9789144159294 by Smakprov Media AB

Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter Om ideologi, teori och praktik i dåtid, nutid och framtid

Rolf Helldin Désirée von Ahlefeld Nisser Inga-Lill Mattsson Joacim Ramberg Jude Tah

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45240 ISBN 978-91-44-15929-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se

Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2022

2B 1645743982953

Studentlitteratur AB, Lund

Innehåll

Författarpresentation 11 Inledning 13 Rolf Helldin Specialpedagogikens karaktär 13 Analysens ramar 14 Bokens struktur 15

Del I Tankegångar och analys 1 Om sociala skillnader – tankegångar och analys 23 Rolf Helldin 1.1 Demokratisk värdegrund och en skola för alla 23 1.2 Tidig pluralism och medborgarskap 30 Några reflektioner om pluralism och fysiska möten 33 1.3 Kulturella möjligheter, hinder och förändring 37 1.4 En kritisk analys 40 1.4.1 Kritisk analys och dialog 41 1.4.2 Kritik och specialpedagogik 44 1.5 Demokratins tredje väg – finns den? 47 1.5.1 Dialog och rekonstruktion 48 1.5.2 Gutmann och alternativen 50 1.5.2.1 Familjestaten 53 1.5.2.2 Staten som familj 55 1.5.2.3 Staten bestående av individer 56 1.5.3 En demokratisk utbildning 59 Några reflektioner om kompromisser 61 1.5.4 Forskningsprojekten igen 64

Del II Illustrationer av möjligheterna, problemen och deras praktik 2 Om skolsvårigheter på golvet – problem och möjligheter 69 Rolf Helldin 2.1 Fyra perspektiv i forskningen 69 2.1.1 Gapet mellan teori och praktik 69 2.1.1.1 Differentieringsprocesser 74 2.1.2 Kulturell problematik 81 2.1.2.1 Integreringens möjligheter och behov 81 2.1.2.2 Den globala normaliseringsideologin 85 2.1.2.3 Det historiskt kulturella avskiljandet av ”främlingar” 88 Några försök till fördjupade reflektioner om normalitet och demokrati 93 2.1.3 Klassproblem 99 2.1.3.1 Lika möjlighet kontra lika villkor 99 2.1.3.2 ”Förskolningsprincipen” 102 2.1.3.3 Social bakgrund, studieresultat och samhällelig kontroll 104 Några historiska reflektioner kring status, organisation och äldre gymnasieutbildning 107 2.1.3.4 Det långa sociala arvet från den äldre gymnasieskolan 109 2.1.3.5 Den programutformade gymnasieskolan 114 2.1.3.6 Frihetens första decennier – vem gynnar valen? 118 2.1.3.7 Valfrihet i dag – och framtiden då? 120 Några relaterade reflektioner inför dagens och morgondagens pedagogiska vardag – ett försök till en snabb överblick 124 2.1.4 Arbetsmarknadssituationer 126 2.1.4.1 Trenden under 1990-talet 127 2.1.4.2 Det sociala arvet i ett internationellt perspektiv 138 2.1.4.3 Arbetsmarknaden och programmen i dag 140 Några reflektioner 143

2.2

Lagen och läroplanen i obligatoriska skolan – paradigmskiftet på 1990-talet 144 2.3 Gymnasiets åtgärder mot skolsvårigheter 147 2.3.1 Skolfrånvaro i dag 148 2.3.2 Några svåråtkomliga problem med det tidigare individuella programmet – balansen mellan styrning och valfrihet 152 Några reflektioner 157 2.3.3 Introduktionsprogrammen – ”preparera och kompensera” 158 2.3.4 Skolans inofficiella åtgärder för ungdomar 161 Några reflektioner 163 2.3.5 Slutligen: Något om åtgärders påverkan på självkänslan 163 2.4 Problemlösning i samarbete – ansikte mot ansikte och ansvar 166 2.4.1 Gruppen 166 Några allmänna reflektioner om nära problemlösande metoder 170 Referenser 172

Del III Begreppet inkludering 3 Möjligheter till inkludering och social samlevnad i utbildning 183 Désirée von Ahlefeld Nisser 3.1 De individuella nivåerna: Mia och Lovisa 183 3.1.1 Teoretiska utgångspunkter 184 3.1.2 Samtal med Mia om en utmanande skolsituation 187 3.1.2.1 Mia berättar – lyssna på den Andres genomlevda erfarenheter 187 3.1.2.2 Mia föreslår lösningar – den kompetente Andre 189 3.1.2.3 Mias röst genom Eva – att bry sig om den röst som inte hörs 190

