HELIOS NO 4
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA
LÄRARPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
HELIOS NO 4
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
I Helios NO lärarpaket får du en tryckt lärarhandledning och tillhörande digitala resurser. Man kan enkelt byta licensanvändare. Med lärarpaketet får du inspiration, stöd och konkreta verktyg för en varierad NO-undervisning. Välj det upplägg som passar bäst i din klass!
TRYCKT LÄRARHANDLEDNING
I Helios NO är alla lektioner viktiga och har tydliga mål. Här finns förslag på färdiga lektionsplaneringar för hela läsåret efter arbetsgången Experiment-Läs-Öva. Till alla arbetsområden finns även tips och inspiration, tydliga förklaringar till alla experiment, förberedda prov och kopieringsunderlag.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka
DIGITALA LÄRARRESURSER
Lärarens digitala resurs är en uppskattad del av lärarpaketet. Här finns läroplanskopplingar, samtalsbilder, filmer, sammanfattande presentationer, quiz, skrivbara prov, elevexempel och bedömningsstöd. Här finns även facit till övningshäftet. I de digitala lärarresurserna kan du skapa ett digitalt klassrum och dela ut uppdrag för hela klassen eller enstaka elever.
Fungerar på dator och surfplatta.
Nina Rosenblad
Anders Jönsson
Richard Kristiansson
Vatten
Kapitelöversikt
Vatten
Elevboken s. 8–29 Övningshäftet s. 2–11
Innehåll
Innehåll
Del
Del
Del
Fakta
Begrepp
Begreppskort
Arbetsblad experiment
Fördjupning: Virtuellt vatten Övriga kopieringsunderlag
Prov 1 Vatten
Prov 2, bedömningsstöd och facit, filmer, tavlor, fler arbetsblad och kopieringsunderlag finns i lärarens digitala resurs.
Kapitlets mål
Att eleverna ska kunna…
• beskriva vad vatten består av.
• ge exempel på några egenskaper vatten har.
• beskriva hur vatten beter sig i fast, flytande och gasform.
• förklara vad som menas med vattnets kretslopp.
• förklara vattnets väg från en vattentäkt till kranen.
• beskriva hur vatten renas i ett avloppsreningsverk.
• förklara varför vatten är livsviktigt för allt levande?
• genomföra en undersökning om vatten och beskriva vad de kommit fram till.
Tavla Mål kapitel 1
Lärarens digitala resurs
Elevbok Helios NO
Läroplanskopplingar
KEMI Vatten 19
Tips och inspiration!
Lär-in-ute
• Experimentet Vattenrening passar att genomföra på skolgården eller i närmiljön
Arbeta ämnesövergripande
• Svenska: Skriv vattendikter. Inspiration till olika sätt att skriva lyrik med elever finns i boken Till dig en blå tussilago av Lars Wolf.
Skolbesök
• Boka ett skolbesök på det lokala vattenreningsverket, många verk tar emot skolklasser.
• Boka ett skolbesök på den lokala avfallsanläggningen eller en återvinningscentral.
• Boka en träff, digitalt eller fysiskt, med sakkunnig inom vattenfrågor på kommunen. Låt eleverna ställa frågor om det lokala vattnet. Låt dem förbereda frågor i förväg, till exempel om varifrån vattnet kommer, om det kan ta slut och vad som händer då, hur vattnet kontrolleras, vad som händer om det kommer smitta i vattnet och vilka yrken man kan ha kopplat till arbete med vatten.
Litteratur, film och musik
• Boken Antons anekdoter - Experiment, kärlek och pinsamheter (kap. 1 och 2) tar upp egenskaper hos vatten på ett lustfyllt och vardagsnära vis.
• Sången Vattnet åker runt (låt 23 i spellistan) handlar om vattnets kretslopp, finns i streamingtjänster exempelvis Spotify.
Uppdrag/redovisning
• Ge eleverna i uppdrag att fota när de kommer i kontakt med vatten, på olika platser och i olika former under en dag/några dagar. I skolan kan de samarbeta i mindre grupper, välja ut bilder och sätta ihop ett vatten-i vardagen-bildspel.
