LÄRA NO ÅK 6
GRUNDBOK
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄRA NO ÅK 6
GRUNDBOK
Elevpaket – Digitalt + Tryckt
Med Hans Perssons Lära NO får du ett konkret undervisningsstöd kopplat till kunskaper och förmågor i de tre NO-ämnena. Lära NO-serien är helt anpassad efter Lgr22 och är framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare.
ELEVBOK
Grundböckerna innehåller olika typer av texter där eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella och både lokala och globala.
DIGITALT LÄROMEDEL
I det digitala läromedlet finns bokens text inläst, bokens experiment som filmer, startbilder till varje kapitel och extramaterial.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Filmade experiment
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
LÄRA NO
ÅK 6
Hans Persson
INNEHÅLL
6. Kemiska reaktioner ........................................... 86
Vad är en kemisk reaktion? ....................................88
Kemiska reaktioner i vår vardag .............................90
Eld och brand 92
Experiment med kemiska reaktioner 94
Explosioner är häftiga kemiska reaktioner 96
Från råvara till färdig produkt, del 1........................98
Från råvara till färdig produkt, del 2 100
Hur gör man maten mer hållbar? 102
Viktiga upptäckter 104
Sammanfattning ...................................................105
7. Hållbar utveckling ............................................106
Ett klot med liv 108
Näringskedjor och den biologiska mångfalden 110
Ekosystemtjänster 112
Klimatförändringar på grund av utsläpp av gaser. 114
Vårt dagliga vatten och de stora vatten 116
Skogarna brinner och tundrorna tinar 118
Vad är ekologiskt fotavtryck? 120
Hållbar utveckling – tre delar som måste samverka 122
Vi byggde ett miljötivoli 124
Rymdresan 126
Viktiga upptäckter .................................................128
Sammanfattning 129
8. Astronomi ...........................................................130
Vår plats i universum, del 1 ..................................132
Vår plats i universum, del 2 134
Solsystemet 136
Solen och planeterna, del 1 138
Solen och planeterna, del 2..................................140
Meteorider och galaxer – stort och smått i rymden 142
Rymdfärder och människan i rymden 144
Frågor och svar om satelliter och rymdskrot ........148
Tid och tidmätning 150
Viktiga upptäckter 152
Sammanfattning 153
9. Systematiska undersökningar .......................154
Systematisk undersökning – fysik 156
Systematisk undersökning – kemi 158
Systematisk undersökning – biologi 160
Tuggummitestet och andra undersökningar .........162
Viktiga upptäckter 164
Sammanfattning 165
2 KRAFT OCH RÖRELSE
Bilden visar världens starkaste djur. Jo, det är faktiskt sant! För om man räknar ut hur mycket ett djur orkar lyfta i förhållande till sin vikt och storlek så har den lilla dyngbaggen världsrekordet.
För att få kulan i rörelse behövs en kraft, och det är inget problem för dyngbaggen. Den kan lyfta 1 141 gånger sin egen vikt, vilket för en människa blir ungefär 80 ton. Att lyfta så mycket skulle kräva superhjältekrafter – det är lika mycket som fem bussar.
I det här kapitlet lär vi oss:
• vad en kraft är
• hur man kan mäta krafter
• vad som menas med en motkraft
• om tyngdkraften och hur den påverkar oss
• om rörelser och hur man räknar ut medelhastigheten
• om friktion och balans
VAD ÄR EN KRAFT?
Krafter får saker att röra sig
Bilen till höger står alldeles stilla. Det är inte så konstigt eftersom den inte har någon motor. Men vad är det hos en motor som gör att bilen kan röra sig?
Det som kan få bilen att röra sig är en kraft. En kraft är något som puttar, trycker eller drar.
Krafter får föremål att röra sig, ändra hastighet, riktning eller form.
Man kan se när detta händer, men man kan inte se själva kraften. Krafter är alltså osynliga, men man kan tydligt se resultatet av krafter.
Rörelse, hastighet, riktning och form
På bilden till vänster är det kraften från en häst som får något att hända. Bilen rör sig. När hästen tar i ännu mer så blir det en större kraft och då rör sig bilen fortare. Kraften kan också få bilen att ändra riktning.
DISKUTERA:
Försök komma på några fler exempel där krafter gör så att något ändrar form.
