SKRIVFÖRSTÅELSE 1 FÖRDJUPNING
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄS
SKRIVFÖRSTÅELSE 1 FÖRDJUPNING
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
Genom serien Skrivförståelse får eleverna lära sig hur de kan utveckla och förbättra sina texter. Det som är unikt för läromedlet är att uppgifterna till stor del tar utgångspunkt i elevernas egna texter. Skrivförståelse 1 finns i två nivåer: Grund och Fördjupning. De båda böckerna bygger till stor del på samma innehåll och har en jämlöpande struktur men skiljer sig ibland i svårighetsgrad beroende på vilket avsnitt som behandlas.
ELEVBOK
Skrivförståelse 1 Fördjupning används av elever som redan kan sin basgrammatik och som behöver mer avancerade genomgångar och uppgifter för att arbeta vidare med sitt språk. Läromedlet ger eleverna kunskaper om till exempel satsers uppbyggnad, nominalisering, precist språk och textbindning.
Eleverna får även lära sig att planera och strukturera längre texter och att anpassa språket efter situation och mottagare.
DIGITALT LÄROMEDEL
I det digitala läromedlet finns extraövningar till varje moment, utmaningar och facit. Här finns också en checklista som eleven och läraren kan använda tillsammans för att följa upp elevens skrivande formativt.
Interaktiva övningar
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktion: Liza Greczanik
Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard
Omslag: Johanna Szemenkar Remgard
Art.nr 44539
ISBN 978-91-44-17810-3
Upplaga 1:2
© Författaren och Studentlitteratur AB 2022
Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2024
2. Grundläggande byggstenar
Innehåll
3.
Att
8. Uppslagsdel
Begreppsordlista
Digitala genomgångar
Ordklasser
Satsdelar
Skriva ihop eller isär?
Svårstavade ord – Har det egentligen någon betydelse hur vi stavar?
Synonymer – ett varierat språk
De/dem/det/den
Syftningsfel
Innan du börjar …
Välkommen till ditt nya läromedel! Skrivförståelse 1 Fördjupning ingår i en serie som består av tre böcker:
Skrivförståelse 1 Grund, Skrivförståelse 1 Fördjupning och Skrivförståelse 2.
Ordet läsförståelse är säkert något du känner igen. Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Att läsa och förstå (2016) handlar läsförståelse om ”att kunna läsa, förstå, tolka och tala om olika texter, både eftertänksamt och kritiskt”. Men skrivförståelse, vad är det? Att förstå vad man skriver? Ja, kanske det, men framför allt att förstå varför man väljer att skriva som man gör och hur man uttrycker det man vill i skrift.
Skrivförståelse är alltså att förstå
• hur man kan utveckla och förbättra sina texter
• hur man i skrift uttrycker sig på ett begripligt och tydligt sätt
• hur man skriver i olika sammanhang och för olika mottagare
• vad som utmärker en skickligt skriven text.
Man kan säga att det finns två typer av grammatik: hjärnans grammatik som du tillägnar dig per automatik när du som liten lär dig ditt modersmål och bokens grammatik som är beskrivningarna som finns i din grammatikbok.
Hjärnans grammatik är den som gör att du kan formulera korrekta meningar, utan att du ens tänker på det. Det är också den som gör att du oftast både kan förstå och själv kan göra dig förstådd, även gällande sådant som inte är grammatiskt korrekt. I meningen Henne gilla tomte komma i julaftonet är inte ett enda ord regelrätt använt, men det går ändå att förstå innebörden: Hon gillar att tomten kommer på julafton. Ganska fantastiskt, eller hur?
Även om vi förstår meningen ovan är det trots allt enklare att förstå sådant som är grammatiskt korrekt. Syftet med gemensamma skrivregler är att underlätta för läsaren och att nå en bredare läsekrets. Alla som kan det svenska språket delar samma skriftspråk. Det innebär till exempel att du kan förstå en text som skrevs på svenska för 50 år sedan eller att en student som studerar svenska i skolan på andra sidan jordklotet kan förstå en text skriven av dig.
