9789144177298

Hans

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Bildkällor

Foto omslag: MARTIN BERNETTI/Getty Images

Foto inlaga: s. 7 Dr. P. Marazzi/Science Photo Library/TT, s. 7 Erik G Svensson, s. 44 peepo/Getty Images, s. 45 Jens Lindström/Johnér, s. 44 Johan Nilsson/TT, s. 45 Cavan Images/Getty Images, s. 63 Print Collector/Getty Images, s. 71 Viktoriia Janis/Shutterstock, s. 76 Maskot/Getty Images, s. 101 Erik G Svensson, s. 122 r.classen/Shutterstock, FabrikaSimf/Shutterstock, s. 123 I love Photo and Apple./Getty Images, s. 150 NASA, s. 169 steveball/Shutterstock

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp

Form: Marit Messing

Redaktion: Mattias Ljung

Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska

Bildredaktör: Susanna Mälarstedt

Produktionsledare: Merete Lind

Art.nr 46129

ISBN 978-91-44-17729-8

Upplaga 2:1

© 2022 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära

© 2023 Studentlitteratur AB

Printed

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO!

Jag (Hans Persson, författare till Lära NO-serien) vill hälsa dig och dina elever hjärtligt välkomna till Lära NO åk 6. Det är den sista delen i ett ämnesövergripande NO-läromedel för åk 4–6. Serien innehåller även böcker för åk 4 och åk 5.

En bok för varje årskurs! Suveränt!

Biologi, fysik och kemi = NO

I läroplanen för grundskolan har de tre naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi från och med åk 4 varsitt centralt innehåll, till skillnad från åk 1–3 där ämnena är samlade under beteckningen NO.

Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi även i åk 4–6 ofta bedrivs som NO är syftet med Lära NO-serien att hjälpa dig som lärare att se hur de tre ämnena kan samspela och integreras.

Jag vet att det finns många lärare i åk 4–6 som efterfrågar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns också ett stort behov av hjälp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger läraren, så att läraren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjälper denna lärarhandledning er med.

En ände att börja i och vägar som leder vidare

Böckerna i Lära NO-serien är utformade utifrån min långa erfarenhet av arbete i grundskolan och utifrån mina kontakter med tusentals svenska lärare. En av de frågor som intresserat mig mest är att hitta en röd tråd för under visningen. Ibland kallas den röda tråden för ”progression av innehåll”, eller mer vardagligt: ”ordningen man gör saker i”.

Lära NO hjälper dig både med att hitta en ände att börja i och med att finna vägar vidare. Serien är tänkt att bygga elevernas kunskaper, från det enklare till det mer komplexa och sammansatta, längs en röd tråd.

Från det enklare till det mer komplexa

I den ena änden av den röda tråden, det vill säga i kapitel 1 i Lära NO 4, får eleverna en mjuk ingång, med en introduktion till NO-ämnenas speciella arbetssätt och en översikt över de grundläggande begrepp som kommer användas hela vägen upp genom mellanstadiet.

I den andra änden av tråden, i Lära NO 6, finns texter och uppgifter som ställer högre krav på kunskaper i NO och på elevernas förmåga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-området.

Jag hoppas att Lära NO kommer vara till glädje både för er lärare och för era elever.

Lära NO och läroplanen

Vid utvecklingen och produktionen av Lära NO-serien har jag varit noga med att se till att den följer läroplanen och svarar mot alla de krav som ställs där. Detta för att du som lärare, när du använder Lära NO, ska känna dig trygg och veta att eleverna får med sig det de ska.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ELEVBOKENS DELAR

Här följer en översikt över hur Lära NO-serien är uppbyggd. Översikten hjälper dig att förstå syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i läromedlet, så att du kan få ut så mycket som möjligt av innehållet.

Kapitlen i de tre Lära NO-böckerna

Lära NO 4

Vad är NO?

