9789144177328

Författare Författarsson

Hans Persson

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Bildkällor

Foto omslag: MARTIN BERNETTI/Getty Images

Foto inlaga: s. 7 Dr. P. Marazzi/Science Photo Library/TT, s. 7 Erik G Svensson, s. 44 peepo/Getty Images, s. 45 Jens Lindström/Johnér, s. 44 Johan Nilsson/TT, s. 45 Cavan Images/Getty Images, s. 63 Print Collector/Getty Images, s. 71 Viktoriia Janis/Shutterstock, s. 76 Maskot/Getty Images, s. 101 Erik G Svensson, s. 122 r.classen/Shutterstock, FabrikaSimf/Shutterstock, s. 123 I love Photo and Apple./Getty Images, s. 150 NASA, s. 169 steveball/Shutterstock

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp

Form: Marit Messing

Redaktion: Mattias Ljung

Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska

Bildredaktör: Susanna Mälarstedt

Produktionsledare: Merete Lind

Art.nr 46071

ISBN 978-91-44-17732-8

Upplaga 2:1

© 2020 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära

© 2023 Studentlitteratur AB

Printed by Eurographic Group, 2023

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO!

Jag (Hans Persson, författare till Lära NO-serien) vill hälsa dig och dina elever hjärtligt välkomna till Lära NO åk 4. Det är den första delen i ett ämnesövergripande NO-läromedel för åk 4–6. Serien innehåller även böcker för åk 5 och åk 6.

En bok för varje årskurs! Suveränt!

Biologi, fysik och kemi = NO

I läroplanen för grundskolan har de tre naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi från och med åk 4 varsitt centralt innehåll, till skillnad från åk 1–3 där ämnena är samlade under beteckningen NO.

Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi även i åk 4–6 ofta bedrivs som NO är syftet med Lära NO-serien att hjälpa dig som lärare att se hur de tre ämnena kan samspela och integreras.

Jag vet att det finns många lärare i åk 4–6 som efterfrågar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns också ett stort behov av hjälp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger läraren, så att läraren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjälper denna lärarhandledning er med.

En ände att börja i och vägar som leder vidare

Böckerna i Lära NO-serien är utformade utifrån min långa erfarenhet av arbete i grundskolan och utifrån mina kontakter med tusentals svenska lärare. En av de frågor som intresserat mig mest är att hitta en röd tråd för under visningen. Ibland kallas den röda tråden för ”progression av innehåll”, eller mer vardagligt: ”ordningen man gör saker i”.

Lära NO hjälper dig både med att hitta en ände att börja i och med att finna vägar vidare. Serien är tänkt att bygga elevernas kunskaper, från det enklare till det mer komplexa och sammansatta, längs en röd tråd.

Från det enklare till det mer komplexa

I den ena änden av den röda tråden, det vill säga i kapitel 1 i Lära NO 4, får eleverna en mjuk ingång, med en introduktion till NO-ämnenas speciella arbetssätt och en översikt över de grundläggande begrepp som kommer användas hela vägen upp genom mellanstadiet.

I den andra änden av tråden, i Lära NO 6, finns texter och uppgifter som ställer högre krav på kunskaper i NO och på elevernas förmåga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-området.

Jag hoppas att Lära NO kommer vara till glädje både för er lärare och för era elever.

Lära NO och läroplanen

Vid utvecklingen och produktionen av Lära NO-serien har jag varit noga med att se till att den följer läroplanen och svarar mot alla de krav som ställs där. Detta för att du som lärare, när du använder Lära NO, ska känna dig trygg och veta att eleverna får med sig det de ska.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ELEVBOKENS DELAR

Här följer en översikt över hur Lära NO-serien är uppbyggd. Översikten hjälper dig att förstå syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i läromedlet, så att du kan få ut så mycket som möjligt av innehållet.

Kapitlen i de tre Lära NO-böckerna

Lära NO 4

Vad är NO?

