9789144167756

Språkfrämjande arbete i förskolan

Med läroplanen som grund

MATILDA GNISTE

LINA ÖINERT

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46271

ISBN 978-91-44-16775-6

Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2024 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Formgivning omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock

Printed by Latgales Druka, Latvia 2024

Författarpresentationer 11

Inledning 13

Främjande, förebyggande och åtgärdande 15

Varför förändra? 16

Bokens upplägg 17

Rektors roll i att leda det språkfrämjande arbetet 18

Stötta, efterfråga och visa förväntan 18

Kunskap om kommunikation och språk 20

Del I Varför ska vi arbeta språk främjande? 21

1 Förskolans uppdrag 23

Samverkan mellan förskola och hem 24

Språkuppdraget 25

Språkets roll för lärande 26

2 Samhällsutmaningar att förhålla sig till 29

Socioekonomins betydelse för språkutvecklingen 30

Socioekonomi och dubbel utsatthet 31

Socioekonomi och toxisk stress 31

Förskolans kompensatoriska uppdrag 33

Kvalitet i förskolan 33

Kompetens och personalsammansättning 34

Många språk i förskolan 36

Vikten av att ha tillgång till alla sina språk 38

Interkulturalitet som norm 38

Trygghet och resultat för livet 40

Språket ur ett livsperspektiv 40

Tidiga insatser 41

Samlingar och språkberikade miljöer 42

Del II Att utveckla språk främjande arbetssätt – att arbeta över tid 45

3 Förändringsarbete – varför är det så svårt? 47

Att identifiera problemet 47

Några exempel från vår verklighet 48

Tillbaka till syftet 50

Problemet illustrerat som ett träd

– vad är roten och vad är kronan? 50

Förutsättningar, motivation och hinder 54

Motivationens betydelse 57

Ska vi verkligen göra detta? 58

Kompetenstrappan 58

4 Att skapa vanor 63

Ändra riktning 63

Lagom stora bitar åt gången 65

Beteenden först – börja med att göra 66

Vikten av feedback 68

Lyft varandra – ge feedback 71

Tips för att komma i gång med arbetet med feedback 72

5 Målarbete i förskolan 75

Att arbeta utifrån mål – hur och varför? 75

Läroplanen – mål och riktlinjer 76

Vad är ett bra mål? 78

Mikrovanor och SMARTa mål 78

SMARTa mål, vad innebär det? 80

Några exempel på SMARTa mål 81

Gemensamma eller enskilda SMART-mål? 84

Kritik mot SMARTa mål 85

Mer stöd i arbetet med mål 88

Hitta någon som håller dig ansvarig 89

Öka motivationen – leta spår och kvitton 89

Checklistor och krysscheman 90

Del III Språk och språkande 91

6 Vad vi pratar om när vi pratar om språk 93

Språket som system 93

Synen på språk 96

Språkets olika funktioner 99

Språket som socialt kitt 100

Hur lär man sig språk? 100

Omgivningens betydelse 102

Explicit och implicit lärande 103

Olika språkliga uppväxter 104

Kommunikation, en förspråklig förmåga 105

Turtagning 107

7 Vidden av språktillägnande 109

Pragmatik 109

Att ta någons perspektiv 110

Att dela uppmärksamhet med någon 110

Varför är pragmatisk förmåga viktig? 112

Semantik 113

Vardagsspråk och kunskapsspråk 113

Semantiska nätverk 115

Varför är semantisk förmåga viktig? 118

Grammatik 121

Ordförrådsspurten en språngbräda 121

Varför är grammatisk förmåga viktig? 121

Innehåll

Fonologi 122

Metaspråklig förmåga 122

Varför är fonologisk förmåga viktig? 124

Litteracitet 125

Skriftspråk och symboler 125

Varför är förmåga till litteracitet viktig? 126

Flerspråkighet 127

Flerspråkig språkutveckling 128

Myter om flerspråkighet 130

Varför är barnets flerspråkighet viktig? 132

Del IV Språk främjande arbete i praktiken 135

8 Språkfrämjande förhållningssätt 137

Responsivitet och responsiv kommunikationsstil 138

Serve and return 139

Att uggla 143

Miljömodifierande strategier 143

Samverkan med hemmet 146

Språkfrämjande strategier 147

Att befinna sig fysiskt på barnens nivå 147

Aktivt lyssnande 147

Att kommentera och sätta ord på det barnen gör 148

Att berätta och kommentera saker i leken 149

Att introducera nya ord i aktiviteten 150

Att förklara ord (om det behövs) 150

Hur vi pratar om barns språkliga förmåga 151

Hur vi pratar med barn 152

Frågor som ett verktyg i det språkfrämjande arbetet 153

Kontrollfrågor 155

Öppna frågor 155

Alternativ till frågor 156

Samverkan med hemmet 156

Språk- och rutinförståelse 157

Ordet inte 158

9 Systematiskt ordförrådsarbete 161

Varför ska ordförrådsarbetet vara systematiskt? 161

Att skapa ordlistor 163

Ordlista utifrån aktuellt tema 163

Explicit och implicit arbete med ordförråd utifrån en bilderbok 170

