9789144168531 by Smakprov Media AB

STRINGENT 1b Samhällskunskap för gymnasieskolan Lärarpaket – Digitalt + Tryckt I Stringent-serien ligger betoningen på viktiga begrepp, modeller och teorier. Syftet är att ge eleverna bra verktyg för att analysera, förstå och förklara olika samhällsfrågor. Detta hjälper också dem att skapa ordning i den stora mängd fakta som möter dem, särskilt i samhällskunskap 1b.

LÄRARMATERIAL

DIGITALA RESURSER

I det tryckta lärarmaterialet ingår en genomgång av läromedlets upplägg, kapitelvisa kommentarer till bl.a. elevbokens uppgifter, förslag på instuderingsfrågor med facit, provuppgifter och filmhandledningar.

Du får även tillgång till digitala resurser, bl.a. instuderingsfrågor och prov samt färdiga PowerPoint-presentationer, som du enkelt kan anpassa och använda i din undervisning. De digitala resurserna nås via aktiveringskoder som finns i det tryckta lärarmaterialet. Tre koder ingår i varje lärarhandledning, så att tre lärare kan ha tillgång till allt innehåll i digitalt format samt elevernas digitala läromedel

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilket det går att söka, stryka under, anteckna och länka.

klicka på bilden och prova

Digitala resurser, bl.a. instuderingsfrågor, provfrågor, kapitelpresentationer, elevbokens modeller och elevbokens digitala läromedel.

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till lärarmaterialet hör även en digital del! Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet. Där finns bl.a. en interaktiv version av lärarmaterialets innehåll, kapitelsammanfattningar i PowerPoint, förslag på instuderingsfrågor och underlag för prov. När du ser en liten symbol betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av. Klicka på symbolen för att gå dit. På Studentlitteraturs webbplats finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar den digitala delen: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt I lärarmaterialet ingår också elevboken Du får även tillgång till elevbokens digitala del.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Måns Holmstedt, Jakob Hydén Layout: Daniel Sjöfors, Blå Huset Art.nr 39435 ISBN 978-91-44-16853-1 Upplaga 2:2 © Författarna och Studentlitteratur AB 2017, 2021 Printed by Studentlitteratur, Sweden 2023

Innehåll Läromedlets idé och struktur 5 Stringent – och annat pedagogiskt material 6

2 Politik 43 Ingressbilden 43

Centrala begrepp och modeller 7

Mål med kapitlet 44

Kommer ihåg bättre … 8 Läromedlets modeller 9

Förslag på instuderingsfrågor med facit

Självvärderingsrutorna – bedömning för lärande och

Kommentarer till elevbokens uppgifter 58 Filmhandledning 66

bedömning av lärande 10 Olika kunskapsformer och olika typer av undervisning 11

Kapitlets interaktiva uppgifter 66 Kapitelsammanfattning

Tre nyckelstrategier för undervisningen 13

67 67

Förslag på underlag till prov

1 Den inledande bilden till varje kapitel 13

Självvärdering

2 Interaktiva övningar, instuderingsfrågor,

3 Stater 70

diskussionsuppgifter och loggbok 14

Ingressbilden 70

3 Självvärderingsrutorna 15

Mål med kapitlet 71

Läromedlets struktur 16

Förslag på instuderingsfrågor med facit

Kapitelupplägg 16

Kommentarer till elevbokens uppgifter 80

Elevboken 17

Kapitlets interaktiva uppgifter 85

Den digitala läromedlet – redskap

Kapitelsammanfattning

för självständigt elevarbete 17

86 86

Förslag på underlag till prov

Digital klassrumsfunktion 19

Självvärdering

Filmhandledningar 19

4 Mänskliga rättigheter 88

Planeringstips 20

Ingressbilden 88

Samhällskunskap 1b 21

Mål med kapitlet 89

Samhällskunskap 1a2 22

Förslag på instuderingsfrågor med facit

Detta lärarmaterial 22

Kommentarer till elevbokens uppgifter 95 Filmhandledning 99

Kapitel för kapitel 23

Kapitlets interaktiva uppgifter 100

1 Demokrati 23

Kapitelsammanfattning

Ingressbilden 23

101 101

Förslag på underlag till prov

Mål med kapitlet 24

Självvärdering

Förslag på instuderingsfrågor med facit

Kommentarer till elevbokens uppgifter 31 Filmhandledning 38 Kapitelsammanfattning Förslag på underlag till prov

101

5 Samhällsekonomi 103 Ingressbilden 103 Mål med kapitlet 104

Kapitlets interaktiva uppgifter 39

Självvärdering

Förslag på instuderingsfrågor med facit

40 40

Kommentarer till elevbokens uppgifter 112 Filmhandledning 116 Kapitlets interaktiva uppgifter 117 Kapitelsammanfattning Förslag på underlag till prov Självvärdering