• Låt eleverna på egen hand undersöka om olika ämnen är vattenlösliga. Instruktioner finns på s. 27 i övningshäftet och i elevens digitala läromedel. Eleverna kan redovisa genom att lämna in en filmad presentation av experimentet, hålla en kort redovisning eller lämna in en lapprappport (mall finns i elevens digitala läromedel).
Länktips
Svensktvatten.se
Fakta om vatten i Sverige. Krisinformation.se Fakta om dricksvatten vid kriser.
Naturskyddsföreningen.se/skola I övningen Musslorna - havets reningsverk får eleverna studera levande musslor som renar vatten.
Su.se/kemilararnas-resurscentrum Fler experiment med vatten för åk 4-6. Unicef.se/ren-och-trygg-miljo/ vatten-sanitet-och-hygien Om vatten och hygien för världens barn.
Läs om hur man kan få rent vatten genom att utvinna vattenånga ur luften. Warka water tower är ett projekt med syfte att hjälpa människor i länder med vattenbrist (s. 29 i elevboken).
Innehåll
Vatten
Vad ser du?
Vad händer? Var är vi?
Tavla Startbild kapitel 1
8 KEMI Vatten KEMI Vatten 9
Introduktion Vatten
Mål
Att väcka engagemang och ta reda på elevernas förkunskaper om vatten.
Du behöver: Startbild kap 1.
•Lektionsstart
Visa startbilden på tavlan. Låt eleverna parvis fundera över och samtala om vad de ser och var de tror bilden är tagen. Frågorna kräver inga förkunskaper. Bryt efter någon minut och låt några par berätta i helklass vad de talat om. Se mer info om vad bilden föreställer till höger.
Tips! Visa startbilden på tavlan när ni arbetat färdigt med kapitlet. Utmana eleverna att svara på frågorna en gång till och använda så många naturvetenskapliga begrepp som möjligt.
•Förkunskaper - mikrofonen
Låt ett föremål föreställa en mikrofon, exempelvis en penna eller en pinne. Den som håller i ”mikrofonen” får säga en sak den vet om vatten. Eleverna får säga pass. Skicka runt ”mikrofonen” i klassen. Läraren kan börja så eleverna kommer igång.
Jag vet att…
… man kan dricka vatten.
… havsvattnet smakar salt. … vi spolar med vatten i toaletten.
… en gurka består av nästan bara vatten
Fånga upp och skriv ner nyckelord på tavlan under tiden mikrofonen går runt till en gemensam tankekarta. Fortsätt lektionen med att undersöka vatten, se lektion 1 på nästa sida.
Om startbilden
Bilden föreställer Tännforsen i Jämtlands län. Tännforsen är Nordens största oreglerade vattenfall med en fallhöjd på cirka 38 meter och en bredd på omkring 60 meter. Ett oreglerat vattenfall är ett naturligt vattenfall där vattenflödet inte kontrolleras av mänsklig aktivitet. Under vår och försommar när smältvatten från snö och is ökar flödet är vattenfallet extra imponerade. Tack vare den ständigt fuktiga luften trivs flera utrotningshotade arter i området kring fallet som ligger i ett naturreservat.
Kuriosa
1953 spände två äventyrare (Calle Thoresson och Kjell Zetterström) en vajer över forsnacken och inför publik cyklade Calle över forsen med Kjell hängande i en vagga under cykeln som motvikt. Halvvägs över slaknade linan och Kjell hamnade delvis under vatten. Calle lyckades hålla balansen och de klarade sig över.
Experiment Ishård, ytspänning
Lektionsmål
Eleverna ska kunna beskriva vatten med sinnena känsel, syn, lukt och hörsel, samt kunna genomföra ett experiment om vattnets ytspänning och förklara hur ytspänningen ser ut.
Du behöver
En klassuppsättning isbitar, en halvklassuppsättning av muggar, en ask med häftstift, en tandpetare, lite diskmedel, hushållspapper att torka med.
Alternativ: Visa filmen Båten och Myntet eller gör dem som demonstrationsexperiment.
•Lektionsstart
Se Introduktion Vatten s. 21.
• Experiment Ishård
Dela in eleverna i par. Ge alla elever varsin isbit att hålla i handen. Att den är kall, det vet säkert alla, men vad har den mer för egenskaper? Samtala med eleverna att, förutom att den är kall, är den hård men samtidigt len, och hal. Nämn även att is är vatten i fast form (det återkommer senare i kapitlet).
