9789144161167

Planering och projektering av VA-system

Utifrån platsens förutsättningar

LENA SJÖGREN VIVEKA LIDSTRÖM

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45597

ISBN 978-91-44-16116-7

Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia

Illustrationer om inget annat anges: Jonny Hallberg

Formgivning omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: Anders Nilsson

Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

Förord 9

1 Inledning, mål och syfte 11

2 VA-systems olika ägare 13

VA-huvudman 14

Gemensamhetsanläggningar och enskilda fastighetsägare 15

Verksamhetsutövare 15

Offentliga aktörer 15

3 VA-systemet 17

Det allmänna vattendistributionssystemet 19

Det allmänna avloppsledningssystemet 21

Dagvattenhantering 24

Förberedelser för framtidens VA-system 24

Principiell uppbyggnad av VA-system 25

Uppbyggnad av vattendistributionsnätet 26

Uppbyggnad av avloppsledningsnätet 28

Grundläggande utformning i plan 31

Grundläggande höjdsättningsprinciper 32

Dagvattenhantering 36

4 Olika skeden 41

5 Arbetsmetod för utredning och projektering 47

Moment 1, 2 och 3 – insamling, bedömning, identifiering 48

Moment 4, 5 och 6 – skissning, beräkning, höjdsättning 49

Moment 7 – kontroll, justering 50

Moment 8 – framtagande av texter och mängdhandlingar 50

Moment 9 – kvalitetssäkring, redovisning 51

6 Olika typer av platser 53

Den täta staden 53

Gaturum 54

Torgytor 55

Spårväg 56

Kvarter 56

Parkytor 58

Villagator 58

Planfria korsningar 59

Verksamhetsmiljöer 60

Handelsområden 60

Industriområden 61

Drivmedelsstationer 62

Skolgårdar med matsal 62

Hamnmiljöer 63

Flygplatser 64

Utanför staden 64

Bebyggelse 64

Skog, åker- och naturmark 65

Vägar och järnvägar 66

7 Olika förutsättningars påverkan på VA-systemet 67

Förutsättningar enligt lagar och styrande dokument 67

Krav avseende VA-systemets miljöpåverkan 68

Krav avseende VA-systemets planering, placering och anläggande 69

Krav som ställs på ägare och brukare av VA-systemet 70

Platsens förutsättningar 71

Platsbesök 71

Grundkarta, planstruktur och höjddata 72

Hav, sjöar och vattendrag 76

Geoteknik 78

Hydrogeologi 83

Ledningar 85

Gator, vägar och järnvägar 89

Byggnader med olika verksamheter 93

Konstbyggnader, konstruktioner och fundament 94

Fysisk miljö, kultur- och naturvärden 95

Förutsättningar för genomförande 100

Byggbarhet 100

Drift och underhåll 102

Kostnadsdrivande faktorer för VA-projekt 103

8 Redovisning 105

Redovisning av utredning 105

Redovisning av VA-projektering 106

9 Exempel 109

Förtätning i befintlig stad 109

Verksamhetsmiljö 114

Ny VA-försörjning på landsbygden 118

Ny väg parallellt med järnvägen 120

Referenser/källor 125

Register 129

Olika förutsättningars påverkan på VA-systemet

Genom att följa den arbetsmetod som beskrivs i kapitel 5 är det möjligt att skapa ett fungerande VA-system – med rätt funktion, på rätt plats och i rätt skede. Eftersom varje plats har sina specifika förutsättningar, varierar de faktorer som styr valet av VA-system. Likaså avgörs detaljeringsnivån i utformningen av VA-systemet av i vilket skede arbetet utförs.

Enligt arbetsmetoden kartläggs först projektets förutsättningar, utifrån vilka VA-systemet planeras i plan och höjdled. I detta kapitel går vi igenom vilken inverkan och vilka konsekvenser olika förutsättningar har för valet och utformningen (i plan och höjdled) av ett VA-system, naturligtvis avhängigt vilken typ av plats som projektet ska genomföras på. Den utformning som väljs för VA-systemet kan även få vissa konsekvenser som påverkar övriga delar i projektet. Även detta tas, på ett övergripande sätt, upp i kapitlet.