Använd ny teknik i arbetet 173

Samverkan med hemmet 174

10 AKK för att berika den kommunikativa miljön 175

Bilder som stöd i det språkfrämjande arbetet 176

AKK i praktiken 179

Kommunikationskartor som utgångspunkt 180

Kommunikationskarta i lek 181

Vilka bilder ska man använda? 181

Bildstöd i syfte att stärka samverkan med hemmet 182

11 TAKK för att förtydliga och stötta kommunikationen 185

En bro för förståelse och delaktighet 186

TAKK i en språkfrämjande miljö 187

TAKK i praktiken 188

Hur ska jag teckna? 189

Vad ska jag teckna? 189

Att lära sig TAKK 190

Vad är syftet? 191

TAKK som medveten rutin över hela dagen 191

Att utveckla arbetet med TAKK 192

Ett exempel från förskolan Utforskaren 196

Vanliga frågor 198

Arbetsblad – vad säger jag i leken? 200

Oftaanvända ord 201

Tips på appar 202

12 Uttal 203

Förskolans roll och ansvar 204

Det främjande perspektivet – fokus på att stödja utveckling 206

Det kompenserande perspektivet – fokus på delaktighet 206

Demokratiperspektivet – att få göra sin röst hörd 207

Munmotorik och uttal 210

13 Fonologisk och fonemisk medvetenhet 213

Språklig medvetenhet 213

Höra före göra 214

Fokus på lärandet – inte på testande 215

Fonologisk medvetenhet 216

Fonemisk medvetenhet 221

Men bokstäverna då? 223

14 Flerspråkighetsarbete 225

Utmaningar med flerspråkighetsarbete 225

Interkulturellt förhållningssätt 227

Utmaningar i monospråkiga områden 227

Utmaningar i mångspråkiga områden 228

Att arbeta med flerspråkighet i praktiken 229

Stötta modersmål 229

Vikten av systematik i en mångspråkig kontext 234

Språkkontrakt 236

Hur bemöta barn som använder engelska på förskolan? 237

Stötta svenskan 238

15 Litteracitet 241

Litteracitet i praktiken 242

Litteracitet och tillgängliga lärmiljöer 242

Fysisk lärmiljö 242

Social miljö 245

Pedagogisk miljö 246

Samverkan med hemmet 252

Böcker som verktyg i ordförrådsarbetet 253

Strategier för att öka exponering av ord vid läsning 254

Ordlista baserad på semantiskt nätverk utifrån bok 256

Samverkan med hemmet 257

Skriftspråk och symboler 258

Alfabetet 259

16 Filmning som metod 261

Att få syn på sig själv 261

Tillvägagångssätt 1 263

Tillvägagångssätt 2 268

Positiv feedback 269

Del V Implementering – Vad händer sedan? 271

17 Från språksatsning till vardag 273

Börja med hatthyllorna 274

Strukturer för implementering 275

Innovationsarbete, förändringsarbete eller utvecklingsarbete? 275

Vad gör jag i morgon? Och nästa vecka? 278

Systematiskt kvalitetsarbete 278

Lägg tid på planering 281

Mål och utvärdering 281

Medskapare, mellanledare och processledare 284

Agilt eller målstyrt 285

Vetenskap och beprövad erfarenhet 286

Till sist 289

Referenser 291

Register 301

Hur arbetar ni med språk? På den frågan finns det förmodligen lika många svar som det finns förskolor. De kan handla om allt från vi läser och pratar till vi arbetar med TAKK och bildstöd eller helt andra saker. Gemensamt för många förskolor är att målet ofta är diffust och många gånger utvärderas arbetet endast genom att barnen studeras – huruvida barnen pratar mer, om de har fått ett rikare ordförråd eller om de visar mer intresse för språk.

Men hur vet vi att vi gör rätt saker? Vi behöver rikta blicken mot oss själva. Denna bok kommer att hjälpa dig och dina kollegor att göra det och att sedan kunna svara mer enhetligt och tydligt på frågan Hur arbetar ni med språk? Den kommer att stärka er i att veta varför ni jobbar som ni jobbar, att sätta tydligare mål för undervisningen samt känna en ökad trygghet med att ni arbetar mot målen i läroplanen.

Vi kommer i denna bok att utveckla resonemang om varför vissa delar av den språkliga förmågan är mer effektiva att satsa på än andra, och vad som faktiskt inte ger någon effekt alls. Vi kommer att tydliggöra vad i språkarbetet som gör skillnad och hur ett språkfrämjande arbete i förskolan konkret kan se ut.

Vår bakgrund är att vi båda är logopeder med ett stort intresse för utvecklingsarbete och för att få saker att fungera i verkligheten, inte bara på pappret. Vi har lång erfarenhet av att arbeta kliniskt med enskilda barn och deras vårdnadshavare, men också med att ge stöd till rektorer och pedagoger inom förskolan på grupp- och organisationsnivå. Där har vårt arbete främst handlat om att ge stöd i förskolans språkfrämjande arbetssätt generellt och haft mindre fokus på stöd utifrån barn i behov av anpassningar och särskilt stöd.