Här får krafter saker att ändra form.
Olika stora krafter
För att få en liten papperstuss eller en fjäder att röra på sig behövs det bara en liten vindpust. Den svaga kraften från när man blåser på den räcker
Ibland krävs det enorma krafter för att få saker att röra sig. En färja, ett flygplan och en rymdraket är tre exempel.
Av dessa behöver rymdraketen störst kraft för att få upp farten.
Superstarka djur
Dyngbaggen på förra uppslaget är världens starkaste djur i förhållande till sin storlek.
På andra plats kommer boxarräkan.
Den har en klo som den kan använda som en hammare. Superkraften i klon kan krossa glaset i akvarier, till och med ett dubbelt säkerhetsglas. Detta gör att den lilla räkan har det kraftfullaste vapnet i hela djurvärlden.
På tredje plats hittar vi trapjaw-myran. Eller ska vi kalla den katapult-käke-myran? Den kan använda sina käkar för att hoppa iväg med hastigheten 234 kilometer i timmen.
FAKTARUTA
Krafter kan få föremål att röra sig, ändra hastighet, riktning eller form.
KRAFTER OCH MOTKRAFTER
Man brukar rita krafter med pilar
En kraft har både storlek och riktning. Man brukar rita krafter som pilar. Pilen pekar i kraftens riktning och längden på pilen visar kraftens storlek.
Man kan mäta hur stor en kraft är. Då använder man en enhet som heter Newton och förkortas N. Om man hänger en vikt som väger 1 kg i en kraftmätare visar mätaren 10 Newton. Det betyder att jorden drar i vikten med kraften 10 Newton.
Så brukar jag också alltid rita för att visa hur något rör sig!
Isaac Newton och äpplet
Att enheten heter just Newton har att göra med vetenskapsmannen Isaac Newton. Det påstås att han fick ett äpple i huvudet, och då började fundera över vilken kraft som fick äpplet att falla mot marken. Han lyckades klura ut att det var jorden som påverkade äpplet. Jorden drog i äpplet med det som brukar kallas jordens dragningskraft. Newton kallade den kraften för gravitation. Han menade att alla föremål som väger något har en dragningskraft som kan påverka andra föremål. Det som drar vikten på bilden på förra sidan nedåt med kraften 10 Newton är alltså den kraft som Newton kallade för gravitationen!
Alla krafter har motkrafter
En sak som är lite speciell med krafter är att en kraft alltid har en motkraft som är riktad åt motsatt håll.
Det kanske inte är så lätt att förstå att bordet har en motkraft som trycker tillbaka mot ditt finger när du trycker det mot bordsskivan. Men om motkraften inte fanns där skulle ju fingret åka rakt genom bordet!
Om du istället trycker med fingret mot grädden på en bakelse är inte motkraften lika stor. Därför kommer fingret ända ner till jordgubbsfyllningen. Mums!
EXPERIMENT:
Motkraften
hos en ballong
Du behöver: en rund ballong
Blås upp ballongen och knyt ihop den så att inte luften pyser ut.
Tryck ihop ballongen mellan dina händer. Hur kan man se på ballongen att den påverkas av två krafter?
Tryck ballongen mot en bordskiva med ena handen. Vad är det för kraft som plattar till ballongen upptill? Vad är det för kraft som gör den platt nedtill?
Låt en kompis trycka ballongen mot sitt huvud som bilden visar.
Vad är det för kraft som plattar till ballongen underifrån?
DISKUTERA:
Snurrig hink
Åt vilket håll kommer hinken snurra när man häller vatten i den?
Vad är kraft och motkraft i detta exempel?
Tryck med fingret mot bordet så känner du motkraften.
VIKTIGA UPPTÄCKTER
Fem enkla uppfinningar som förstärker krafter
Bilden till höger visar Stonehenge, ett byggnadsverk som är mer än 4 000 år gammalt. Hur kunde man flytta och lyfta de 40 ton tunga stenarna? Då fanns ju inte vår tids lyftkranar och maskiner.
Man använde förstås mängder av slavar, men också en del teknik. Bland annat användes fem stycken så kallade enkla mekanismer.
Här är de, alla fem!