Växter

Djur Grundläggande kemi

Luft

Energi

Värme och väder

Lära NO 5

Repetition

Växter och djur

Svampar, alger och mikroorganismer

Magnetism

El

Lösningar och blandningar

Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen

Lära NO 6

Repetition

Kraft och rörelse

Livets utveckling

Sexualitet och relationer

Surt och basiskt

Kemiska reaktioner

Hållbar utveckling

Astronomi

Systematiska undersökningar

Var och en av de tre Lära NO-böckerna består av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fångar in hela det centrala innehållet för åk 4–6 i de tre ämnena biologi, fysik och kemi.

Genom alla kapitel löper en röd tråd. Den väver ihop kunskaper från det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger på varandra, tidiga kapitel lägger grunden för vad som sägs i senare. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för åk 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lärt sig i tidigare årskurser. Dessa repetitioner hjälper eleven att inte tappa den röda tråden.

Kapitlens uppbyggnad

Inledande uppslag

Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intresseväckande bild och en kort text som ger en ingång till arbetsområdet.

På alla inledande uppslag hittar du också rubriken ”I det här kapitlet lär vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lärandemål. Det är förstås viktigt, både för dig som är lärare och för dina elever, att ni vet vad det är ni arbetar med och vad det är meningen att eleverna ska lära sig.

KAPITEL 2: VÄXTER

Detta kapitel handlar mest om biologi. På det inledande uppslaget hittar du kapitlets lärandemål.

I det här kapitlet lär vi oss:

• om de växter och djur som lever i staden

• vad som menas med en biotop

• hur man sorterar allt som är levande

• hur växterna har utvecklats från enkla alger till mer komplicerade blomväxter

• vad som menas med alger, mossor och ormbunksväxter

• om barrväxter och andra träd som täcker stora delar av Sverige

• om några vanliga blomväxter

• om blomväxternas delar och fortplantning

• vad som menas med en livscykel

• hur man kan bygga en modell som förklarar fotosyntesen.

Kapitel två, som heter ”Växter”, ger eleverna kunskaper om hela växtriket. Det lägger en grund för kapitlet ”Växter och djur” i Lära NO åk 5, där eleverna får lära sig mer om växter och deras betydelse i olika näringskedjor och ekosystem.

Växt-kapitlet ger en bild av mångfalden av växter samt hur växter kan sorteras. Likheter och olikheter mellan de olika grupperna (alger, mossor, ormbunksväxter, barrväxter och blomväxter) beskrivs, bland annat med avseende på deras uppbyggnad och fortplantning.

Blomväxterna ges ett stort utrymme, bland annat för att ge eleverna förutsättningar att lära sig namnen på några vanligt förekommande arter. Kapitlet rymmer också några systematiska undersökningar som kan leda till ökad förståelse för hur växter är uppbyggda och hur de fungerar.

För att ge ökad förståelse för fotosyntesen finns ett uppslag som berättar om ett autentiskt arbete i en åk 4. Klassen byggde en modell för att förtydliga det som i Lgr22 beskrivs som ”exempel på kemiska reaktioner i naturen”.

På det avslutande uppslaget sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Dessa kan användas för att kolla av att eleverna har lärt sig det viktigaste i kapitlet.

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 65–66. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål.

Nedan finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Betygskriterier från Lgr22 som behandlas i detta kapitel

Det som eleverna ges ”förutsättningar att utveckla” här i kapitel 2 och som kan ligga till grund för bedömning enligt Lgr22 är:

• Eleven får möjlighet att visa kunskaper om biologins/kemins begrepp och förklaringsmodeller.

• Eleven får använda begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva enkla:

biologiska samband i naturen

– kemiska samband i naturen.

• Eleven får använda information som rör biologi och kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljön

• Eleven får söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven får insikt i hur man värderar resultaten och beskriver undersökningarna.

Vilket centralt innehåll från Lgr22 behandlas i detta kapitel?

