LÄRA NOÅK 5
LÄRARHANDLEDNING
Författare Författarsson
Hans Persson
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp
Form: Marit Messing
Redaktion: Mattias Ljung
Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska
Bildredaktör: Susanna Mälarstedt
Art.nr 46080
ISBN 978-91-44-17730-4
Upplaga 2:1
© 2020 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära
© 2023 Studentlitteratur AB
Printed by Eurographic Group, 2023
HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO!
Jag (Hans Persson, författare till Lära NO-serien) vill hälsa dig och dina elever hjärtligt välkomna till Lära NO åk 5. Det är andra delen i ett ämnesövergripande NO-läromedel för åk 4–6. Serien innehåller dessutom böcker för åk 4 och åk 6.
En bok för varje årskurs! Suveränt!
Biologi, fysik och kemi = NO
I läroplanen för grundskolan har de tre naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi från och med åk 4 varsitt centralt innehåll, till skillnad från åk 1–3 där ämnena är samlade under beteckningen NO.
Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi även i åk 4–6 ofta bedrivs som NO är syftet med Lära NO-serien att hjälpa dig som lärare att se hur de tre ämnena kan samspela och integreras.
Jag vet att det finns många lärare i åk 4–6 som efterfrågar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns också ett stort behov av hjälp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger läraren, så att läraren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjälper denna lärarhandledning er med.
En ände att börja i och vägar som leder vidare
Böckerna i Lära NO-serien är utformade utifrån min långa erfarenhet av arbete i grundskolan och utifrån mina kontakter med tusentals svenska lärare. En av de frågor som intresserat mig mest är att hitta en röd tråd för under visningen. Ibland kallas den röda tråden för ”progression av innehåll”, eller mer vardagligt: ”ordningen man gör saker i”.
Lära NO hjälper dig både med att hitta en ände att börja i och med att finna vägar vidare.
Serien är tänkt att bygga elevernas kunskaper, från det enklare till det mer komplexa och sammansatta, längs en röd tråd.
Från det enklare till det mer komplexa
I den ena änden av den röda tråden, det vill säga i kapitel 1 i Lära NO 4, får eleverna en mjuk ingång, med en introduktion till NO-ämnenas speciella arbetssätt och en översikt över de grundläggande begrepp som kommer användas hela vägen upp genom mellanstadiet.
I den andra änden av tråden, i Lära NO 6, finns texter och uppgifter som ställer högre krav på kunskaper i NO och på elevernas förmåga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-området.
Jag hoppas att Lära NO kommer vara till glädje både för er lärare och för era elever.
Lära NO och läroplanen
Vid utvecklingen och produktionen av Lära NO-serien har jag varit noga med att se till att den följer läroplanen och svarar mot alla de krav som ställs där. Detta för att du som lärare, när du använder Lära NO, ska känna dig trygg och veta att eleverna får med sig det de ska.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Hej och välkommen till Lära NO! ................... 3
Lära NO – en översikt ...................................... 6
Vad är NO? 7
Syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi ................................................... 7 Elevbokens delar 8
Arbetsboken 11
Lärarhandledningen 11
Var hittar du det centrala innehållet?............. 12
Planering av läsår, arbetsområden och lektioner 15
Variation av arbetssätt .................................... 18
Bedömning ...................................................... 20 Utrustningslista 23
Kapitel 1: Repetition��������������������������������������� 24
Kapitel 2: Växter och djur ����������������������������� 26
Växter och djur 28
Växter och djur i Europa 28
Anpassning till olika naturtyper ..................... 29
Mer om anpassning ........................................ 30
Året runt i naturen:
Vad händer på hösten?.................................... 31
Året runt i naturen: Nedbrytning och kretslopp ............................. 32
Näringskedjor och näringsvävar..................... 33
Ekosystem och biologisk mångfald 34
Näringskedjor vid Norra ishavet 35
Viktiga upptäckter/Sammanfattning
Kapitel 3: Svampar, lavar och
lavar och mikroorganismer
Några ätliga svampar och några giftiga
Möt några märkliga svampar
Mögel och andra mikroskopiska svampar ......
och blandningar i närbild
Kapitel 7: Ljud och hörsel ����������������������������
Ljud och vår hörsel
Vad är ljud?