Under tiden som eleverna undersöker sina isbitar, dela ut en mugg med lite vatten i till varje par. Låt paren titta, känna, lyssna och lukta på vattnet i muggen (samtidigt smälter isen i elevernas händer).
Fråga vad man kan kalla vattnet för när det är “som vanligt”? Hur känns vattnet i muggen? Lyft fram att det är rinnigt och flytande. Att det är genomskinligt men ändå går att se. När de rör runt med sina fingrar, kan de höra vattnet? Hur låter det? Kan känna någon lukt av vattnet?
Fortsätt med följande experiment.
Experimentet Båten
Film Experimentet Myntet
Film
•Experiment Ytspänning
Fråga eleverna om det är någon av dem som sett smådjur som går på vattenytan, till exempel i små sjöar eller dammar. Visa gärna en bild på skräddare på tavlan. Förklara att dessa djur går på någonting som kallas för vattnets ytspänning. Hade ytspänningen inte funnits skulle dessa djur ha drunknat, Berätta att eleverna under dagens lektion ska undersöka och upptäcka vattnets ytspänning.
Låt eleverna arbeta vidare i samma par. Ge alla elever varsitt häftstift. Plasthöljet på häftstiften måste petas bort, låt eleverna göra detta. Därefter fyller de sin mugg med mer vatten och försöker lägga häftstiftet på vattenytan, så det flyter med spetsen uppåt. Det är lite pilligt och lyckas inte alltid direkt. Uppmana dem att ha tålamod.
De elever som lyckas fort kan få fler häftstift och försöka få så många häftstift som möjligt att flyta på ytspänningen samtidigt.
När alla har lyckats samlar du eleverna kring en mugg med minst ett flytande häftstift i. Ta lite diskmedel på en tandpetare och berätta att du kommer att doppa ner den i vattnet. Innan du doppar tandpetaren, frågar du eleverna vad de tror kommer att hända. Ge dem följande alternativ:
a)häftstiftet åker iväg på vattnet b)häftstiftet hoppar till c)häftstiftet sjunker (rätt svar)
Ta gärna ett par foton under tiden eleverna experimenterar.
Förklaring
En mycket viktig egenskap hos vattenmolekylen är att den inte är rak. Att vattenmolekylerna är uppbyggda på detta sätt, gör dem polära. Det betyder att de har en positivt laddad sida och en negativt laddad sida. Vattenmolekylerna fungerar därför som små magneter, som dras till varandra men utan att sitta helt fast. Den kraft som håller samman vattenmolekylerna vid ytan, och som häftstiftet flyter på, kallas för ytspänning. Att häftstiftet sjunker till botten beror på att ytspänningen förstörs av diskmedlet.
•Reflektion
Låt eleverna, i par eller mindre grupper, sammanfatta lektionens två experiment. Om de vill anteckna sina reflektioner finns det färdiga arbetsblad men fokus denna gång är samtalet.
Låt några elev-par återge sina reflektioner i helklass. Titta på tavlan och de inledande orden om vatten från lektionens start. Kan eleverna komma på fler saker att lägga till?
Bara vanligt vatten
Vatten är grunden för allt liv på jorden. Du har säkert druckit vatten idag. Tvättat dig i det också. Då vet du hur vatten känns, blött. Det kan också kännas kallt i munnen eller varmt på händerna, beroende på vattnets temperatur.
Vatten har många olika egenskaper. Har du till exempel tänkt på att vatten har en doft? Prova att lukta på vattnet nästa gång du dricker. Rent vatten är genomskinligt, men det är inte osynligt. Vi ser det för att saker ser annorlunda ut om vi tittar genom vatten.
Temperaturen påverkar
Vatten är flytande i rumstemperatur. Det fyller ett glas nerifrån och upp. Vattnet stannar i glaset, om du inte lutar på det förstås. Då rinner vattnet ut. Flytande vatten rinner alltid nedåt.
Is och snö är stelnat vatten. Det är fast och håller ihop, men måste ha det kallt, annars smälter och omvandlas det till flytande vatten. I luften finns vattnet som ånga, en gas som sprider ut sig överallt. Det betyder att du går omkring i vatten hela dagarna, utan att ens märka det.