Det finns många böcker som handlar om språk och språkutvecklande arbetssätt. Flera av dem tar avstamp i det som inte följer normen, barn i

språklig sårbarhet 1 eller barn med uttalade diagnoser som påverkar kommunikations- och språkutveckling. En del av dessa böcker lyfter fram olika typer av språkfrämjande arbetssätt, men ofta behandlar de förskolans åtgärdande arbete i första hand, ett förebyggande arbete i andra hand och möjligtvis ett språkfrämjande arbetssätt i tredje hand. Vi ser också att böckerna ofta riktar sig till såväl föräldrar som andra viktiga vuxna runt barnet, och först därefter till personal inom förskola. Det kan därför vara svårt att skilja ut vad som blir lämpligt eller rimligt att fokusera på i förskolan.

I vårt dagliga arbete med språkfrämjande insatser i förskolan saknade vi något lättillgängligt att sätta i händerna på pedagoger som önskar stöd i hur de ska lägga upp undervisningen. Vi saknade en bok som utgår från förskolans verklighet, förskolans läroplan och förskolans mål. Vi saknade också en bok med en tydligt språkfrämjande ansats. Vi bestämde oss därför för att skriva boken som vi själva saknade. En bok med tydlig förankring i forskning och förskolans läroplan och med konkreta förslag på arbetssätt.

Vi kommer med denna bok att lyfta, konkretisera och tydliggöra språkarbetet i förskolan. Vi hoppas också kunna bidra med nya tankar om hur arbetet med språk kan bli en del av förskolans vardag. Förskolans uppdrag är stort och en viktig del av det är att skapa förutsättningar för god språkutveckling. För att arbetet med språk ska ge god effekt behöver det bestå av mer än punktinsatser såsom språksamlingar, språkberikade lärmiljöer, samtal eller läsvila. Språkarbetet behöver genomsyra hela utbildningen och det behöver samtidigt vara något som sker medvetet och planerat. Utöver kunskap krävs en systematik i arbetet för att det ska ge de resultat vi önskar. Att arbeta systematiskt med språk kommer att gynna alla barn på förskolan, såväl de som följer den förväntade språkutvecklingen som de som inte gör det. Utan en systematik och utan en plan glömmer vi lätt bort vad och hur vi ska göra och vi tenderar att gå på känsla snarare än att arbeta utifrån den vetenskapliga grund som ska prägla förskolans arbete. Det låter kanske självklart, men utan en plan och ett tydligt hur tenderar vi att snubbla på våra goda ambitioner och missa målet.

1 Språklig sårbarhet innebär att det finns en obalans mellan barnets språkliga förutsättningar och omgivningens krav (Bruce, Ivarsson, Svensson & Sventelius, 2016). I begreppet definieras inte grundorsaker till sårbarheten.

14 Inledning

Hur får man då i gång ett strukturerat och medvetet språkarbete i förskolans utbildning? Vad krävs för att nya arbetssätt ska anammas och utvecklas? I denna inledning till boken kommer vi att utveckla våra tankar om både varför vi ska och hur vi kan ta oss an ett förändringsarbete i förskolan.

Främjande, förebyggande och åtgärdande

Vad är egentligen ett språkfrämjande arbete? Ibland delar man in olika typer av språkstödjande insatser på förskolan i främjande, förebyggande och åtgärdande. Medan främjande arbete kännetecknas av arbetssätt av hög kvalitet som är gynnsamma för hela barngruppen har förebyggande arbete fokus på att möta barn som har utmaningar i sin språkutveckling eller på att förebygga oönskade situationer. Åtgärdande arbete handlar kort och gott om att ta tag i problem när de uppstår.

Ofta går det främjande och förebyggande arbetet in i vartannat så att det kan vara svårt att veta vad som är vad. Vår erfarenhet är att det främjande arbetet sällan är något som det pratas om. Fokus blir i stället på det som inte fungerar eller på behovet av att anpassa utbildningen för att alla barn i gruppen ska kunna delta. Att prata om kvaliteten i det vardagsnära språkfrämjande arbetet är ofta något som glöms bort.

Vår förhoppning är att den här boken ska kunna fungera som en handbok i språkfrämjande arbetssätt. Du som är rektor ska kunna läsa den för att bilda dig en uppfattning om vad du behöver göra i din roll som pedagogisk ledare så att de fokus du väljer ska ge spår i utbildningen och barnens framtid. Du som är förskollärare ska få mer kunskap om vad som är verkningsfullt och vad som kanske är mindre verkningsfullt, och hur man kan knyta olika typer av arbetssätt tydligt till läroplanen. Du kommer också att få praktiska tips och idéer på hur du kan planera undervisningen. Boken ska också kunna fungera som gemensam läsning i arbetslaget, där ni kan välja att fokusera på olika delar beroende på behov och känna er trygga i att ni lutar er mot metoder och modeller som går i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I läroplanen framgår det att förskolans utbildning och undervisning ska skapa förutsättningar för barns lärande. Fokus ligger på strävansmål snarare än uppnåendemål. Det är du som pedagog som skapar dessa förut-

Inledning 15

sättningar och som ger barnen en stabil grund för fortsatt lärande. Det vi gör i förskolan kommer att finnas med varje individ hela livet i det fortsatta lärandet. Vi vill hjälpa dig att utveckla det du redan gör, att bli medveten om vilka arbetssätt som är språkfrämjande och hur du kan göra mer av dem.

