SKRIVFÖRSTÅELSE 1 GRUND
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄS OCH PROVA
ELEVPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
1 GRUND
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
Äntligen ett läromedel som fokuserar på skrivandets hantverk! Genom serien Skrivförståelse får eleverna lära sig hur de kan utveckla och förbättra sina texter. Arbetet i böckerna drivs framåt på ett systematiskt sätt med hjälp av genomgångar och konkreta övningsuppgifter.
ELEVBOK
Skrivförståelse 1 Grund innehåller, precis som titeln signalerar, grundläggande skrivregler och grammatik och syftar till att ge eleven en god grund i sitt skrivande.
DIGITALT LÄROMEDEL
I det digitala läromedlet finns extraövningar till varje moment, utmaningar och facit. Här finns också en checklista som eleven och läraren kan använda tillsammans för att följa upp elevens skrivande formativt.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
GRUND
VÄGEN TILL ETT BÄTTRE SKRIFTSPRÅK
Pia Davidsson
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktion: Liza Greczanik
Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Omslag: Johanna Szemenkar Remgard
Art.nr 44198
ISBN 978-91-44-17779-3
© Författaren och Studentlitteratur AB 2021 Upplaga 1:2
Printed by GPS Group, Austria 2023
Innehåll
Innan du börjar …
Välkommen till ditt nya läromedel! Skrivförståelse 1 Grund ingår i en serie som består av tre böcker:
Skrivförståelse 1 Grund, Skrivförståelse 1 Fördjupning och Skrivförståelse 2.
Ordet läsförståelse är säkert något du känner igen. Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Att läsa och förstå (2016) handlar läsförståelse om ”att kunna läsa, förstå, tolka och tala om olika texter, både eftertänksamt och kritiskt”. Men skrivförståelse, vad är det? Att förstå vad man skriver? Ja, kanske det, men framför allt att förstå varför man väljer att skriva som man gör och hur man uttrycker det man vill i skrift.
Skrivförståelse är alltså att förstå
• hur man kan utveckla och förbättra sina texter
• hur man i skrift uttrycker sig på ett begripligt och tydligt sätt
• hur man skriver i olika sammanhang och för olika mottagare
• vad som utmärker en skickligt skriven text.
Man kan säga att det finns två typer av grammatik: hjärnans grammatik som du tillägnar dig per automatik när du som liten lär dig ditt modersmål och bokens grammatik som är beskrivningarna som finns i din grammatikbok.
Hjärnans grammatik är den som gör att du kan formulera korrekta meningar, utan att du ens tänker på det. Det är också den som gör att du oftast både kan förstå och själv kan göra dig förstådd, även gällande sådant som inte är grammatiskt korrekt. I meningen Henne gilla tomte komma i julaftonet är inte ett enda ord regelrätt använt, men det går ändå att förstå innebörden: Hon gillar att tomten kommer på julafton. Ganska fantastiskt, eller hur?
Även om vi förstår meningen ovan är det trots allt enklare att förstå sådant som är grammatiskt korrekt. Syftet med gemensamma skrivregler är att underlätta för läsaren och att nå en bredare läsekrets. Alla som kan det svenska språket delar samma skriftspråk. Det innebär till exempel att du kan förstå en text som skrevs på svenska för 50 år sedan eller att en student som studerar svenska i skolan på andra sidan jordklotet kan förstå en text skriven av dig.
Ikonerna i boken betyder:
Bokens grammatik ger dig ett metaspråk, alltså möjligheten att kunna prata om språket och därmed också utveckla det. Det är denna utveckling av ditt skriftspråk som detta läromedel fokuserar på. Avsnitten i den här boken lär dig systematiskt hur du kan förbättra dina texter med hjälp av genomgångar och korta beskrivningar med tillhörande konkreta övningsuppgifter.
Återkommande i avsnitten är fyra typer av uppgifter. På nivå 1 och 2 testar du om du har förstått områdets grunddrag. På nivå 3 får du sedan möjlighet att arbeta med en egenproducerad text och slutligen kommer nivå 4 som innebär arbete med en kamrat. Här arbetar ni vidare med området med stöd av varandra. En del avsnitt innehåller också en extra, lite mer lättsam, uppgift som ger tillfälle att tänja på de språkliga gränserna och leka med språkbruket. Läromedlet innehåller dessutom ett par fördjupningsuppgifter, så kallade utmaningar. Behöver du öva ytterligare finns det ännu fler övningar i det digitala läromedlet, vilka markeras med en molnikon. I det digitala materialet hittar du även facit.