Vattenmolekylen I vattenmolekylen sitter väteatomerna på ena sidan av syreatomen. Tillsam- mans ser det lite ut som huvudet och öronen på en mus. När atomerna sitter på det här viset får vattenmolekylen en positivt laddad sida och en negativt laddad sida. Plussidan på en molekyl dras till minussidan på en annan. På det viset dras vattenmolekylerna till varandra.
Ytspänning
Vattenmolekylerna dras ganska hårt till varandra. Det märks bland annat när du fyller ett glas ända upp till kanten. Om du är försiktig kan du fylla på med mer vatten så att ytan buktar sig uppåt, utan att det rinner över. Den kraft som håller samman vattenmolekylerna vid ytan kallas för ytspänning. Ytspänning gör även att vissa små djur kan leva på vatten- ytan utan att sjunka ner i vattnet.
som allting annat runt omkring oss är vatten uppbyggt av väldigt små partiklar som kallas atomer. Ofta sitter atomer ihop i små grupper med kanske två eller tre stycken. Det kallas för en molekyl. I en molekyl kan det vara atomer av samma slag, eller olika slag som sitter ihop. Vatten består av vattenmolekyler.
rumstemperatur – ungefär så varmt som det brukar vara inomhus
Vad är vatten? vattenmolekyl.
Vattenmolekylen är uppbyggd av två olika sorters atomer: två väteatomer och en syreatom. I verkligheten går det inte att se atomer. De har heller ingen färg. För att kunna beskriva atomer använder forskare modeller. En del ser ut som små klot och har olika färger.
Gå på vatten Ytspänning minskas av tvål och andra rengöringsmedel. Det är
och
Vattenånga syns inte, men den går att upptäcka. Till exempel kan du andas på en fönsterruta, då blir den fuktig. Det är vattnet från din kropp som kommit ut som gas och landat på glaset.
Quiz: Vad är vatten? 1 2
enda droppe vatten innehåller 1 000 000 000 000 000 miljoner vattenmolekyler.
Vad är vatten? Vad består vatten av? Vad är ytspänning? Diskutera! När behöver ni vatten? Begrepp: atom molekyl vattenmolekyl ytspänning
KEMI Vatten KEMI Vatten 11
Elevboken s. 10–12 Vad är vatten?
Lektionsmål
Eleverna ska kunna läsa en faktatext där vattnets egenskaper beskrivs samt kunna förklara vad vattenmolekylen är uppbyggd av.
Du behöver
Elevboken, papper och penna att anteckna med, små lappar/post-it-lappar.
•Lektionsstart
Låt eleverna återberätta vad de minns från förra lektionens experiment. Först parvis, därefter i helklass. Om ni tog foton på experimenten så visa dem på tavlan som stöd.
•Lyssna och återskapa
Läs textstyckena på s. 10 i elevboken högt för eleverna. Eleverna lyssnar. De som vill kan följa med i boken samtidigt.
1. Dela ut papper att anteckna på. Läs texten högt en gång till, eleverna lyssnar och för anteckningar/stolpar.
2. Dela in eleverna i par. Tillsammans ska de återskapa texten med hjälp av minnet och sina anteckningar/stolpar (utan bok).
3. Visa originalet på tavlan och låt eleverna jämföra med sina texter.
Beroende på elevgrupp och tid kan även styckena Vad vatten består av och Vattenmolekylen bearbetas på samma sätt. Annars läser ni texterna på valfritt sätt.
Rita en modell av en vattenmolekyl på tavlan. Utgå från bilden och förklara hur den är uppbyggd och varför vattenmolekyler dras till varandra (se förklaring s. 23)
•Reflektion med exit-ticket
Diskutera frågorna på s. 12 som avslutar del 1 i elevboken. Dela därefter ut en lapp/post-it-lapp till varje elev. Be eleverna beskriva vad som gör att ett häftstift kan flyta på vatten (kortfattat).
När de är klara lämnar de lappen till dig/sätter post-it lappen på tavlan på väg ut ur klassrummet.
Efter lektionen sorterar du lapparna i två högar. En hög med svar som innehåller mer vardagliga förklaringar. En hög med svar med mer ämnesspecifika förklaringar med ord som ytspänning, vattenmolekyl, laddade sidor osv. Spara de två högarna till nästa lektion.