Ikonerna i boken betyder:
Bokens grammatik ger dig ett metaspråk, alltså möjligheten att kunna prata om språket och därmed också utveckla det. Det är denna utveckling av ditt skriftspråk som detta läromedel fokuserar på. Avsnitten i den här boken lär dig systematiskt hur du kan förbättra dina texter med hjälp av genomgångar och korta beskrivningar med tillhörande konkreta övningsuppgifter.
Återkommande i avsnitten är fyra typer av uppgifter. På nivå 1 och 2 testar du om du har förstått områdets grunddrag. På nivå 3 får du sedan möjlighet att arbeta med en egenproducerad text och slutligen kommer nivå 4 som innebär arbete med en kamrat. Här arbetar ni vidare med området med stöd av varandra. En del avsnitt innehåller också en extra, lite mer lättsam, uppgift som ger tillfälle att tänja på de språkliga gränserna och leka med språkbruket. Läromedlet innehåller dessutom ett par fördjupningsuppgifter, så kallade utmaningar. Behöver du öva ytterligare finns det ännu fler övningar i det digitala läromedlet, vilka markeras med en molnikon.
Uppgifter som endast kräver kortare svar har tillhörande skrivrader att skriva på. När uppgiften kräver ett längre svar skriver du på ett separat papper eller på datorn. Om du ska arbeta med en text du skrivit tidigare är uppgiften markerad med en grön datorikon.
Det första avsnittet i läromedlet heter ”Bygg din portfolio”. En portfolio är en mapp i vilken du sparar dina texter. Det här läromedlet bygger delvis på att du arbetar med egenproducerat material. Du kan välja att arbeta med texter som du tidigare skrivit i skolan, men du ges här möjligheten att skapa en eller flera nya texter (se s. 7) att utgå från under ditt arbete med att fördjupa din skrivförståelse.
Träna mer i det digitala läromedlet. Logga in med hjälp av koden på bokpärmens insida.
PORTFOLIO
Använd en portfoliotext eller en text som du har skrivit tidigare i skolan.
Skrivförståelse 1 Fördjupning ingår i en serie som består av tre delar. De två första delarna, Skrivförståelse Grund och Skrivförståelse Fördjupning, har en jämlöpande struktur. Vissa avsnitt är identiska i båda delarna, medan andra är olika beroende på områdets svårighetsgrad. Tanken är att Grund och Fördjupning ska kunna användas parallellt av olika elever i samma klass. Båda läromedlen följer samma mönster. Skrivförståelse 1 Fördjupning utgår från ett läge som passar de elever som redan kan sin basgrammatik och behöver mer avancerade genomgångar och uppgifter. Detta läromedel är också lite längre och innehåller fler utmaningar. Skrivförståelse 1 Grund innehåller mer grundläggande grammatik och fokuserar på att ge en god grund för ett mer utvecklat skriftspråk. Skrivförståelse 2 innehåller utökade skrivövningar med fokus på att träna olika texttyper. Denna del fungerar bra för alla elever, oavsett om du har arbetat med Grund eller Fördjupning
Lycka till med ditt skrivande och arbetet i Skrivförståelse 1 Fördjupning !
Pia Davidsson, lärare och läromedelsförfattare
Bygg din portfolio
En portfolio är en mapp i vilken du sparar dina texter. Det här läromedlet bygger delvis på att du arbetar med egenproducerat material. Om du vill kan du arbeta med texter som du tidigare har skrivit i skolan. Ett annat alternativ är att du skapar en eller flera nya texter som du kan använda i arbetet med den här boken.
Nedan följer fyra förslag på skrivuppgifter som du kan utgå från om du vill skriva en ny text. Samtliga uppgifter bygger på att du ska skriva ett bidrag som ska publiceras i den fiktiva ungdomstidningen Resonemang.
PORTFOLIO Skrivuppgift 1
Rubrik: Stad eller landsbygd?
Är du uppvuxen i en storstad eller på landet?