Varför förändra?

Det pågår en kulturförändring i förskolan och med det följer förändrade arbetssätt. Förskolan har haft en läroplan sedan 1998 och den nuvarande läroplanen (Lpfö18) togs i bruk 2019. I den är uppdraget förtydligat och man lyfter fram utbildning och undervisning som två centrala begrepp. Utbildningen är det som sker hela dagen i förskolan, medan undervisningen är riktad och planerad av förskollärare. Begreppen utbildning och undervisning går in i varandra och när det gäller språk kan det ibland vara svårt att sätta fingret på vad som är vad. Vi pratar ju hela tiden. Det är viktigt att ha med sig att dessa begrepp fortfarande är nya i förskolans värld, liksom målsättningen att förskolans arbete ska vila på vetenskaplig grund.

Att förskolan ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet skrevs in i skollagen så sent som 2010 och vi arbetar fortfarande med den förändring detta innebär. Att gå från ett rent omsorgsperspektiv till ett fokus på lärande och dessutom knyta det vi gör till evidens är inte något som sker över en natt. Förändringar tar tid och behöver få ta tid. Vi är olika snabba på att anpassa oss själva och vårt arbete efter nya förutsättningar. Ibland kan arbetet utifrån vetenskaplig grund kännas knepigt. Vi har många gånger mött pedagoger som säger att de tycker att det är svårt att arbeta evidensbaserat, pedagoger som kanske är osäkra i sin tolkning av vad det innebär eller som känner sig åsidosatta i sin yrkesroll. Är inte deras kunskap och erfarenhet värd något längre? Många gånger rimmar faktiskt erfarenheten väl med vad forskningen säger, men de gånger den inte gör det behöver vi vrida och vända på saker, vi behöver våga prova andra vägar och sluta göra de saker vi vet inte ger resultat. Vi behöver också ha respekt för människan i detta och för att vi är i förskolan av samma anledning. Vi vill alla skapa en bättre framtid för barnen.

En vanlig metafor när det gäller förändringsarbete är den av ett tåg. Längst fram i tåget sitter lokföraren, den som vet vart vi ska och som kanske

16 Inledning

har planerat för resan i åratal. I första vagnen sitter de som bokade biljett tidigt, de som snabbt kom att dela lokförarens vision. De såg syftet med resan och sa ”Vad spännande!”. Ju längre bak vi kommer, desto större tvekan märker vi bland medpassagerarna. Lokföraren kanske tänker ”Underbart, nu är vi på väg ut ur tunneln!” alltmedan han ser möjligheterna veckla ut sig i landskapet framför tåget. Passagerarna i första vagnen har länge åkt igenom tunneln och kan relatera till det lokföraren säger. ”Så bra, snart är vi ute ur tunneln”, säger de till varandra med ett leende. Men de som sitter längst bak tittar förfärat på varandra. ”Är han inte klok? Vi har ju inte ens kommit in i någon tunnel? Han vet inte vad han pratar om!” Kvar på perrongen står de som har en otydlig bild av vart tåget är på väg och som inte ville åka med. Alla dessa människor är dock med på samma förändringsresa. Inte undra på att det kan kännas rörigt och svårt ibland.

Bokens upplägg

Boken är indelad i fem delar. Del 1 handlar om varför vi ska arbeta med språk i förskolan. I denna del tar vi avstamp i förskolans uppdrag, samhällsutmaningar att förhålla sig till, frågan om varför språk är viktigt och vad som bidrar till en förskola av hög kvalitet. I del 2 kan du läsa mer om vad som behövs för att förändra och utveckla nya arbetssätt, men delen handlar

En vanlig metafor när det gäller förändringsarbete är den av ett tåg.

Inledning 17

också om hur man skapar mål och nya vanor, hur förutsättningarna i förskolan kan se ut och varför vi behöver förhålla oss till dem. Del 3 beskriver språkliga förmågor och sorterar bland olika begrepp. Del 4 handlar om språkfrämjande arbetssätt och det är här bokens fokus ligger. Varje kapitel i denna del behandlar olika arbetssätt i relation till läroplanen och ger konkreta förslag på hur man kan ta sig an det språkfrämjande arbetet. I denna del får du som pedagog stöd i hur du kan arbeta med undervisningen i förskolan och vad som är viktigt för att nå effekt på barns språkliga lärande och deras aktiva språkande. I de flesta kapitel hittar du förslag på fortsatt läsning och reflektionsfrågor. Del 5 handlar om vad som händer sedan, när du stänger bokens pärm och ska återgå till arbetet. Hur får du med dig dina nya kunskaper i vardagen? Hur kan ni i arbetslaget tillsammans ta er an ert språkfrämjande arbete? Hur blir det en självklar del i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan? För att boken ska ge dig som läsare så mycket som möjligt bör du läsa den i kronologisk ordning. Vi hoppas att det ska bli en bok att kunna gå tillbaka till för att få idéer och inspiration till språkarbetet på förskolan och att den kan fungera som en vägledning när du kört fast.