BIOLOGI

Natur och miljö

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

• Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

KEMI

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

• Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

s� 34—35:

Carl von Linné

Det viktigaste att lära av detta uppslag

1) Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné lanserade för flera hundra år sedan ett sätt att sortera allt levande. Det sättet används än idag av vetenskapsmän över hela världen.

2) Allt levande, till exempel växter och djur, har artnamn.

3) Två växter eller djur som är av samma art kan få barn som också kan få barn.

Frågor att besvara efter arbetet med uppslaget

Varför valde Linné latin som språk för att namnge arter?

Vad menas med en art?

Vad tittade Linné på hos blommorna när han sorterade in dem i olika arter?

Att diskutera

Vad är det som gör att vetenskapsmännens indelningar och sorteringar förändras hela tiden?

Svar: Nya upptäckter.

Att göra

För den som vill fördjupa sig och göra ett helt tema om Linné så har ”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik” producerat ett omfattande, vackert och användbart skolmaterial som de kallar ”Linnélektioner”. Du hittar materialet här: https://bioresurs.uu.se/publikationer/

Kunskapskontroll

Arbeta med arbetsboken, s. 27.

” Jag kom också på hur man kan sortera alla olika arter av blommor. Man tittar helt enkelt på de delar inne blommorna som har med deras fortplantning att göra. ”

den delen. För oss människor är det ju vanligt med för- och efternamn. Jag tänkte att man skulle göra likadant med alla växter och djur också. Men jag satte släktnamnet först och sedan det namn som var unikt för arten. Jag använde ett språk som heter latin som vi vetenskapsmän använder när vi delar upptäckter med varandra. Så här ser det ut! Jag är jättenöjd med hur det blev.

Tittar man noga kan man se att delarna som sköter fortplantningen ser olika ut för olika släkten. Det här sättet att sortera kallas för Linnés sexualsystem. För sex och fortplantning har ju med varandra att göra. in olika riken. Men ny teknik och nya upptäckter gör att sorteringen förändras hela tiden. Ett exempel är svamparna, som förut hörde till växt-riket. Nuförtiden har de fått ett eget svamp-rike.

Kopplingar till Lgr22

BIOLOGI

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

s� 36—37:

En tidsresa genom växtriket

Det viktigaste att lära av detta uppslag

1) Växterna har utvecklats från enklare former (alger) till mer komplicerade organismer (blomväxter).

2) Utvecklingen har tagit flera miljoner år.

3) Många forskare menar att det första livet på jorden uppstod i små pölar av vatten. Frågor att besvara efter arbetet med uppslaget

– Beskriv hur växterna har utvecklats här på jorden.

– Jorden har funnits 4,5 miljarder år, men hur länge har det funnits växter på jorden?

Var uppstod det första livet här på jorden?

Något att samlas kring?

Följ tidslinjen tillsammans med dina elever. Lägg märke till att vi färdas 1,5 miljarder år bakåt i tiden. Om någon elev vill veta vad som fanns före detta kan ni repetera s. 8–11.

Att diskutera

Vad menas med att algerna och mossorna är ”enklare former” av växter än blomväxterna?

Ge exempel.

Svar: Algerna har varken blommor, blad, stam eller rötter vilket blomväxterna har. De förökar sig inte med frön. Mossor är också enklare byggda. De har inte hård stam, rötter som kan suga näring och vatten, och de saknar blommor.

Kunskapskontroll

Arbeta med arbetsboken, s. 28–29.

Följ med på en tidsresa många miljoner år bakåt tiden! Alger är en spretig grupp där det också finns sådana som är mer lika djur.

Ormbunksväxter Nu reser vi ytterligare drygt 50 miljoner år bakåt tiden. Då hamnar vi en tid då stora skogar av ormbunksträd bredde ut sig över jorden. Ormbunkarna var de första växterna som hade både stam och rot. stammen går tunna rör där det kan pumpas vatten och annat som växten behöver. det så kallade sporer på undersidan av bladen. Om sporerna hamnar på marken så bildas det en liten platta där

kan simma över och befrukta

Kopplingar till Lgr22

BIOLOGI

– algerna. Du kanske har sett de alger som vi brukar kalla sjögräs? De växer vid strandkanten nere vattnet. Men sjögräs är inte gräs utan stora alger. Sjögräs har varken blad, stam eller rötter. De allra flesta alger är så små att man måste använda mikroskop för att kunna se dem. Dessa mini-alger kallas för växtplankton och svävar runt fritt vattnet. Trots att de är pyttesmå så är de mycket viktiga för allt liv på jorden.