Kilen
Kilen är den äldsta av de fem mekanismerna. Över hela världen har man hittat kilformade föremål av sten som de allra första människorna använde till olika saker. Några exempel på kilar är spetsen på yxor, spjut eller pilar.
Lutande planet
När man flyttar ett föremål uppåt med hjälp av ett lutande plan blir vägen lite längre, men man behöver inte använda lika stor kraft. Det lutande planet gjorde det lättare att flytta stenarna när man byggde pyramiderna i Egypten.
ORD OCH BEGREPP:
Kraft
Motkraft
Tyngdkraft/Jordens
dragningskraft/Gravitation
Hastighet
Friktion
Tyngdpunkt
Stödyta
Balans
Friktion
Hävstången
Hävstången använder du dagligen, till exempel när du öppnar en dörr med ett dörrhandtag eller klipper med en sax.
Hjulet
Många menar att hjulet är världens viktigaste uppfinning.
Tänk bara på hur vi använder hjul för att flytta tunga saker med tåg, bilar eller traktorer.
Skruven
Visst, man får skruva många varv på en skruv för att få den att röra sig in i det som ska skruvas ihop. Men man behöver använda mindre kraft än om man försökte trycka skruven rakt in.
Det blir alltså längre väg, men man behöver inte använda lika stor kraft.
Alla dessa fem mekanismer förekommer i vår tids teknik. Se dig omkring bara! Du kommer garanterat hitta kilar, lutande plan, skruvar, hävstänger och hjul lite överallt.
SAMMANFATTNING
• Krafter kan få föremål att röra sig, ändra hastighet, riktning eller form.
• Man kan mäta krafter och beskriva hur stor kraften är med en enhet som heter Newton (N).
• Om man hänger en kilovikt i en kraftmätare (här på jorden) så visar den 10 Newton.
• Krafter ritas ofta med pilar. Pilen pekar i kraftens riktning.
• Alla krafter har motkrafter.
• Allt som har massa (det vill säga allt som väger något) påverkar andra föremål som har massa med en kraft som kallas för gravitation.
• Ett annat ord för gravitation är tyngdkraft. Ibland kallas den också för dragningskraft.
• Man räknar ut medelhastigheten hos ett föremål i rörelse genom att dividera sträckan med tiden.
• En vanlig enhet för hastighet är km/h.
• Friktion är den bromsande kraft som uppstår när två ytor gnids eller glider mot varandra. Låg friktion är lika med bra glid.
• Tyngdpunkten är den punkt hos ett föremål där föremålets tyngd har sitt centrum.
• Man kan sänka tyngdpunkten hos ett föremål för att ge det bättre balans.
• Med stödyta menar man den yta som ett föremål stöder sig på.
SEXUALITET OCH RELATIONER
Vad vi menar när vi skriver man eller kvinna
När vi i det här kapitlet skriver ordet ”kvinna” används det för att beskriva någon som har det som brukar anses som en kvinnokropp. Detsamma gäller för orden ”flicka” eller ”tjej”. Ordet ”man” använder vi för att beskriva någon som har det som brukar anses som en manskropp. Detsamma gäller för orden ”pojke” eller ”kille”.
Vi hoppas du kan läsa och ha nytta av informationen i det här kapitlet även om du använder andra ord än vi för att beskriva din egen kropp.
I det här kapitlet lär vi oss:
• viktiga fakta om puberteten
• om kvinnans och mannens könsorgan
• hur spermier kan befrukta en äggcell
• hur ett befruktat ägg blir ett foster som utvecklas inuti livmodern innan det föds
• om identitet och sexualitet
• vad som menas med normer och hur vi påverkas av dem
• vart man kan vända sig om man har frågor om något som man tycker är jobbigt
VAD ÄR PUBERTETEN?
Utan att man själv kan påverka när det ska hända så händer det! Kroppen börjar förändras. Det som händer kallas för puberteten. Den kropp man haft som barn börjar utvecklas, och börjar mer och mer likna en vuxen kropp. Vissa tycker det är toppen med den nya kroppen, medan andra tycker det är jättejobbigt att förändras. För många blir utseendet väldigt mycket viktigare än när man var barn.
Vad är det som händer egentligen?
