samman av ren utmattning. Att elektricitet, vatten och telefon finns och fungerar tycker vi är den mest naturliga sak i världen. Många av de saker och funktioner som vi tycker är självklara skulle inte finnas eller fungera om inte de system och de utrustningar de innehåller underhölls på rätt sätt. I dag är underhållsarbete något som ofta sköts av specialiserade yrkesmän.
8
Sid 7-11 (Kap 1)
08-05-07
14.45
Sida 9
Men även personal som kör eller sköter driften av maskiner och tekniska system kommer i kontakt med underhåll, kanske som utförare eller beställare av underhåll. Som framgått av texten så måste många av de saker och företeelser vi har omkring oss underhållas för att fungera. Den här boken kommer mest att handla om underhåll av teknik- och produktionsutrustning i industrimiljö.
Underhållet i Sverige I Sverige är knappt 1 miljon människor verksamma inom den tillverkande industrin och energisektorn. Många av dessa arbetar helt eller delvis med underhåll i sitt dagliga arbete.
9
Sid 7-11 (Kap 1)
08-05-07
14.45
Sida 10
Den andel av personalen inom den svenska industrin som arbetar med underhåll är relativt hög. Det beror på att vi har en mycket högt automatiserad produktion i vårt land. Vi har ersatt arbetskraft med maskiner som behöver skötas och underhållas. Ett bra och väl fungerande underhåll har i många fall varit en bidragande orsak till att vår industri har varit konkurrenskraftig. Underhållet har bidragit till att det varit möjligt att upprätthålla produktionstakten och en hög och jämn kvalitet.
Omvärlden I vår omvärld har man olika nivåer på sitt underhållskunnande. Generellt sett är det en tydlig skiljelinje mellan i-länder och u-länder. I de utvecklade i-länderna är man till största del duktig på att sköta och underhålla sina fabriker och utrustningar. Under 50- och 60-talet var USA ledande i utvecklingen av underhållsfilosofi och underhållsteknik. Tongivande de senaste 20 åren har de japanska tillverknings- och underhållsfilosofierna varit. I Sverige har vi dock en mycket god position inom driftsäkerhet och underhåll.
10
Sid 7-11 (Kap 1)
08-05-07
14.45
Sida 11
I u-länder t.ex. i många afrikanska länder är underhåll en ”bristvara”. Ofta saknas både kompetens och möjligheter att utföra ett bra och ändamålsenligt underhåll. Följden blir ofta att utrustning som är viktig för människors försörjning eller till och med livsnödvändig inte fungerar, exempelvis vattenförsörjning och leverans av andra för uppehället nödvändiga ting. Under de senaste tjugo åren har det i många regioner t.ex. i Asien skett en mycket intensiv kunskapsöverföring i spåren av de stora industriella investeringar som gjorts t.ex. i Kina. De företag som investerar delar med sig av sitt produktions- och underhållskunnande till de bolag som startas i utvecklingsländerna. Denna kunskap spiller sedan över till andra sektorer i samhället vilket kommer hela områden tillgodo.