3.1.2.4 Ömsesidigt lärande 191 3.1.2.5 Samtal med fokus på lärandesituationer 192 Några reflektioner 193 3.2 Samtal om Lovisas läs- och skrivsvårigheter 195 3.2.1 Lyssna! 195 3.2.2 Ett ömsesidigt lärande 197 3.2.3 Utgå från det som fungerar 198 3.2.4 Medvetandegörande 199 3.2.5 Den kompetente Andre 201 Några reflektioner med sammanfattning av kapitlet 202 Referenser 204 4 Skolmarknaden och konsumenter i behov av särskilt stöd 205 Jude K. Tah 4.1 Inledning 205 4.2 Skolmarknadsreformer på 1990-talet 206 4.2.1 Ett fritt skolvalssystem 207 4.2.2 Privata aktörers deltagande i det offentliga skolsystemet 208 4.2.3 Konkurrens mellan skolor 209 4.2.4 Ett kundbaserat skolpengssystem 210 4.2.5 Vinst för privata aktörer 211 4.2.6 Lokal styrning av skolan 212 Några reflektioner om två motsatta perspektiv på skolmarknaden 213 4.3 Den specialpedagogiska marknadens framväxt 216 4.4 Skolans marknadsföring – vad betyder den för konsumenter i behov av särskilt stöd? 221 4.5 Föräldrars erfarenheter av att välja skolor 223 Några reflektioner 225 Referenser 226

5 Grus i maskineriet? 231 Inga-Lill Mattsson 5.1 Intervjuerna 233 5.1.1 Lärargruppen 234 5.1.2 Föräldragruppen 234 5.2 Om livsvärlden 237 5.3 Historisk tillbakablick 238 5.4 Kan vi leva tillsammans i skolan? 243 5.4.1 Inkludering kontra integrering 244 5.4.2 En bred syn 245 5.5 Specialpedagogik och normalisering 251 5.6 Sammanfattande diskussion av några slutsatser 253 Några avslutande reflektioner 256 Referenser 257 6 En demokratisk blick på gymnasieskolan 261 Joacim Ramberg 6.1 Bakgrund 262 6.1.1 Tre utbildningsreformer som grund för dagens gymnasieskola 262 6.2 Teoretiska verktyg – en förskjutning av skolans fundamentala värderingar 263 6.2.1 Gert Biesta och det demokratiska subjektet 265 6.2.2 Nancy Fraser – en teori om social rättvisa 267 6.3 Specialpedagogiska nedslag 268 6.3.1 Specialpedagogisk bemanning på gymnasieskolorna 268 6.3.2 Nivågruppering – ett differentieringsverktyg för skolorna 269 6.3.3 Specialpedagogiskt stöd utanför elevens ordinarie undervisningsgrupp 270 6.4 Diskussion 270 Referenser 274 Några korta reflektioner över Del III – var finns utvägarna? 277 Rolf Helldin © Författarna och Studentlitteratur

Del IV Avslutning 7 Kunskapsbegreppets kärna 281 Rolf Helldin 7.1 Immanuel Kant om kunskapsstrukturer och kategorisering 281 Några reflektioner om förnuft och kategorisering 281 7.1.1 Schematism i lika-dynamiken 290 8 Summerande diskussion 295 Rolf Helldin, Désirée von Ahlefeld Nisser, Inga–Lill Mattsson, Joacim Ramberg & Jude Tah 8.1 Möjliga pedagogiska steg mot en mer demokratisk gymnasieskola 299 8.1.1 Den demokratiska skolan 299 Referenser 304 Person- och sakregister 305

Rol f H e l l di n

Inledning

en här boken är den fjärde i ordningen i en serie böcker jag skrivit som historiskt granskar den specialpedagogiska verksamhetens demokratiska och sociala förutsättningar. I tidigare böcker var främst den obligatoriska skolan i centrum (se Helldin, 1997, 1998; Helldin & Sahlin, 2010). I den nu presenterade boken avhandlas tillsammans med fyra kolleger gymnasieskolans sociala problem1 och dess utvägar, med utsikterna för en framtida rättvis och demokratisk gymnasieskola i blickfånget.2 Med en demokratisk skola menar vi en skola där alla kan utvecklas optimalt och samtidigt känna social delaktighet och klara av sina studier.