Det som sätter igång puberteten och alla förändringarna i kroppen är en sorts ämnen som heter hormoner. Det är molekyler som bildas på olika ställen i kroppen och som transporteras dit de ska med blodet.
Målet kan till exempel vara könsorganen eller brösten. Hormonerna påverkar sina mål, till exempel genom att förändra könsorganen och göra så att brösten växer.
Det finns ingen gemensam tidtabell som bestämmer exakt när hormonerna sätter igång puberteten. Det händer oftast när man är ungefär 10–14 år, men kan ske både tidigare och senare.
I puberteten växer både killar och tjejer på längden. Efter puberteten, som pågår i ungefär fem år, växer kroppen inte mer på längden.
När man växer snabbt på längden kallas det för tillväxtspurt!
Varför behövs puberteten?
Hela poängen med puberteten är att man förändras från att inte vara könsmogen till att bli det. Att man är könsmogen innebär att man kan få barn.
VAD HÄNDER UNDER PUBERTETEN?
Mycket av det som händer i puberteten är lika för tjejer och killar. Men vissa saker förändras mer hos tjejer än killar och tvärtom. Här är de förändringar hos tjejer och killar som gör att våra kroppar blir könsmogna.
Rösten och målbrottet
Hos både killar och tjejer förändras rösten under puberteten. Störst är förändringen hos killar, och man talar om att de ”kommer i målbrottet”. Förändringen beror på att struphuvudet och stämbanden som sitter nere i halsen växer. Detta gör att rösten blir mörkare. Ibland kan det vara svårt att kontrollera den nya rösten. Typiskt för en målbrottsröst är att den ”bryter” och hoppar mellan mörk och pipig.
Brösten
Att brösten blir större hos tjejer i puberteten beror på att de organ som producerar mjölk utvecklas och blir större. När brösten växer kan de kännas ömma, men det går över när de vuxit färdigt. Brösten kan också växa olika fort, så att det ena bröstet i perioder är lite större än det andra.
Hårväxten
Hårväxten förändras för både tjejer och killar under puberteten. Man kan få mer och kraftigare hår på kroppen, och det börjar växa hår runt snippan och snoppen.
Huvudhåret förändras så att det fortare blir fett, vilket gör att man behöver tvätta håret oftare än när man var barn.
Huden och finnar
Att både håret och huden blir fetare beror på att så kallade talgkörtlar i huden börjar bilda mer av ett sorts fett som heter talg. Om det blir stopp i en talgkörtel bildas en finne. Finnar kallas också för akne. Det är vanligt med finnar i puberteten och det finns flera olika rengöringsmedel som hjälper mot finnar, även om det ibland kan ta lite tid innan medlen börjar verka. Om man har stora problem med akne kan man ta medicin.
Svett
Ett annan förändring hos kroppen under puberteten är att man får fler svettkörtlar. Det gör att man svettas mer. När svett kommer i kontakt med bakterier kan det börja lukta. Därför är det viktigt att man tvättar sig med tvål och ofta byter de kläder som är närmast kroppen.
äggledare
livmoder
äggstock
binda tampong
menskopp
Menskoppen förs in i slidan. Piggen är till för att det ska vara enkelt att få grepp när man tar ut koppen efter att den fångat upp blodet.
Mens
När en kvinnokropp blir könsmogen mognar äggstockarna och ett ägg börjar lossna från dem ungefär en gång i månaden. Det byggs också varje månad upp en blodfylld slemhinna i livmodern. Det är för att livmodern ska vara redo att ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte är befruktat när det kommer till livmodern stöts ägget och den blodiga slemhinnan ut ur kroppen. Denna blödning kallas menstruation eller mens.
Det som händer mellan mensens första dag och nästa mens första dag kallas menstruationscykel.
Spermier
När en manskropp blir könsmogen växer testiklarna. I testiklarna börjar det tillverkas spermier, de celler som kan befrukta en kvinnas ägg. Spermierna är blandade med en vätska. Blandningen kallas sädesvätska, och när sädesvätskan kommer ut ur snoppen kallas det för utlösning. Sädesvätskan kan komma ut när snoppen är styv. I puberteten kan killar vakna av att de fått utlösning medan de sovit.
Hos en vuxen kvinna är menscykeln ungefär 28 dagar, men den kan vara olika lång hos olika kvinnor. Under de första åren är menscykeln ofta oregelbunden, vilket betyder att den kan vara längre ibland och kortare ibland.