11
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 12
52 Underhåll Av och driftsäkerhet Beteckningar och definitioner De beteckningar och benämningar som används i underhållsverksamhet finns samlade i en svensk standard SS-EN 133 06. Där beskrivs nomenklatur och definitioner i underhållsverksamheten. Vi kommer i denna bok använda oss av de beteckningar som finns i standarden. Enligt standarden så definieras underhåll på följande sätt: “Kombination av alla tekniska organisatoriska och ledningens åtgärder under en enhets livstid avsedda att vidmakthålla den i, eller återställa den till, ett sådant tillstånd att den kan utföra krävd funktion”
Mål och syfte Målen med att underhålla maskiner och anläggningar är flera. Det övergripande målet är att skapa en anläggning eller maskin som är säker för människorna som arbetar i eller vid den. Utöver det ska anläggningen i sig själv vara säker och slutligen så får ingenting oförutsett hända som kan skada miljön i eller omkring maskin och anläggning. De viktigaste målen med underhållet är alltså att skapa: • personsäkerhet • anläggningssäkerhet • miljösäkerhet När vi ser till produktionen i fabriken eller utrustningen så kan vi formulera kravet på utrustningen på följande sätt:
• Utrustningen skall fungera när den skall fungera! Det vill säga när det är planerat att maskiner och utrustningar skall fungera skall de vara tillgängliga för produktion dvs de skall fungera som planerat. 12
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 13
Detta gäller vare sig man producerar i ett-, två- eller kontinuerligt treskift, dygnet runt. I detta fall skall utrustningen fungera mellan de stopp som är inlagda för underhåll. Förutom att utrustningen är tillgänglig, dvs att den fungerar, så skall den uppfylla följande krav: • den måste kunna producera med den takt eller kapacitet den är byggd eller designad för • utrustningen eller maskinen skall ge rätt kvalitet • produktion skall ske till ”rätt” kostnad. Förutom detta så påverkar underhållet ett par faktorer till i produktionen. En väl underhållen anläggning fungerar bättre än en som är dåligt underhållen. Detta gör att personalen som arbetar i anläggningen inte behöver lägga så mycket tid på att hantera störningar och problem. Det gör att man kan koncentrera sig på det som är värdeskapande för företaget vilket ger en högre organisationseffektivitet. Vidare har en väl underhållen maskin ofta mindre spill och förluster än en som är dåligt underhållen och som kanske läcker ut media eller material. Detta gör att ett bra underhåll ger bättre resurshushållning. Slutligen bibehåller vi värdet på våra maskiner och anläggningar om vi underhåller dem ordentligt. Tänk exempelvis på skillnaden i pris på två begagnade bilar av samma typ och modell från samma tillverkningsår, om den ena inte är underhållen och den andra minutiöst välskött. Så underhållet påverkar också: • organisationseffektivitet • resurshushållning • kapitalvård. Sammantaget påverkar underhåll alltså många faktorer. Värdet av underhållet är därför mycket stort i de flesta företag och organisationer. Givetvis speglas detta värde i de pengar och resurser som företag och organisationer avsätter för underhåll.
13
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 14
Driftsäkerhet Driftsäkerheten är: ”En utrustnings förmåga att kunna utföra krävd funktion under angivna betingelser vid ett givet tillfälle eller under ett angivet tidsintervall förutsatt att erforderliga stödresurser finns tillgängliga” Driftsäkerheten är beroende av funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållsäkerhet. Funktionssäkerhet kan beskrivas som hur ”pålitlig” utrustningen är. Underhållsmässigheten beskriver om och hur det går att rent fysiskt underhålla utrustningen. Underhållssäkerheten är ett mått på hur själva organisationen och logistiken kring underhållet fungerar.
Driftsäkerhetsbegrepp
Det finns några vanliga begrepp inom driftsäkerhetstekniken som är bra att känna till. De vanligaste är MTBF och MDT vilka betyder Mean Time Between Failures och Mean Down Time. I detta diagram ser vi en mätning av drift och stopp för en maskin. Vi kan enkelt mäta och beräkna tiden mellan att felen uppstår ”tid till fel” och tiden då det är fel på maskinen. På engelska benämns detta ”Time Between Failures, TBF” och ”Down Time, DT”. Om vi gör upprepade mätningar och tar medelvärdena från dessa kommer vi att kunna få Medeltid Mellan Fel och Medel Stopptid, på engelska Mean Time Between Failures, MTBF, och Mean Down Time, MDT.