Olika
Starka
Örat och hörseln
Viktiga upptäckter/Sammanfattning
Kapitel 8: Ljus och vår syn��������������������������
ELEVBOKENS DELAR
Här följer en översikt över hur Lära NO-serien är uppbyggd. Översikten hjälper dig att förstå syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i läromedlet, så att du kan få ut så mycket som möjligt av innehållet.
Kapitlen i de tre Lära NO-böckerna
Lära NO 4
Vad är NO?
Växter
Djur
Grundläggande kemi
Luft
Energi
Värme och väder
Lära NO 5
Repetition
Växter och djur
Svampar, alger och mikroorganismer
Magnetism
El
Lösningar och blandningar
Ljud och vår hörsel
Ljus och vår syn
Människokroppen
Lära NO 6
Repetition
Kraft och rörelse
Livets utveckling
Sexualitet och relationer
Surt och basiskt
Kemiska reaktioner
Hållbar utveckling
Astronomi
Systematiska undersökningar
Var och en av de tre Lära NO-böckerna består av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fångar in hela det centrala innehållet för åk 4–6 i de tre ämnena biologi, fysik och kemi.
Genom alla kapitel löper en röd tråd. Den väver ihop kunskaper från det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger på varandra, tidiga kapitel lägger grunden för vad som sägs i senare. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för åk 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lärt sig i tidigare årskurser. Dessa repetitioner hjälper eleven att inte tappa den röda tråden.
Kapitlens uppbyggnad
Inledande uppslag
Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intresseväckande bild och en kort text som ger en ingång till arbetsområdet.
På alla inledande uppslag hittar du också rubriken ”I det här kapitlet lär vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lärandemål. Det är förstås viktigt, både för dig som är lärare och för dina elever, att ni vet vad det är ni arbetar med och vad det är meningen att eleverna ska lära sig.
Faktatexter
Faktatexterna i Lära NO är utformade så att de både väcker intresse och håller intresset vid liv.
Eleverna får möta en stor variation av texttyper.
också tidningsartiklar, berättande i serieform och porträtt av forskare. Här finns en spännvidd från -
hållet har både ett lokalt och ett globalt perspektiv.
glimt av humor. Sammantaget gör detta att du kan
ning där det abstrakta och komplexa blir begripligt, utan att du tappar riktigheten och sanningshalten i förklaringarna och utan att innehållet avviker från
mäta ladda hem en
ram. Här förklaras ord och begrepp som används inom NO. Dessa rutor hjälper eleven att utöka sitt
ORD OCH BEGREPP:
El, eller elektricitet som det egentligen heter, är en form av energi. Elektrisk energi är en energiform som är väldigt användbar. Det beror på att den lätt kan omvandlas till andra energiformer. Det är därför vi använder el till allt möjligt. El kan omvandlas till rörelse med hjälp av elmotorer. El kan också omvandlas till ljud i hörlurar, till värme i element eller till kyla i kylskåp. Och som du kan se på bilden ovan kan el också omvandlas till ljus.
EXPERIMENT:
Att diskutera
Elberoende
van Leeuwenhoek de bakterier han av mikroskopet.
Med buller menas inte bara starka ljud. Buller är alla oönskade ljud.
SKUGGOR OCH
SPEGLAR
Om man lyser med en ficklampa mot en vägg och håller handen mitt i ljuset blir det en skugga på väggen. Eftersom ljusets strålar går rakt fram kommer de stoppas på vägen mot väggen. Om det är en hand som stoppar strålarna kommer skuggan att se ut som en mörk hand.