Vad är det bästa med området du växte upp i? Om du får barn i framtiden, var skulle du vilja att de växer upp? Resonera om för- och nackdelar med att växa upp på olika ställen.
Ge exempel från din egen erfarenhet. Dra en slutsats av ditt resonemang.
PORTFOLIO Skrivuppgift 2
Rubrik: Det skrivna ordet och jag
Varje dag möter vi det skrivna ordet. Vi läser skyltar, menyer och sms samtidigt som vi själva skriver meddelanden och anteckningar. Hur skulle du beskriva ditt förhållande till text? Vad och hur mycket läser du under en dag? I vilka sammanhang skriver du? Beskriv på vilket sätt du möter text i din vardag. Ge exempel från din egen erfarenhet. Dra en slutsats av ditt förhållande till det skrivna ordet baserad på din beskrivning.
PORTFOLIO Skrivuppgift 3
Rubrik: Intryck från min favoritplats Hur skulle du beskriva din favoritplats för någon som aldrig har varit där? Är den utomhus eller inomhus? Brukar du vara där ensam eller finns det andra där? Vad är det som gör att du uppskattar just detta ställe?
Beskriv din favoritplats. Utgå inte bara från synintryck utan skildra även dofter, ljud och smak.
PORTFOLIO Skrivuppgift 4
Skriv en sammanfattning av informationstexten om Lund som finns i det digitala läromedlet. Texten ska vara 150–200 ord.
4 Textens funktion
Anpassning till textens funktion
Alla texter vi skriver är på något sätt anpassade till vad de ska användas till, alltså sin funktion. Naturligtvis är en text delvis formad utifrån skribentens kunskap om såväl ämnet som själva skrivandet, men i detta avsnitt fokuserar vi på texters anpassning till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Längre fram i boken finns ett avsnitt som handlar om skrivprocessen, men innan du börjar med själva skrivandet behöver du ha koll på textens funktion.
Syfte:
Varför skrivs texten? Vad är det för texttyp (genre)?
Om du till exempel ska tycka till om en film du har sett skriver du en recension enligt recensionens särskilda mönster. En recension behöver innehålla både fakta om filmen och din personliga åsikt.
Mottagare:
Vem ska läsa texten? Vilken språklig nivå ska du ha? Hur insatt är mottagaren i ämnet?
En lärobokstext riktad till 8-åringar ser annorlunda ut än en text om samma ämne skriven för gymnasiestudenter. På samma sätt uttrycker du dig olika om du skriver ett sms till en nära vän eller till din lärare.
Kommunikationssituation:
I vilket sammanhang ska din text läsas?
Är den en del av ett större sammanhang, till exempel en artikelserie, eller är det ett svar på något? Är det kanske ett talmanus som ska läsas högt? Kommunikationssituationen påverkar textens utformning.
Stilnivå
Att ha en bra språklig stil, vad innebär det egentligen? Det är till viss del jämförbart med en persons klädstil, eftersom även den delvis styrs av sammanhanget och delvis av vår personliga smak. En del gillar rödblommigt medan andra föredrar ljusgrått. Båda färgvalen fungerar fint i klassrummet, däremot passar det inte att komma i badkläder till lektionen oavsett färg. Klädval ska skapa en sammanhållen enhet, fungera i sammanhanget och samtidigt signalera vem du är. Tänk likadant när du skriver en text: det är viktigt att hålla samma språkliga stilnivå genom hela texten, samtidigt som stilen är anpassad efter sammanhanget och framhåller dig på ett bra sätt.
Vi kan urskilja tre stilnivåer: hög, neutral och låg. Textens syfte, mottagare och kommunikationssituation avgör vilken stilnivå du ska välja.
Hög stilnivå
Hög stilnivå kännetecknas av invecklad satsbyggnad, gammaldags ordval och opersonligt tilltal. Denna stil återfinns bland annat i myndighets- och lagtexter, men kan ibland användas när någon vill uttrycka sig väldigt formellt och högtidligt till exempel i ett försök att få respekt. Eftersom denna stil har ett snävt användningsområde och inte passar de vanligaste texttyperna bör du undvika att använda den, både på ordnivå och meningsnivå.