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

104

118 118

118

Innehåll

10 Hållbarhet 182

6 Privatekonomi 120 Ingressbilden 120

Ingressbilden 182

Mål med kapitlet 121

Mål med kapitlet 183

Förslag på instuderingsfrågor med facit

122

Förslag på instuderingsfrågor med facit

Kommentarer till elevbokens uppgifter 126

Kommentarer till elevbokens uppgifter 187

Kapitlets interaktiva uppgifter 129

Kapitlets interaktiva uppgifter 190

Kapitelsammanfattning

130

Kapitelsammanfattning 130

Förslag på underlag till prov

190 190

Förslag på underlag till prov

130

Självvärdering

7 Arbetsmarknaden 132

11 Uppsatsen 192

Självvärdering Ingressbilden 132

183

191

Ingressbilden 192

Mål med kapitlet 133

Mål med kapitlet 193

Förslag på instuderingsfrågor med facit

134

Förslag på instuderingsfrågor med facit

Kommentarer till elevbokens uppgifter 141

Kommentarer till elevbokens uppgifter 196

Kapitlets interaktiva uppgifter 145

Kapitlets interaktiva uppgifter 199

Kapitelsammanfattning

146

Kapitelsammanfattning 146

Förslag på underlag till prov

Självvärdering

194

199

200

146

Självvärdering

8 Identiteter och normer 148

Modeller

Ingressbilden 148

201

Mål med kapitlet 149 Förslag på instuderingsfrågor med facit

150

Kommentarer till elevbokens uppgifter 155

I lärarmaterialets digitala del

Filmhandledning 160

Interaktiv version av lärarmaterialet

Kapitlets interaktiva uppgifter 161 Kapitelsammanfattning

Förslag på instuderingsfrågor i Word

162

Kapitelsammanfattningar i PowerPoint 162

Förslag på underlag till prov

Förslag på underlag till prov i Word

162

Självvärdering

Självvärderingsrutor Kapitelsammanfattningarnas inläsning i Word

9 Medier och källkritik 164

Läromedlets modeller

Ingressbilden 164 Mål med kapitlet 165 Förslag på instuderingsfrågor med facit

166

Kommentarer till elevbokens uppgifter 172 Filmhandledning 177 Kapitlets interaktiva uppgifter 178 Kapitelsammanfattning Förslag på underlag till prov Självvärdering

179 179

179

Innehåll

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Läromedlets idé och struktur

Titeln på detta läromedel är Stringent. Ordet stringent betyder att något är logiskt och följer en tydlig linje. Att försöka tänka logiskt och urskilja linjer och mönster är ett sätt att skapa ordning och reda när man möter mycket information och mycket fakta. Därför ligger fokus i detta läromedel på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp – som hjälp för att skapa en utmanande undervisning för eleverna och för att de ska förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman. Det finns flera faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Forskningen visar att läraren är den enskilt viktigaste aktören för en lyckad undervisning. Stor betydelse har naturligtvis också elevernas hemförhållande, förkun skaper och ett fungerande kollegialt lärande. En annan viktig förutsättning för undervisningen är att man har ett bra material att utgå ifrån. Läraren bör ha redskap som ger eleven möjlighet att utveckla sina förmågor i ämnet samhällskunskap.

Upplaga 2 I arbetet med denna nya upplaga har vi haft stor hjälp av värdefulla synpunk ter från Anders Sannerstedt (statsvetenskap), Lars Hultqrantz (nationaleko nomi), Jonas Stier (sociologi) och Bo Reimer (medievetenskap). Vi har själva ansvar för innehållet men har fått många bra idéer, perspektiv och kommentarer som vi har kunnat bygga vidare på. Vi har fortsatt försökt hitta bra och pedagogiska förklaringar utifrån komplicerade samhällsteo rier som eleverna ska kunna använda sig av i sin analys av komplexa sam hällsfrågor. Vi har också utökat antalet nyckelord eller centrala begrepp i målrutan i början av varje kapitel för att eleverna ska kunna träna vidare på dessa cen trala begrepp i interaktiva övningar och direkt få en övergripande bild och få en ingång in i ämnet genom de olika begreppen och modellerna.

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Läromedlets idé och struktur

STRINGENT – OCH ANNAT PEDAGOGISKT MATERIAL Idén med Stringent har varit att skapa ett läromedel som är enkelt att använ da i undervisningen av komplexa samhällsfrågor. Vi vill presentera ett läro medel som utgör en solid grund för undervisningen med interaktiva upp gifter och filmer, samtidigt som du som lärare själv får stort utrymme att tillsammans med eleverna hitta egna samhällsfrågor att analysera. Kunskapsutveckling för eleverna inom ämnet samhällskunskap sker på olika sätt. Vad gäller faktadelen av ämnet finns väldigt mycket information och bra material ute på internet. Samhällskunskap är det skolämne där fakta förändras allra mest i skenet av globalisering och digitalisering. Alla viktiga institutioner, företag och organisationer i samhället har eget pedagogiskt material på sina webbplatser som är mycket användbara i undervisningen. Dessutom uppdateras de kontinuerligt och i det sammanhanget är det svårt för ett läromedel att bibehålla sin aktualitet. Men tanken med Stringent är inte att ersätta detta, utan att läromedlet används tillsammans med och kom pletteras av aktuella debattartiklar, krönikor, dokumentär och spelfilmer samt annat material från internet. Här är exempel på länkar som är använd bara i undervisningen tillsammans med Stringent: Amnesty International: amnesty.se/elevportalen/manskligarattigheter Brottsförebyggande rådet: bra.se Corruption Preceptions Index: transparency.org/en/cpi/2019/results Diskrimineringsombudsmannen: do.se Ekonomifakta: ekonomifakta.se FN:s utvecklingsprogram, UNDP: globalamalen.se Gapminder: gapminder.org Globalis: globalis.se Hallå Konsument: hallakonsument.se/ Konsumentverket: konsumentverket.se/omkonsumentverket/vartarbete/ privatekonomi Källkritikbyrån: kallkritikbyran.se Nyhetssajten Europaportalen: europaportalen.se Politologerna: https://politologerna.wordpress.com/ Reportrar utan gränser: reportrarutangranser.se/pressfrihetsindex/ Statistikmyndigheten SCB: scb.se Sveriges Kommuner och Regioner: skr.se Sveriges riksbank: riksbank.se Sveriges riksdag: riksdagen.se

Läromedlets idé och struktur

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Sveriges Television: svt.se The Economist: eiu.com/topic/democracyindex Utrikespolitiska institutet: landguiden.se Eleverna behöver också som samhällsmedborgare förberedas på digitalise ringen i samhället och få kompetens för att kunna möta denna. Därför har vi exempelvis lagt in övningar kopplade till myndigheters webbplatser. Vi visar också på kopplingar mellan digitaliseringen och demokratimodellerna samt hur de sociala medierna har betydelse för medborgarnas deltagande i demokratin och hur sociala medier kan påverka exempelvis valresultat. Syftet med Stringent är att stödja de delar av kunskapsutvecklingen i ämnet samhällskunskap som gäller förståelse, tillämpning, analys, värdering och att skapa nytt material. Här finns inte lika mycket att tillgå. Det är därför vi har skapat Stringent. Vi har varit noga med att lägga mer fokus på teorier, modeller och begrepp än på information och fakta. Samhället och samhälls frågor förändras över tid, men många teorier, modeller och begrepp består!