Specialpedagogikens karaktär Många av de frågor som tas upp i texten har traditionellt inte betraktats som specialpedagogiska. Specialpedagogiken har till stor del, historiskt sett, koncentrerat sitt kunskapsområde till 1 Boken innehåller många exempel hämtade från gymnasiala verksamheter och passar därför väl både för gymnasiets personal och dess lärarutbildningar. Den här texten har också breddats till att vara lämplig också för lärare, specialpedagoger och dessa yrkesgruppers utbildningar inom det obligatoriska skolväsendet. 2 I boken inkluderas även omarbetningar med uppgraderingar av avsnitt från en tidigare bok om gymnasiet (se Helldin, 2002: Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan).

Inledning ”handikappade” elevers skolgång och deras psykologiska, intellektuella och medicinska tillkortakommanden.3 Vi menar dock att de bredare demokratiska och sociala fokus i många av de forskningsprojekt som presenteras och diskuteras i den här boken, väcker frågor som i hög grad är specialpedagogiskt relevanta. De specialpedagogiska påbyggnadsutbildningarna ägnar i dag också en stor del av sin tid åt social problematik. Den har i dag karaktären av ett grundproblem i den kommunala skolan – den obligatoriska delen som den frivilliga – som i går såväl som i dag sätter sin prägel på all skolverksamhet. Den synen på specialpedagogisk verksamhet får konsekvenser för pedagogiska analyser av skolans område såtillvida att den sociala och pedagogiska kunskapssituationen för ungdomar i dag inte kan beskrivas med en eller ens ett fåtal vetenskaper. Dess komplexa kunskapsområde kräver flera vetenskapers samlade kunskapserfarenhet och metoder för sina resonemang. Det betyder att en samordning av flera kunskapsområden är nödvändig för att en någorlunda täckande bild av specialpedagogisk och annan pedagogisk verksamhet samt pedagogiska problem och möjligheter ska komma till stånd. Alla framställningar måste emellertid, menar vi, begränsa sig och koncentrera sina resonemang till några frågor av många möjliga.

Analysens ramar De kunskapsområden och begrepp som i den teoretiska ramen legat till grund för analysen av skoldemokratins innebörder har till stor del sin bakgrund i utbildningspolitiska, filosofiska eller filosofiskt inspirerade resonemang. Anledningen till detta är att skolfrågor enligt vårt sätt att se det omöjligen kan betraktas utan sin omvärldskontext. Hur utbildningssituationen lyckas med skol-

3 I dag är det begrepp som används hellre funktionsnedsättningar med avseende på lärande (se även kap. 5 nedan).

Inledning gången får i förlängningen sociala, politiska och ekonomiska konsekvenser för de ungdomar som lämnar skolan bakom sig. Många av de forskningsprojekt vi presenterar diskuterar kritiskt dessa politiska och sociala konsekvenser av skolans arbete. Avsikten med boken som helhet är att den, med historiska nedslag mellan de tanke- och organisationsmässigt dynamiska åren mellan 1980 fram till i dag, ska leda läsare in i analyser av i skolsammanhang delvis obearbetade tankebanor och därigenom fungera som en problematiserande pedagogisk och socialt idéskapande bok, vilken stimulerar till eftertanke, diskussion och handling. Genom att diskutera och förstå kvalitet och innebörder i skolverksamheter under en viss definierad period ges, menar vi, de studerande möjligheter att tolka skeenden i nutid med denna kunskap som horisont. Kan studerande och praktiserande fästa blicken både framåt och bakåt, ökar deras potential för bättre argument och kloka handlingar i vardagen.

Bokens struktur Efter beskrivningen av vår teoretiska ram i bokens första kapitel, har vi i kapitel 2 kategoriserat projekten utifrån fyra perspektiv som bestämts av kärnan i de problembilder den presenterade forskningen tecknar av gymnasieskolan: • Det första perspektivet kan sägas ha tyngdpunkten i modeller som diskuterar en praktik som har svårt att uppfylla de utfästelser som är gjorda i lagar och policytexter. Avsnittet behandlar gapet mellan teori och praktik. • I det andra perspektivet synar vi projekt som haft kulturell problematik som grund för sin analys. • Det tredje perspektivets projekt är dominerade av en rättvisediskussion som bygger på klassproblem. • Det fjärde perspektivet inkluderar en kort översikt av arbetsmarknadssituationer, det vill säga framtiden för gymnasieelever i går och i dag som levt i och lever i kom-