Exempel på ordnivå: skall, ty, ej, aderton, voro
Exempel på meningsnivå: Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt. Ur Lag (2014:303)
Neutral stilnivå
Neutral stilnivå eller mellannivån är den stil som ofta används i vetenskapliga rapporter och nyhetsartiklar, och också den som är vanligast i skolsammanhang. Den är ganska formell, utan att bli högtravande. Denna stil kännetecknas av klarhet och tydlighet. Detta är den stilnivå du bör hålla när du skriver texter för en mer allmän läsare.
Exempel på ordnivå: diskutera, följaktligen, barn, efterfrågan
Exempel på meningsnivå: När jag läser boken om vegetarisk mat av Anna Hansson slås jag av dess tydliga upplägg. Informationen presenteras på ett intresseväckande sätt och de smakfullt utvalda bilderna förhöjer läsupplevelsen.
Låg stilnivå
Låg stilnivå är en vardaglig, talspråklig stil. Den innehåller slang, svordomar och alternativa stavningar och har ett mycket personligt tilltal. Denna stil kan till exempel användas i personliga anteckningar eller privata chattar med kompisar, men inte för större läsargrupper.
Exempel på ordnivå: dom, ok, jävlar, jättebra, vgd, para
Exempel på meningsnivå: Igår kolla vi på teve och då såg vi på en svinläskig film. Dom hade filmat den i skogen, så det verka som om dom gått vilse å va helt lost, fast det hade dom inte på riktigt. Jag käka popcorn och min syrra drack Cola.
Övningar
NIVÅ
1
1. Ringa in de ord som passar i en text skriven på en neutral stilnivå.
föreskrift förfrågan gosse avföring information anhängiggöra
doktor ty skall megastor hävda ifrågasätta
diskutera föranstalta datormus hon utebliven pensionär
2. I följande utdrag gömmer sig en del ord som inte är anpassade till en neutral stilnivå.
Markera dessa och byt ut dem mot stilistiskt bättre synonymer.
Under vårterminen arbetar både lärare och elever fokuserat för att färdigställa alla kurser.
I vissa årskurser skrivs det nationella prov. En del utav eleverna blir sjukt stressade och börjar råplugga matte. Andra tar det mer chill och litar på att deras höga närvaro och aktivitet under lektionerna givit dom en stabil grund att stå på. Ytterligare några skiter i det för de skall skriva högskoleprovet till hösten istället.
NIVÅ 2 Nedan följer fyra ordspråk som skrivits om till en hög stilnivå. Vilka är ordspråken?
1. Ett långtgående skeende kurerar omsider samtliga blessyrer.
2. Usla meteorologiska utsikter finnes icke, allenast bristfälliga textila attiraljer.
3. Av förekommen anledning bedes till flykt, då detta anses överlägset i förhållande till det alternativa tillkortakommandet med värjliknande föremål.
4. Sannfärdighet är den beskaffenhet som är mest prominent kvarstående.
3
Arbeta med egenproducerad text PORTFOLIO
Välj en av texterna i din portfolio eller något du tidigare har skrivit i skolan. Kontrollera att texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Ändra eventuellt ord, fraser och meningsbyggnad som inte överensstämmer med textens stilnivå.
NIVÅ 4
Arbeta med en kamrat
Leta upp två olika textutdrag som exemplifierar en hög stilnivå, till exempel lagtexter eller myndighetstexter. Skriv om dessa så att texterna hamnar på en stilistisk mellannivå med er klass som mottagare. Testa sedan att byta mottagare till en förskoleklass. Nedan finns ett exempel på hur detta kan se ut.
Vilka ändringar har ni gjort? Varför valde ni dessa? Skriv ner era tankar.
Exempel:
Utdrag ur Brottsbalken Kap 1. 1 § Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet. Lag (1994:458).