Faktaruta
Om det är ett huvud man lyser mot ser skuggan ut som ett huvud. Skuggan från sidan kallas för en siluettbild.
Du behöver: en ljudkälla (till exempel en mobil som spelar musik), en träbit, tyg, en bok.
FAKTARUTA
Alldeles sant om bakterier
Håll också utkik efter faktarutorna som har orange ram.
Spela musik så svagt det går. Gå en bit ifrån ljudkällan tills du inte längre hör ljudet.
EXPERIMENT:
Hur ska man hålla sakerna för att ljudet ska höras Vilka material funkar bäst? sax, ljudet från musik decibel resultatet.
En kompis håller olika föremål ovanför ljudkällan och försöker rikta ljudet så att du hör musiken igen.
en bakterie att bli två. Om delningen fortsätter den takten så blir det 64 stycken efter två timmar, och efter mindre än två dagar skulle bakterierna fylla hela jordklotets volym. Att det inte händer verkligheten beror på att bakterierna måste ha mat och värme för att dela sig. Det finns inte tillräckligt med mat på eller i jorden för att en sådan delning ska vara möjlig.
Gör egna siluettbilder
Nya upptäckter Bakterier finns som sagt överallt på jorden. Man har hittat bakterier som lever under extremt svåra förhållanden. När man borrat berg efter olja har forskare hittat bakterier flera kilometer under marken. Att de klarar sig beror på att de lever av ämnen som finns i oljan.
Att göra
Du behöver: en kompis att lysa på, en stark ljuskälla som går att flytta, en stol, A3-papper, penna, tejp, svart färg. Tejpa upp ett A3-papper på väggen och tänd ljuskällan. Den som ska skapa skuggan sätter sig med ansiktets ena sida riktad mot ljuset. Flytta stolen och ljuskällan så att det blir en så skarp och tydlig skugga som möjligt. Rita av ansiktets konturer med en penna. Sätt upp ett nytt papper, byt plats och rita
• din kropp finns minst hundra biljoner bakterier. Det finns alltså tio gånger fler bakterier din kropp än vad det finns celler.
Reflexer
• Bakterier kan leva där det inte finns syre. Det är därför de kan överleva våra tarmar.
• När vi kokar vår mat dör bakterierna. De kan inte leva där det är för varmt.
• Bakterier tål extrem kyla och kan överleva även om de varit nedfrysta länge.
När strålarna från en ljuskälla träffar tyget i dina kläder eller andra oregelbundna ytor studsar strålarna åt olika håll. Ljuset sprids.
• På en smartphone finns det ofta 20 gånger fler bakterier än på en toalettsits.
• På en vanlig sedel finns det cirka 3 000 bakterier.
• En hel del antibiotika, som är medicin mot sjukdomar som orsakas av bakterier, är framställd av just bakterier.
Men när ljuset träffar en reflex studsar strålarna tillbaka åt samma håll som de kom ifrån. Fler strålar från reflexerna kommer därför skickas tillbaka mot ljuskällan.
När alla gjort klart sina bilder kan andra få gissa
EXPERIMENT:
Du behöver: en flyttbar ljuskälla, mobil med kamera
Virus är ännu mindre än bakterier När bakterier angriper kroppen drabbas vi av en infektion. En infektion kan också orsakas av virus. De är ännu mindre är bakterierna. Flera forskare visade i slutet av 1800-talet att det fanns något som var ännu mindre än bakterier och som också orsakade sjukdomar. Detta ”något” var så litet att det inte ens gick att se med mikroskop och fick namnet virus. Det var därför en stor sensation när de första bilderna på virus publicerades i början av 1940-talet. Detta var möjligt eftersom forskare då hade utvecklat det så kallade elektronmikroskopet. Ett aktuellt exempel på vad det kan få för följder när ett virus sprids är pandemin orsakad av Coronaviruset (Covid 19).
Om strålarna kommer från strålkastarna på en bil ser föraren reflexerna på långt håll.