CENTRALA BEGREPP OCH MODELLER Vad är det egentligen som fastnar i minnet hos eleverna efter avklarad kurs i samhällskunskap? Hur kan vi fånga en djupinlärning mitt i all den ytinlär ning som sker under läsåret? Vi går igenom en stor mängd viktig information och fakta i ämnet samhälls kunskap – men många kanske känner igen den gnagande känslan av tvivel om vad eleverna egentligen har lärt sig … Konkurrensen med all fakta och information i ett tiotal andra kurser är stark. Det är svårt för eleverna att behärska denna informationsmängd och samti digt göra den till sin egen kunskap. Idén med Stringent är att nå elevernas djupinlärning genom att välja ut ett antal begrepp och skapa modeller som har ett förklaringsvärde att hänga upp undervisningen på. Läromedlet består av centrala begrepp i varje kapitel samt olika modeller (som även finns som interaktiva uppgifter, för elevernas träning i samhälls kunskap). De flesta modellerna är etablerade inom samhällsvetenskapen sedan länge. Målsättningen är att dessa tillämpande modeller ska utveckla elevernas lärande i samhällskunskap och göra så att de når kunskapskraven i kursen. Men den absolut viktigaste tanken har varit att skapa ett underlag för en utmanande undervisning. Att utmana eleverna i sitt lärande samtidigt som de får de verktygen som behövs.

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Läromedlets idé och struktur

Kommer ihåg bättre … Parallellt med utvecklingen av att detta läromedel testade vi olika kapitel bland eleverna. När vi repeterade kursen i slutet av läsåret möttes vi flera gånger av trevande svar av eleverna av typen ”De där tre pilarna och boxen” på frågor om företagens produktionsfaktorer eller ”De där bubblorna” på frågor om olika välfärdsmodeller. Sedan utvecklade eleverna sina svar och blev allt mer utförliga och nyanserade efter hand som de kom ihåg diskus sionerna och uppgifterna som vi jobbat med under läsårets lektioner. Det visade sig att elevernas svar på frågor efter avslutad kurs var tydligt för knippade med specifika begrepp eller modeller kopplat till ämnesområden – dessutom gärna i en visuell form. Det finns en stor fördel att använda Stringents olika visuella modeller i undervisningen.

Produktionsfaktorer – och företagens produktion KAPITAL VAROR

FÖRETAG

ARBETE

TJÄNSTER RÅVAROR

Välfärdsmodeller Den skandinaviska välfärdsmodellen

Staten

Civilsamhället

Marknaden

Den liberala välfärdsmodellen

Civilsamhället

Marknaden

Staten

Den konservativa välfärdsmodellen Marknaden Staten

Civilsamhället

Läromedlets idé och struktur

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Läromedlets modeller En modell består av flera, ofta tre, dimensioner eller perspektiv, vilket skapar en analyssituation av en samhällsfråga. När exempelvis mänskliga rättighe ter diskuteras kan en specifik artikel ha ett antingen politiskt, ekonomiskt eller kulturellt perspektiv. Då behöver eleverna göra ett val. Vilket perspektiv har artiklarna? Artikel 21 handlar om rösträtt och är en politisk rättighet! När detta val görs måste andra alternativ uteslutas. Då räcker det inte med utantillkunskap och ytinlärning, dvs. de 30 artiklarna kan inte bara räknas upp utan måste problematiseras i ett sammanhang.

MR-modellen

NOM

EKO

KUL TUR

POLITIK

På samma vis kan följande modeller användas (sidhänvisningen gäller elev boken). De finns också sist i det här lärarmaterialet och är nedladdningsbara: • Samhällsfråga eller nyhetshändelse – Orsak, händelse eller konsekvens? ( s. 5) • Demokrati – Direkt eller indirekt? (s. 19 och 20) • Ledarskap – Auktoritär, demokratisk eller låt gå? (s. 24) • Demokrati och RFR-modellen – Rösträtt, frihet och rättigheter (s. 26) • Ideologier – Vänster, höger, GAL eller TAN? (s. 46) • Politiska system – Aktör, organ eller beslut? (s. 47) • Maktdelning statsskick – Styrande, beslutande eller lagstiftande? (s. 88) • Mänskliga rättigheter – Politiska, ekonomiska eller kulturella? (s. 122) • Samhällsekonomiska kretsloppet – Hushåll, företag, offentlig sektor och banker (s. 141) • Företagens produktionsfaktorer – Kapital, arbetskraft och råvaror (s. 145) • Välfärdsmodeller – Stat, marknad eller civilsamhälle? (s. 153) • Ekonomiska system – Bland, plan, eller marknadsekonomi? (s. 155) • Jämviktspriset – Utbud och efterfrågan (s. 157)

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Läromedlets idé och struktur

• Budget – Hushållets inkomster och utgifter (s. 166) • Strukturomvandling – Jordbruk, industri eller tjänster? (s. 183) • Arbetslöshet – Strukturell, konjunkturell, säsong eller friktion? (s. 194) • Grupputveckling – Tillhörandefas, kontrollfas eller öppenhetsfas? (s. 212) • Kategoriseringar – Genus, klass eller etnicitet? (s. 216) • Kommunikationsmodellen – Sändare, budskap eller mottagare? (s. 234) • Mediedemokrati – Medier, demokrati och medborgare (s. 240) • Nyhetsvärdering – Rumsligt, tidsmässigt eller kulturellt avstånd? (s. 245) • Källkritik – Äkthet, tendens, beroende och tid (s. 255) • Ekologiska fotavtryck – Transporter, avfall, utsläpp, energi och mat (s. 261) • Uppsatsmall – Inledning, resultat och avslutande analys (s. 286)