Rektors roll i att leda det språkfrämjande arbetet

Innan vi ger oss in i själva arbetet med språk vill vi rikta några ord till dig som är rektor och läser detta. Det vi kommer att ta upp här är såklart viktigt för alla som arbetar i förskolan, men eftersom rektors roll i att leda det pedagogiska arbetet är central för arbetet med språk vill vi lyfta några saker som rör denna specifikt.

Stötta, efterfråga och visa förväntan

För att arbetet med språk i förskolan ska lyckas är det viktigt att det prioriteras och synliggörs. När du avsätter tid och väljer att satsa på att utveckla metoder och modeller för ökad kvalitet i undervisningen gör du det för att du vill se en förändring i förskolans arbetssätt – du vill se resultat. Därför är det viktigt att du som rektor tydliggör vilka förväntningar du har på pedagogerna och att de får möjlighet att prata om sina förväntningar på dig som rektor.

18 Inledning

När du finns med och stöttar, återkopplar, är en förebild, skapar förutsättningar, kommunicerar förväntningar, vidareutvecklar, visar intresse samt uppmuntrar pedagogerna, kommer det att ge resultat i implementeringen av det språkfrämjande arbetet (Gifford m.fl., 2007; Sandström m.fl., 2011).

Var tydlig med de förutsättningar som gäller. Oavsett vilket arbete eller vilken förändring som ska genomföras är det viktigt att visa var fokus ska ligga. Pausa andra aktiviteter, tydliggör hur utvecklingsarbetet kring språk blir ett nästa steg i något redan pågående och skapa tid och utrymme för att fokusera på det nya.

FÖR

ATT VISA INTRESSE FÖR PEDAGOGERNAS LÄRANDE

KAN DU STÄLLA FRÅGOR OM

• hur de i dag arbetar med språk i utbildningen och undervisningen (be om konkreta exempel)

• vad de ser för skillnad efter att ha arbetat med specifika språkfrämjande strategier

• vilka utmaningar de står inför

• vad de behöver för stöd från dig i det språkfrämjande arbetet på förskolan.

Genom att du som rektor ger pedagogerna förutsättningar att lägga tid och energi på att implementera nya arbetssätt och att utveckla det som redan pågår kommer du att möjliggöra förändringsarbetet. Men låt det ta tid.

DU KAN STÖTTA PERSONALEN GENOM ATT

• hjälpa till att sätta strukturer för att få upp språk som en punkt på varje avdelningsplanering

• lyfta goda språk- och kommunikationsexempel från avdelningarna i förskolans gemensamma forum

• ge kontinuerlig och konkret feedback på personalens arbete

• avsätta tid för kollegialt lärande kring språk

• fråga hur personalen använder språk i uppdragsdialoger och vid andra samtal

• aktivt arbeta för att implementera språk i ert systematiska kvalitetsarbete

• själv försöka vara en förebild genom att använda språkliga strategier i samtal med barn och personal.

Inledning 19

Kunskap om kommunikation och språk

Rektorsuppdraget är stort och omfattande och du kan inte vara expert inom alla områden du ska leda. Däremot är det bra om du känner dig trygg i struktur och innehåll och har förståelse för det förändringsarbete som dina medarbetare ska ingå i. Vi rekommenderar att du tar del av innehållet före medarbetarna och förbereder dem på vad som komma skall.

Vi tänker inte bara att du ska delta på fortbildningsinsatser tillsammans med personalen, utan du ska också vara den som startar upp och presenterar det övergripande arbetet, dess syfte och mål. Genom att delta i fortbildningsinsatserna får du inte bara ny kunskap, du visar också att du är delaktig i arbetet. Ni gör arbetet tillsammans så gör dig själv till en i gruppen. Läs eller ta del av de texter som medarbetarna ska läsa, ta del av eventuella fortbildningsmaterial eller lyssna på samma poddavsnitt. Detta gör att du kommer att ha lättare att förstå och se vad medarbetarna arbetar med. Har du kunskap om ämnet så kommer du att ha lättare att ge feedback, ställa relevanta frågor och få insyn i hur väl medarbetaren förstått sin roll i förändringsarbetet. Det kommer med andra ord att vara lättare för dig att stötta personalen om du själv känner dig väl insatt i såväl strukturen som innehållet i det språkfrämjande arbetet.

Systematiskt ordförrådsarbete

Det är lätt att tro att man till vardags på förskolan per automatik använder sig av ett nyanserat och rikt ordförråd, men vi människor är vanedjur som lätt fastnar i upprepningar både när det gäller vad vi gör och hur vi uttrycker oss. Det här kapitlet handlar om hur man kan göra för att utvidga barnens ordförråd på ett systematiskt och planerat sätt.