Öva och repetera
Lektionsmål
Eleverna ska kunna besvara frågor som handlar om vattnets egenskaper, samt vad ytspänning är och vad vattenmolekylen är uppbyggd av.
Du behöver
Övningshäftet, En ska bort (tavla), isbricka.
•Lektionsstart
Ta fram de två högarna med exit-tickets från förra lektionen. Berätta för eleverna att du sorterat dem utifrån mer vardagliga förklaringar respektive mer ämnesspecifika förklaringar. Förklara att det är betydelsefullt att kunna båda typerna av förklaringar. Läs upp några goda exempel från vardera hög till eleverna. Låt eleverna gissa vilken hög som är vilken.
•En ska bort
(läs mer om övningen på s. 10)
Genomför övningen En ska bort. Syftet med övningen är att eleverna ska få repetera olika begrepp och förklara likheter och skillnader utifrån bilder i elevboken. Övningen kan genomföras som en EPA (enskilt-par-alla).
Visa bilden En ska bort på tavlan:
1) Be eleverna att först enskilt bestämma sig för en bild de tycker ska tas bort. De ska kunna förklara sitt val men också beskriva varför de övriga bilderna inte ska tas bort.
2) Dela in eleverna i par och låt dem berätta hur de tänkt för varandra. De kan ha valt samma bild men kanske tänkt olika. De som blir fort färdiga kan försöka hitta på förklaringar till varför de andra bilderna ska tas bort.
3) Avsluta med att några par får redogöra för sina val.
•Övningshäftet s. 2-3
Låt eleverna arbeta enskilt i övningshäftet med uppgifterna på s. 2-3. I denna del är det framförallt fokus på att befästa och öva begrepp. Låt dem jämföra sina svar med varandra när de är färdiga. De som är färdiga snabbt kan fortsätta öva ord och begrepp digitalt.
Facit
•Reflektion
Avsluta del 1 med att låta eleverna göra quizet Vad är vatten? samt gör isbrickan nedan.
Förbered Isbricka
Som uppstart till nästa lektion avslutar du med att ta fram en isbricka och fylla upp med vatten, exakt till höjden av kuberna. Fråga eleverna vad av följande de tror kommer att hända med vattennivån när det fryser till is:
1. vattennivån höjs, att isen tar större plats. (rätt svar)
2. vattennivån sjunker, att isen tar mindre plats.
3. vattennivån är oförändrad, att is och flytande vatten tar lika stor plats.
Låt eleverna blunda och genom handuppräckning tar du reda på vad eleverna tror. Vid tillfälle ställer du isbrickan i frysen.
KEMI Vatten 25
Tavla En ska bort
Begrepp: Vatten
vattenmolekyl
Den minsta byggstenen som all materia består av.
ytspänning
Två väteatomer och en syreatom som sitter ihop.
flytande form
När molekylerna på en vattenyta håller fast i varandra så det blir som en hinna
När molekylerna i ett ämne sitter fast i varandra. De kan inte byta plats med varandra men de kan vibrera på stället.
När molekylerna i ett ämne rör sig omkring, men håller ihop som en grupp.
När molekylerna sprids åt alla håll De rör sig rakt fram tills de krockar med en annan molekyl och byter håll.
När ett ämne i flytande form om vandlas till gasform, som när flytande vatten omvandlas till vattenånga.
När ett ämne i gasform omvandlas till flytande form, som när vattenånga omvandlas till vatten.
När ett ämne i fast form omvandlas till flytande form, som när is omvandlas till flytande vatten.
När ett ämne i flytande form omvandlas till fast form, som när flytande vatten omvandlas till is. Kallas också att vattnet fryser.
Ytspänning
Frågor
• Kan ett häftstift flyta?
• Vad händer med häftstiftet?
Hypotes
Vad tror du kommer att hända med häftstiftet?
Materiel
• flera häftstift • en mugg med vatten
Genomförande
1. Peta bort plasthöljet på häftstiftet.
2. Fyll muggen med vatten.
3. Lägg försiktigt häftstiftet på vattenytan, med spetsen uppåt.
Obs! Det är lite pilligt och lyckas inte alltid direkt. Ha tålamod.