Självvärderingsrutorna – bedömning för lärande och bedömning av lärande Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet visar hur viktigt det är med en snabb återkoppling för en effektiv undervisning där eleverna utveck las i ämnet. Eleverna ska utifrån tydliga mål kunna självvärdera sin kun skapsutveckling för att nå ökad förståelse av ämnet. För bästa resultat måste både lärare och elever förstå vad som förväntas av undervisningen och vad undervisningen ska uppnå. För att hjälpa eleverna med denna självvärdering finns därför till varje kapi tel (i elevernas digitala läromedel) så kallade självvärderingsrutor – tänkta att fungera för både formativ och summativ bedömning. Du hittar dem också i slutet av varje kapitel här i lärarmaterialet samt nedladdningsbara i lärar materialets digitala del. Med hjälp av dessa kan du som lärare ha handledande formativa diskussio ner med eleverna under kapitlets gång (bedömning för lärande) och även stöd av dem i en summativ bedömning av elevernas kunskapsnivå (bedöm ning av lärande). På så vis vill vi skapa en naturlig koppling för eleverna mellan kunskap och betyg. Innehållet i varje kapitel utgår ifrån ämnesplanens centrala innehåll och i självvärderingsrutan kopplas detta vidare till syftet och kunskapskraven. Glöm inte att det ofta är samma kunskapskrav som testas i de olika kapitlen, även om det är olika ämnesområden som behandlas. Det innebär att elev erna har flera tillfällen på sig under kursens gång att testa sina förmågor mot samma kunskapskrav, förutom de mer specifika områdena ”mänskliga rättigheter” och ”konsumenträtt och privatekonomi” som skrivits in direkt i kunskapskravet.

Läromedlets idé och struktur

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

1. DEMOKRATI

Självvärdering F

Du kan inte översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

Du kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

I din analys förklarar du inga enkla samband och drar inga enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du inte med viss säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.

I din analys förklarar du enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med viss säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.

Du kan inte översiktligt redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier.

Du kan översiktligt redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier.

Du kan inte översiktligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du inte med viss säkerhet begreppen makt och påverkan.

Du kan översiktligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med viss säkerhet begreppen makt och påverkan.

Du kan inte ge enkla argument för dina ståndpunkter och värderar inte med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Du kan ge enkla argument för dina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Du kan inte med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer.

Du kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer.

Du kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

I din analys förklarar du samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med viss säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati. Du kan utförligt redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier. Du kan utförligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med viss säkerhet begreppen makt och påverkan. Du kan ge välgrundade argument för dina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Du kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer samt formulera dig självständigt i förhållande till källorna.

STRINGENT 1B

I din analys förklarar du komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati. Du kan utförligt och nyanserat redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier. Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med säkerhet begreppen makt och påverkan. Du kan ge nyanserade argument för dina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Du kan med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer samt formulera dig självständigt i förhållande till källorna. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Om eleven inte når ett högre kunskapskrav om att ”redogöra för och analy sera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bak omliggande idéerna” i kapitel 1, så kan han eller hon kanske nå det i kapitel 2, 3 eller 5. På samma vis kan analysmodellen över en samhällsfrågas orsaker och konsekvenser samt källkritisk metod och reflektion återkomma flera gånger under kursen. Om tid finns är det också bra att planera in en avslut ning av hela kursen och då ha en översiktlig diskussion med elever om olika ämnesområden och modeller som gåtts igenom under läsåret. När självvärderingsrutan används för summativ bedömning bör Anivån för ”utförligt och nyanserat” anses vara att kapitlets innehåll med model ler, begrepp och exempel används konstruktivt i elevsvaren. Sedan är det såklart du som lärare som gör bedömningen av vad eleven har visat upp under kursens gång, såväl muntligt som skriftligt.

Olika kunskapsformer och olika typer av undervisning Man kan ställa sig frågan varför det är viktigt att fördjupa sig i begreppet kunskap och olika perspektiv på inlärning. Det enkla svaret är att det gene rerar olika typer av undervisning och i förlängningen gynnar det olika typer av lärande för eleverna.

Lärarmaterial till Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan © Författarna och Studentlitteratur

Läromedlets idé och struktur

Självvärderingsrutor liksom ämnesplanens kunskapskrav bygger i sin tur på didaktisk forskning utifrån bland annat Benjamin Blooms kunskapstaxo nomi, som visar utvecklingen av lärandet och hur progression kan synlig göras i olika kvaliteter. Analysen och forskningen kring kunskapsutveckling har sedan utvecklats till olika varianter och vi väljer att presentera vår modell som ett tårtdiagram. De olika delarna påverkar varandra och måste inte nöd vändigtvis rangordnas hierarkiskt. Kanske kan det liknas vid ett kalejdoskop där de olika delarna lyfts fram när vi skakar på det? Att olika delar av kunskapsutveckling ska finnas med i undervisningen visar sig också i kunskapskraven där eleverna redan på Enivå förväntas kunna redogöra översiktligt och analysera, förklara samband, dra slutsatser, diskutera lösningar på samhällsfrågor, använda begrepp, teorier, modeller och metoder, ge enkla argument för sina ståndpunkter samt värdera andras ståndpunkter och göra egna reflektioner.

Skapa

Värdera

Tillämpning

Fakta

Analys

Förståelse

I tårtdiagrammet kan vi se olika kvaliteter av kunskapsutveckling som påverkar och sam verkar i lärandet. Fakta innebär att memorera, återge och kunna redogöra för ämnet. Analys innebär till exempel att kunna plocka ut vik tiga delar ur ämnets helhet, att se delar av en struktur. Förståelse för ämnet bildas genom att eleven ser olika samband, gör jämförelser och skapar sammanhang. Tillämpning inne bär att eleven kan använda teorier, modeller och begrepp inom ämnet och kan dra egna slutsatser. Värdera är att kunna göra bedöm ningar av påståenden och fatta beslut utifrån ämnet. Skapa ny kunskap utifrån gammal kun skap inom ämnet är ytterligare en dimension där kunskapsutvecklingen når en högre nivå.