När vi står mitt i en pågående aktivitet på förskolan och letar i kartoteket av ord i vårt huvud hittar vi inte alltid rätt utan hamnar i stället i att säga en sådan eller den där. ”Kan du ge mig den?” kanske du frågar barnet i sandlådan och pekar mot spaden. Kommunikationen går fram och samspelet fortgår, vilket förstås är grunden för all språkutveckling, men du missar samtidigt tillfällen att utöka och utvidga barnets ordförråd.

Varför ska ordförrådsarbetet vara systematiskt?

Kanske beskriver du ofta saker som fina i stället för att krydda med synonymer som vackra , stiliga , tjusiga , ljuvliga , förtjusande, söta , drömmiga eller härliga. Några av de uppradade orden kan kännas lite ovana, vilket gör att du sällan eller kanske aldrig använder dem. Vi har tidigare nämnt

att känslan av att vissa ord är svåra kan påverka oss att byta ut dem mot ord vi uppfattar som lättare. Barnen kanske inte kommer att förstå? Då är det bättre att jag använder ord jag känner mig trygg med att de kan. Det viktigaste är att kommunikationen når fram. Det är både helt fel och helt rätt tänkt, samtidigt. Ja, det viktigaste är förstås att kommunikationen går fram, om syftet är att upprätthålla ett samspel, svara på en fråga eller ge en instruktion. Men nej, själva kommunikationen är inte det viktigaste när syftet är att arbeta aktivt med barns ordförråd. Då står i stället de specifika orden i centrum. Naturligtvis måste man hela tiden ta ställning till vilket som väger tyngst just här och nu, och det blir därför av stor vikt att hålla dessa båda perspektiv närvarande i tanken. Gå gärna tillbaka till kapitel 7 och läs avsnittet om semantik igen. Där förklarade vi varför det är så lätt att tänka på det här sättet och varför man behöver utmana både sig själv och barnen i ordförrådsarbetet.

Genom att arbeta systematiskt med ordförråd kommer man åt följande läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (…) ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften (Lpfö18, s. 13).

Ett systematiskt ordförrådsarbete präglas av en medvetenhet om vilka nya ord man inför, i vilken aktivitet man inför dem, hur man gör detta såväl explicit som implicit och hur man kan utvärdera sitt arbete.

Den studie av Hadley med kollegor (2018) som vi tidigare beskrivit lyfter fram hur konkret och systematiskt stöd i organiseringen kan ge resultat för inlärningen. När du hjälper barn att placera ordet i relation till andra ord med hjälp av kategoritillhörighet (vilken överordnad kategori ordet tillhör), perceptuell information (utseende, smak, känsel och läte) och användningsområde, skapar du goda förutsättningar för djupinlärning av ord.

162 Del IV Språk främjande arbete i praktiken

Att skapa ordlistor

Att använda sig av ordlistor i arbetet med semantik är ett bra sätt att skapa systematik i arbetet. Det hindrar dig förstås inte från att använda ytterligare ord, men det säkerställer att barnen möter ett rikt ordförråd utanför vardagsordens sfär. Det är också ett arbetssätt som fungerar oavsett vilken språklig bakgrund du eller dina kollegor har. För den som är osäker på svenskan fungerar ordlistorna som ett stöd i att hitta nya ord att använda som man själv annars inte hade kommit på att säga. Men även för den som har svenska som modersmål blir det ett sätt att aktivt lyfta in ord som kanske aldrig hade använts i den egna språkanvändningen annars.

Det finns många olika sätt att skapa ordlistor. Vi kommer att visa några olika exempel på hur man kan göra och vad som utmärker de olika sätten. Vi kommer också att beskriva hur du kan gå till väga för att orden i listan ska bli mer än bara nedskrivna ord på ett papper.

Ordlista utifrån aktuellt tema

På avdelningen Gullvivan har många av barnen börjat intressera sig för robotar och därför bestämmer sig pedagogerna för att robotar ska vara ett tema för höstens undervisning. De planerar tillsammans utifrån temat. Hur kan man arbeta skapande kring temat robotar? Kan man konstruera? Måla? Bygga? Vilken litteratur ska de använda? De kontaktar en barnboksbibliotekarie på närmaste bibliotek, som hjälper dem att hitta såväl bilderböcker där robotar förekommer som fackböcker riktade till barn.

Pedagogerna inventerar vidare: Finns det digitala resurser? Var? Hur kan dessa användas? Efter att pedagogerna sonderat börjar de brainstorma om hur de ska arbeta systematiskt med ordförråd utifrån temat. De tänker tillsammans och skriver ord på en whiteboardtavla. I det här läget väljer pedagogerna att associera fritt utifrån ordet robot. När de känner sig klara fokuserar de på att komma på motsatsord och synonymer till begreppen de skrivit upp och antecknar även dem. Därefter funderar de ett varv till. Vilka ytterligare ord får de redan skrivna orden dem att associera till? De utgår från tanken med överordnade, underordnade och sidoordnade begrepp och skriver upp även dessa ord.