Resultat
Vad hände? Hur blev det? Rita och skriv.
Slutsats
Varför blev det så? Förklara.
Syftet är att undersöka om du kan få ett häftstift av metall att flyta på vatten.
Vattenrening
Fråga
• Hur ser vattnet ut när det droppar genom reningsverket?
Hypotes
Vad tror du kommer att hända med vattnet?
Syftet är att undersöka hur man kan rena smutsigt vatten.
Materiel
• en 1,5 l PET-flaska • en sax • ett 2 dm långt snöre • 3 dl smustigt vatten • en spik
• 2–3 cm stora stenar • småsten • sand • en vit papperstallrik
Genomförande
1. Klipp av toppen på PET-flaskan.
2. Gör små hål i botten av flaskan med en spik.
3. Gör två hål upptill och knyt fast snöret för upphängning.
4. Hämta cirka 4 dl sand. Häll i PET-flaskan.
5. Samla ihop 4 dl småsten. Lägg dem ovanpå sanden.
6. Hämta cirka 20 stenar som är 2-3 cm stora. Lägg dem överst.
7. Häng upp flaskan på lämpligt ställe. Placera en vit papperstallrik under.
8. Häll i det smutsiga vattnet, vänta och se vad som händer.
Resultat
Vad hände? Rita och skriv.
Slutsats
Varför blev det så? Förklara.
Virtuellt vatten
Varje dag använder en person i Sverige cirka 140 liter vatten. Det är bara det vatten som vi ser. När vi stängt av kranen fortsätter vi att använda vatten. Jättemycket! Det kallas för virtuellt vatten. Av allt vatten vi använder är 97 procent virtuellt vatten.
Vatten i tillverkning
Det behövs vatten för att odla, till exempel morötter och tomater. För att göra kläder krävs också vatten. För att tillverka en t-shirt i bomull går det åt 2 700 liter vatten. Det behövs mycket vatten för att odla bomull. Men det behövs också vatten i fabrikerna där tygen tillverkas.
Törstiga varor
Vissa varor kräver mer vatten att tillverka än andra. De kallas ibland för törstiga varor. Bomull, kött och kaffe är riktigt törstiga varor. Om man häller ut en kopp kaffe slösas 130 liter virtuellt vatten bort.
Ett fyllt 1 badkar rymmer ungefär 150 liter vatten.
1 Svara på frågorna.
a)Vad menas med virtuellt vatten?
Det krävs mycket vatten när man färgar tyg.
Så här mycket virtuellt vatten förbrukar några olika varor.
Ett kilo nötkött: 15 400 liter (103 badkar)
Ett kilo ris: 2 700 liter
Ett kg avocado: ca 12 000 liter (80 badkar)
En påse (300 g) chips: 312 liter
Ett ägg: 200 liter
Ett par jeans: 8 000 liter (53 badkar)
En liter kranvatten: 1,05 liter
b) Hur mycket virtuellt vatten går åt för att tillverka varorna nedan? Svara i liter eller badkar.
1 kg avokado Ett par jeans I kg nötköt En kopp kaffe
Osynligt vatten
Du ser bara ungefär 3 procent av det vatten du gör av med under en dag. Allt annat är virtuellt vatten i varorna du använder. Det krävs vatten när man tillverkar varan, och vatten för att tillverka förpackningarna. När varorna ska till butiken behövs fordon och bränsle, att tillverka dessa kräver mycket vatten. Varor från andra länder kräver oftast mer vatten än de som tillverkas i Sverige.
Det krävs 8 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans. Det kan räcka till dricksvatten till en person i tio år.
Bomull och vattenbrist
I Pakistan odlas mycket bomull. Vattnet till odlingarna tas från floden Indus. Det har byggts stora dammar för att samla flodens vatten. Floden är på väg att tömmas. Människor och djur som bor vid floden har fått det svårt. De behöver sötvattnet från floden för att kunna odla frukt- och grönsaker. För de som bor nära havet kommer också salt havsvatten in i markerna när sötvattnet försvinner. Saltvatten går inte att odla i, eller dricka.
Minska förbrukningen
Aralsjön i Asien var tidigare världens fjärde största sjö. Idag finns nästan bara giftig träskmark kvar. Sjön har använts till att vattna ris- och bomullsfält.