Vi tror att kunskapsutvecklingen skapas i en dialektisk process mellan delarna och ofta behövs flera delar samtidigt. Även om det är komplexa samband mellan delarna, så finns det en fördel med att dela upp de olika perspektiven – just eftersom de ger olika typer av undervisning. När det gäller fakta och analys är det viktigt att vara noggrann med detaljer och exempelvis arbeta med instuderingsfrågorna som presenteras kapitelvis här i lärarmaterialet (finns i word i den digitala delen). Detta ger eleverna de byggstenar och ämneskunskap som behövs för att kunna analysera ämnet. När det gäller förståelse och tillämpning kan det vara lämpligt med en annan form av utmanande undervisning, med exempelvis rollspel, studiebesök och debatter. Låt eleverna också arbeta med de interaktiva övningarna, där de ska använda modeller och begrepp och dessutom kunna värdera informa tion och dra egna slutsatser.

Läromedlets idé och struktur

Båda dessa perspektiv på undervisning behövs för elevernas utveckling. Det är exempelvis svårt för eleverna att vara källkritiska utan att vara insatta i ämnet. Och det är svårt att argumentera i ett ämne utan att ha förstått sam manhanget. Enligt Piagets terminologi kan detta liknas vid assimilativt och ackomodativt lärande. Det assimilativa lärandet kräver detaljerade byggstenar, medan det ackomodativa lärandet innebär att eleverna utsätts för nya situationer där modeller och begrepp kan användas även i andra sammanhang, exempelvis i en politisk debatt i klassrummet eller i ett FN eller EUrollspel tillsammans med andra elevgrupper. Avslutningsvis, att göra undersökningar och skriva en uppsats är ytterligare en dimension av att skapa ny kunskap, där de olika delarna av kunskapsut veckling med fakta, analys, tillämpning, förståelse och värdering används och vävs ihop. Arbetet med detta får eleverna stöd i kapitel 11 Uppsatsen. Nu kan eleverna nå en ny dimension. På en personlig nivå innebär detta att de kan nå insikter som kanske gör att de ser samhällsfrågor på ett nytt sätt.

TRE NYCKELSTRATEGIER FÖR UNDERVISNINGEN Innehållet och uppgifterna i Stringent är utvecklat för att användas tillsam mans med exempelvis följande tre nyckelstrategier.

1 Den inledande bilden till varje kapitel Börja lektionerna med att utgå från den inledande bilden i varje kapitel och diskutera med eleverna om vilka förkunskaper de har med sig sedan tidigare i ämnet eller från förra lektionen. Vad kan de sedan innan? Vad ska de göra nu och varför? Vad är syftet med kursen, kapitlet och framför allt målet med just denna lektion? Alternativt kan du låta eleverna arbeta självständigt med den digitala upp giften Varför denna bild? och sedan ha en kort diskussion om hur de tänkte från början och vad de tänker om författarnas förslag. Det är bra med en liknande introduktion av varje lektion, så att eleverna känner igen och kommer ihåg vad de har gjort tidigare. En variant för att få en bild av elevernas kunskapsnivå är att göra återkommande quiz, till exempel med hjälp av Socrative.com och Kahoot! Du och eleverna kan återkomma till ingressbilden också under och i slutet av arbetet med kapitlet och diskutera om tankarna om kapitlets innehåll har förändrats på något sätt.

Läromedlets idé och struktur

2 Interaktiva övningar, instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter och loggbok Det finns ett stort antal interaktiva övningar i Stringent, ofta i anslutning till modellerna och de centrala begreppen. I de interaktiva uppgifterna behöver eleverna göra val, vilket aktiverar läran det och övar förmågan att tillämpa modellen. Eleverna måste förstå model len för att göra rätt val i övningen. Därefter kan de också använda modellen i olika diskussioner. I varje kapitel finns dessutom uppgifter där eleverna först ska arbeta med olika påståenden – Rätt eller fel – vad tycker du? – och sedan i slutet av kapitlet argumentera för vad de tycker efter att ha arbetat med kapitlet – Vad tycker du nu?. I den avslutande interaktiva uppgiften kan de bl.a. göra en affisch där de i text och bild argumenterar för sitt ställningstagande. Det finns även ett mycket stort antal nedladdningsbara instuderingsfrågor till kapitlen i detta lärarmaterial. Eleverna kan exempelvis arbeta med instu deringsfrågorna gruppvis, eller i form av frågesport. De kan själva göra quiz till klassen utifrån instuderingsfrågorna och de kan förbereda egna provfrågor. Dessa instuderingsfrågor innebär också ett bra stöd för eleverna när de ska arbeta mer självständigt med kapitlen i samband med distansundervisning. Diskussionsuppgifterna i den tryckta läroboken är gjorda för att skapa effek tiva lärmiljöer i klassrummet, där eleverna blir delaktiga i undervisningen. I planeringen av lektionerna är det därför viktigt att skapa utrymme för åter koppling till eleverna – både från dig som lärare och från klasskamraterna. I samband med debatter kan de också utvärdera varandras insatser. Använd gärna namnstickor eller namnsnurra i klassrummet – när ordet fördelas slumpvis skapas dynamik och delaktighet i klassrummet. Efter ett tag märker du vilka elever som behöver mer tid för att svara på frågan eller om du bör gå vidare till nästa. Klassrumsklimatet måste vara tillåtande för att denna nyckelstrategi ska lyckas. Om en elev verkar känna sig illa till mods och utpekad, kan du enkelt gå vidare med nästa namn utan att ställa frågan till just den eleven. Det finns också en stor fördel i att eleverna använder en loggbok under kursen. Istället för att arbeta med ett flertal olika dokument med uppgifter, kan eleverna i loggboken redogöra för egna reflektioner och diskussions uppgifter samt utvärderingar. Du kan själv bestämma om du vill att logg boken ska användas som bedömningsunderlag. I så fall lämnar eleverna in loggboken i slutet av kursen. Har du möjlighet att spela in delar av undervisningen och låta eleverna titta och lyssna vid flera olika tillfällen, är det också en god och effektiv under visningsteknik som även lämpar sig väl vid distansundervisning. I Stringent