De ljusgröna rutorna med rubriken ”Att göra” innehåller uppgifter där eleverna måste söka information från olika källor. Arbetet med dessa uppgifter ger eleverna förutsättningar att utveckla sina kunskaper, sin beskrivnings- och förklarings förmåga och sin förmåga att kommunicera, granska och föra argumentation om sådant som har med NO-ämnena att göra.
ATT GÖRA:
skuggorna. Låt kompisar gissa vad det är som gör
ATT GÖRA
Bilden visar ett virus som kan göra vissa växter sjuka.
Programmera och styra en Microbit
978-91-44-17645-1_01_book.indd 122-123
Du behöver: BBC-Microbit, dator, sladdar, servomotor och en strömkälla. Det finns oändligt många roliga saker man kan bygga, programmera och styra om man har en dator, en BBC-Microbit och en servomotor. Det kan bli robotar, tjuvlarm och mycket annat. På www.microbit.org hittar man programspråken och information om hur man kommer igång. Samtidigt som man lär sig programmera och styra föremål får man bygga saker och vara påhittig. Kanske kan du bygga en myra… som går att styra?
Lycka till!
Man syns mycket bättre i mörkret om man har reflexer på sig.
”Att-diskutera”-rutorna ger eleverna möjligheten att fördjupa sina kunskaper genom att tillsammans med någon eller några i klassen fundera över och samtala om innehållet i en text eller en bild. Diskussionsfrågorna ger även eleverna chans att utveckla sin förmåga att kommunicera, granska och föra argumentation kring naturvetenskapligt innehåll.
DISKUTERA:
Har du varit med om ett strömavbrott?
Vad hände hemma hos dig när det blev strömavbrott?
Vad var det som inte fungerade?
Speglar
Eftersom vi använder elen till så mycket så har vi blivit beroende av den. Hela tiden. Dygnet
När det är snöoväder eller storm kan kraftledningarna skadas av fallande träd. Då blir det strömavbrott. Vid strömavbrott märker vi hur elberoende vi har blivit.
Vad var svårast att klara sig utan?
Vad gjorde ni för att lösa de problem som uppstod?
En vanlig platt spegel kan få allt ljus att studsa tillbaka. Man kan göra solkatter med speglar och annat som är blankt. Om man vill träffa något med sin solkatt så är det bra att veta att ljuset studsar ut med samma vinkel som det studsar in mot spegeln. Precis på samma sätt som en boll studsar när man rullar den mot en vägg.
Hur länge var det strömavbrott?
Vad kan hända ute i samhället vid ett strömavbrott?
Hur kan man förbereda sig inför ett strömavbrott?
Hur tror du att det var att leva innan det fanns elektricitet?
Experiment
Naturligtvis finns det mängder av experiment i Lära NO. De mörkgröna prickarna ramar in beskrivningar av enkla, men meningsfulla och lärorika experiment. I Lära NO åk 4 hittar du både historien bakom experimenterandet inom natur vetenskap och en beskrivning av hur man genomför systematiska undersökningar. Här i åk 5-boken finns många exempel på systematiska undersök ningar.
2023-09-26 12:56
Konvexa och konkava speglar
Det finns speglar som inte är plana.
I en spegel som buktar utåt blir spegelbilden mindre. Sådana speglar används i trafiken när man behöver få en bild av ett stort område.
Spegeln hjälper den som kör att se runt hörn. En utåtbuktande spegel kallas också för en konvex spegel.
En spegel som buktar inåt kallas för konkav.
En konkav spegel är inte bra i trafiken, eftersom bilden blir upp och ned.
EXPERIMENT:
Titta i en sked
Du behöver: en blank sked. Se hur din spegelbild blir i en blank sked. Jämför spegelbilderna den konvexa och den konkava sidan. Beskriv skillnaden. Titta också riktigt nära i den konkava sidan. Hur ser ditt öga ut då?