Därefter tar pedagogerna sig an orden på tavlan. Ord som stor och liten stryker de över på sin lista, då det är ord som de redan använder och som de bedömer att de ändå kommer att få in i sina samtal med barnen. Syftet med brainstormingen är just att pedagogerna ska komma på nya ord eller ord som de inte använder till vardags, för att de sedan ska satsa lite extra på att få in dessa ord i sin egen språkanvändning. Här gäller det att utmana sig själv och hitta de ord som kommer att utvidga barnens ordförråd! Pedagogerna diskuterar om ord som aluminium verkligen ska vara med. Är det inte för svårt? Kanske räcker det med metall?

Låt oss stanna upp för ett ögonblick här. Vad är egentligen ett svårt ord? Kommer du ihåg att vi resonerade om detta i kapitel 7? Det är lätt att uppleva aluminium som ett svårare ord än metall. Men är det verkligen det? Det finns en logik i den tanken, utifrån idén om semantiska fält som vi tidigare nämnt. Aluminium är en metall, vilket gör att ordet är semantiskt underordnat ordet metall. Men tycker vi att guld eller silver är ett svårare

Figur 9.1 Svarta ord är ord pedagogerna kommer på utifrån ordet ”robot”. Gröna ord är synonymer. Röda ord är motsatser.

ord än metall? Samma sak gäller väl där? Mycket av det som påverkar oss att tänka att ett ord är ”svårt” handlar om hur vana vi själva är vid att använda det. Har vi väl introducerat och förklarat ett ord (explicit inlärning) så kan vi sedan gå över till att använda det i olika sammanhang för att skapa en bättre förståelse av, och kunskap om, ordets betydelse (implicit inlärning och generalisering av kunskap). På så sätt kommer barnen att lära sig både ord som metall, guld och aluminium, förstå innebörden och själva kunna använda dem.

Låt oss stanna upp ännu en gång innan vi fortsätter berätta om planeringen av ordförrådsarbetet på Gullvivan. Ni är säkert många med oss som har märkt en skillnad i vilka ord barnen lär sig snabbast. Det lilla barnet inleder sin ordförrådsutveckling med ord som mamma, pappa, lampa, mer och kanske napp, bil, hund eller andra saker som är viktiga för barnet. Ord som är effektfulla skapar mening och är ord som med stor sannolikhet ger respons (och därmed också effekt).

En pedagog undrade över varför arbetet med regeln om tre inte fungerade. Hon nämnde att hon under lång tid hade använt ordet hörn men inte upplevt att hon fått den respons hon förväntat sig av barnen. Ingen använde ordet och bara några få kunde benämna hörn när hon pekade på bordskanten. Hon berättade vidare att ordet svimma hade barnet tagit till sig på ett helt annat sätt utan ett direkt arbete med regeln om tre. Hon började skratta och gestikulerade med hela kroppen hur barnen hade ramlat ner på golvet. Hon stannade upp och funderade lite, innan hon avslutade med att säga att det kanske är skillnad på ord och ord och vilken motivation man känner inför ordet.

Det är inte bara orden i sig som är mer eller mindre effektfulla. Hur orden används, vad du lägger för laddning i dem, deras användningsfrekvens och motiverande sammanhang kring dem spelar såklart också roll. Vilka ord på tavlan (figur 9.1) tror du kommer att vara mer effektfulla och motiverande för barnen att lära sig? Hur kan du göra ett mindre effektfullt ord mer motiverande att lära sig?

Så hur gick det då för pedagogerna på Gullvivan? Slutligen kom de fram till cirka 40 ord som de ville arbeta med. De delade upp orden i ”vardagsspråk” och ”kunskapsspråk” för att säkerställa att de fick med ord från båda kategorierna i sitt arbete. Det finns inga exakta avgränsningar eller regler som bestämmer vilka ord som ska hamna var, det var i stället något

Kapitel 9 Systematiskt ordförrådsarbete 165

som de fick resonera sig fram till gemensamt. De skrev orden i arbetsbladet ordlista och planeringsöversikt (tabell 9.1) och började sedan planera för hur de skulle arbeta in orden i sin egen språkanvändning. Ett första steg för pedagogerna blev att skriva en eller ett par meningar där varje ord ingick. De försökte få det att framgå av meningen vad ordet betydde, men även de gånger detta inte lyckades upplevde pedagogerna att det var meningsfullt att ha arbetat konkret med orden. På så sätt blev det lättare att sedan faktiskt använda orden i samspelet med barnen.

Många gånger ”vet” vi vad ett ord betyder, men när vi väl ska förklara det så blir det svårt. Prova själv – hur skulle du beskriva ord som robot, metall, konstruera och programmera? Var det svårt? Googla eller ta hjälp av en kollega så ska du se att det blir lättare.

På liknande sätt kan man arbeta med att skapa ordlistor utifrån ett projekt eller en bok. När det gäller böcker är det viktigt att närgranska texten och bokens generella tema, men också illustrationerna i dem.

Figur 9.2 Pedagogerna gjorde ett urval av ord som de ville arbeta vidare med och strök andra.

När du ska arbeta fram en ordlista utifrån ett valt tema:

1 Börja med att bestämma tema.

2 Associera fritt utifrån temat. Skapa gärna en visuell tankekarta som stöd. Denna hjälper er även att associera vidare utifrån de begrepp ni kommit på.