Läromedlets idé och struktur

finns sammanfattande bildspel (kapitelsammanfattningar) som kan användas flera gånger under arbetet med kapitlet. Dessutom finns filmer som utgångs punkt för fördjupande diskussioner. Exempelvis kan filmen om kvinnligt och manligt i kapitel 8 också användas som instruktionsfilm och inspiration i andra kapitel när eleverna själva ska göra sina intervjuer. Du hittar filmhand ledningar till dessa filmer här i detta lärarmaterial samt frågor som stöd för eleverna när de arbetar med dem.

3 Självvärderingsrutorna Ytterligare en viktig nyckelstrategi är självvärderingsrutorna som finns till varje kapitel i elevernas digitala läromedel samt utskrivbara i lärarmateria lets digitala del. Dessa är gjorda för att eleverna ska kunna arbeta med sin metakognition och granska sig själva. På så vis skapas en naturlig kopp ling mellan kunskap och betyg. Vetenskaplig grund och beprövad erfaren het visar att en av de mest effektiva lärstrategierna är när eleverna lär sig bedöma sin egen utveckling och skapar egna strategier och sin egen studie teknik. I detta fall handlar det om att de ska ”lära sig hur de lär sig” samhälls kunskap. Låt eleverna gå igenom självvärderingsrutorna och själva bedöma sina insatser under arbetets gång. Se även s. 10. Du och eleverna kan arbeta med innehållet i självvärderingsrutan på samma sätt som med ingressbilden, dvs. i början, under och i slutet av arbetet med kapitlet. Har de redan uppnått en av rutorna i självvärderingens formulering på Enivå? Eller befinner de sig på en Fnivå?

Litteratur Bloom, B. S. (red.) (1956): Taxonomy of Educational Objectives 1 Cognitive domain, Longman. Dysthe, Olga, Hertzberg, Fröydis & Hoel Lökensgard, Torlaug (2011): Skriva för att lära. Studentlitteratur, Lund. Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur, Stockholm. Illeris, Knud (2015): Lärande. Studentlitteratur, Lund. Jönsson, Anders (2017): Lärande bedömning 4:e uppl. Gleerups, Malmö. Korp, Helena (2017): Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Kunskapsöversikt. Skolverket. Ladberg, Gunilla (2000): Skolans språk och barnets. Studentlitteratur, Lund. Lundahl, Christian (2014): Bedömning för lärande. Studentlitteratur, Lund. Nottingham, James (2013): Utmanande undervisning i klassrummet: Återkoppling, ansträngning, utmaning, rekreation. Natur & Kultur, Stockholm. William, Dylan (2019): Att följa lärande. Formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur, Lund.

Läromedlets idé och struktur

LÄROMEDLETS STRUKTUR Stringent består av både en tryckt bok och ett digitalt läromedel. Boken är uppbyggd med elva kapitel, där fakta varvas med tillämpande övningar som aktiverar eleverna och tränar upp deras analysförmåga i förhållande till ämnesstoffet. I det digitala läromedlet ingår en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, filmer och självvärderingsrutor till varje kapitel. Det digi tala läromedlet är giltigt i fyra år från aktiveringsdatumet och kan ärvas mellan elever. Det digitala läromedlet finns även som enanvändarlicens och klasslicens (ettårig), men vi kommer i det följande för enkelhets skull enbart tala om elevpaketet som består av både tryckt bok och digitalt läromedel. Målet med Stringent är att ge eleverna verktyg för samhällsanalys i form av ett urval av teorier, modeller och begrepp från de olika ämnesdisciplinerna statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi samt från medievetenskap och historia. Med hjälp av dessa modeller och begrepp kan eleverna utveckla sin analytiska förmåga och lättare se mönster och samband i olika samhällsfrå gor. Därmed skapas förutsättningar för eleverna att uppnå kunskapskraven i kursen samhällskunskap 1b.

Kapitelupplägg Samtliga kapitel i Stringent är tydligt kopplade till kursens centrala innehåll som finns i punktform i ämnesplanen. De tre inledande kapitlen i boken behandlar samma centrala innehåll: samhällens organisation, politiska system på olika nivåer samt medborgares möjligheter att påverka politiken. Därefter utvecklas i kapitel 4 resonemanget om mänskliga rättigheter och väpnade konflikter. Kapitel 5 behandlar samhällsekonomins strukturer och kapitel 6 går in på privatekonomin som även är kopplad till konsumenträtt. I kapitel 7 ges en historisk bild av arbetsmarknadens framväxt med regler och aktörer samt olika perspektiv på arbetslöshet. I kapitel 8 ges en inblick i samhällets normer, identiteter och kategoriseringar tillsammans med en samhällsfråga som kriminalitet med lag och rätt. I kapitel 9 får eleverna en inblick i medier och källkritik, för att i kapitel 10 möta samhällsfrågan hållbarhet. Avslutningsvis finns en redogörelse för metoder och undersökningar kopp lat till en uppsatsmall med en autentisk uppsats utifrån en del av det första kapitlet i Stringent 1b: Demokrati. Uppsatsmallen och metoderna i kapitel 11 kan användas redan från början kopplat till alla de olika kapitlen.