Växter

Djur

Grundläggande kemi

Luft

Energi

Värme och väder

Lära NO 5

Repetition

Växter och djur

Svampar, alger och mikroorganismer

Magnetism

El

Lösningar och blandningar

Ljud och vår hörsel

Ljus och vår syn Människokroppen

Lära NO 6

Repetition

Kraft och rörelse

Livets utveckling

Sexualitet och relationer

Surt och basiskt

Kemiska reaktioner

Hållbar utveckling

Astronomi

Systematiska undersökningar

Var och en av de tre Lära NO-böckerna består av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fångar in hela det centrala innehållet för åk 4–6 i de tre ämnena biologi, fysik och kemi.

Genom alla kapitel löper en röd tråd. Den väver ihop kunskaper från det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger på varandra, tidiga kapitel lägger grunden för vad som sägs i senare. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för åk 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lärt sig i tidigare årskurser. Dessa repetitioner hjälper eleven att inte tappa den röda tråden.

Kapitlens uppbyggnad

Inledande uppslag

Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intresseväckande bild och en kort text som ger en ingång till arbetsområdet.

På alla inledande uppslag hittar du också rubriken ”I det här kapitlet lär vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lärandemål. Det är förstås viktigt, både för dig som är lärare och för dina elever, att ni vet vad det är ni arbetar med och vad det är meningen att eleverna ska lära sig.

KAPITEL 2: KRAFT OCH RÖRELSE

Detta kapitel hämtar i huvudsak sitt innehåll från fysikämnet. Ibland kan man hitta samma innehåll under rubriken ”Mekanik”. På det inledande uppslaget finns kapitlets lärandemål:

I det här kapitlet lär vi oss:

• vad en kraft är

• hur man kan mäta krafter

• vad som menas med en motkraft

• om tyngdkraften och hur den påverkar oss

• om rörelser och hur man räknar ut medelhastighet

• om friktion och balans

Inom arbetsområdet ”Kraft och rörelse” får eleverna möta många för dem välkända och vardagsnära fenomen.

Men här förklaras förstås allting med naturvetenskapliga termer.

Ibland kan det vara något så självklart som Newtons första lag, som slår fast att det behövs en kraft för att något ska börja röra sig. För det vet ju alla att en bok som ligger på ett bord inte flyttar på sig om man inte petar på den. Men varför rör den sig när man lutar på bordet? Det är nog inte helt självklart för alla att det är jordens dragningskraft som sätter boken i rörelse. I kapitlet förklaras med enkla medel hur den kraften påverkar oss alla. Dessutom får eleven läras sig att begreppet friktion kan användas för att beskriva hur bra eller dåligt saker glider.

För att fördjupa förståelsen, och som ett sätt att variera undervisningen , innehåller kapitlet ett antal experiment (eller ”systematiska undersökningar”, som det heter i läroplanen). Där får eleverna använda arbetssätt som är specifika för NO i syfte att undersöka både krafter och rörelser.

Det finns en del innehåll i kapitlet som ansluter till i teknikämnets ”Tekniska lösningar”, men det finns även kopplingar till biologiämnet eftersom de avslutande uppslagen handlar om balans. Vi upplever dessutom både krafter och rörelser med våra sinnen.

På den sista sidan sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Dessa kan användas för att kontrollera att eleverna har lärt sig det viktigaste i kapitlet.

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s. 43–45. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål. Matrisen nedan visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Betygskriterier från Lgr22 som behandlas i kapitel 2

Det som eleverna ges ”förutsättningar att utveckla” i kapitel 2 och som kan ligga till grund för bedömning enligt Lgr22 är:

• Eleven får möjlighet att visa kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller.

• Eleven får använda begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva:

enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället.

• Eleven får lära sig hur man söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven får insikt i hur man värderar resultaten och beskriver undersökningarna.

Vilket centralt innehåll från Lgr22 behandlas i detta kapitel?

FYSIK

Fysiken i naturen och samhället

• Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.

• Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

• Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

s� 12—13:

Kraft och rörelse

Titta på bilden och läs texten. Ställ följande frågor:

– Hur kommer det sig att detta är världens starkaste djur?

– Vad menas med superhjältekrafter?

– Vilka superhjältar är starkast?

s� 14—15: Vad är en kraft?