Denna text har en avancerad meningsbyggnad och innehåller avancerade ord (balk, författning, föreskrivet).
Med en gymnasieklass som mottagare: Brottsbalkens första stycke informerar om att i denna del av lagboken beskrivs olika typer av brott och vilka straff dessa ger.
Denna text innehåller fortfarande några avancerade fraser (till exempel brottsbalkens första stycke) men har en enklare meningsbyggnad.
Med en förskoleklass som mottagare: Här står det vad som är förbjudet att göra och vilket straff man kan få.
Denna text är kortare och innehåller inga avancerade ord. Meningsbyggnaden är av enklare slag.
stilnivå – hög
stilnivå – mellan
stilnivå – låg
Det informella talspråket kontra det
formella skriftspråket
Visst är det spännande att vi faktiskt behärskar två olika varianter av det svenska språket? Dessa två varianter skiljer sig såväl i ordval och uttal som i meningsbyggnad och struktur. Den ena varianten är talspråk , alltså det vi använder när vi talar, och den andra är skriftspråk som vi nyttjar när vi skriver.
I vårt digitala samhälle är tal och skrift tätt sammanlänkade. Det ökade skrivandet leder till att vi pratar mindre dialektalt och vårt uttal ligger närmare skriftspråket. Samtidigt syns en ökad användning av talspråk i skrift, eftersom mycket av det vi skriver är personliga små meddelanden riktade till en eller ett fåtal personer.
En glidande skala
Ofta talar man om informellt och formellt språk . Det är inte antingen det ena eller det andra, utan det handlar om en glidande skala av mer eller mindre formellt språk, där mycket formellt språk kännetecknas av en hög stilnivå och informellt språk av en låg stilnivå.
informellt språk
1
Min mossa e dj-vligt chill. 2
Min morsa är jättecool.
3
Min mamma är väldigt bra att ha och göra med.
4
Min mor är mycket trevlig.
formellt språk
5
Min moder är i hög grad resonabel.
Den informella talspråkliga stilen, som vi använder när vi kommunicerar skriftligt med vänner och familj via chattar och sms, påverkar oss och har en tendens att smyga sig in i skriftspråket även när vi skriver mer formellt.
Det är inte alltid enkelt att avgöra om ett ord passar i ett sammanhang. Är du osäker på om ett ord hör hemma i din text kan du kontrollera ordet på webbadressen svenska.se. Här får du tillgång till Svenska Akademiens tre ordböcker: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
Informellt språk
Informellt språk använder vi i mer avslappnade och privata sammanhang. Det kan användas för att markera gemenskap och närhet, till exempel när ett kompisgäng har egna gemensamma ord och uttryck.
Eftersom ett informellt språk signalerar en nära personlig relation passar det inte när vi skriver i skol- eller yrkessammanhang. Huvudregeln är att du aldrig ska använda det informella språket när du skriver texter med en eller flera okända mottagare, alltså i princip alla texter som produceras utanför din familj och vänskapskrets.
Här följer några kategorier av ord som bör undvikas i skrift.
Ord
som bör undvikas i skrift
Talspråksformer:
Exempel: medans (medan), våran (vår), eran (er), förens (förrän), asså (alltså), min egna dator (min egen dator), denna vännen (denna vän), sånt (sådant), mej (mig), dom (de/dem), vicken (vilken)
Reduktion:
Reduktion betyder minskning, det vill säga att något förenklas eller tas bort.
Exempel: Katten gilla grädde. (Katten gillade grädde), Kommeru? (Kommer du?)
Dialektala ord:
Exempel: Jag vart trött. (blev) Det är görvarmt ute. (väldigt varmt)
Bonden hämtade den överfyllda rullebören. (skottkärran)
Slanguttryck:
Exempel: tjej, impa, cool, ba, jätte-
Starkt värdeladdade ord och känslouttryck:
Exempel: Vattnet är EXTREMT kallt!!! (Vattnet är väldigt kallt!)