Läromedlets idé och struktur

Elevboken • Varje kapitel börjar med en symbolbild tänkt att sätta igång elevernas tankar kring kapitlets innehåll. I anslutning till denna bild finns det en interaktiv uppgift – Varför denna bild? – där eleverna ska skriva vilka tankar de får av ingressbilden, kapitlets rubrik och den inledande texten – för att sedan jämföra med hur författarna har tänkt. • I kapitlets inledning finns även en målruta, som beskriver hur kapitlet relaterar till kursens centrala innehåll samt lyfter fram viktiga begrepp och modeller som eleverna behöver för att klara av kunskapskraven. Dessa begrepp kan eleverna träna på i den interaktiva uppgiften Förstår du begreppen? • Boken har ett tydligt språk och kompletteras med ordförklaringar och faktarutor. • Inne i kapitlen finns olika tillämpningar samt en avslutande examinationsuppgift där eleverna aktiveras att använda begrepp och modeller. • Till många kapitel finns filmer med filmhandledningar med koppling mellan filmen och innehållet samt uppgifter i boken. • Till varje kapitel finns (i elevbokens digitala läromedel och utskrivbar här i lärarmaterialet) en självvärderingsruta som bygger på kunskapskraven. Den kan med fördel användas formativt i diskussion med eleverna under arbetet med kapitlet. Den kan även användas summativt i slutet av kapit let för att bedöma vilken kunskapsnivå som eleverna har uppnått. • Allra sist finns en text som binder ihop innehållet i kapitlet och bildar en övergång till nästa kapitel. • I slutet av läromedlet finns ett register med viktiga begrepp, personer och modeller.

Det digitala läromedlet – redskap för självständigt elevarbete Till läromedlet hör ett digitalt läromedel som eleverna kan ha nytta av på många olika sätt. Där finns en interaktiv version av den tryckta boken, inläst med textföljning. Eleverna kan alltså läsa texten på skärm samtidigt som de får den uppläst. I det digitala läromedlet finns också kapitelsammanfattningar, fler uppgifter, filmer och nutidsfrågor. Här finns ett omfattande material för eleverna att arbeta med under de cirka 90 undervisningstimmar som timplanen anger. Uppgifterna är självrättande så eleverna kan arbeta självständigt och du har som lärare tillgång till fylliga svar på elevbokens uppgifter.

Läromedlets idé och struktur

Eleverna når det digitala läromedlet via en unik inloggningskod som är tryckt på insidan av bokens omslag. På Studentlitteraturs webbplats finns instruktioner som visar hur eleverna aktiverar det digitala läromedlet: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt

Inläst interaktiv version av boken I den interaktiva versionen av boken kan eleverna läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (det vill säga de ser samtidigt var i texten de är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som de är intresserade av att läsa om. För elever med läs och skriv svårigheter är detta ett värdefullt hjälpmedel, liksom för elever med andra modersmål än svenska. Du kan som lärare själv anpassa läromedlet och dela ut relevanta sidor eller övningar till klassen eller enskilda elever utifrån deras individuella behov via läromedlets digitala klassrum (se också nästa sida).

Kapitelsammanfattningar I elevboken finns kapitelvisa sammanfattningar, där eleverna i form av en miniföreläsning får en sammanfattning av varje kapitel. De kapitelvisa sam manfattningarna kan användas som en introduktion inför att eleverna ska börja med kapitlet, eller som en repetition av det. Eleven kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar.

Fler uppgifter Det finns många tillämpningsuppgifter i det digitala läromedlet där elev erna gör olika val och tränar sin analysförmåga på ämnesinnehållet. För utom att arbeta med ämnesinnehållets fakta, tränar de upp sin förståelse för sammanhanget och analysförmåga genom modeller där de aktivt väljer relevanta begrepp i olika övningar. Vi kan säga att det är svårt att klara upp gifterna utan att förstå ämnet. Återkommande uppgifter i alla kapitel är: • Förstår du centrala begrepp och modeller? • Testa modellen (elever får jobba med de modeller som presenteras i kapitlet). • Kommer du ihåg det viktigaste? (interaktiva instuderingsfrågor). • Varför denna bild? • Vad tycker du nu?

Läromedlets idé och struktur

Digital klassrumsfunktion Till läromedlet hör även en digital klassrumsfunktion, där du kan koppla ihop dig med dina elever. Om du använder den kan du • se vilka övningar som eleverna har påbörjat respektive avslutat • skapa och ge dina elever uppgifter, med länkar direkt till fakta och övningsboken • med en enkel meddelandefunktion kommunicera med dina elever om kursen Du kan se mer detaljerade instruktioner om hur du kan skapa klassrum och följa elevernas arbete i de digitala läromedlen på studentlitteratur.se: Snabbstart Guide

Filmhandledningar Det finns åtta korta filmer som ansluter till läromedlets olika kapitel. De är några minuter långa och kan användas som introduktion eller avslutning i arbetet med varje kapitel. Filmerna är inte sammanfattningar av kapitlens innehåll utan ska inspirera till diskussioner och reflektioner kring kapitlets innehåll. Kapitel 1: Viktigt att vi är delaktiga i demokratin. Kapitel 1: Hur är det att leva i en diktatur? Kapitel 2: Därför blev 28-åriga Mediha politiker. Kapitel 4: Han var med i första FN-bataljonen 1956. Göte Enquist, FNveteran Kapitel 5: Fartygen kommer från alla hörn i världen. Andreas Eriksson, Hel singborgs hamn Kapitel 8: Vad är manligt? Vad är kvinnligt? Kapitel 8: ”Umits väg ut ur kriminaliteten.” Kapitel 9: Lita aldrig blint på det du hör i media. Erika Oldberg, journalist på TT Eleverna kan nå filmerna via både länkar i kapitlen och det digitala lärome dlets startsida. Du hittar filmhandledningar med introduktion till filmerna, deras koppling till bokens och kapitlets innehåll och förslag på diskussionsfrågor här i lärar materialet, i genomgången av de olika kapitlen.