Uppgifter som endast kräver kortare svar har tillhörande skrivrader att skriva på. När uppgiften kräver ett längre svar skriver du på ett separat papper eller på datorn. Om du ska arbeta med en text du skrivit tidigare är uppgiften markerad med en grön datorikon.
Det första avsnittet i läromedlet heter ”Bygg din portfolio”. En portfolio är en mapp i vilken du sparar dina texter. Det här läromedlet bygger delvis på att du arbetar med egenproducerat material. Du kan välja att arbeta med texter som du tidigare skrivit i skolan, men du ges här möjligheten att skapa en eller flera nya texter (se sidan 7) att utgå från under ditt arbete med att fördjupa din skrivförståelse.
Träna mer i det digitala läromedlet.
PORTFOLIO
Använd en portfoliotext eller en text som du har skrivit tidigare i skolan.
Skrivförståelse 1 Grund ingår i en serie som består av tre delar. De två första delarna, Skrivförståelse Grund och Skrivförståelse Fördjupning, har en jämlöpande struktur. Några avsnitt är identiska i båda delarna, medan andra är olika beroende på områdets svårighetsgrad. Tanken är att Grund och Fördjupning ska kunna användas parallellt av olika elever i samma klass. Båda läromedlen följer samma mönster. Skrivförståelse 1 Grund innehåller mer grundläggande grammatik och fokuserar på att ge en god grund för ett mer utvecklat skriftspråk, medan Skrivförståelse 1 Fördjupning utgår från ett läge som passar de elever som redan kan sin basgrammatik och som behöver mer avancerade genomgångar och uppgifter. Skrivförståelse 2 innehåller utökade skrivövningar med fokus på att träna olika texttyper. Denna del fungerar bra för alla elever, oavsett om du har arbetat med Grund eller Fördjupning
Lycka till med ditt skrivande och arbetet i Skrivförståelse 1 Grund!
Pia Davidsson, lärare och läromedelsförfattare
Bygg din portfolio
En portfolio är en mapp i vilken du sparar dina texter. Det här läromedlet bygger delvis på att du arbetar med egenproducerat material. Om du vill kan du arbeta med texter som du tidigare har skrivit i skolan. Ett annat alternativ är att du skapar en eller flera nya texter som du kan använda i arbetet med den här boken.
Nedan följer fyra förslag på skrivuppgifter som du kan utgå från om du vill skriva en ny text. Samtliga uppgifter bygger på att du ska skriva ett bidrag som ska publiceras i den fiktiva ungdomstidningen Resonemang
PORTFOLIO Skrivuppgift 1
Rubrik: Stad eller landsbygd?
Är du uppvuxen i en storstad eller på landet? Vad är det bästa med området där du växt upp? Om du får barn i framtiden, var skulle du vilja att de växer upp?
Resonera om för- och nackdelar med att växa upp på olika ställen. Ge exempel från din egen erfarenhet. Dra en slutsats av ditt resonemang.
PORTFOLIO Skrivuppgift 2
Rubrik: Det skrivna ordet och jag
Varje dag möter vi det skrivna ordet. Vi läser skyltar, menyer och sms, samtidigt som vi själva skriver meddelanden och anteckningar. Hur skulle du beskriva ditt förhållande till text? Vad och hur mycket läser du under en dag? I vilka sammanhang skriver du? Beskriv på vilket sätt du möter text i din vardag. Ge exempel från din egen erfarenhet. Dra en slutsats av ditt förhållande till det skrivna ordet baserad på din beskrivning.
PORTFOLIO Skrivuppgift 3
Rubrik: Intryck från en skola
Hur skulle du beskriva din skola för någon som aldrig har varit där? Är den stor eller liten? Hur ser klassrummen, korridorerna och matsalen ut? Finns det någon skolgård?
Beskriv din skola. Utgå inte bara från synintryck, utan skildra även dofter, ljud och smaker.