För att suga upp mensblodet använder de flesta kvinnor tamponger eller bindor. Tamponger är som en rulle av pressad bomull som förs in i slidan. En binda sätts fast i trosan med ett slags klister, och stoppas alltså inte in i kroppen. Ett alternativ till tampong och binda som på kort tid blivit populärt är menskoppen.
För att det ska bli ett barn måste ett ägg befruktas.
5 SURT OCH BASISKT
Det finns massor av godis som beskrivs som supersurt, extremsurt eller till och med världens suraste. Om du smakat så vet du att beskrivningen ibland stämmer – den här typen av godis kan verkligen smaka otroligt surt!
Här kommer ett helt kapitel där du får lära dig mer om sura ämnen, men även om de ämnen som kemister kallar basiska.
I det här kapitlet lär vi oss:
• att saker kan smaka mer eller mindre surt
• vad vi använder sura ämnen till
• om ämnen som ändrar färg beroende på surhetsgrad
• vad som är motsatsen till surt
• vad vi använder basiska ämnen till
• hur man kan ändra surhetsgraden
• vad pH-skalan är
• något om de farosymboler som man märker farliga ämnen med
• om starka syror och baser och hur de kan vara frätande
• hur man ska göra om man kommit i kontakt med ett frätande ämne
• om orsakerna till försurning och hur man kan minska detta miljöproblem
VAD MENAS MED ATT NÅGOT ÄR SURT?
Vad betyder ordet sur?
Jag är sur i dag. Min mobil har pajat.
Jag har en sur strumpa. Den är alldeles genomblöt
Som du ser kan ordet sur ha flera olika betydelser. Att det finns ett helt kapitel här i NO-boken där ordet sur ingår beror att ordet sur beskriver en egenskap som ämnen kan ha.
Inom NO sorterar man ofta ämnen efter deras egenskaper, till exempel om de kan leda ström eller går att lösa upp i vatten. En annan egenskap som
Oj, vad sur den här citronen var!
kemister sorterar ämnen efter är om de är sura eller inte. Eftersom ämnen kan vara mer eller mindre sura kan man också sortera dem efter hur sura de är.
När kemister använder ordet surt för att beskriva olika ämnen så är det samma sura egenskap som man kan känna som en smak. Så även kemisterna tycker att citronen är sur!
Det finns godis som är så surt att någon som ätit det försökte göra det mindre surt genom att samtidigt suga på en citron.
Vad är det suraste du smakat på?
Du har säkert någon gång smakat på något som varit supersurt. Så surt att hela ansiktet drog ihop sig i en grimas. Kanske en citron är det suraste du smakat på.
Citronen är en av de suraste frukter som finns. Men det finns massor av andra bär och frukter med sur eller syrlig smak.
Ämnen som smakar surt kallas för syror. Det finns många syror i vår vardag. Här kommer några exempel.
Vad är kolsyra?
En av de vanligaste syrorna är kolsyra. Man kan enkelt göra helt vanligt kranvatten härligt bubbligt kolsyrat genom att spruta ner en gas som heter koldioxid i vattnet. Gasen löser sig i vattnet, och då bildas kolsyra som ger vattnet en syrlig smak.
När bubblorna spricker vid ytan sprids små droppar som en spray i luften. Då känner vi doften från det vi dricker bättre, eftersom fler doftmolekyler når näsan.
Det är många som tycker att bubbligt kolsyrat vatten är mycket godare än vatten utan bubblor. Vad tycker du?
Filmjölk och yoghurt är surmjölk
Det är bakterier som gör att filmjölk och yoghurt smakar härligt surt. Bakterierna gör om sockret i mjölken till en syra som heter mjölksyra. Det gör att mjölken blir sur och tjockare. Den får också längre hållbarhet, eftersom vissa av de bakterier som kan förstöra färsk mjölk inte överlever där det är för surt. Du kanske har hört någon som tränar mycket säga ”idag fick jag mjölksyra”. Det stämmer faktiskt. Det bildas mjölksyra i musklerna när de får arbeta hårt.
Varning!!!
Det finns många starkt sura ämnen som man absolut inte ska smaka på.