Läromedlets idé och struktur

PLANERINGSTIPS Det finns olika vägar till målen och i Stringent kan du själv välja hur du vill planera att använda innehållet, vilken ordning kapitlen ska läsas, vilka delar som kan samläsas och helt enkelt lägga upp din egen undervisning. Ett bra sätt att börja kursen kan vara att fråga eleverna vilka viktiga delar och begrepp som de tror och tycker ingår i ämnet samhällskunskap. Gör ett quiz eller skriv direkt på tavlan. När eleverna är klara och du har samlat ihop deras bild av ämnet kan du visa de olika kapitlen i Stringent och koppla ihop deras förslag med de olika kapitlen. Om du vill att gymnasieprogrammets examensmål ska synas direkt, kan du styra kursens början beroende på vilken klass du har. En ekonomiklass kanske kan börja med kapitel 5, naturvetare med kapitel 10, esteter med kapitel 8 eller samhällsvetarna från början med kapitel 1. Fördelen med att kapitlen är tydligt kopplade till de centrala innehållen och kunskapskraven i självvärderingsrutor är att de kan läsas fristående och i vilken ordning man väljer. Kapitel kan ju slås samman till teman för att skapa mer tid. Alla uppgifterna används då inte utan endast de som är relevanta för temat. Det finns många kopplingar mellan kapitlen som möjliggör bredare teman. Kapitel 11 kan användas tillsammans med alla de andra kapitlen med exempel i uppsatsmallen och metoder för olika undersökningar. Utöver det går det exempelvis bra att samläsa delar i olika kapitel: • Kapitel 1 med 2 – Demokratiskt underskott och politiska system. • Kapitel 1 med 3 – Statsskick och graden av demokrati i olika länder. • Kapitel 1 med 4 – Demokrati, diktatur och mänskliga rättigheter. • Kapitel 1 med 9 – Demokrati och medier. • Kapitel 2 med 3 – Statsskicket i Sverige. • Kapitel 2 med 4 – FN som aktör i världspolitiken. • Kapitel 2 med 5 – Politiska partier, ideologier och olika välfärdsmodeller. • Kapitel 3 med 8 – Statsskick, domstolar och rättegångar. • Kapitel 3 med 9 – Statsskick och pressfrihet. • Kapitel 5 med 10 – Samhällsekonomi med hållbarhet. • Kapitel 6 med 10 – Konsumentmakt och hållbarhet. • Kapitel 7 med 8 – Arbetslöshet, bristyrken och normer. • Kapitel 8 med 9 – Kategoriseringar och nyhetsanalys. • Kapitel 8 med 11 – Undersökningar om kategoriseringar i samhället.

Läromedlets idé och struktur

Samhällskunskap 1b Det finns en fördel med att ”börja från början” med kapitel 1–4, som intro ducerar de centrala begreppen demokrati, politik, stater och mänskliga rättigheter. Då får eleverna redan från början fokus på diskussionen om begreppen makt och påverkan i kursen. Detta följs i sin tur av kapitel 5–9 med de centrala innehållen samhälls och privatekonomi, konsumenträtt, arbetsmarknad, kategoriseringar med nor mer och identiteter samt medier och källkritik. Avslutningsvis har kapitel 10 fokus på samhällsfrågan hållbarhet och kapi tel 11 ger exempel på en uppsatsmall med olika metoder att använda för undersökningar. Exempel på en läsårsplanering utifrån Stringent 1b kan se ut så här även om veckoplaneringen och examinationsformer korrigeras efter hand beroende på elevgrupp (det är inte heller så att alla avsnitt nödvändigtvis måste avslu tas med en examination):

Vecka

Kapitel

Ämne/Centralt innehåll

Examaminationsformer

Introduktion av kursen och boken. Förkunskaper. Loggbok.

35–36

Demokratibegrepp/diktatur

Individuell text

37–38

Ideologier och partier

Debatt

39–40

Politiska system – Kommunen

Muntliga redovisningar

41–43

2–3+11 Statsskick

Uppsats jfr Sverige + 1 HÖSTLOV

45–48

Mänskliga rättigheter/folkrätt

Muntlig redovisning/text

49–51

1–4

EU–rollspel

Debatt/position paper JULLOV

2–5

Samhällsekonomi

Prov

6–7

Privatekonomi/konsumenträtt

Debattartikel

SPORTLOV 9–10

Arbetsmarknad

Rollspel

8+11

Normer, identitet – sociologi

Undersökning/uppsats

PÅSKLOV 13–15

8+11

Normer, identitet – sociologi

Undersökning/uppsats

16–18

Medier och källkritik

Nyhetspresentation

19–21

Tema: Hållbarhet

Valfri redovisning?

22–23

Rester? Inlämning av loggbok. Utvärdering. Betygsinfo

Läromedlets idé och struktur

Samhällskunskap 1a2 Kapitel 5, 9 och 11 täcker samhällskunskap 1a2, med fokus på samhällseko nomi, ideologier och välfärdsmodeller, mediernas roll i samhället samt olika metoder för undersökningar av samhällsfrågor med en uppsatsmall. Det finns dock möjlighet att i samhällskunskap 1a2 även använda avsnittet i kapitel 2 om ideologier. Kapitel 10 med samhällsfrågan hållbarhet är också användbart i 1a2kursen.

DETTA LÄRARMATERIAL I detta lärarmaterial ingår följande: • Kommentarer om läromedlets upplägg och struktur • Beskrivning av elevbokens digitala läromedel • Planeringstips • Kapitelvisa kommentarer • En interaktiv version av innehållet i lärarmaterialet • Förslag på instuderingsfrågor, en utökad version av Kommer du ihåg det viktigaste? i elevbokens digitala läromedel • Förslag på provfrågor. Utgå gärna från självvärderingsrutorna vid bedömning av elevernas svar • Kapitelvisa sammanfattningar i PowerPoint (som du kan anpassa till din egen undervisning) • Filmhandledningar • Inläsningen till elevbokens kapitelsammanfattningar i Word • Elevbokens modeller, nedladdningsbara

Läromedlets idé och struktur