2023-09-26 12:57
ORD OCH BEGREPP: Konvex spegel
En spegel som buktar utåt. Konkav spegel En spegel som buktar inåt.
Experimenten i Lära NO-serien är genomgående vardagsnära och enkla. Det krävs med andra ord ingen labb-sal med avancerad utrustning vid genomförandet. På sidan 23 i denna lärarhandledning hittar du en lista över utrustning till experimenten i Lära NO åk 5. Det mesta är sådant som går att hitta i en vanlig mataffär. I de fall där det behövs speciellt NO-materiel, som magneter, sladdar och glödlampor, anges några lämpliga firmor att kontakta för inköp.
KAPITEL 6: LÖSNINGAR OCH BLANDNINGAR
I detta kapitel är kemiämnet i fokus. Stoffet ligger nära elevernas vardag och kapitlet innehåller många experiment som bara kräver enkel utrustning.
På det inledande uppslaget hittar du kapitlets lärandemål.
I det här kapitlet lär vi oss:
• om olika lösningar och blandningar
• vad som menas med en lösning
• hur man kan använda vatten som ett lösningsmedel
• varför det luktar när färger och klister torkar
• olika metoder som kan användas för att dela upp lösningar
• vad som menas med att ”lika löser lika”
• hur man kan få bort olika fläckar från sina kläder
• hur ett reningsverk ser ut inuti och hur det fungerar.
När eleverna arbetar i detta kapitel kommer de förhoppningsvis känna igen en hel del av de grundläggande kemibegrepp som de mötte i Lära NO åk 4. Där fanns bland annat ett kapitel med titeln ”Grundläggande kemi” där eleverna fick en introduktion till vad som i centrala innehållet heter ”Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller” samt ”Vattnets egenskaper och kretslopp”.
Här, i Lära NO åk 5, bygger vi vidare på dessa kunskaper genom att titta närmare på ”Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt” ( Lgr22) Som kapitlets titel skvallrar om är det just egenskapen löslighet som är i fokus.
De första två uppslagen förklarar vad som menas med begreppen blandning och lösning. De ”kemikalier” som används till experimenten är vardagsnära – salt, socker och karamellfärg.
Sedan följer två uppslag med både fakta och experiment. Eleverna får möta och göra experiment med olika lösningsmedel, lösningar och blandningar, allt för att få en förståelse för den kemi som vi möter i vår vardag och hur den är en del av våra liv.
Nästföljande två uppslag ger exempel på ”några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar” (oreviderade versionen av Lgr22).
Efter detta kommer ett uppslag där eleverna möter uttrycket ”lika löser lika”. Detta förklaras bland annat med exempel ur vardagen – hur man kan få bort olika typer av fläckar från sina kläder. Kapitlet avslutas med vattnets kretslopp och hur vatten kan renas. Vattnets kretslopp var med redan i åk 4, men här får vi kliva in i reningsverket samt lära oss vad som inte ska hamna i avlopps -
vattnet. För att förstärka vad som i värsta fall kan hända finns på s. 100 historien om ”Fettklumpen i London”.
På det sista uppslaget sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Använd dem för att kontrollera att eleverna lärt sig de viktigaste punkterna i kapitlet.
Hur du kan bedöma elevernas kunskaper
Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 91–93. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål.
Nedan finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.
Vilka betygskriterier från Lgr22 behandlas i detta kapitel?
Det som eleverna ges ”förutsättningar att utveckla” här i kapitel 4 och som kan ligga till grund för bedömning enligt Lgr22 är:
• Eleven får möjlighet att visa kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller.
• Eleven får använda begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven får använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljön.
• Eleven får söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven får insikt i hur man värderar resultaten och beskriver undersökningarna.
Vilket
centralt innehåll från Lgr22 behandlas i detta kapitel?
KEMI
Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen
• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
• Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.
Systematiska undersökningar och granskning av information
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.