Syror i matlagning
Saften i en citron innehåller citronsyra. Citronsyra går också att köpa i mataffärer som ett pulver. Citronsyra används för att göra maten mer hållbar. Man säger att syran konserverar maten. Förutom att hindra maten från att bli dålig ger citronsyra en god syrlig smak.
Ättiksyra är en annan syra som ofta används vid matlagning. Den finns i ättika och ger god syrlig smak till sådana läckerheter som bruna bönor och ättiksgurka.
Vinäger är ytterligare ett exempel på ett surt livsmedel som används för att ge maten en härlig syra.
Film: Så här gör man picklad lök.
Syror i kornas
mat
För att konservera mat till kor, hästar och andra djur används en teknik som heter ensilering. I den tekniken ingår en syra som heter myrsyra. Att syran heter så beror på att myror använder just denna syra som vapen. När en rödmyra blir hotad kan den försvara sig genom att spruta ut en stråle myrsyra.
Det ämne som bränns när man rör vid en brännnässla är ett gift som är mycket likt myrsyra. Det fräter på huden.
BASISKA ÄMNEN
Om saften smakar för surt häller man i lite socker, eller hur?
När kemister vill göra ämnen mindre sura använder de inte socker utan ämnen som är basiska.
Basiska ämnen har ingen typisk smak. Istället känner man igen dem på att de kan kännas lite hala.
Starkt basiska ämnen kan vara frätande, precis som starkt sura ämnen. Därför ska man varken smaka eller känna på starkt basiska ämnen.
FAKTARUTA
Enligt kemister är basiskt motsatsen till surt. Ibland kallas basiska ämnen baser.
Baser löser upp fett
Att basiska ämnen känns hala beror på att de kan lösa upp fett. När man kommer i kontakt med en bas löser den upp hudens fett, och då känns det lite halkigt och halt. Den fettlösande egenskapen gör att basiska ämnen används i många olika rengöringsmedel. Några exempel är: – diskmedel (löser upp resterna av fett från maten) – tvättmedel (löser upp fet smuts på kläder) – rengöringsmedel (tvättar till exempel bort de feta matresterna som finns i ugnen).
Man kan alltså ta bort de sura egenskaperna hos en syra genom att blanda den med ett basiskt ämne.
Basiska ämnen i vår vardag
Tvål
När man tillverkar tvål använder man basiska ämnen. Det är de basiska ämnena som gör att det går att tvätta sig med tvål.
De äldsta tvålrecepten är mer än 4 000 år gamla. På den tiden var det aska som var den basiska ingrediensen. Nuförtiden används istället ett basiskt ämne som heter natriumhydroxid.
Tandkräm
I din mun finns bakterier som äter matrester. Bakterierna ger ifrån sig sura ämnen som kan fräta hål på tänderna. Tandkrämen är basisk, och eftersom basiskt är motsatsen till surt så gör krämen att det blir mindre surt i munnen.
Rengöringsmedel – ta varningstexten på allvar
På bilden ser du några starkt basiska rengöringsmedel som finns i många hem. Alla dessa har varningstexter som talar om att man ska vara försiktig när man hanterar dem. Men varför måste man vara det?
Propplösare är frätande och är väldigt bra på att lösa upp fett, till exempel när man fått en fettklump i avloppsrören. Om man får propplösare på huden är det istället huden som löses upp. Samma sak gäller till exempel målarsodapulver som används för att ta bort målarfärg från möbler. Det är speciellt viktigt att se till att man inte får stänk i ögonen. Det är alltså viktigt att ta varningstexterna på allvar, både när det gäller syror och baser. Ett bra råd är att ha gummihandskar och skyddsglasögon när man använder de produkter som är allra mest basiska.
De som trots alla varningar smakat på basiska ämnen brukar säga att de smakar tvål.
Andra basiska ämnen i hemmet
Det finns basiska ämnen i hemmet som inte har samma varningstext som de starka rengöringsmedlen. Svagt basiska ämnen kan nämligen användas både i mat och medicin.
Ett exempel är bikarbonat som finns i bakpulver.
Bakpulver är svagt basiskt och får degen att jäsa. Om man stressar för mycket kan magsäcken tillverka för mycket syra. Då kan syran fräta hål i magen, vilket är mycket obehagligt. Eftersom basiska ämnen är motsatsen till sura kan man äta bikarbonat som medicin. Då blir det mindre surt i magen.