14
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 15
Anläggningseffektivitet En fråga man ofta ställer sig då man arbetar med underhåll är: ”Fungerar underhållet bra?” Svaret på denna fråga får vi om vi tittar på det som underhållet ska resultera i nämligen - anläggningseffektivitet. I en fabrik eller produktionslinje är det mycket viktigt att produktionskapaciteten uthålligt upprätthålls på den nivå man önskar. Detta blir extra tydligt under en högkonjunktur då det går bra för företaget. Ibland är det så att allt som företaget kan producera kan säljas. Ofta uppstår frågan, kan vi inte producera mer än vad vi gör nu? En lösning kan vara att införa utökad skiftgång eller att genom ofta dyra investeringar i maskiner och utrustning, öka produktionskapaciteten. Kan vi inte göra något av ”vi kör för fullt” har vi nått maximalt kapacitetsutnyttjande. Men vi måste vara säkra på att den kapacitet som finns i anläggningen verkligen utnyttjas fullt ut.
Ett verkligt exempel: Ett företag som tillverkar en produkt hade mycket bra orderingång under en period. Till sist var produktionen så högt belagd att man inte kunde köra fler order per vecka än vad man gjorde. Den kritiska delen i produktionen, ”flaskhalsen”, var en grupp maskiner mitt i produktionsflödet. Denna maskingrupp måste alla produkter passera för att bli klara. Maskingruppen kördes i två skift och var bemannad med 12 personer per skift. I företaget fördes en diskussion om att införa ytterligare ett skiftlag till en kostnad av drygt 7 mkr per år, eller att bygga om maskinerna så de kunde producera fortare. Vid en noggrann kontroll av den totala effektiviteten i anläggningen visade det sig att maskinerna stod stilla för omställningar, planerat underhåll och haverier 20 % av skifttiden. Under den tid maskingruppen producerade, så stördes produktionen av återkommande ”småstopp”. Maskinen kördes inte heller i den hastighet den var avsedd att köras i, den kördes mycket långsammare. 15
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 16
Resultatet av detta blev att ytterligare 25% av maskingruppens kapacitet försvann. Av det som producerades var man tvungen att kasta bort 2% på grund av kvalitetsbrister. Den totala anläggningseffektiviteten i anläggningen var inte högre än 53%, dvs anläggningen kördes på dryg halvfart. Resultatet av denna analys blev att man skrotade både investeringsplanen och planerna på att införa ytterligare skift. Man koncentrerade sig istället på att öka anläggningseffektiviteten och därmed kapaciteten. Kostnaden för att göra detta var en bråkdel av de alternativa kostnaderna.
Definition av anläggningseffektivitet De ingående delarna i begreppet anläggningseffektivitet är: • T - Tillgänglighet • A - Anläggningsutbyte • K - Kvalitetsutbyte Anläggningseffektiviteten kallas därför ofta för TAK-faktorn. Även begreppet OEE (Overall Equipment Efficiency) förekommer.
Den principiella uppbyggnaden av TAK-faktorn visas med ledning av nedanstående produktionslinje som ett praktiskt exempel.
16
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 17
Full anläggningseffektivitet
En maskin/linje eller process som körs med fullt anläggningseffektivitet när inga fel, störningar, omställningar, hastighets- eller taktförluster och kvalitetsproblem inträffar. För att kunna fastställa värdet på full anläggningseffektivitet måste man veta: - hur många timmar är personalen på plats och kan köra maskinen, linjen eller processen? - vilken kapacitet har maskinen, linjen eller processen? Beräkningen av ”100% anläggningseffektivitet” är tid x kapacitet. Detta förutsätter dock att det finns order.
Tillgänglighet En maskin, linje eller process ska kunna producera när det är planerat att produktion ska ske. Den tiden som är avsatt
för produktion benämns ofta skifttid eller planerad maskintid. Under skifttiden kommer maskinen i allmänhet inte att producera kontinuerligt. Maskinen stannas för rengöring och planerat underhåll, ibland stannar maskinen för att den går sönder och oplanerat underhåll måste utföras. Dessa stopp benämns ofta som underhållsberoende stopp. Ibland måste maskinen stoppas för att ställas om till nytt produktformat eller ny produktkvalitet samt för att verktyg och slitdetaljer ska bytas. Dessa stopp benämns ofta som produktionsberoende stopp. Därutöver körs inte maskinen då material saknas, man har möten eller att personalen måste ha personlig tid etc. Dessa stopp inträffar på grund av resursbrist.