PORTFOLIO Skrivuppgift 4
Rubrik: Musikens betydelse
Musik är något som vi alla har ett förhållande till. Vad betyder musik för dig? Har du någon favoritartist eller älsklingslåt? Kanske har du ett minne som är starkt förknippat med musik? Resonera om musikens betydelse för människan. Jämför gärna. Ge exempel från din egen erfarenhet.
3 Skrivregler och stavning
Stor eller liten bokstav?
Den viktigaste funktionen stor bokstav (versal ) har är att markera början på en ny mening. Meningen avslutas sedan oftast med en punkt. Många digitala skrivprogram korrigerar texten automatiskt och sätter stor bokstav efter punkt, om du skulle missa det. Denna hjälp är naturligtvis bra att få, men kan också vara förrädisk eftersom den vänjer oss vid skrivprogrammets stöd vilket kan göra oss mindre uppmärksamma när vi till exempel skriver för hand.
Stor bokstav på rätt ställe gör texten mer lättförståelig. Versal i början av ord är ett viktigt verktyg för förståelsen eftersom den signalerar sådant som ny mening, personnamn och titel.
Versal (stor) bokstav används:
• i början av mening Vi plockade blåbär.
• vid personnamn
• vid smeknamn som är sammansättningar
• vid personnamn i geografiska namn
• vid geografiska namn
• vid företag, myndigheter och organisationer
• efter kolon vid direkt anföring eller citat
• vid titlar och rubriker
Gemen (liten) bokstav används vid:
• djur- och växtarter
• dagar och månader
Anna Bergman och Kerstin Svensson var systrar.
Mina idoler är GnestaKalle och LillBabs.
Lasse bor på Olof Palmes gata.
Floden rann rakt igenom staden Amsterdam.
Båtturen gick längs Göta kanal.
Charterplanet flög över Europa till Tunisien.
Prispengarna går till Rädda Barnen i år.
Tomten ropade: ”God jul!”
Dante skrev ”Den gudomliga komedin”.
I skogen lever både rävar och björnar.
Nästa tisdag är vi lediga.
• helgdagar Även i år regnade det på midsommarafton.
• sjukdomar
• ord som bildas av geografiska namn
• historiska händelser
Har du haft påssjuka?
Det var många stockholmare på lägret.
Den 28 juli 1914 startade f örsta världskriget.
Övningar
NIVÅ
1 Stryk under de ord som ska börja med stor bokstav.
1. min mamma karin bor på östra mårtensgatan.
2. mittemot vår lägenhet i landskrona finns en glassbar som heter tripoli.
3. många judar dog i koncentrationsläger under andra världskriget.
4. det finns så många fina dialekter i sverige, exempelvis skånska och gotländska.
5. har du hört per gessle sjunga sommarlåten juni, juli, augusti ?
6. på 1950-talet var filmen anderssonskans kalle populär.
7. om du inte vaccinerar dig, så kan du få mässlingen eller vattkoppor.
8. floden seine rinner genom frankrikes huvudstad paris.
9. vi läser boken god natt, mister tom i skolan denna termin.
10. zlatan ibrahimović sade: ”jag spelar varken svenskt eller jugoslaviskt. jag spelar zlatanstyle.”
NIVÅ 2 Här nedan följer ett utdrag ur en bokrecension.
Stryk under de ord som ska börja med stor bokstav.
sargade sinnen och sommarromantik i flyktingdramat ”ghabe”
långfilmsdebuterande marcus castro tar spjärn mot flyktingvågen 2015 för en naturlyrisk kärlekshistoria i svensk högsommartid. skådespelaren och dramatikern adel darwish bär det dramat om främlingskap och förälskelse på sina spända axlar.
sverige 2015. en ung syrier, mounir, är på flykt undan striderna och har anlänt till sverige tillsammans med sin äldre kusin farid och en annan familj. en vänlig svensk man ute på landsbygden upplåter sin sommarstuga till flyktingarna över sommaren medan de väntar på att deras asylansökan ska processas.
regi & manus: marcus castro i rollerna: adel darwish, nathalié williamsdotter, lena eriksson m. fl.
längd: 1 tim 40 min (från 15 år).