Några sätt att minska förbrukningen av virtuellt vatten:
• Släng inte mat. Ta lite i taget tills du är mätt, spara och laga mat på resterna.
• Använd kläder länge. När du vuxit ur dem kan du ge dem till någon annan.
• Ät mer grönt. Kött kräver mycket vatten, baljväxter och bönor mycket mindre.
• Välj gammalt före nytt. Köper du en begagnad vara behöver det inte tillverkas någon ny.
• Laga! Försök att reparera och laga allt som går. Allt som tillverkas kräver vatten.
transportera - flytta något med hjälp av fordon begagnad - som någon haft innan
2 Svara på frågorna.
a) Hur påverkas folket vid floden Idus av bomullsodlingen i Pakistan?
b) Vilka sätt tycker du är bra för att minska förbrukningen av virtuellt vatten?
Vatten
Del I: Begrepp
Namn:
1. Vilken sorts vatten innehåller sjöar och vattendrag?
isvatten
saltvatten sötvatten
2. Vilken form av vatten visas på bilden? is flytande vatten ånga
3. Vilket är en sorts nederbörd? råvatten hagel moln
4. Vilka steg finns i vattenrening?
Mekanisk, biologisk och
5. I vilket steg använder man bakterier för att hjälpa till att rena vattnet?
biologisk rening mekanisk rening
6. Vad kallas det när vattenmolekyler håller ihop och bildar en tunn hinna på vattenytan?
vattenspänning ytspänning ytvatten
7. Vad innebär avdunstning?
Att vattenmolekyler går från fast form till flytande form.
Att vattenmolekyler går från flytande form till gasform.
Att vattenmolekyler går från gasform till flytande form.
8. Vad kallas vatten som samlas under marken?
grundvatten
markvatten
råvatten
9. Varför ska man inte dricka saltvatten?
Saltvatten innehåller alltid bakterier.
Saltvatten är skadligt för tänderna.
Saltvatten torkar ut kroppen.
10. Vad kallas det när vattenånga samlas i droppar och blir flytande vatten?
avdunstning
kondensering smältning
Del II: Beskriv och förklara
11. B eskriv vattnets kretslopp. Rita gärna.
12. B eskriv de olika stegen i reningen av avloppsvatten. Ta hjälp av bilden.
13. Förklara hur det kan uppstå vattenbrist.
Del III: Resonera
14. Välj en av nedanstående uppgifter och svara så utförligt du kan.
A Om du stoppar en glasflaska fylld med vatten i frysen, så kommer flaskan att spricka. Använd dina kunskaper om vattnets former för att förklara varför flaskan spricker i frysen.
B Om du duschar i varmt vatten och har en spegel i samma rum, så kommer spegeln att imma igen. Använd dina kunskaper om vattnets former för att beskriva hur det går till när det blir imma på spegeln.
Ta ställning!
15. I Sverige säljs mycket vatten på flaska, trots att vi har mycket bra vatten i våra kranar. Det mesta av flaskvattnet är kolsyrat och smaksatt. I genomsnitt dricker varje svensk över 20 liter flaskvatten varje år.
a) Skriv en fördel och en nackdel med att dricka vatten från flaska istället för att dricka vatten från kranen.
Fördel: Nackdel:
b) Vilken av dessa fördelar och nackdelar är viktigast? Förklara varför du tycker så.
Helios NO är ett basläromedel i biologi, fysik och kemi. Bakom serien finns ett team av forskare, lärare och författare.
Med fokus på elevers kunskapsutveckling i NO ger Helios lärarpaket dig både inspiration och konkret stöd. Från en övergripande årsplanering till färdiga lektionsplaneringar med tillhörande kopieringsunderlag och filmer.
Lärarhandledningen är skriven av Richard Kristiansson, verksam NO-lärare med många års erfarenhet från klassrummet och som lärarfortbildare.
Till varje kapitel finns dubbla prov med tillhörande bedömningsstöd framtagna av Anders Jönsson, professor med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik.
Helios NO består av elevpaket med övningshäfte samt lärarpaket. Den tryckta lärarhandledningen ingår i lärarpaketet tillsammans med lärarens digitala resurs.
Läs mer om Helios NO på studentlitteratur.se/helios-no
studentlitteratur.se