Nätspråk:
Det finns ett flertal nätspråksvarianter som använder förkortningar, byter ut bokstäver mot siffror eller innehåller medvetna felstavningar.
Exempel: idk (I don’t know, jag vet inte), vgd (Vad gör du?), 4U (for you), lixom (liksom)
Emojier: Grafiska symboler som visar känslor och förstärker meddelanden.
Exempel: Du kommer att vinna stort! (Emojin visar att skribenten använder en skämtsam ton.)
Du kommer att vinna stort! (Emojin visar att skribenten också hejar på och tycker att mottagaren är stark och ska kämpa.)
Formellt språk
Det som utmärker vårt formella skriftspråk är att vi följer allmänna skrivregler och normer. Det gör texten tillgänglig för läsaren oavsett hur vårt mer privata ordförråd och uttal ser ut. Skrivsituationen ställer dessutom högre krav på tydlighet, eftersom skribenten inte ges möjlighet att använda kroppsspråk och röst för att förtydliga sitt budskap.
Formellt språk används också i muntliga situationer: En nyhetsuppläsare behöver göra sig förstådd av den breda allmänheten. En lärare vill vara en språklig förebild för sina elever. Du vill ge ett gott intryck och skapa förtroende under en arbetsintervju.
Förutom att undvika det informella språkbruk som nämnts tidigare, finns vissa uttryckssätt som kännetecknar ett mer formellt språk.
Det formella språkets kännetecken
Opersonligt:
Texten ska ha en allmängiltighet; det vill säga den ska passa många olika läsare.
Exempel: Många hundägare upplever … (Jag äger en schäfer och precis som jag tycker många …)
Sakligt:
Texten ska vara faktainriktad. Det ska vara tydligt vad som är hämtat från andra källor och vad som är skribentens egna tankar och åsikter. Det kan visas med hjälp av konkreta exempel, citat eller källhänvisningar.
Exempel: Enligt miljöaktivisten Greta Thunberg borde vi lyssna mer på forskarna.
Precist:
Försök att använda så exakta ordval som möjligt. Det minskar risken för missförstånd av din text.
Exempel: Polisen stoppade ner sitt vapen i hölstret. (det speciella fodralet för pistolen)
Passiv verbform:
Passivformen känner du igen eftersom den slutar på -s eller -es.
Aktiv sats: Ordföranden startar mötet.
Passiv sats: Mötet startas av ordföranden. Använd passivformen när subjektet är oklart.
Exempel: Utvandringen till USA inleddes på 1800-talet. (Man inledde utvandringen till USA på 1800-talet.)
Övningar
NIVÅ 1 Skriv den korrekta skriftformen eller ge en mer formell synonym till orden.
vassego skit(kul)
åsså kille nåra blitt fresten gympa asgarv dagis syrra stålar plugga dej mycke
NIVÅ 2 Hitta de informella formuleringarna och ändra dem till ett mer formellt skriftspråk.
Enligt historikern Olivia Kanel levde många männskor i fattigdom å många dog av sjukdomar under slutet av 1800-talet. Som väntat lyfter man inte upp detta i litteraturen utan bara sånt som var superbra med Sverige. Så på grund av att befolkningen i Sverige var fattig under denna tiden flytta många svenskar till Amerika.
NIVÅ 3 Arbeta med egenproducerad text PORTFOLIO
Välj en av texterna i din portfolio eller något du tidigare skrivit i skolan. Kontrollera språket i texten. Ändra ord, uttryck och meningsbyggnad som hör till det informella språkbruket eller inte överensstämmer med det svenska språkets allmänna skrivregler och normer.
NIVÅ 4
Arbeta med en kamrat
Utgå från diagrammet som visar den glidande skalan från mycket informellt till mycket formellt språk. Placera först in meningarna nedan i lämplig bubbla på skalan i var sitt diagram. Försök sedan formulera mer och mindre formella varianter av samma meningar och skriv in i diagrammen.
Shunon e galet kokobäng.
Konfektyrer av den yppersta sort.