NIVÅ 3
NIVÅ 4
Arbeta med egenproducerad text
Träna på stor och liten bokstav genom att skriva en sammanhängande text på 500 ord om en resa genom området eller landskapet du bor i. Passa på att använda geografiska namn, historiska händelser och så vidare.
Arbeta med en kamrat
Kopiera din text från nivå 3, men byt ut alla stora bokstäver mot små. Byt text med en kamrat och rätta varandras texter.
Vilket skiljetecken ska man välja?
Skiljetecken kallas de tecken som används för att skilja ord, satsdelar, satser och meningar åt i texter för att förtydliga för läsaren. Fundera på skillnaden mellan dessa tre exempel: Kaffe. Kaffe? Kaffe!
Att veta att en mening börjar med stor bokstav och avslutas med punkt (.), frågetecken (?) eller utropstecken (!) är kanske inte så klurigt, men har du koll på hur kommatecken används?
Det finns många regler kring användningen av kommatecken. Det viktigaste för dig att minnas är att kommateringen ska underlätta för läsaren. Tänk att varje komma representerar en liten paus.
Sätta ut kommatecken
• vid uppräkning när bindeord (och, eller …) saknas
Jens älskar godis, chips och kakor.
• vid utrop och liknande
Hallå, blir det några kakor snart?
• vid upprepning
Jens älskar, älskar kakor.
• vid inskjutna tillägg och exemplifieringar
Jens, som älskar kakor, längtar till fredagsfikan.
• vid tilltal
Jens, nu är fikan framdukad.
• mellan replik och anföringssats (om inte repliken avslutas med fråge- eller utropstecken)
– Jag tar ett par kakor till, sade Jens.
• när två långa satser ingår i samma mening.
Efter att eleverna läst mängder av exempelmeningar om den kakälskande Jens, har de nu full koll på kommatering.
4 Textens funktion
Anpassning till textens funktion
Alla texter vi skriver är på något sätt anpassade till vad de ska användas till, alltså deras funktion. Naturligtvis är en text delvis formad utifrån skribentens kunskap om såväl ämnet som själva skrivandet, men i detta avsnitt fokuserar vi på texters anpassning till syfte, mottagare och kommunikationssituation
Längre fram i boken finns ett avsnitt som handlar om Skrivprocessen, men innan du börjar med själva skrivandet behöver du ha koll på textens funktion.
Syfte:
Varför skrivs texten? Vad är det för texttyp (genre)?
Om du till exempel ska tycka till om en film du har sett skriver du en recension enligt recensionens särskilda mönster. En recension behöver innehålla både fakta om filmen och din personliga åsikt.
Mottagare:
Vem ska läsa texten? Vilken språklig nivå ska du ha? Hur insatt är mottagaren i ämnet?
En lärobokstext riktad till 8-åringar ser annorlunda ut än en text om samma ämne skriven för gymnasiestudenter. På samma sätt uttrycker du dig olika om du skriver ett sms till en nära vän eller till din lärare.
Kommunikationssituation:
I vilket sammanhang ska din text läsas?
Är den en del av ett större sammanhang, till exempel en artikelserie, eller är det ett svar på något? Är det kanske ett talmanus som ska läsas högt? Kommunikationssituationen påverkar textens utformning.
Stilnivå
Att ha en bra språklig stil, vad innebär det egentligen? Det är till viss del jämförbart med en persons klädstil, eftersom även den delvis styrs av sammanhanget och delvis av vår personliga smak. En del gillar rödblommigt, medan andra föredrar ljusgrått. Båda färgvalen fungerar fint i klassrummet, däremot passar det inte att komma i badkläder till lektionen oavsett färg. Klädval ska skapa en sammanhållen enhet, fungera i sammanhanget och samtidigt signalera vem du är. Tänk likadant när du skriver en text: det är viktigt att hålla samma språkliga stilnivå genom hela texten, samtidigt som stilen är anpassad efter sammanhanget och framhåller dig på ett bra sätt.
Vi kan urskilja tre stilnivåer: hög, neutral och låg. Textens syfte, mottagare och kommunikationssituation avgör vilken stilnivå du ska välja.