Vidare beskrivs hur information om förutsättningar, som är centrala för valet och utformningen av ett VA-system, kan erhållas.

Förutsättningar enligt lagar och styrande dokument

Lagar och styrande dokument påverkar hur ett VA-system behöver utformas för att uppfylla de krav som ställs. Kraven kan vara av olika slag, till exempel miljökrav på det vatten som leds till en recipient, krav på hur och var en VA-anläggning får placeras, samt krav på ansvar och skyldigheter för den som använder VA-anläggningen. I detta kapitel tas några av de lagar och styrande dokument upp som ger förutsättningar för planering och projektering av VA-anläggningar i olika skeden.

Krav avseende VA-systemets miljöpåverkan

Baserat på FN:s globala hållbarhetsmål, antagna i Agenda 2030, har man i Sverige enats om miljömål för genomförandet av hållbarhetsmålens miljömässiga dimension (Regeringskansliet, 2018). Våra nationella miljömål definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot.

Miljöbalken (SFS 1998:808), MB, är Sveriges övergripande lagstiftning för att uppnå en god miljö. Att anlägga ett VA-system ligger i linje med miljöbalkens syfte, nämligen ”… att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö …” (1 kap. 1 § MB).

I 9 kap. 1 § MB framgår att utsläpp av avloppsvatten utgör miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd. I 11 kap. MB redovisas regler för vattenverksamhet, som också reglerar vilka VA-system som får anläggas i olika miljöer. Miljöbalken ligger ofta till grund för lokala krav gällande miljöpåverkan, till exempel med avseende på vad reningsverken och enskilda avloppsanläggningar får släppa ut. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), LAV, får verksamheter inte släppa ut föroreningar i avloppsvattnet som inte kan hanteras av reningsverken.

Genom EU:s Vattendirektiv (Direktiv 2000/60/EG), som trädde i kraft år 2000, erhölls ett gemensamt regelverk för förvaltning av alla Europas vatten vilket i Sverige finns reglerat i Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Direktivet är framtaget för att säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten och omfattar ett gemensamt kvalitetsbedömningssystem i form av miljökvalitetsnormer, MKN. Syftet med MKN är att förbättra, skydda och bevara vattenkvaliteten i recipienterna. Bedömningen omfattar kemisk och ekologisk status. Vid val och utformning av framför allt dagvattensystem måste hänsyn tas till MKN genom att begränsa utsläppen av föroreningar och flöden till vattendrag och hav.

Vid Sveriges kuster, sjöar och vattendrag finns ett generellt skydd som långsiktigt ska trygga allmänhetens tillgång till strandområden, samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Skyddet benämns strandskydd, och det förbjuder respektive begränsar viss typ av byggnation. Strandskyddsreglerna beskrivs i 7 kap. 13–18 h §§ MB. Vad som gäller inom strandskyddet redovisas bland annat på Boverkets webbplats (Boverket, 2022).

Ett mindre mark- och vattenområde med höga naturvärden kan vara skyddat genom biotopskydd (7 kap. 6 § MB). Såväl Skogsstyrelsen som kommunerna kan inrätta biotopskyddsområden, men det är Skogsstyrelsen som förvaltar biotopskydden och har information om dem. I ett biotopskyddat område finns begränsningar som behöver beaktas i valet av VA-system och dess placering.