17
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 18
En sammanfattning visas i nedanstående bild.
Allt detta tar tid, tid som är avsatt till produktion, men när maskinen står stilla kan ingen produktion ske. Det är därför viktigt att alla mätbara stopp registreras. Den tillgängliga produktionstiden är alltså planerad produktionstid minus ställtid, underhållstid och tid för andra större störningar enligt ovan.
T = Tillgänglig tid / Skifttid Anläggningsutbyte
När anläggningen är i drift måste den producera den mängd per tidsperiod som den är tillverkad och köpt för. Detta kallas för den teoretiska produktionskapaciteten. Ofta blir dock det verkliga produktionsresultatet mindre än den teoretiska produktionskapaciteten. Detta beror på att anläggningen eller maskinerna körs i lägre hastighet än den maximala.
Den producerade mängden kan också bli lägre när man har ett antal små korta stopp i maskinen som stör produktionen. Normalt borde dessa korta stopp registreras under T som tillgänglighetspåverkande. Men eftersom detta för
18
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 19
det mesta innebär en avsevärd ökning av registreringsarbetet, redovisas de ofta i form av mängdförluster under A. Som allmän regel gäller ofta att alla stopp längre än 5 minuter registreras under T medan kortare inte registreras, de resulterar i produktionsförluster under A. Förhållandet mellan teoretisk produktionskapacitet och den mängd man producerat på tillgänglig produktionstid kallas för anläggningsutbyte, och betecknas A. Anläggningsutbytet beräknas: A = Verklig producerad mängd / Teoretisk mängd på tillgänglig tid
Kvalitetsutbyte Kvalitetsutbyte Det som vi producerar i vår maskin måste ha fullgod kvalitet för att kunna säljas. Ibland misslyckas man i produktionen med att upprätthålla efterfrågad kvalitet. Man får kvalitetsstörningar, med tillverkade produkter som måste skrotas, kräver efterbehandling eller måste återföras till början av produktionsprocessen. Kvalitetsutbytet är ett mått på förhållandet mellan antal producerade enheter i en maskin ställt mot antalet godkända enheter. Kvalitetsutbytet som betecknas K beräknas på följande sätt: K = Antal godkända produkter / Antal producerade produkter
Verkligt resultat Verkligt resultat Det verkliga resultatet betecknas som total anläggningseffektivitet och beräknas genom att multiplicera T x A x K = TAK.
19
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 20
Nedan visas samma schematiska sammanställning sedd ur ett tidsperspektiv.
Beräkningen av T, A och K och TAK-faktorn framgår av följande sammanställning. Beräkning av TAK-faktor
Bemannad tid
Total anläggningseffektivitet = TxAxK T=
Bemannad tid - stopptid Bemannnad tid
Netto operativ tid
A=
Producerad mängd
Värdeökande operativ tid
K=
Producerad felfri mängd Producerad mängd
Operativ tid
Teoretisk mängd (under operativ tid)
Utnyttjad produktionstid
Underhållskostnader Att utföra underhåll för att nå de målsättningar vi har med underhållsverksamheten kostar givetvis pengar. Men om vi har störningar eller haverier i våra maskiner och anläggningar kommer även andra typer av kostnader att uppstå på andra ställen i företaget. Har vi sådana stora problem i vår maskinpark att vi inte kan leverera produkter till kunderna kommer vi till och med att förlora intäkter. För att kunna styra underhållsverksamheten så måste vi ha kontroll på hela ekonomin kring underhållet och driftsäkerheten.