Det är en vacker sommardag.
informellt språk formellt språk
= precist språk
Precist språk
Att använda ett precist språk betyder att du ska uttrycka dig klart och tydligt. När du skriver en text av vetenskaplig karaktär får det inte finnas några tvetydigheter, utan texten ska genomsyras av lättfattlighet och exakthet . En tumregel är att koncentrera språket utan att reducera det. Här följer några tips på hur du gör just detta.
Tips för ett precist språk
Använd utbyggda nominalfraser
Bruden var klädd i vitt och hon var vacker./Den vitklädda bruden var vacker.
Använd nominalisering
Efter att de hade gift sig/giftermålet, åkte de på smekmånad till Bali.
Använd facktermer/korrekta definitioner
Polisen stoppade ner sitt vapen i det speciella fodralet för pistolen/hölstret
Undvik småord som inte tillför ytterligare information
Morgonen därpå så arbetade vi som om våra liv stod på spel.
Undvik onödiga värdeladdade förstärkningar
Rapporten var extremt intressant.
Undvik vaga pronomen
Vissa anser att man inte ska börja skolan före klockan tio, eftersom man är morgontrött.
Byt ut vissa och man mot mer specifika substantiv eller pronomen: Rektorerna på kommunens gymnasieskolor anser att deras elever inte ska börja skolan före klockan tio, eftersom tonåringar är morgontrötta.
Undvik informella uttryck, talspråk och slangord
Jag pallade inte arbeta längre den dagen, utan gick hem. (orkade)
Undvik upprepningar
Jag kan inte komma på festen idag eftersom jag måste sitta barnvakt och därför kan jag inte komma på festen
Undvik irrelevant information och oviktiga detaljer
Under gårdagens presskonferens med Folkhälsomyndighetens chef, som har en hund och två undulater, redogjorde hon för det senaste vaccinationsprogrammet.
Understruket
Övningar
NIVÅ
1 Vilken formulering är tydligast och mest precist uttryckt: A eller B?
Använd dig av tipsen i rutan på s. 32. Förklara ditt val.
1. A Vetemjölspåsens innehåll är okänt.
B Det är inte känt vad påsen med vetemjöl innehåller.
2. A Professor Larsson menar på att det skulle kunna vara möjligt att starta upp ett program som riktar in sig på grundskolan.
B Professor Larsson menar att möjligheten att starta ett grundskoleinriktat program finns.
3. A När Allsvenskan drog igång var man extremt taggad på att spela fotboll hos det andra laget.
B När Allsvenskan startade var spelarna väldigt motiverade inför bortamatchen.
4. A Ingen av de andra som är med i skidtävlingen förstår, men skiddrottningen upplever att det är svårt att handskas med stressen och pressen när det är dags för tävling.
B Övriga deltagare förstår inte, men skiddrottningen upplever svårigheter att hantera stress och press i samband med tävling.
5. A Det var redan julaftonskväll när den skäggiga tomten kom hem till oss.
B På julaftonskväll när tomten med skägg kom hem till oss var det redan kväll.
Studera utdraget från texten Ge oss mer kött i skolan – gärna svenskt kött
1. Skriv ner minst tre goda exempel på precist språk som skribenten använt sig av.
2. Kan du ge något konkret förslag på en språklig förbättring? Utgå från tipsen på s. 32.
Det finns de som säger att köttproduktionen släpper ut för mycket växthusgas och att vi måste äta vegetariskt för miljöns skull. Men kött som produceras i Sverige har mycket lägre miljöpåverkan än kött från andra länder. Proteinrika vegetariska livsmedel (till exempel bönor och soja) kräver ofta mycket plats och energi att produceras och detta kan ha minst lika stor inverkan på miljön som köttproduktion. Dessutom kan sådana odlingar kräva att man skövlar skog som är viktig för miljön och många vegetariska livsmedel kan inte produceras i Sverige och frakten ger också utsläpp.