Rening av dagvatten

Dagvattnet för med sig föroreningar som metaller, oljor, organiska miljögifter och näringsämnen. Föroreningarna kommer bland annat från industrier, byggnadsmaterial, luftföroreningar och vägtrafik. Det är oftast betydligt mer föroreningar i dagvatten från hårt trafikerade ytor än från bostadsområden med lite trafik. I kallt klimat lagras trafikföroreningar i snön. Behovet av att rena dagvatten har lyfts fram allt mer de senaste årtiondena, och man har bland annat sett att ett visst föroreningsinnehåll i dagvattnet påverkar recipienterna negativt. EU:s Vattendirektiv (Direktiv 2000/60/EG), ger klara kvalitetsmål för vattenförekomster. Målet för varje enskild vattenförekomst beskrivs i miljökvalitetsnormer (MKN). Genom begränsningar av dagvattenföroreningarna kan i vissa fall målet för en vattenförekomst nås. Information om de vanligast förekommande föroreningarna i dagvatten finns bland annat i Svenskt Vattens publikationer, i forskningsartiklar och i rapporter som redovisar undersökningar i ämnet (Svenskt Vatten, 2022).

De metoder som används för att rena dagvatten är framför allt avskiljning genom sedimentation, växtupptag eller filtrering. Hur dagvattenanläggningar kan anläggas för rening beskrivs bland annat i publikationerna Avledning av dag-, drän- och spillvatten (Svenskt Vatten, 2016) och Hållbar dag- och dränvattenhantering (Svenskt Vatten, 2011). Det finns även beräkningsprogram för dagvattenanläggningar, till exempel StormTac Web, i vilka olika VA­lösningar kan modelleras för att se hur de hanterar föroreningar (StormTac, 2022).

Lokala bestämmelser för miljöpåverkan kan finnas i olika styrande dokument, till exempel miljöpolicyer och dagvattenpolicyer. Dessa kan ange både möjligheter och begränsningar med avseende på vilka VA-anläggningar som tillåts.

Krav avseende VA-systemets planering, placering och anläggande

Vid planering av nya områden styrs mark- och vattenanvändningen av plan- och bygglagen (SFS 2010:900), PBL, vars syfte är ”… att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer” (1 kap. 1 § PBL).

I 5 § PBL framgår att marken ska planeras med hänsyn till möjligheterna att bland annat ordna vattenförsörjning och avlopp, samt förebygga risken för översvämning och erosion. Detta innebär att platsens specifika förutsättningar behöver utredas för att uppfylla kraven i PBL.

Platsspecifika dokument om vilka VA-lösningar som förordas i en kommun kan finnas i respektive kommuns ABVA (Allmänna bestämmelser VA) eller tekniska handböcker.

Goda exempel på utformning av VA-lösningar och allmän praxis finns framtagna av olika branchorganisationer. Exempel på dokument som beskriver allmän praxis för bl.a. VA-anläggningar är AMA Anläggning (Allmän material- och arbetsbeskrivning) som ges ut av Svenskt Byggtjänst. Även Svenskt Vatten, som är branschorganisationen för de svenska VA-organisationerna, ger ut publikationer med förslag på utformning av VA-anläggningar.

Internationella standarder för tekniska lösningar, där VA ingår, finns att hitta hos SIS (Svenska Institutet för Standarder) och CEN (Europeisk standardiseringsorganisation).

Trafikverket (2022) ställer, genom sitt infrastrukturregelverk, krav på VA-anläggningars egenskaper och skötsel. Dessa regler används vid planering, projektering och genomförande av Trafikverkets projekt där VA-anläggningar ingår.

ARBETSMILJÖREGLER

I arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), AML, finns de överordnade regler som gäller för miljön på jobbet. Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet för att lagen efterföljs.

Anläggningsarbeten, det vill säga även anläggande och drift av VA­system, utförs ofta i en miljö med stora risker, t.ex. vid byggnation med schakt, drift av djupa brunnar och ledningar. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som riktar sig till olika arbetsmiljöer. Schakta säkert (2015), som ges ut av Svensk Byggtjänst, avser alla typer av arbete i schakt. För att förebygga arbetsmiljörisker i byggskedet tillsätts i planerings­ och projekteringsskedet en byggarbetsplatssamordnare, BAS ­P, av projektägaren som ansvar att upprätta eller låta upprätta en arbetsmiljöplan om projektet kräver en sådan.