BIOLOGI
Natur och miljö
• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
s� 82—83:
Lösningar och blandningar
Vad är det man ser på den stora bilden på s. 82–83?
Svar: Spetsen på en pensel där olika färger blandar sig.
Läs den inledande texten. Du kan mycket enkelt göra det experiment som beskrivs i texten. Kanske har eleverna egna upplevelser av saltlösningar?
s� 84—85:
En droppe i havet
Det viktigaste att lära av detta uppslag
1) Vad som menas med blandning.
2) Vad som menas med lösning.
3) Vatten är ett bra lösningsmedel.
Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget
– Vad menas med blandning?
– Vad menas med lösning?
Ge exempel på några ämnen som man kan lösa i vatten.
Ge exempel på några ämnen som man inte kan lösa i vatten.
Något att samlas kring
Samlas kring en vattenfylld burk eller en vas liknande den på bilden uppe till vänster på uppslaget i boken.
Droppa i en droppe karamellfärg eller kraftigt färgad vattenfärg. Förundras över det vackra som händer. När det blivit en lösning är de olika ämnena så blandade att man inte kan se vad som är färg och vad som är vatten.
Titta också på filmen som ni når via elevens digitala läromedel.
Att diskutera
Kan ni komma på andra ämnen som inte löser sig i vatten?
Svar: Till exempel trä, metall, papper, plast och tyg.
Att göra
Gör försöket som ligger längst ner på s. 85. Undersök vilka av påståendena i pratbubblorna som är riktiga.
Facit: Alla är riktiga.
Kunskapskontroll
Arbeta med arbetsboken, s. 54.
Kopplingar till Lgr22 KEMI
• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
• Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.
Färgat saltvatten i en glasburk
Det viktigaste att lära av detta uppslag
1) Kemiska experiment kan vara vackra och leda till oväntade resultat.
2) Salt och karamellfärg kan lösas upp i vatten.
3) Om man låter en vattenlösning av salt och färg avdunsta i rumstemperatur är det bara vattnet som avdunstar. Färgen och saltet avdunstar inte. Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget
– Vad händer om man häller kokhett vatten i en burk med salt och några droppar karamellfärg?
– Varför blir locket med is blött på undersidan? – Vad händer om man låter den salta, färgade lösningen stå utan lock?
Något att samlas kring Gör experimentet som visas i bild 1–10 på riktigt.
Det är en enkel, lärorik och vacker undersökning att samlas kring.
Du behöver: en stor glasburk eller en vas liknande den på bilderna, en termos med kokhett vatten, karamellfärg eller vattenfärg, salt, lock till burken/vasen, isbitar.
Duka fram alla sakerna på ett bord och samla eleverna runt bordet. Följ texten i boken steg för steg när ni gör experimentet.
1. Be eleverna beskriva egenskaperna hos vasen/ burken så noggrant som möjligt. Hur känns den på insidan och på utsidan? Lägg märke till att den är torr på insidan.
2. Häll fyra teskedar salt i vasen/burken. Titta på hur saltet ser ut från början. Vad har det för egenskaper?
3. Droppa lite färg på saltet.
4. Lägg isbitar i locket. Lägg märke till att locket är torrt på undersidan.
5–7. Fråga eleverna vad de tror kommer hända om ni häller kokhett vatten i burken/vasen och sedan lägger på locket med isbitarna. Lägg märke till att färgen och saltet löser sig i vattnet och att det blir som moln eller rök inne i burken/vasen.
8. Om man lyfter lite försiktigt på locket kan man se hur det pyser ut rök. På insidan av burken/vasen blir väggarna blöta av en ofärgad vätska.
9. Det blir blött på undersidan av locket. Dessa droppar är färglösa och smakar inte salt.
Detta experiment är ett bra tillfälle att repetera och befästa kunskaperna om alla de ord som hör ihop med vattnets faser och övergångar mellan faserna. Begrepp som ”smälter”, ”kondenseras” och ”gas -
form” konkretiseras framför ögonen på eleverna. Experimentet ger dessutom eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande om lösningar och blandningar.