Inledning plicerade utbildnings- och livssituationer. Vad händer exempelvis med ungdomar som hoppar av gymnasiet före fullgjord skoltid? Vi har haft som målsättning att analysera de problembilder dessa projekt målar upp för oss med hjälp av de teoretiska ramar som vi skissat i det första kapitlet i boken. Gör vi en grov aktuell jämförelse kanske vi skulle kunna säga att om kapitel 1 är operativ systemet så är kapitlen 2 och 3 själva programvaran. Efter dessa analyser av vad forskningen säger om den sociala situationen i (och utanför) skolan, försöker vi beskriva några konsekvenser i form av pedagogiska slutsatser för det framtida praktiskt pedagogiska arbetet. Det ska också framhållas att de problem som tecknas inte enbart är giltiga för gymnasiet. De har ofta en överlappande karaktär och kan därför i flera fall ses som en generell skolproblematik för de övre åldrarna i kommunerna. Boken är alltså strukturerad på följande sätt: Kapitel 1 ägnas åt att beskriva bokens teoretiska ramar med sina grundbegrepp, vilka kommit att användas i granskningen av gymnasieskolans specialpedagogik och annan pedagogik samt sociala problem och utvägar. Kapitel 2 analyserar och diskuterar skolsvårigheter från en mer praktisk synvinkel, med de fyra perspektiv som beskrivits ovan. Vi kan säga att vi här försöker lyfta fram och sätta fingret på själva essensen4 i problematiken. För att följa hur man sett på och hanterat dessa fyra typer av skolsvårigheter använder vi som illustrationer här ett begränsat urval äldre och yngre forskningsprojekt från 1980-talet fram till i dag; dessa presenteras i avsnitten 2.1.1 –2.1.4. I avsnitt 2.2 undersöker vi vad som lagligt gäller för förbe4 Det här reducerande sättet att tänka är vanligt inom den fenomenologiska filosofin som Martin Heidegger och Emmanuel Levinas i den här texten representerar (s. 43; s. 33 ff).

Inledning redelserna i den obligatoriska skolan inför studier på gymnasiet, medan vi i avsnitt 2.3 ger exempel på några av gymnasiets åtgärder mot skolsvårigheter. I avsnitt 2.4 diskuteras och exemplifieras problemlösning i samarbete, dels inom gruppen, dels på ett dialog orienterat sätt – mellan lärare och elev, ansikte mot ansikte. Kapitel 3–6 behandlar det inom specialpedagogik så vanliga be greppet inkludering och mer allmänt möjligheter till social samlevnad i utbildning. I kapitel 7 ska vi följa Immanuel Kants tankar om kategorisering. Kapitel 8 avslutar boken med en summerande diskussion, där vi efter en slutlig analys av kunskapsbegreppets innersta kärna gör ett försök att knyta ihop säcken. Slutligen: Bokens historiska föresats innebär att problembilderna ovan spänner över specialpedagogisk och pedagogisk forskning under fyra decennier. Alltså görs huvudsakligen två nedslag: i det sena 1980-talet då kommunaliseringen av skolan successivt inleddes, respektive i våra dagar då allt högre röster höjs med krav på en nygammal centralisering av skolan. Vissa jämförelser görs här också med den internationella situationen. Kritiken mot de starka samhällsprocesser som påverkat skolan under trettio, fyrtio år av marknadsliberalisering, växer sig i dag tillfälligt starkare i debatten. Med hjälp av denna ansats menar vi att läsare ska få en god inblick i vad som skett och sker i dag på specialpedagogikens olika områden och också presentera styr medel för en insiktsfull hantering av kommande svåra ställningstaganden på detta dynamiska och svårbemästrade område. Den här typen av ansats gör det möjligt för oss att – i en argumentativ dans mellan decennierna – med avseende på utseende, uppbyggnad, problem och möjligheter, kretsa kring och därmed fördjupa våra kunskaper om vårt objekt: en gemensam, demokratisk och samordnad gymnasieskola för alla.