Det viktigaste att lära av detta uppslag

1) Krafter kan få föremål att röra sig, ändra hastighet, riktning eller form.

2) Krafter vara olika stora.

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget

Vad är en kraft?

Vad kan en kraft göra?

Något att samlas kring

Så här kan man göra för att introducera kraftbegreppet och tydliggöra att krafter kan få föremål att röra sig, ändra hastighet, riktning eller form.

1) Krafter kan få föremål att röra sig Samlas runt ett bord där en leksaksbil står alldeles stilla.

Fundera tillsammans på hur kan man få bilen att röra sig.

Svar: Med hjälp av en kraft. Man exempelvis kan peta på den, blåsa på den eller luta bordet så att tyngdkraften drar den nedåt.

2) Krafter kan få föremål att ändra hastighet Hur kan man visa att en kraft kan få bilen att ändra hastighet?

Svar: Med hjälp av en kraft kan man få den att rulla snabbare, till exempel genom att putta på den när den redan rör sig.

3) Krafter kan få föremål att ändra riktning Hur kan man få bilen att ändra riktning när den rullar?

Svar: Med en kraft som verkar åt ett annat håll än det i vilket bilen rör sig, till exempel en kraft från sidan när bilen rör sig framåt.

4) Krafter kan få föremål att ändra form Blås upp en ballong och knyt den.

Hur kan man få ballongen att ändra form?

Svar: Genom att trycka på den med en kraft.

Rörelse, hastighet, riktning och form På bilden till vänster är det kraften från en häst som får något att hända. Bilen rör sig. När hästen tar ännu mer så blir det en större kraft och då rör sig bilen fortare. Kraften kan också få bilen att ändra riktning.

Den har en klo som den kan använda som en hammare. Superkraften klon kan krossa glaset akvarier, till och med ett dubbelt säkerhetsglas. Detta gör att den lilla räkan har det kraftfullaste vapnet hela djurvärlden.

På tredje plats hittar vi trapjaw-myran. Eller ska vi kalla den katapult-käke-myran? Den kan använda sina käkar för att hoppa iväg med hastigheten 234 kilometer timmen. FAKTARUTA Krafter kan få föremål att röra sig, ändra

Observera att detta även belyser det som kommer på nästa uppslag i boken, där eleverna får lära sig att varje kraft har en motkraft. Man ser att ballongen inte bara buktar in där man trycker utan även på motsatt sida på grund av motkraften.

Att diskutera

Följ QR-koden för att läsa mer om de superstarka djuren. Diskutera hur djuren kan ha dessa krafter.

Att göra

En mycket uppskattad uppgift som har med krafter att göra är låta eleverna bygga om en leksak så att den rör sig. Titta på filmklippet som nås via det digitala läromedlet. Det visar hur några elever löst denna uppgift.

Kunskapskontroll

Arbeta med arbetsboken, s. 6–7.

Kopplingar till Lgr22

Fysik

• Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

s� 26–27:

Viktiga upptäckter/Sammanfattning

Det viktigaste att lära av detta uppslag

1) Det finns fem enkla uppfinningar som gör att man kan förstärka krafter: kilen, lutande planet, hävstången, hjulet och skruven.

2) Ett annat ord för dessa uppfinningar är ”enkla mekanismer”.

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget

Vilka är de fem enkla uppfinningar som gör det möjligt att förstärka krafter?

Ge några exempel på hur vi använder de fem enkla mekanismerna i vår vardag.

Att göra

Låt eleverna få identifiera enkla mekanismer hos några vardagsföremål. Några exempel: cykel, sax, skateboard och konservöppnare med vev.

Att diskutera

Hur användes de enkla mekanismerna vid bygget av Stonehenge och pyramiderna?

Avsluta och knyt ihop arbetsområdet ”Kraft och rörelse”

Bilden på s. 27 visar Stonehenge.

Låt eleverna söka mer fakta om detta makalösa byggnadsverk.

Vad vet man om vad denna konstruktion användes till?

På den avslutande sidan sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Denna sida kan användas för att kontrollera att eleverna har lärt sig det viktigaste i kapitlet.