20
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 21
Kostnader som är direkt förknippade med underhållsarbetet brukar kallas direkta underhållskostnader. Exempel på direkta underhållskostnader är exempelvis kostnader för underhållspersonal och även för produktions-personal som gör underhåll. Kostnaden för alla de reservdelar och det material som förbrukas vid underhåll
av maskinerna utgör direkta underhållskostnader. Även kostnader för underhållsverkstäder, maskiner och verktyg, förråd, dokumentation etc. tillkommer. Ofta sammanställs dessa kostnader i företagets underhållsbudget. För ett stort massa- och pappersbruk kan underhållsbudgeten vara på över 200 mkr/år. När utrustningen inte fungerar som den ska, uppstår indirekta kostnader som kan härledas till underhåll. Dessa kallas för indirekta underhållskostnader.
21
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 22
Exempel på dessa indirekta underhållskostnader är: • övertidskostnader i samband med haverier • kostnader för försenade leveranser • extra arbete vid avvikelser och störningar • kostnader för bristande kvalitet • kostnader för miljöarbete • kostnader för mellanlager • kostnader för maskiner som slits ut i förtid Till detta kommer kostnader för förlorad produktion, dvs. det som aldrig kunde bli producerat för att utrustningen inte fungerade som den skulle. Det är viktigt att man i företaget har en klar bild av förhållandet mellan direkta och indirekta underhållskostnader samt kostnad för förlorad produktion.
Om man inte har detta är risken stor att man satsar för mycket eller för lite pengar på sitt underhåll. Ett exempel. I ett dagligvaruföretag som tillverkar livsmedel hade man i ett antal år försökt att spara pengar på sitt underhåll. Följden av besparingarna blev till sist att man ständigt hade problem i produktionen med maskiner som gick sönder i tid och otid. Dessa haverier, som skedde på de mest olämpliga tider, ledde till förseningar i produktionen. Förseningarna ledde till att kunderna klagade, några bytte leverantör - andra fick rabatter. För att motverka förseningarna fick man hyra in extra distributionsbilar för att köra ut försenade produkter. Vid en genomgång av underhållskostnaderna i företaget fann vi följande: Kostnaderna för förseningarna för det sista året översteg med flera gånger de ”inbesparingar” som gjorts på underhållet de senaste tre åren. 22
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 23
Kontentan av detta är att det alltid går att spara på underhållet. Risken är dock stor att inbesparingen på sikt äts upp av ökade kostnader och förlorade intäkter.
Livstidskostnad/Livstidsvinst Livstidsfaser; Från idé till avveckling Underhållet på en utrustning börjar inte när den är levererad, monterad och tagen i drift, utan långt tidigare. Erfarenheten har visat att det kan vara 1000 ggr dyrare att utföra en förändring på en utrustning när den är i drift, i jämförelse med projekteringsfasen. Utnyttjas underhållserfarenheter när man projekterar en ny utrustning, kommer många problem och därmed kostnader under driftfasen att undanröjas. Förutsättningen för att underhållserfarenheter ska komma den tänkta utrustningen till godo, är att folk med underhållskunskap deltar i upphandlingen.
23
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 24
Om underhållets erfarenheter tas tillvara och nödvändiga modifieringar görs i projekteringen blir kostnaderna för dessa ändringar låga. Så snart ritningar börjar ta form så ökar också kostnaderna för ändringar. När väl underlaget lämnats för upphandling och vi nu kommer på att vissa saker måste ändras stiger kostnaderna dramatiskt. För att inte tala om vad det kostar att modifiera utrustningar under drift. Detta visar att det är kostnaddseffektivt att beakta underhållsaspekterna i ett mycket tidigt skede. Att börja tänka på underhållet när utrustningen är installerad och klar att tas i drift, är alldeles för sent.