Hög stilnivå
Hög stilnivå kännetecknas av invecklad satsbyggnad, gammaldags ordval och ett opersonligt tilltal. Denna stil återfinns bland annat i myndighets- och lagtexter, men kan ibland användas när någon vill uttrycka sig väldigt formellt och högtidligt till exempel i ett försök att få respekt. Eftersom denna stil har ett snävt användningsområde och inte passar de vanligaste texttyperna bör du undvika att använda den, både på meningsnivå och på ordnivå.
Exempel på ordnivå: skall, ty, ej, aderton, voro
Exempel på meningsnivå: Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt. Ur Lag (2014:303)
Neutral stilnivå
Neutral stilnivå eller mellannivån är den stil som ofta används i vetenskapliga rapporter och nyhetsartiklar, och också den som är vanligast i skolsammanhang. Den är ganska formell, utan att bli högtravande. Denna stil kännetecknas av klarhet och tydlighet. Detta är den stilnivå du bör hålla när du skriver texter för en mer allmän läsare.
Exempel på ordnivå: diskutera, följaktligen, barn, efterfrågan
Exempel på meningsnivå: När jag läser boken om vegetarisk mat av Anna Hansson slås jag av dess tydliga upplägg. Informationen presenteras på ett intresseväckande sätt och de smakfullt utvalda bilderna förhöjer läsupplevelsen.
Låg stilnivå
Låg stilnivå är en vardaglig, talspråklig stil. Den innehåller slang, svordomar och alternativa stavningar, och har ett mycket personligt tilltal. Denna stil kan till exempel användas i personliga anteckningar eller privata chattar med kompisar, men används inte för större läsargrupper.
Exempel på ordnivå: dom, ok, jävlar, jättebra, vgd, para
Exempel på meningsnivå: Igår kolla vi på teve och då såg vi på en svinläskig film. Dom hade filmat den i skogen, så det verka som om dom gått vilse å va helt lost, fast det hade dom inte på riktigt. Jag käka popcorn och min syrra drack Cola.
Övningar
NIVÅ
1
Ringa in de ord som passar i en text skriven på en neutral stilnivå.
föreskrift roman kille avföring information anhängiggöra
doktor ty skall megastor hävda ifrågasätta
diskutera föranstalta datormus hon satanism pensionär
NIVÅ 2
I följande utdrag gömmer sig en del ord som inte är anpassade till en neutral stilnivå.
Markera dessa och byt ut dem mot stilistiskt bättre synonymer.
Under vårterminen arbetar både lärare och elever fokuserat för att färdigställa alla kurser.
I vissa årskurser skrivs det nationella prov. En del utav eleverna blir sjukt stressade och börjar råplugga matte. Andra tar det mer chill och litar på att deras höga närvaro och aktivitet under lektionerna givit dom en stabil grund att stå på. Ytterligare några skiter i det för de skall skriva högskoleprovet till hösten istället.
3 Arbeta med egenproducerad text PORTFOLIO
Välj en av texterna i din portfolio eller något du tidigare skrivit i skolan. Kontrollera att texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Ändra ord, uttryck och meningsbyggnad som inte överensstämmer med textens stilnivå.
NIVÅ
Arbeta med en kamrat
Har ni skrivit några sms eller chattmeddelanden idag? Välj ut varsitt som innehåller minst ett par meningar och skriv ner dem här.
Vilka är mottagarna?
Vilken stilnivå har ni använt? Ge typiska exempel utifrån era meddelanden.
Testa att byta ut mottagare eller kommunikationssituation. Vilken typ av ändringar i era meddelanden behöver ni göra för att anpassa dem till den nya mottagaren eller kommunikationssituationen? Skriv ner era funderingar.
Det informella talspråket kontra det
formella skriftspråket
Visst är det spännande att vi faktiskt behärskar två olika varianter av det svenska språket? Dessa två varianter skiljer sig såväl i ordval och uttal som i meningsbyggnad och struktur. Den ena varianten är talspråk , alltså det vi använder när vi talar, och den andra är skriftspråk som vi nyttjar när vi skriver.
I vårt digitala samhälle är tal och skrift tätt sammanlänkade. Det ökade skrivandet leder till att vi pratar mindre dialektalt och vårt uttal ligger närmare skriftspråket. Samtidigt syns en ökad användning av talspråk i skrift, eftersom mycket av det vi skriver är personliga små meddelanden riktade till en eller ett fåtal personer.