Till den gruppen hör förstås både gran och tall. Barrväxterna kallas för nakenfröiga eftersom man kan se fröna titta fram ur kottarna. Fröna är nakna, de ligger inte gömda inne en frukt som hos blomväxterna. Mossor Visst är det skönt att gå barfota där det växer mossa? Det beror på att mossorna inte har någon hård stam med ledningar. Eftersom mossorna inte har ledningar så kan de aldrig bli höga träd. På en mossas mjuka stam sitter blad. Bladen tar upp vatten och näring direkt från marken. Det som liknar rötter är bara till för att hålla fast mossan där den växer. Alger Nu har vi nått slutstationen på vår tidsresa. Det är tiden då den allra äldsta formen av växter utvecklades

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

Prov Kapitel 3: Djur

Namn:

1) Ringa in alla däggdjur.

Vad menas med däggdjur?

2) I vilka två huvudgrupper kan man dela in djuren?

3) Ge ett exempel på en art från varje huvudgrupp.

4) Sant eller falskt. Sant Falskt

Det finns mindre än 100 olika djurarter i Sverige. ¨ ¨

Forskare hittar nya djur varje år. ¨

Forskare upptäcker hela tiden nya saker om djur som levde för länge sedan. ¨

5) Ringa in de ord som är djurgrupper.

ringmaskar ormbunkar kräftdjur plankton fiskar forskare

kräldjur fåglar däggdjur

6) Hur många ben har en insekt?

7) Hur många ben har ett spindeldjur?

8) 80 % av alla djur är insekter.

Nämn tre fördelar insekterna har som gör att det finns så många av dem.

9) Hur andas fiskar?

10) Vad menas med att ett djur är växelvarmt?

11) Vad menas med att ett djur är jämnvarmt?

FACIT TILL ARBETSBOKEN KAPITEL 1: VAD ÄR NO?

Från Big Bang till idag (del 1)

5) Vad heter de små byggstenar som allt är uppbyggt av?

Grundläggande begrepp

1) Trä, glas, plast, metall, papper

2) a) Blankt, hårt och tungt.

6) I hela universum fi nns ungefär olika slags atomer.

b) Genomskinligt och ömtåligt.

3) Vintergatan

Från

Big Bang till idag (del 2)

1) planet vatten sol liv molekyler bakterier vattnet

2) Elevens eget svar.

3) a) gror eller föds

b) växer

c) använder energi

d) andas

e) förökar sig

f) dör till slut

4) Allt i hela universum är uppbyggt av atomer.

5) Allt i hela universum kommer från Big Bang.

7) De här tre figurerna föreställer tre olika atomer. Använd den här typen av figurer för att rita något som föreställer:

8)

c) Elevens eget svar.

d) Elevens eget svar.

3) Egenskaper beskriver hur något är.

4) Ömtåligt, tungt, blankt, gott, hårt, genomskinligt

5) Atomer

6) 100

7) Elevens eget svar.

8)

Fler grundläggande begrepp

1) Lupp

2) a) Mikroskop

b) Till att förstora saker.

3) Ordet atom skrivet på japanska med atomer.

4) Elevens eget svar.

5) Celler (en nervcell och en lungcell).

6) planeter à lever

Morgan à organ

Legobitar à celler

orgel à organism

organister à organismer

den enda planeten à en av flera planeter hundra à miljarder

Vinter à Vintergatan

Sverige à Universum

7) galax, solsystem, planet, cell, molekyl, atom

börjar bildas atomer

och planeterna samlas i stora galaxer

Dra streck från orden till rätt del av atomen.

a) en atom b) ett grundämne c) en kemisk förening

Hur kan vi veta?