Motsvarande roll under utförandet av arbetet har BAS ­ U. Planeraren och projektören av ett projekt har ett ansvar att ge underlag till BAS ­P som i sin tur kan ge information tillbaka så att utformningen av systemet görs på ett säkert sätt.

Krav som ställs på ägare och brukare av VA-systemet

Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), LAV, reglerar vad som menas med vattentjänster, samt ansvar och skyldigheter för den som tillhandahåller och använder VA-tjänster. Syftet med lagen är ”… att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön” (1 kap. 1 § LAV).

Från 1 januari 2023 framgår det av LAV att varje kommun ska ta fram en vattentjänstplan. Av denna ska kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden framgå.

Vid anläggande av ett VA-system inom verksamhetsområdet ger LAV bland annat förutsättningar för förbindelsepunkternas placering, samt tydliggör vem som har ansvar för den färdiga anläggningen.

Lokala allmänna bestämmelser avseende ansvar och skyldigheter kan finnas i ABVA (Allmänna bestämmelser VA), som kan ge konkret handledning för den som ska anlägga ett nytt, eller ansluta till ett befintligt VA-system.

Platsens förutsättningar

Varje plats har sina speciella förutsättningar som påverkar hur ett VAsystem kan utformas. Här följer några av de vanligaste förutsättningarna som man kan stöta på och behöva hantera på olika platser. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur respektive förutsättning påverkar ett VAsystems utformning.

Platsbesök

En verklig förståelse för en plats erhålls bäst genom ett platsbesök. Man får då en uppfattning om hur platsen ser ut och används i dag, samt information om platsens rumslighet – förhållanden som inte lätt kan utläsas i digitala dokument, databaser, kartor med mera. Ibland ser verkligheten annorlunda ut än vad som framgår av olika dokument, och då är det viktigt att utgå från verkligheten! God kännedom om en plats är ofta avgörande för hur nya projekt kan planeras så att de på bästa sätt kan anpassas till den befintliga miljön. Ur ett VA-perspektiv är det till exempel viktigt att undersöka huruvida befintliga ledningar, trummor, brunnar, diken med mera faktiskt är korrekt markerade på VA-kartor över projektområdet.

Hur används underlaget för utformning i plan?

Vanligtvis placeras VA-ledningar under en gatas körbana, men för allmänna vägar bör de, så långt det är möjligt, placeras utanför körbanan på grund av åtkomst för drift (Trafikverket, 2022).

Dagvatten och dräneringsvatten från gatan, vägen eller järnvägen måste kunna hanteras. Om hanteringen ska ske i diken eller fördröjningsmagasin behöver man säkerställa att dessa får plats.

I norra delen av Sverige kan dikena behöva utformas på ett sätt som möjliggör snöupplag.

Hur används underlaget för utformning i höjdled?

En ledning ska alltid placeras på ett sådant djup att överkant rör ligger under underkant överbyggnad, se figur 7.23. Om hela eller delar av röret ligger i överbyggnaden kommer överbyggnadens djup under körytan att variera, vilket leder till ökad risk för sättningar ovanför och i anslutning till röret.

Dagvatten i lågpunkter på en gata eller väg, eller i ett dike som avvattnar vägen ska alltid kunna avledas från minst dräneringsnivån för överbyggnaden. Rekommenderat dräneringsdjup för en hårdgjord ytas överbyggnad är vanligen 0,3 m under underkant överbyggnad, se figur 7.24. Dräneringsledningar på detta djup ska kunna ansluta till en brunn med sandfång innan anslutning till huvudledningssystemet. I tidiga skeden, när en överbyggnadstjocklek inte är känd är ett riktvärde att diket ska vara minst 1 m djupt.

Figur 7.24

Exempel där rörets överkant ligger under överbyggnadens underkant. Den röda pilen markerar överbyggnadens underkant.