Inledning Ett tillägg bör här göras: För den bildande specialpedagogiska diskussionen har vi tillåtit oss den inspirerande uppgiften att komplettera och bredda perspektiven med ett antal teoretiska och äldre filosofiska resonemang från några klassiker. Avsikten är att fördjupa och problematisera förståelsen av annars ofta i skoldiskussioner och skolforskning ytligt kommenterade begrepp. Många av dessa resonemang, menar vi, har fortfarande hög relevans och är nödvändiga för att specifikt förstå historiska bakgrunder till dagens högre frivilliga undervisning i Sverige. Valet av klassiker är gjort så att deras resonemang ska vara breda nog för att parallellt fördjupa förståelsen, även av de specialpedagogiska sammanhang som på olika skolnivåer diskuteras i boken. Avsnitten ”Några reflektioner” (ibland med mer uttömmande titel) återkommer på flera ställen i varje kapitel och är tänkta att erbjuda dessa fördjupande inspirationsavsnitt inför läsarnas samlande diskussioner av några grundbegrepp på området. De läsare som inte håller med om de resonemang som förs eller de slutsatser som dras i boken, är förstås likväl nödvändiga i samtalen. Teoretisk och praktisk oenighet föder ofta argument som leder till kloka slutsatser. Det finns anledning att här stanna en stund vid den urgamla filosofiska tanken att vardaglig kommunikation och olika argument med flera ingångar mellan människor är betydelsefull – dels att för att förstå individuella (”subjektiva”) livssituationer, dels för att förstå och hantera möjligheter för förändring och utveckling i de samhällsinstitutioner som spelar viktiga roller i människors vardag. Denna etiska attityd är, menar vi, en viktig aspekt av den här bokens fokus. Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1995) har under fyrtio år i sin forskning diskuterat kommunikationens avgörande roll i det moderna samhället men har också i sin samhällsteori identifierat en pågående, som han säger ”uncoupling of system and lifeworld”, där han menar att de ”rationella” institutionella system som samhället består av i sina verksamheter inte i tillräckligt hög grad förstår, klargör (och i vårt fall exempelvis pedagogiskt) tar hänsyn till människors enskilda erfarenheter,

Inledning normer och värderingar. Detta trots att människan som sådan ofta är politisk bas och målgrupp för deras verksamheter. En rationell distanserad hantering av svårigheterna gör att man ”kastar ut barnet med badvattnet” och skapar vilsenhet och främlingskap i den verksamhet som är till för individerna (ibid., s. 153 ff). Ett samhälle betraktat på det sättet väcker ofta frågor om makt och dominans: systemen kännetecknas av olika former av så kallat top/down-agerande. Det här temat återkommer lite då och då i vår bok. Med hänvisning till den tyske sociologen Max Weber (1977) säger Habermas så här om institutionell verksamhet. Den har: … been largely disconnected from norms and values, above all in those subsystems of purposive rational economic, and administrative action that, on Weber’s diagnosis, have become independent of their moral-political foundations. (Habermas, 1995 s. 154)

Kommunikativa och lyssnande situationer, ansikte mot ansikte, där åsikterna får brytas före och under samlande rekonstruktioner i vardagsarbetet, är en av de viktigaste demokratiska aspekterna i en social verksamhet. I det avseendet speglar boken frågor som varit mycket svårbemästrade genom åren, där kärnan har gällt den sammanhållna och jämlika utbildningen. Vår förhoppning är att boken här kan utgöra ett stimulerande incitament för nutida och framtida engagerade och lärorika diskussioner om gymnasieskolans verksamheter.

Rolf Helldin, professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Désirée von Ahlefeld Nisser, fil.dr i specialpedagogik och docent i pedagogik vid Högskolan Dalarna. Inga-Lill Mattsson, fil.dr i specialpedagogik och lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Joacim Ramberg, docent i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Jude K. Tah, fil.dr i specialpedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter Om ideologi, teori och praktik i dåtid, nutid och framtid Genom bokens diskussion av och perspektiv på kvalitet och innebörder i skolverksamheter, ges läsarna av Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter möjligheter att genom samlade slutsatser och reflexionsavsnitt i texten, tolka och diskutera skeenden på gymnasiet i nutid med samhällsutvecklingen som backspegel. Övergripande fokus gäller rättigheten, värdet och känslan av att uppleva sig tillhöra en gemenskap. Med hjälp av nutida och historiska nedslag i forskning lotsas läsaren in i analyser av i skolsammanhang obearbetade tankebanor. Boken kan på så sätt fungera pedagogiskt och socialt idéskapande: Den stimulerar till diskussion, eftertanke och handling för framtida skolverksamheter. Härmed ges, framhåller författarna, både studerande och lärare förutsättningar att formulera goda argument och utvägar för att agera insiktsfullt i sin yrkesvardag. Boken vänder sig till blivande och verksamma specialpedagoger, pedagoger och skolledare samt forskare och lärare i specialpedagogik, pedagogik, psykologi, sociologi och utbildningshistoria. Även den samhällsintresserade allmänheten kan ha stort utbyte av boken.

Art.nr 45240

studentlitteratur.se