Badkarskurvan Den sk. badkarskurvan beskriver kostnaderna under driftfasen, från installation till skrot. I början är kostnaderna höga pga. inkörningsproblem men sjunker och stabiliseras efter en tid. När utrustningen börjar nå slutet av livslängden, stiger kostnaderna igen beroende på utslitning. Kurvan läge bestäms av hur framgångsrik och framsynt man har varit i projekteringen. Dålig kvalitet placerar kurvan högt. God kvalitet placerar kurvan lågt. Det är alltså storleken på ytan under kurvan som beskriver vilka kostnader man fått.
24
Sid 12-25 (Kap 2)
08-05-07
15.23
Sida 25
LCC, Vad är det? Det tekniska inköpet är en komplicerad process mellan köpare och leverantör. De gemensamma ansträngningarna från båda parter avgör om slutprodukten ska bli bra eller inte. Per definition är en bra slutprodukt en som kan utföra allt som köparen har föreställt sig till lägsta totala kostnad under hela livslängden. En detaljerad specifikation är nödvändig, inte bara för köparen, utan också för säljaren. Säljaren vet att kunden vet vad han vill ha. Ingen är betjänt av att sälja en produkt som inte är tillfyllest. Detta skapar ett dåligt rykte för produkten.
Varför införa LCC-begreppet? LCC konceptet ger oss möjligheten att, från teknisk/ekonomisk synvinkel, jämföra olika produktalternativ. Vi kan också bilda oss en uppfattning om, vilka framtida kostnader vi kommer att få genom att välja just denna produkt. Och kanske det viktigaste av allt: Genom att tillfråga underhållet om synpunkter på utrustningen innan den köps ökar engagemanget i dessa led. Hur ofta hör man inte reparatörer klaga på "vansinniga tekniska lösningar"?
Livstidskostnad-Livstidsvinst Företag är inte bara intresserade av kostnader utan snarare av vinst. Därför har man försökt att skapa ett begrepp som visar på vinsten med utrustningen. Istället för att tala om kostnader under hela utrustningens livslängd, talas det istället om den vinst som utrustningen genererar under livslängden. Detta begrepp kallas Life Cycle Profit (LCP). Livstidskostnaden representeras av ytan under badkarskurvan. Genom att komplettera badkarskurvan med en kurva som beskriver de förluster som utrustningen skapar i samband att den ej fungerar tillfredsställande, fås en yta mellan badkarskurvan och nyss nämnda kurva som representerar livstidsvinsten. Ju större ytan är, desto mer lönsam är utrustningen. 25
Sid 26-33 (Kap 3)
08-05-07
15.25
Sida 26
53 Av Underhållsadministration Systematiserat underhåll Att arbeta med underhåll innebär att rätt åtgärd ska göras på rätt sätt i rätt tid av en person med rätt kompetens. Om alla dessa villkor inte uppfylls kommer driftsäkerheten att bli lidande. I en industri med mängder av utrustning och maskiner är det tiotusentals olika saker som ska utföras på rätt sätt för att driftsäkerheten ska upprätthållas. Självklart kan man inte hålla all information om vilka maskiner och komponenter som ska bytas, smörjas, kontrolleras och justeras i huvudet. Vidare finns inte möjlighet att hålla all kunskap
om maskinernas funktion, uppbyggnad och reservdelar i huvudet. Vi måste samla och ordna informationen för att kunna utföra underhållsarbetet på ett systematiserat sätt. Detta görs i underhållssystemet. En av de stora fördelarna med att systematisera arbetssättet är att vi får lättare att arbeta med att ständigt förbättra vår driftsäkerhetsverksamhet. Utveckling av driftsäkerhet kräver tillgång till information, effektivisering av underhåll kräver också information. Informationen måste ha den 26
Sid 26-33 (Kap 3)
08-05-07
15.25
Sida 27
kvalitet som krävs och vara tolkningsbar om vi ska kunna använda den i utvecklingssyfte. Informationen bör även vara lätt tillgänglig för dem som ska nyttja den.