Så avslutningsvis tycker jag att det är bättre för oss barn som behöver god lunch för bra energi att klara skolarbetet och mer kött i skolan är bra för både miljön, hälsa och ekonomi.
Dessutom är det helt klart att om vi fick mera kött till lunchen skulle det ätas mer och slängas mindre!
NIVÅ 3
NIVÅ 4
Arbeta med egenproducerad text PORTFOLIO
Utgå från en av texterna i din portfolio eller något du tidigare skrivit i skolan. Gå igenom den och gör förbättringar enligt tipsen ovan.
Arbeta med en kamrat
Läs varandras bearbetade texter från nivå 3. Är språket i era texter klart, tydligt och precist? Vilka av tipsen på s. 32 har ni använt er av? Finns det utrymme för ytterligare förbättringar? Om ja, vilka?
LEKDAGS!
Skriv varsin text på några meningar i vilka ni byter ut en del av subjekten mot pronomenet man Läs varandras texter och se om ni kan klura ut vilka de utbytta orden är.
Exempel: Man lade ner fler kryddor i grytan och tog sedan fram en sked för att smaka. = kocken
Beskriv några facktermer. Se om din kamrat kan lista ut vilka ord du beskriver.
Exempel: Att vidareutbilda sig för att bli bättre på någonting som man arbetar med = kompetensutveckling
Utmaning
Träna
på att uttrycka dig med ett precist språk
PORTFOLIO
Har du gjort skrivuppgift 4 i avsnittet Bygg din portfolio? Om ja, ta fram den. Om nej, utgå från valfri text som är cirka 500 ord och skriv en sammanfattning av denna på 150–200 ord.
Steg 1: Utgå nu från din sammanfattning på 150–200 ord och skala ner den till 75 ord. Använd dig av de tips som finns i avsnittet Precist språk på s. 32.
Steg 2: Klarar du att korta ner din text ytterligare? Utgå nu från din sammanfattning på 75 ord och skala ner den till 35 ord.
Steg 3: Nu har du en text bestående av 35 ord. Stryk under de 5–10 ord som du tycker är de allra viktigaste för att på ett så korrekt sätt som möjligt återge originaltexten.
Steg 4: Jämför och diskutera texterna med en kamrat!
Skrivförståelse 1 FÖRDJUPNING
VÄGEN TILL ETT BÄTTRE SKRIFTSPRÅK
Skrivförståelse är en läromedelsserie som fokuserar på skrivandet som hantverk. För att ge eleverna den skrivförmåga som förväntas vid fortsatta studier och i arbetslivet behövs fokuserad skrivträning.
Skrivförståelse vill sätta ljus på det skrivtekniska arbetet och ge eleverna kunskaper som kan hjälpa dem att utveckla sina texter. En central utgångspunkt, som går som en röd tråd genom seriens tre böcker, är att eleverna ska förvärva ett metaspråk som de kan använda för att sätta ord på språket och skrivprocessen.
Målet med Skrivförståelse är att ge eleverna en god skrivförståelse. Men, vad är det egentligen?
Med en god skrivförståelse vet eleverna – hur de kan utveckla och förbättra sina texter – hur de i skrift uttrycker sig på ett begripligt och tydligt sätt – hur de skriver i olika sammanhang och för olika mottagare – vad som utmärker en skickligt skriven text.
Serien består av tre delar. Skrivförståelse 1 fokuserar på skrivandets grunder och finns i två svårighetsgrader: Grund och Fördjupning. Den tredje boken Skrivförståelse 2 innehåller utökade skrivövningar som ska ge eleverna övning i att skriva olika typer av texter i olika sammanhang.
Skrivförståelse 1 Grund och Fördjupning ska kunna användas parallellt av olika elever i samma klass. Grund innehåller, precis som titeln signalerar, grundläggande skrivregler och grammatik och fokuserar på att ge eleven en god grund i sitt skrivande. Fördjupning används av elever som redan kan sin basgrammatik och som behöver mer avancerade genomgångar och uppgifter för att arbeta vidare med sitt språk.