Figur 7.25 Nivåkrav för dränering av överbyggnad.

Ett VA-system som ska korsa under eller ligga i direkt anslutning till en väg eller järnväg ska utformas enligt Trafikverkets regler. (Trafikverket, 2022) Det innebär bland annat att tryckledningar ska ligga i skyddsrör under vägar och järnvägar för att exempelvis underlätta framtida ledningsbyte, samt för att undvika erosion av väg- och järnvägsbankar vid ett eventuellt haveri. Det finns också särskilda mått för täckning, och för skyddsavstånd vid korsning av en järnväg som måste uppfyllas, se TRVINFRA-00231 (Trafik verket, 2022).

Övrig påverkan

En väg kan ibland fungera som en barriär för ytavrinning eller vattenflöden i de övre marklagren. Det är då viktigt att skapa ett avvattningssystem för omgivande mark som kan återställa eller efterlikna den naturliga avrinningen.

Diken, bäckar och åar som korsar en väg eller järnväg leds i trummor eller under broar. Det kan finnas krav på trummans lutning, bottenmaterial och bredd, samt på utformningen inuti och vid dess mynningar, eftersom den också ska fungera som vandringsväg för vattenlevande växter, organismer och fisk. Detsamma gäller om trumman är så stor att den definieras som en bro.

Trafikplats och vägtunnlar

Trafikplatser, väg­ och järnvägstunnlar är komplexa anläggningar som ställer mycket höga krav på projektörerna inom samtliga teknikområden. Hantering av befintliga ledningar och VA­lösningar som kräver pumpning är vanliga i dessa situationer. VA­lösningen på en trafikplats behöver, utöver hantering av korsande ledningar, till exempel anpassas för hantering av planskildheter och instängda områden. I figur 7.26 visas ett exempel på en trafikplats som kräver ledningshantering. VA­lösningen för en väg­ eller järnvägstunnel omfattar även hantering av dräneringsvatten och släckvatten.

Figur 7.26 Exempel på trafikplats. Foto Shutterstock.com.

Byggnader med olika verksamheter

En byggnad har alltid ett tak som ska avvattnas och en grundläggning som kan behöva dräneras. Behovet och utformningen av VA-försörjningen i övrigt beror på byggnadens ändamål och verksamhet. Underlag för befintliga ledningar för en byggnad fås av markägaren (se även kapitlet Ledningar).

För en planerad byggnad kontaktas byggnadens arkitekt gällande underlag för hantering av takets avvattning. Stuprör kan vara markanslutna eller försedda med utkastare. Byggnader med stora och/eller platta tak har ofta invändiga stuprör. Om byggnaden har invändiga stuprör hanteras de av VVS (värme, ventilation, sanitet) inne i byggnaden. Underlag för var invändiga VA-ledningar kommer ut från byggnaden, det vill säga servisanslutningen till byggnaden, erhålls av VVS-konstruktören för byggnaden.

Om en byggnads grundläggning behöver dräneras ansluts dräneringen till dagvattennätet. Underlag för behov av dränering erhålls av byggnadens konstruktör, med vilken samordningen sker om bestämmande av anslutningspunkt.

Verksamheten i byggnaden ställer särskilda krav på hantering av både dricksvatten och spillvatten. Till exempel behövs avskiljare för fett och stärkelse vid storköks- eller restau rang verksamhet, slam- och oljeavskiljare vid verksamhet som kan ge oljeläckage eller slamavskiljare som ett reningssteg vid enskilt avlopp.

I Sverige har ca 1 miljon innevånare enskild VA­försörjning. Dricksvattenförsörjning sker vanligen med uttag från egen brunn. För spillvattenhantering finns många alternativa lösningar, t ex infiltrationsanläggning, minireningsverk. Samtliga lösningar kräver ledningar på den enskilda fastigheten. Information om krav och utformning av enskilda spillvattenanläggningar finns på Havs­ och vattenmyndigheten (HAV, 2022). För information om krav och utformning av dricksvattenförsörjning, se Livsmedelsverket (2022).