En maträtt som serveras på julen här i Norden är lutfisk. Lut är ett basiskt ämne. Först torkas fisken på det sätt som bilden visar. Sedan blöter man upp fisken igen och lägger den i vatten med lut. Innan fisken kokas och äts måste luten sköljas bort.
HUR KAN MAN TA REDA PÅ OM NÅGOT ÄR SURT
ELLER BASISKT?
För att ta reda på om ämnen är sura eller basiska använder kemister en sorts ämnen som kallas för indikatorer. Det är ämnen som får olika färg beroende på om de blandas med ett surt eller basiskt ämne. Det finns även indikatorer som kan visa när ett ämne är varken surt eller basiskt. Om ett ämne är varken surt eller basiskt säger man att det är neutralt
EXPERIMENT:
Något att testa själv
Te är en indikator, så gör iordning en kopp te.
Vad kan man hälla i teet för att göra teet surare och få det att ändra färg?
Vad kan man hälla i teet för att göra det basiskt och få det att ändra färg på ett annat sätt?
Gör socker att färgen ändras? Varför eller varför inte?
ORD OCH BEGREPP:
Neutral = varken sur eller basisk
FAKTARUTA
Ämnen som ändrar färg efter surhetsgrad finns i vissa bär och grönsaker.
Att många frukter och bär innehåller indikatorer ser man på att de ändrar färg när de mognar.
Bären och frukterna är surare när de är omogna. Saften i blåbär blir ljusare när den kommer i kontakt med sura ämnen. Därför blir tungan (som är sur) ljusröd medan händerna (som är mer basiska) får en mörkare färg när man äter och plockar blåbär.
EXPERIMENT:
Rödkål är en suverän surhetstestare
Om du strimlar färsk rödkål och kokar den i vatten får du en helt suverän indikator. Med den kan du enkelt testa om olika ämnen är sura eller basiska.
Glöm inte att sila bort rödkålsstrimlorna innan du använder indikatorn.
Film: Rödkål.
Lista med indikatorer och deras färger
Två andra bra indikatorer är BTB och fenolftalein. Din lärare vet hur man får tag på dem och hur de ska förvaras.
Här bredvid är en lista med färger som hjälper dig när du ska surhetstesta.
Trolleri eller fusk?
Här ser du tre glas. I glas 1 finns en färglös vätska. Det ser ut som vatten.
Namn
på indikator
Färg i sur lösning
Färg i neutral lösning
Färg i basisk lösning
Rödkål röd lila grön
BTB gul grön blå
Fenolftalein färglös färglös röd
Innehållet i glas 1 hälls i glas 2. Då blir vätskan röd.
Den röda vätskan från glas 2 hälls över i glas 3. Då blir vätskan färglös igen. Vad är det som händer? Är det trolleri eller lite fusk?
När ni sett filmen kan ni försöka lista ut hur det fungerar. Se efter i tabellen vilka färger fenolftalein har när det är surt och när det är basiskt.
Testa om det är surt eller basiskt
Använd någon av indikatorerna på uppslaget för att testa om olika ämnen är sura, basiska eller neutrala.
Här är förslag på saker som du kan testa: apelsinsaft, citronsaft, diskmedel, filmjölk, ofärgad läsk, utspätt maskindiskmedel, ättika, mjölk, såpa, utspätt toapulver, bikarbonat, tvål, fönsterputs (med ammoniak), lösning av tvål eller tvättmedel, lösning av tablett mot sur mage.
VARNING! Var försiktig om du använder maskindiskmedel och toapulver. Din lärare gör lösningar av dessa.
Om du ska testa en vätska häller du en matsked av den i ett glas. Sedan tillsätter du ett kryddmått av indikatorn.
Om du ska testa ett pulver blandar du ett kryddmått av pulvret med en matsked vatten i ett glas. Sedan tillsätter du ett kryddmått av indikatorn.
GLAS 1 GLAS 2 GLAS 3
Film: Trolleri eller fusk?
PH-VÄRDET TALAR OM HUR SURT ELLER BASISKT
NÅGOT ÄR
Jag undrar över en sak.