Repetera orden under ”Ord och begrepp”. Fråga eleverna vad orden betyder.

Läs tillsammans igenom sammanfattningen innan ni gör provet.

Kunskapskontroll

Arbeta med arbetsboken, s. 18–19.

Kopplingar till Lgr22

FYSIK

• Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

Missa inte att detta uppslag har många kopplingar till teknikämnet:

Tekniska lösningar

• Hur några komponenter i vanliga tekniska system samverkar, till exempel i en cykel och i system för återvinning.

• Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. (Lgr22)

Prov Kapitel 2: Kraft och rörelse

Namn:

1) Vad är en kraft?

2) Vilka av följande är krafter?

¨ Det som gör att magneter puttas isär eller dras ihop.

¨ Månaden augusti.

¨ När man trampar på en cykelpedal.

¨ När man trycker fingret mot modellera så att det blir en grop.

¨ Ketchup

¨ Det som gör att en bil ändrar riktning.

3) Vad är det man visar när man ritar en kraft med hjälp av pilar?

4) Vad heter enheten som man anger krafter med?

5) Vad visar kraftmätaren om man hänger något som väger 1 kg i kroken?

6) Vad heter kraften som pressar ihop ballongen underifrån?

7) Åt vilket håll kommer hinken att snurra när man häller vatten i den?

8) Varför snurrar hinken? Använd orden kraft och motkraft i ditt svar.

9) Vad är gravitation?

10) Det finns två andra namn för gravitationen. Vilka?

11) Ge exempel på något som rör sig med en likformig hastighet.

12) Vad menas med att en rörelse är accelererad?

13) Vad menas med att en rörelse är retarderad?

14) Hur stor är medelhastigheten om man cyklar 44 km på 4 timmar?

15) Vad menas med friktion?

16) Ge ett exempel från vardagen där man gjort något för att öka eller minska friktionen.

17) Är friktionen stor eller liten i situationerna nedan?

a) Någon halkar på ett bananskal.

b) En skidåkare får tvärstopp eftersom någon sandat i backen.

c) När man bromsar med bilen och har dubbdäck.

d) En puck som glider på isen.

18) Varför böjer idrottarna ovan på benen? Använd gärna orden balans och tyngdpunkt i ditt svar.

19) Hur har man gjort för att kranen inte ska välta när det blåser?

20) Varför är denna cykel så vinglig?

21) a) Vad heter uppfinningen till höger?

b) Vad är fördelen med att använda den?

FACIT TILL ARBETSBOKEN

KAPITEL 2: KRAFT OCH RÖRELSE

Vad är en kraft?

1) a) röra sig

b) ändra hastighet

c) ändra form

2) Kraften får ballongen att ändra form.

3) Elevens eget svar.

4) Elevens eget svar, exempelvis att få en fjäder att röra sig genom att blåsa på den.

5) Elevens eget svar, kan exempelvis handla om starka motorer.

6) Dyngbaggen kan lyfta 1 141 gånger sin egen vikt. Boxarräkan kan krossa säkerhetsglas med sin klo. Tarpjaw-myran kan hoppa iväg med hastigheten 234 km/h.

7) Elevens eget svar. Kan exempelvis handla om att man lutar bordet, blåser på bilen eller gör en konstruktion som fungerar som motor.

Krafter och motkrafter

1) a) Kraftens storlek.

b) Kraftens riktning.

2) Personen till vänster.

3) 30 Newton (30 N)

4) Jordens dragningskraft (gravitationen).

5) Bordets motkraft trycker tillbaka mot fingret.

6) a) Kraften från handen.

b) Motkraften från huvudet.

Tyngdkraften

1) De menar att de skulle få bättre resultat om det var svagare tyngdkraft.

2) Egenskapen massa (att väga något) gör att föremål påverkar varandra med gravitationen.

3) a) Dragningskraft

b) Tyngdkraft

4) Solens gravitation (dragningskraft/tyngdkraft) håller kvar planeterna.

5) Tidvatten orsakas av månens gravitation (dragningskraft/tyngdkraft).