1) experiment, forskare, teleskop

2) Experimenterar, undersöker och testar.

3) Man tänkte ut svaren.

4) Astronomi är en vetenskap. Den söker svaret på frågor om rymden och det som finns utanför jorden.

5) Nanoteknik

6) Alla ämnen skickar ut ett speciellt ljus. Varje ämne har som ett fingeravtryck.

7) Evolutionsteorin handlar om hur allt levande har utvecklats.

8) Det finns många dinosauriefossil. När man undersöker fossilen kan man ta reda på mycket om dinosaurierna.

9) Elevens eget svar.

Skapelseberättelser

1) En myt är en påhittad berättelse som beskriver något som sägs ha hänt för mycket länge sedan.

2) Myter bygger inte på forskning och under sökningar. Det gör däremot naturvetenskapliga förklaringar.

3) De finns kvar eftersom människor berättade dem för varandra.

4) Elevens eget svar.

5) Norden: is Afrika: kokospalm

6)

Allting skapades för länge sedan under den så kallade drömtiden.

Sångerna håller allting levande.

Gud skapade himmel och jord, ljus och allt liv på en vecka.

Himmelsguden Olodumare släppte ned sina två söner och en kokospalm.

Universum skapas flera gånger, men varje gång förstörs det och går under.

Världen skapades ur en tomhet. Runt tomheten fanns en värld av is och en av eld.

NO ♥ experiment = sant

1) Jag stoppade in en stor magnet i en jordglob. Magnetens ena ände pekade mot nordpolen medan den andra änden pekade mot sydpolen. Sedan körde jag runt med små kompasser på utsidan av jordgloben. Alla småkompasserna pekade mot norr. Alltså är jorden en stor magnet.

2) Att hela jordklotet är en magnet.

Mer om experiment

1) Man släpper en kula och låter den rulla i rännan. Man undersöker hur lång tid det tar för kulan att rulla 1, 2 och 3 meter.

2) a) Kulan rullar fortare och fortare.

b) Ungefär 2,2–2,3 s.

c) Om man ändrar lutningen så kommer kulornas hastighet att påverkas.

d) Olika kulor rullar olika fort.

e) Sträckan som kulorna rullade.

Vad tror du?

1) Elevens eget svar.

2) a–c) Elevens eget svar.

Viktiga upptäckter

1)VIKTIGA UPPTÄCKTER

1) Dra streck från rätt fakta till rätt person.

Upptäckte att solen är mitten av vårt solsystem.

2) Vad var det Darwins evolutionsteori förklarade?

2) Evolutionsteorin förklarar hur djur- och växtarter har utvecklats.

3) Ta reda på vad man trodde var i mitten av solsystemet innan Kopernikus förklarade att det är solen?

3) Man trodde att jorden var i mitten av solsystemet.

4) Vilken tycker du är den viktigaste upptäckten någonsin?

4) Elevens eget svar.

5) Elevens eget svar.

Förbättrade hygienen inom sjukvård. Marie Curie

Gjorde nya upptäckter om radioaktiv strålning. Hittade två nya ämnen (polonium och radium).

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.

LÄRA NO ÅK 4

LÄRARHANDLEDNING

Lära NO är ett ämnesövergripande läromedel i biologi, fysik och kemi för åk 4–6. Läromedlet är framtaget i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. I serien finns tre grundböcker, en för varje årskurs. Alla böcker är anpassade efter Lgr22 och innehåller olika typer av texter där eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella, lokala och globala.

Grundböckerna innehåller många experiment att genomföra i klassrummet med enkel utrustning. De flesta av experimenten finns även som film i elevens digitala läromedel. Till alla grundböcker finns arbetsböcker där eleverna får repetera och befästa sina kunskaper.

Lära NO åk 4 Lärarhandledning är ett stöd för dig att planera läsåret, terminen och arbetsområdet ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här finns även facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.