Hur används underlaget för utformning i plan?

Var serviserna ansluter till byggnaden, hur stuprören ska hanteras, om dränering för byggnadsgrunden ska hanteras samt var serviserna kan anslutas till huvudledningsnätet, är grundläggande förutsättningar för utformningen både i plan och i höjd, inne på fastigheten.

Avskiljare är försedda med luftningsledning. Luftningsledningen kan antingen placeras ovan avskiljaren om ytan är lämplig för det, eller dras

Enskilt VA

under mark mot byggnaden och upp längs byggnadens fasad. Avskiljare har också en larmanordning som kräver elförsörjning. Dessa förutsättningar kan påverka var en avskiljare kan placeras.

Hur används underlaget för utformning i höjdled?

Om ledningssystemet ligger parallellt med byggnaden måste avståndet till byggnaden vara tillräckligt stort för att ledningarna ska kunna anläggas och bytas ut utan att byggnadens grundläggningsstabilitet påverkas.

Om dränering för husgrunden ligger djupare än dagvattenservisens anslutningspunkt behöver dräneringssystemet förses med en pumpstation. Pumpstationens placering ska också kunna anläggas och kunna bytas ut utan att byggnadens grundläggningsstabilitet påverkas.

Ett markanslutet stuprör byggs upp av rördelar med fasta vinklar vilket kommer att påverka det uppsamlande dagvattensystemets djup.

Konstbyggnader, konstruktioner och fundament

Olika typer av grundläggning förekommer i marken, till exempel grundläggning för broar och stödmurar, för belysnings- och andra stolpfundament, samt för räcken, stängsel, bullerskärmar och grindar. Det kan också finnas andra underjordiska konstruktioner i marken, såsom kulvertar och tunnelbanor. Vidare kan konstruktioner för till exempel kajkanter före-

Figur 7.27 Bro, belysning, vägskyltar och räcken på sidorna av bron – alla dessa delar är grundlagda i marken. Foto: Lena Sjögren, 2022.

komma. Grundläggning och förankring av kajkanter är ofta omfattande konstruktioner.

För att kunna minimera ett VA-systems påverkan på en konstruktion behöver dess utbredning, storlek och djup vara känt. Det är även viktigt att känna till dess grundläggning, vilken rasvinkel grundläggningen är dimensionerad för, samt om konstruktionen är dränerad. Information om underjordiska konstruktioner fås av respektive konstruktions ägare. Exempel på konstruktioner med underjordiska delar att ta hänsyn till visas i figur 7.27.

Hur används underlaget för utformning i plan?

Ett VA-system bör förläggas så att eventuell påverkan på befintliga konstruktioner minimeras vid schakt för ny- eller ombyggnad av VA-systemet.

En bros grundläggning får inte påverkas av vare sig ny- eller ombyggnad av VA-systemet. Mindre belysningsstolpar, vägskyltar, räcken, stängsel med mera kan däremot tillfälligt nedmonteras för att senare återställas.

Stödmurar, trappkonstruktioner och liknande kan eventuellt rivas för att sedan byggas upp på nytt, men detta kan bli mycket kostsamt och bör därför undvikas.

Hur används underlaget för utformning i höjdled?

Information om en konstruktions eller ett fundaments läge visar om nya ledningar kan korsa under eller ligga bredvid, alternativt om konstruktionen eller fundamentet måste rivas.

Ett riktvärde för djupet på en belysningsstolpes fundament är 0,5–1,5 m och för ett vägräcke är fundamentet cirka 1 m djupt.

Fysisk miljö, kultur- och naturvärden

Den fysiska miljön i och utanför staden har stor inverkan på hur vi mår. En bullrig trafikplats påverkar oss på ett annat sätt än en lugn parkmiljö. Den fysiska utformningen av infrastruktur påverkar även naturen och miljön, liksom förutsättningarna för flora och fauna och övriga naturvärden. Därutöver tillkommer olika kulturvärden.