Att diskutera
Vad gör kossan på bilden på s. 87?
Hur gör man för att hästar ska få i sig tillräckligt med salt?
Svar: Hästar använder saltsten, precis som kossor.
Ger man även hundar extra salt?
Svar: Nej, de kan bli sjuka om de får i sig för mycket salt.
Kunskapskontroll
Arbeta med arbetsboken, s. 55–56.
Kopplingar till Lgr22
KEMI
• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
• Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.
Kapitel 9: Människokroppen, del 1
Namn:
1) Ge exempel på tre av kroppens organ.
2) Vad heter kroppens största organ?
3) Sortera dessa i storleksordning från störst till minst: organ, molekyl, organsystem, cell, atom.
4) Hur blir cellerna i kroppen fler?
5) Vad heter cellernas bränsle?
6) Varför måste maten vi äter spjälkas?
7) Namnge några delar i det organsystem som spjälkar maten.
8) Varför ska man borsta tänderna?
9) Ge tre exempel på ämnen som kroppen behöver.
10) Till vad använder kroppen de ämnen som finns i maten?
11) Blodomloppet är uppbyggt av ett nätverk av ”rör”. Vad kallas dessa?
12) Vad heter det organ som driver fram blodet i kroppen?
13) Vilka uppgifter har blodet?
14) Bilden visar en cell. Vilken gas ska till cellen och vilken ska därifrån?
15) Vad heter dessa delar av våra andningsorgan?
16) a) Vilken gas hämtar blodet i lungorna?
b) Vilken gas andas vi ut?
FACIT TILL ARBETSBOKEN
KAPITEL 2: VÄXTER OCH DJUR
Växter och djur i Europa
1) Områden i vatten eller på land som har liknande växt- och djurliv tillhör samma naturtyp.
2) Fjäll, hav, insjöar, barrskogar, lövskogar, städer, odlad mark, tundra, bergsområden.
3) Elevens eget svar.
4) Elevens eget svar.
5) Den har tjock päls som skyddar mot kyla. Den har vit färg som gör att djuret inte syns mot snön.
6) Högst salthalt: Hav Lägst salthalt: Insjö
7)
Lika Olika
Salt vatten Temperaturen
Stora hav De är olika näringsrika
Ligger i Europa De har olika mycket plankton och fisk
8) Elevens eget svar.
Anpassning till olika naturtyper
1) Det beror på att det finns så många olika naturtyper och livsmiljöer i Europa.
2) Med anpassning menas att djur och växter har utvecklats för att överleva på olika platser.
3) a) Fågelns långa ben och långa näbb är anpassningar till att leva i strandkanten.
b) Växten kan lagra vatten för att överleva torka.
c) Den tjocka vita pälsen ger skydd mot kylan och mot att bli upptäckt mot den vita snön.
4) a)
4) b) Giraffens långa hals gör att den når de blad som växer högt upp i träden.
Gräsanden har simfötter, fjädrar och en näbb som är anpassningar till ett liv i vatten.
Kaktusen kan lagra vatten för att överleva torkan.
Mer om anpassning
1) Elevens svar bör innehålla: Tjock päls, tjockt lager av fett under pälsen, små öron, tjock kort nos.
2) Elevens svar bör innehålla: Kan göra sina hovar större och mindre, vilket ger bra fäste mot klipporna.
3) a) Den lever i mörker. Därför behöver den inte kamouflera sig.
b) Den lever i mörker. Därför behöver den inte kunna se.
4) Den har långa ben, så att den kan gå i djup snö. Det finns mycket barrskog i Sverige och älgar kan äta barr.
Året runt i naturen: Vad händer på hösten?
1) a) De energirika molekyler som bygger upp det gröna klorofyllet åker in i trädet.
b) Trädet tappar sina löv för att spara vatten.