Med en indikator får man ju bara reda på OM det är surt eller basiskt. Men hur får man redan på HUR surt eller basiskt något är?
Det finns flera metoder för att undersöka syror och baser. Några av dem kan du läsa om nedan.
pH-värdet är ett mått på surhetsgraden
Syror kan vara olika sura och baser kan vara olika basiska. Med hjälp av det så kallade pH-värdet kan man ange surhetsgraden, det vill säga exakt hur surt eller basiskt något är.
– Om pH är under 7 är det surt. Ju lägre pH, desto surare är ämnet.
– Om pH är över 7 är det basiskt. Ju högre pH, desto mer basiskt är ämnet.
– Om pH är exakt 7 är det varken surt eller basiskt utan neutralt. Rent vatten har pH 7.
För att mäta pH-värdet kan man använda en så kallad universalindikator. Det är ofta en remsa som ändrar färg när man doppar den i en syra eller bas. Genom att se vilken färg remsan får kan man lista ut vad pH-värdet är.
Man kan också mäta pH-värdet digitalt. Bilden visar en enkel pH-mätare. När man mäter visar displayen ett exakt pH-värde med siffror.
Sorterade efter surhetsgraden
När man har mätt pH-värdet går det att sortera ämnen efter surhetsgrad. På bilden ovan ser du några exempel. En del ämnen känner du säkert igen, andra kanske du inte stött på förut.
Ju lägre pH-värde, desto surare är ämnet. Alltså är magsaft mycket surare än saften från en citron (citronsyra), även om du tycker att citronen smakar extremt surt.
Ju högre pH, desto mer basiskt är ämnet. Alltså är kaustiksoda mer basiskt än bakpulver. Kaustiksoda kan fräta, men bakpulver kan man äta.
Det går att ändra surhetsgraden på flera sätt
Man kan sänka pH-värdet hos ett ämne genom att tillsätta en syra och man kan höja det genom att tillsätta en bas. Om man exempelvis häller lite bakpulver i den sura citronsaften så blir den mindre sur. pH-värdet blir högre.
Man kan också ändra pH-värdet genom att späda med vatten. Om citronsaften är för sur kan man hälla i lite vatten, så blir den mindre sur. Spädningen gör i det här fallet att pH-värdet ändras och blir högre.
DISKUTERA:
Digitalt men ändå skralt
På en NO-lektion använde några elever en digital pH-mätare för att mäta pH-värdet hos olika lösningar. De testade kranvatten, maskindiskmedel, tvål och citronsaft. Här är deras värden, men tyvärr glömde de anteckna vilket ämne som var vilket när de mätte.
Det vi testade pH
Lösning 1 3,1
Lösning 2 10,5
Lösning 3 7,2
Lösning 4 9,1
Diskutera med en kompis. Hjälp eleverna att para ihop pH-värdena med rätt ämnen.
Magsaft Citron
Saliv Vatten Blod Tandkräm Tvål Bakpulver Maskindiskmedel
Kaustiksoda
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Tack till:
Hans Olsson (RFSU) för kommentarer och granskning av kapitel 4
Kristin McMillen för input till kapitel 4
Wolfgang Brunner för ”Rymdresan” i kapitel 7
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp
Form: Marit Messing, Go Form AB
Redaktion: Mattias Ljung
Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska
Bildredaktör: Susanna Mälarstedt
Produktionsledare: Merete Lind
Art.nr 46098
ISBN 978-91-44-17614-7
Upplaga 3:1
© 2021 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära
© 2023 Studentlitteratur AB
Printed by Dimograf, Poland 2023
Med LÄRA NO ÅK 4–6 får du som lärare konkret undervisningsstöd i de tre NO-ämnena fysik, kemi och biologi. Serien är framtagen i samarbete med ett stort antal verksamma lärare. Eleverna möter allt från faktatexter, tidningsartiklar och personporträtt till serier, konst och humor. Perspektiven är såväl historiska som aktuella och både lokala och globala. Flera av bokens experiment finns som filmer.
LÄRA NO ÅK 6 innehåller:
Kraft och rörelse
Livets utveckling
Sexualitet och relationer
Surt och basiskt
Kemiska reaktioner
Hållbar utveckling
Astronomi
Systematiska undersökningar
HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.