En glidande skala
Ofta talar man om informellt och formellt språk . Det är inte antingen det ena eller det andra, utan det handlar om en glidande skala av mer eller mindre formellt språk, där mycket formellt språk kännetecknas av en hög stilnivå och informellt språk av en låg stilnivå.
informellt språk
1
Min mossa e dj-vligt chill.
2
Min morsa är jättecool.
3
Min mamma är väldigt bra att ha och göra med.
4
Min mor är mycket trevlig.
formellt språk
5
Min moder är i hög grad resonabel.
Den informella talspråkliga stilen, som vi använder när vi kommunicerar skriftligt med vänner och familj via chattar och sms, påverkar oss och har en tendens att smyga sig in i skriftspråket även när vi skriver mer formellt.
Det är inte alltid enkelt att avgöra om ett ord passar i ett sammanhang. Är du osäker på om ett ord hör hemma i din text kan du kontrollera ordet på webbadressen svenska.se. Här får du tillgång till Svenska Akademiens tre ordböcker: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
Informellt språk
Informellt språk använder vi i mer avslappnade och privata sammanhang. Det kan användas för att markera gemenskap och närhet, till exempel när ett kompisgäng använder egna gemensamma ord och uttryck.
Eftersom ett informellt språk signalerar en nära personlig relation passar det inte när vi skriver i skol- eller yrkessammanhang. Huvudregeln är att du aldrig ska använda det mer informella språket när du skriver texter med en eller flera okända mottagare, alltså i princip alla texter som produceras utanför din familj och vänskapskrets.
Här följer några kategorier av ord som bör undvikas i skrift.
Ord som bör undvikas i skrift
Talspråksformer:
Exempel: medans (medan), våran (vår), eran (er), förens (förrän), asså (alltså), min egna dator (min egen dator), denna vännen (denna vän), sånt (sådant), mej (mig), dom (de/dem), vicken (vilken)
Reduktion:
Reduktion betyder minskning, det vill säga att något förenklas eller tas bort.
Exempel: Katten gilla grädde. (Katten gillade grädde), Kommeru? (Kommer du?)
Dialektala ord:
Exempel: Jag vart trött. (blev) Det är görvarmt ute. (väldigt varmt)
Bonden hämtade den överfyllda rullebören. (skottkärran)
Slanguttryck:
Exempel: tjej, impa, cool, ba, jätte
Starkt värdeladdade ord och känslouttryck:
Exempel: Vattnet är EXTREMT kallt!!! (Vattnet är väldigt kallt!)
Nätspråk:
Det finns ett flertal nätspråksvarianter som använder förkortningar, byter ut bokstäver mot siffror eller innehåller medvetna felstavningar.
Exempel: idk (I don’t know, jag vet inte), vgd (Vad gör du?), 4U (for you), lixom (liksom)
Emojier: Grafiska symboler som visar känslor och förstärker meddelanden.
Exempel: Du kommer att vinna stort! (Emojin visar att skribenten använder en skämtsam ton.)
Du kommer att vinna stort! (Emojin visar att skribenten också hejar på och tycker att mottagaren är stark och ska kämpa.)
Formellt språk
Det som utmärker vårt formella skriftspråk är att vi följer allmänna skrivregler och normer. Det gör texten tillgänglig för läsaren oavsett hur vårt mer privata ordförråd och uttal ser ut. Skrivsituationen ställer dessutom högre krav på tydlighet, eftersom skribenten inte ges möjlighet att använda kroppsspråk och röst för att förtydliga sitt budskap.
Formellt språk används också i muntliga situationer: En nyhetsuppläsare behöver göra sig förstådd av den breda allmänheten. En lärare vill vara en språklig förebild för sina elever. Du vill ge ett gott intryck och skapa förtroende under en arbetsintervju.
Förutom att undvika det informella språkbruk som nämnts ovan, finns vissa uttryckssätt som kännetecknar ett mer formellt språk.
Det formella språkets kännetecken
Opersonligt:
Texten ska ha en allmängiltighet, det vill säga den ska passa många olika läsare.