2) Barren är täckta av ett lager med vax. Det gör att träden inte förlorar så mycket vatten. Vaxet skyddar trädet mot uttorkning.
3) En del flyttar till varmare ställen. Andra stannar och överlever på den mat de kan hitta under vintern.
4) Björnen behöver lägga upp ett stort lager med energi.
5) De lämnar frön efter sig.
6) Elevens eget svar. Bör innehålla något om att det är stora skillnader mellan olika årstider.
7) Elevens eget svar. Bör innehålla något om nedbrytare, maskar, insekter, ett hungrigt djur eller motsvarande.
Året runt i naturen:
Nedbrytning och kretslopp
1) De är nedbrytare. De äter av det döda materialet.
2) Nedbrytarna bryter ned de stora molekylerna i döda växter och djur till mindre molekyler.
3) - Växterna växer.
- Sorken äter växterna.
- Sorken äts av en ormvråk.
- Växterna och djuren dör.
- Nedbrytarna tar vara på den näring som finns i de döda växterna och djuren.
4) De döda växterna och djuren bryts ned.
Näringskedjor och näringsvävar
1) Man beskriver hur växter och djur hör ihop och samspelar.
2) Pilarna visar vem som äter vad.
3) Växterna får sin näring med hjälp av fotosyntesen.
4) De kan äta växter, andra djur eller svampar.
5) Elevens eget svar. Bör visa att katten äter musen som äter gräset. Rovfågeln äter både musen och blåmesen, som äter av gräset.
Ekosystem och biologisk mångfald
1) Allt, både levande och icke-levande, som finns i ett visst område.
2) Vad händer om det blir färre bin i Sverige? Vad händer med fiskarna om det blir mindre syre i Östersjön?
3) Allt det som påverkar livet i ett ekosystem.
4) Ljus, temperatur, luft och vatten.
5) Elevens eget svar. Bör innehålla orden ”variation av olika arter”.
6) Elevens eget svar. Bör innehålla något om att ”alla länkar i näringsvävarna är viktiga”.
Näringskedjor vid Norra ishavet
1)
1) Det rika djurlivet beror på att det finns så mycket plankton.
2) Dra streck från djuren till rätt ord.
2) 17 NÄRINGSKEDJOR
3) En toppkonsument är ett djur som inte har någon naturlig fiende.
4) Häckning är tiden från att fåglarna väljer vilka de ska para sig med till dess att ungarna är redo att lämna boet.
5) Utsläpp av växthusgaser, plastskräp i haven och olika gifter.
Viktiga upptäckter
1) Det är en främmande djur- eller växtart som trivs bra på sin nya plats. Den sprids snabbt och hotar den biologiska mångfalden.
2) Vissa arter får inte importeras, säljas, odlas, transporteras, användas, bytas eller planteras i naturen.
3) Den invasiva arten kan bland annat sprida sjukdomar, tränga undan andra växter och djur eller äta upp växter vi odlar.
4) Främmande arter kan vara mat (t.ex. potatis) eller husdjur.
5) Klimatförändringar gör att det blir varmare i Sverige. Då kommer fler arter trivas här.
Plankton Fisk Däggdjur Annat
HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare.
Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.
LÄRA NO ÅK 5 LÄRARHANDLEDNING
Lära NO är ett ämnesövergripande läromedel i biologi, fysik och kemi för åk 4–6. Läromedlet är framtaget i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. I serien finns tre grundböcker, en för varje årskurs. Alla böcker är anpassade efter Lgr22 och innehåller olika typer av texter där eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella, lokala och globala.
Grundböckerna innehåller många experiment att genomföra i klassrummet med enkel utrustning. De flesta av experimenten finns även som film i elevens digitala läromedel. Till alla grundböcker finns arbetsböcker där eleverna får repetera och befästa sina kunskaper.
Lära NO åk 5 Lärarhandledning är ett stöd för dig att planera läsåret, terminen och arbetsområdet ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här finns även facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.
studentlitteratur.se