6) a) 60 Newton

b) 10 Newton

7) Elevens eget svar, som ska vara cirka sex gånger högre än vad hen kan hoppa på jorden.

8) Gaser kastas iväg nedåt. Motkraften får raketen att röra sig uppåt.

9) a) höger

b) Kraften från den spända ballongen slungar luften i ballongen åt vänster. Motkraften puttar iväg ballongen åt höger.

10) Det är jordens gravitation som drar rymdkapseln tillbaka mot marken.

11) Det blir varmt av luftmotståndet när rymdkapseln möter jordens atmosfär.

12) När man faller genom luft så bromsar luften. Fritt fall är när något faller genom vakuum, det vill säga där det inte finns någon luft.

Rörelse och hastigheter

1) a) Elevens eget svar.

b) Olikformig

2) Elevens eget svar, till exempel att åka bil, buss eller cykel på raksträcka med samma hastighet.

3) Retarderad, Olikformig, Accelererad, Olikformig, Likformig

4) Centripetalkraften

5) A: Längst ner.

B: Högst upp.

C: I nedförsbackar.

D: I uppförsbackar.

6) 11 km/h

7) a) Elevens egen teckning.

b) Elevens eget svar. Bör innehålla att kulan accelererar där det lutar nedåt och retarderar där det går uppför.

c) Elevens eget svar. Bör innehålla att kulan går snabbare ju mer banan lutar nedåt och långsammare ju mer den lutar uppåt.

d) Elevens eget svar.

e) Gravitationen (jordens dragningskraft/ tyngdkraft) drar kulan nedåt.

f) Gravitationen (jordens dragningskraft/ tyngdkraft) bromsar kulan.

Friktion

1) Friktion är den bromsande kraft som uppstår när två ytor gnids eller glider mot varandra.

2) a) Spikskorna (längst till höger).

b) Man behöver bra grepp när man springer, men behöver kunna glida bra på isen eller på golvet när man dansar.

c) De behöver kunna glida bra, men också kunna bromsa.

3) Tejpen gör att man glider bättre genom luften.

4) Man vill öka friktionen.

5) Raka av håret på armar och ben, använda badmössa och en speciell dräkt.

Balans

1) Jag böjer på benen för att sänka tyngdpunkten. Då får jag bättre balans. Med fötterna isär får jag större stödyta, vilket också ger bättre balans.

3) Det högra paketet har lägre tyngdpunkt.

4) Kranen har stora betongblock nedtill för att få lägre tyngdpunkt.

5) B och C.

6) Det ligger något tungt i det hörn av lådan som är på bordet. Lådans tyngdpunkt är i detta hörn och inte i mitten av lådan.

7) Modelleran ger låg tyngdpunkt.

8) a) Mjölkpaketet som ligger ner.

b) Stor stödyta ger bra balans.

9) a) Cykel nummer 3 (tävlingscykeln).

b) Den har lägst tyngdpunkt och stor stödyta.

Viktiga upptäckter

1) De använde enkla mekanismer (och mängder av slavar).

2) Kilen. Den används till exempel i yxor och knivar.

Lutande planet. Det används för att flytta saker.

Hävstången. Den används i exempelvis saxar och dörrhandtag.

Hjulet. Det används i exempelvis cyklar och bilar.

Skruven. Den används i olika slags skruvar.

3) Elevens eget svar.

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.

LÄRA NO ÅK 6

LÄRARHANDLEDNING

Lära NO är ett ämnesövergripande läromedel i biologi, fysik och kemi för åk 4–6. Läromedlet är framtaget i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. I serien finns tre grundböcker, en för varje årskurs. Alla böcker är anpassade efter Lgr22 och innehåller olika typer av texter där eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella, lokala och globala.

Grundböckerna innehåller många experiment att genomföra i klassrummet med enkel utrustning. De flesta av experimenten finns även som film i elevens digitala läromedel. Till alla grundböcker finns arbetsböcker där eleverna får repetera och befästa sina kunskaper.

Lära NO åk 6 Lärarhandledning är ett stöd för dig att planera läsåret, terminen och arbetsområdet ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här finns även facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.