3 Vilka motsatsord kommer ni på? Skriv upp dem.

4 Vilka synonymer kommer ni på? Skriv upp dem.

5 Stryk över de ord som ni redan använder i vardagen. De behöver ni inte fokusera på.

6 Om det blev väldigt få ord kvar behöver ni fylla på med nya ord. Använd gärna en bok, en kollega, era starkaste språk eller liknande i syfte att addera fler ord till temat. Tänk också på att ni kan ta hjälp av digitala resurser såsom ordlistor online, Google eller ChatGPT.

7 För in de ord som finns kvar i en ordlista.

8 Planera för hur ni ska använda orden i förskolans aktiviteter. Vilka ord behöver ni arbeta med explicit innan ni arbetar implicit? Hur många ord i taget ska ni fokusera på?

9 Skriv ned en plan för arbetet, med mål och aktiviteter för att uppnå målen. I planen skriver ni också när och hur ni ska utvärdera arbetet.

Arbetet med att ta fram ord utifrån ett tema behöver inte alls ta lång tid och kan också upplevas som roligt. Med hjälp av 10-minutersmodellen kan man smidigt hinna med att arbeta fram en ordlista under veckoplanering eller liknande. Låt någon ta tid och låt arbetslaget associera fritt i två minuter, byt fokus till motsatser i två minuter och därefter synonymer i två minuter. Lägg två minuter på att stryka vardagsorden och två minuter på att med någon form av hjälpmedel försöka addera nya ord till listan. Exempel på verktyg kan vara att googla ord eller bilder, att be en kollega om tips eller att använda sig av kompetenserna i arbetslaget. Är det någon som talar och förstår ett annat språk än svenska? Kommer den personen på fler ord på det språket? Skriv ner och översätt.

kommunicera på olika sätt och att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få det (Lpfö18).

Matilda Gniste och Lina Öinert är legitimerade logopeder med mångårig erfarenhet av arbete med kommunikations- och språkutveckling hos barn. I uppdragen har bland annat ingått att stödja rektorer och pedagoger samt att driva och underhålla utvecklingsprocesser med fokus på systematik och undervisningens kvalitet.

Innan barnet har kommit i gång med det talade språket kommunicerar det på olika sätt med sin omgivning. Det kanske pekar, ljudar, gestikulerar och uttrycker känslor med olika typer av beteenden. Genom att använda AKK skapar du ökade förutsättningar för kommunikation, språk och delaktighet.

Bilder som stöd i det språkfrämjande arbetet

En bild säger mer än tusen ord och en bild på en skogsutflykt kan ge mycket mer information och förförståelse inför vad som ska hända än meningen

Språkfrämjande arbete i förskolan Med läroplanen som grund

Nu ska vi gå på utflykt. Utflykt? Vad innebär det? Vart ska vi? Vem ska vi åka med? Hur?

På förskolor runt om i Sverige har det språkutvecklande arbetet fått högsta prioritet. Viljan att göra verklig skillnad för barns språkliga uppväxt är stor och insatserna för att nå dit är många. Men hur gör man för att verkligen säkerställa kvaliteten på sitt språkfrämjande arbete? Vilka steg behöver man ta för att nå fram till arbetssätt som fungerar över tid? Och hur får man med alla på tåget?

Bilder är vanligt förekommande på förskolor. I hallen finns bilder på kläder efter väder och vid samlingsmattan finns bilder på olika aktiviteter som sker under en förskoledag. Bilder likt dessa stödjer rutiner och ger samtidigt stöd för ökad möjlighet till självständighet, men bilder kan också användas för pekprat i syfte att stödja i kommunikation och samtal mellan vuxen och barn. I förskolan kan vi därför använda bilder eller foton på

• kompisarna för att kunna prata om vilka som är här och vem man vill leka med

• aktiviteter och lekar som kan bidra till samtal om vad man tycker är roligt, vad man vill göra inne eller när man går ut eller vad man gjorde igår på förskolan

• helgaktiviteter för att underlätta samtal om helgen

Författarna tar avstamp i förskolans läroplan och beskriver vad som ingår i språkuppdraget i utbildningen generellt och undervisningen specifikt. I tydliga resonemang förklarar de vad som är viktigt att tänka på i förändringsprocesserna och det praktiska språkarbetet med barngruppen. En omfattande del av boken beskriver olika språkfrämjande arbetssätt som ger effekt på barns språkliga förmågor och aktiva språkande. Reflektionsfrågor ingår liksom arbetsblad som ger konkret vägledning i språkarbetets planering och genomförande.

• maträtter för att tydliggöra vad det blir för mat, vad man tycker om eller vilken mat som lagas och serveras i hemvrån

Språkfrämjande arbete i förskolan riktar sig främst till personal och rektorer verksamma i förskolan.

• aktiviteter som man gjort tillsammans på förskolan som ett stöd i ett återberättande och repetition av ord och uttryck.

För vidare läsning om användning av bildstöd för rutiner och självständighet vill vi hänvisa till boken Tydliggörande pedagogik i förskolan av David Edfeldt med kollegor (2019). Art.nr 46271

176 Del IV Språk främjande arbete i praktiken