Exempel: Många hundägare upplever … (Jag äger en schäfer och precis som jag tycker många …)
Sakligt:
Texten ska vara faktainriktad. Det ska vara tydligt vad som är hämtat från andra källor och vad som är skribentens egna tankar och åsikter. Detta kan visas med hjälp av konkreta exempel, citat eller källhänvisning till exempel.
Exempel: Enligt miljöaktivisten Greta Thunberg borde vi lyssna mer på forskarna.
Precist:
Försök att använda så exakta ordval som möjligt. Detta minskar risken för missförstånd av din text.
Exempel: Polisen stoppade ner sitt vapen i hölstret. (det speciella fodralet för pistolen)
Passiv verbform:
Använd passivformen när subjektet är oklart. Passivformen känner du igen eftersom den slutar på -s eller -es.
Aktiv sats: Ordföranden startar mötet.
Passiv sats: Mötet startas av ordföranden.
Exempel: Utvandringen till USA inleddes på 1800-talet. (Man inledde utvandringen till USA på 1800-talet.)
Övningar
NIVÅ
1
Skriv den korrekta skriftformen eller ge en mer formell synonym till orden.
vassego
skit(kul)
åsså kille nåra blitt fresten gympa asgarv dagis
syrra stålar plugga dej mycke
NIVÅ
2 Hitta de informella formuleringarna och ändra dessa till ett mer formellt skriftspråk.
Enligt historikern Olivia Kanel levde många männskor i fattigdom å många dog av sjukdomar under slutet av 1800-talet. Som väntat lyfter man inte upp detta i litteraturen utan bara sånt som var superbra med Sverige. Så på grund av att befolkningen i Sverige var fattig under denna tiden flytta många svenskar till Amerika.
NIVÅ 3 Arbeta med egenproducerad text PORTFOLIO
Välj en av texterna i din portfolio eller något du tidigare skrivit i skolan. Kontrollera språket i texten. Ändra ord, uttryck och meningsbyggnad som är för informella eller inte överensstämmer med det svenska språkets allmänna skrivregler och normer.
Arbeta med en kamrat
Utgå från diagrammet som visar den glidande skalan från mycket informellt till mycket formellt språk. Placera först in meningarna nedan i lämplig bubbla på skalan i varsitt diagram. Försök sedan formulera mer och mindre formella varianter av samma meningar och skriv in i diagrammen.
Shunon e galet kokobäng.
Konfektyrer av den yppersta sort.
Det är en vacker sommardag.
informellt språk formellt språk
Skrivförståelse 1 GRUND
VÄGEN TILL ETT BÄTTRE SKRIFTSPRÅK
Skrivförståelse är en läromedelsserie som fokuserar på skrivandet som hantverk. För att ge eleverna den skrivförmåga som förväntas vid fortsatta studier och i arbetslivet behövs fokuserad skrivträning.
Skrivförståelse vill sätta ljus på det skrivtekniska arbetet och ge eleverna en förståelse för skrivandets hantverk. En central utgångspunkt, som går som en röd tråd genom seriens tre böcker, är att eleverna ska förvärva ett metaspråk som de kan använda för att sätta ord på språket och skrivprocessen.
Målet med Skrivförståelse är att ge eleverna en god skrivförståelse. Men, vad är det egentligen?
Med en god skrivförståelse vet eleverna – hur de kan utveckla och förbättra sina texter – hur de i skrift uttrycker sig på ett begripligt och tydligt sätt – hur de skriver i olika sammanhang och för olika mottagare – vad som utmärker en skickligt skriven text.
Serien består av tre delar. Skrivförståelse 1 fokuserar på skrivandets grunder och finns i två svårighetsgrader: Grund och Fördjupning. Den tredje boken Skrivförståelse 2 innehåller utökade skrivövningar som ska ge eleverna övning i att skriva olika typer av facklitterära texter i olika sammanhang.
Skrivförståelse 1 Grund och Fördjupning ska kunna användas parallellt av olika elever i samma klass. Grund innehåller, precis som titeln signalerar, grundläggande skrivregler och grammatik och fokuserar på att ge eleven en god grund i sitt skrivande. Fördjupning används av elever som redan kan sin basgrammatik och som behöver mer avancerade genomgångar och uppgifter för att arbeta vidare med sitt språk.