Underhållssystemet Ett underhållssystem kan vara manuellt eller datorbaserat. I vår datortäta värld blir de manuella systemen allt mer ovanliga. Orsaken till detta är att vi vill använda våra personella resurser så effektivt som möjligt. Det manuella systemet kräver administrativa resurser för att skötas och uppdateras. Vidare är datorn helt oslagbar på att sortera och bearbeta data. Något man ofta vill göra när man arbetar med data som kommer från underhållsverksamhet. Idag finns ett 15-tal system på den svenska marknaden. Dessa omfattar allt ifrån mycket enkla PC-baserade system avsedda för en användare, till stora omfattande specialsystem. Priset kan variera från ett par tusen kronor till miljoner kronor, beroende på funktionalitet i systemet och hur många användare som ska använda systemet. Vissa system är helt specialiserade underhållssystem, andra är delsystem i s.k. affärssystem, som har moduler för ekonomi, material- och produktionsstyrning etc.
27
Sid 26-33 (Kap 3)
08-05-07
15.25
Sida 28
Underhållssystemets huvuddelar Ett underhållssystem omfattar oftast följande huvuddelar: • maskin- och anläggningsregister • arbetsorder • underhållsplanering och beredning • administration av förebyggande underhåll • dokumentationssystem • reservdelsregister • förrådssystem • inköpssystem • uppföljning och statistik.
Dessa moduler är i de flesta fall integrerade med varandra. De kan kommunicera med varandra och med andra system i verksamheten t.ex. ekonomisystemet i företaget.
Indata till underhållssystemet Data till systemet får man samla in från olika källor. Dessa kan vara; manualer och handböcker, underhållsinstruktioner, ritningar, smörjscheman samt sist men inte minst, från produktions- och underhållspersonal med erfarenhet av utrustningen. 28
Sid 26-33 (Kap 3)
08-05-07
15.25
Sida 29
Underhållsystemets delar Anläggningsregistret Basen för underhållssystemet är anläggningsregistret. Detta är en förteckning över all utrustning i fabriken eller anläggningen. För att kunna identifiera utrustningen måste den ha ett id-nummer. Det kan vara antingen en beteckning på den placering maskinen har - ett platsnummer, ett objektummer eller ett identitetsnummer - ett maskin idnummer. De data som läggs in i anläggningsregistret är t ex maskinens fabrikat, typbeteckning tillverkningsår, tekniska data och eventuellt de ekonomiska data som finns tillgängliga för maskinen. Dessa data kan man ha nytta av att snabbt komma åt, exempelvis vid ett haveri eller driftstopp, om man måste kontakta maskinleverantören för att diskutera hur maskinen ska repareras.
Förebyggande underhåll Till maskinens ”identitetsnummer” knyts all information om hur det förebyggande underhållet för maskinen ska ske. Den information vi måste ha för att sköta det förebyggande underhållet på rätt sätt är följande: Information om vad som ska underhållas, t.ex. ett rullager. En beskrivning över vad som ska utföras, t.ex. kontroll eller smörjning av lagret. Med vilket intervall detta ska ske, vid fast tidsintervall eller då vissa kriterier har uppfyllts, exempelvis efter viss driftstid. Skall underhållsåtgärden ske under drift eller när maskinen är stoppad? Detta är viktigt att känna till för att vi ska kunna planera underhållet. Vi måste också ha information om vem som ska utföra uppgiften.
29
Underha?llsteknik - omslag:Layout 1
15-12-11
14.07
Sida 1
UNDERHÅLLSTEKNIK Faktabok
UNDER HALLS TEKNIK
UNDER HALLS TEKNIK
Läromedlet är skrivet för att ge kunskap i hur underhållsarbetet bör fungera i en modern industri. Boken kan användas för att ge en grundläggande insikt i underhålls- och driftsäkerhetsarbete. Den lämpar sig även för vidareutbildning av personal som arbetat praktiskt med underhållsarbete.
www.liber.se
Best nr 47-01904-5 Tryck nr 47-01904-5-05
PER MÖLLER · JÜRGEN STEFFENS · LIBER