Den fysiska miljön planeras ofta av plan- eller landskapsarkitekter som tar fram förslag till miljöns gestaltning. Gestaltningen och områdets tekniska funktioner måste fungera tillsammans. Dagvattenhantering är ett exempel på en förutsättning som dels kan vara ett element i gestaltningen, dels vara styrande för gestaltningen.

I den fysiska miljön återfinns de förutsättningar för VA-systemet som ges av till exempel förändrad topografi, planerad gatusektion och belysning.

Natur- och kulturvärden kan också utgöra begränsningar för VA-systemets placering, utformning och anläggning.

Träd är värdefulla i flera avseenden, och en tumregel är att rotsystemet är lika stort som trädets krona. Rötterna till de träd som ska bevaras behöver skyddas, vilket kan påverka möjligheterna att schakta. Även träd som håller på att dö eller som redan är döda kan vara skyddsvärda. Information om vilka träd som är skyddsvärda och hur hänsyn till dessa ska tas kan fås av kommunen eller Länsstyrelsen.

NATURVÄRDEN

Naturvärden finns både i och utanför den tätbebyggda staden. Med naturvärde avses miljöer med stor artrikedom, hög vegetationstäthet, rödlistade arter, speciella ekologiska processer med mera. I staden har naturområden och växter en viktig funktion som luftrenare, som platser för rekreation och som bullerdämpning.

Kartunderlag som visar naturvärden eller skydd av naturvärden finns bland annat hos

• Naturvårdsverket (2022); skyddad natur, Natura 2000 områden

• Skogsstyrelsen (2022); skogens pärlor; skogliga nyckelbiotoper

• Sveriges lantbruksuniversitet, SLU (2022); artdatabanken

• Länsstyrelsen (2022); strandskydd; GIS ­ data.

Vid utformning av ett VA­system kan det innebära att särskilda åtgärder måste vidtas, till exempel för att inte dränera omgivande mark i samband med schaktning.

KULTURVÄRDE

Med kulturvärde avses kulturhistoriska, estetiska och sociala värden. Några exempel är arkeologi, arkitekturhistoria, visuella och akustiska egenskaper i den fysiska miljön, samt människors relationer till kulturmiljön.

Kartunderlag som visar kulturvärden finns bland annat hos

• Länsstyrelsen (2022); fornminnen, GIS ­ data

• Riksantikvarieämbetet (2022)

• Kommunernas webbplatser; kulturmiljökartor.

Vid utformning av VA­system kan det till exempel innebära att det inte är tillåtet att schakta på en viss plats.

Lena Sjögren är ingenjör och har mycket bred erfarenhet som senior VA-konsult. Lena har mångårig erfarenhet av undervisning i form av mentorskap till yngre kollegor samt även deltagande av undervisning på högskolenivå.

Viveka Lidström är tekn.lic. inom VA-teknik och sedan många år verksam som konsult inom VA-teknik. Hon har också många års erfarenhet av undervisning på högskolenivå inom VA-teknik samt är författare av boken Vårt Vatten, utgiven i samarbete med Svenskt Vatten.

Planering och projektering av VA-system

Utifrån platsens förutsättningar

Planering och projektering av VA-system – utifrån platsens förutsättningar riktar sig till planerare, utredare och projektörer men även studenter som läser VA-teknik, samhällsplanering eller liknande. Boken ger en utförlig beskrivning av de varierande förutsättningar som behöver beaktas vid planering, utredning och projektering av VA-system, både generellt och specifikt med hänsyn till miljöns krav.

Boken ger också ett förslag på en arbetsmetod som beskriver vilka arbetsmoment som krävs vid planering, utredning och projektering av VA-system. Metoden är tillämpbar i såväl små som stora projekt oavsett miljö. Metoden säkerställer att varje steg i processen utförs i den omfattning som krävs för att skapa långsiktigt hållbara VA-system.