Annica Jäverby Skolfrånvaro TIDIGA INSATSER OCH ÅTGÄRDER
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt
Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller
Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 45223
ISBN 978-91-44-15906-5 Upplaga 1:1
©Författaren och Studentlitteratur 2024 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund
Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB
Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock
Printed by Dimograf, Poland 2024
1D
Innehåll
Inledning 9 Tack 13 1 Vi kan lära av andra länder 15 Ett intensivt arbete pågår i Norden 16 Perspektivskifte inom svensk forskning 18 Sammanfattning 22 2 Framgångsfaktorer i närvaroarbetet 23 Närvaroteam 25
26 Sammanfattning 30
33
33
38
40
En universalmodell vid problematisk skolfrånvaro
3 Svensk skola i förändring
Lgr11 – fokus på förmågor
Lgr22 – fokus på faktakunskaper
Sammanfattning
4
Faktorer som främjar skolnärvaro 43
Goda sömnvanor 44
Kost och hälsa 47
Rörelse 48
Positivt förhållningssätt 49
Skolan som trygg plats 50
Elevhälsoteam 51
Förebygga och upptäcka frånvaro tidigt 53
En tydlig plan 54
Nyckelpersoner 56
Sammanfattning 59
5 I mötet med hemmasittande elever 61
Berättelse 1 – flytten blev ett trauma 61
Berättelse 2 – pressen blev för stor 65
Berättelse 3 – blygheten tar överhanden 67
Reflektioner kring elevernas berättelser 69
Sammanfattning 71
6 Närvaroarbete i praktiken 73
Inventering av kommunens närvaroarbete 74
Insatser och åtgärder i närvaroarbetet 76
Överlämningar är viktiga 78
Närvaroteamets arbete 79
Frånvarostatistik i närvaroarbetet 81
Närvarofrämjande insatser 82
Ledord i närvaroarbetet 83
Sammanfattning 84
7 Från hög frånvaro till närvaro – ett skolexempel 85
Uppföljning av frånvaro 87
Jämlika möten 88
Sammanfattning 90
8 Vägen framåt – mot en ökad närvaro 93 Sammanfattning 96 Litteraturförteckning 97 Sakregister 101
Skolfrånvaro väcker mycket oro och i media debatteras dagligen elever som har problematisk skolfrånvaro eller som är hemma på heltid. Skolverkets senaste kartläggning (2021b) visar att cirka var femte elev i förskoleklass har en frånvaro på över 15 procent; motsvarande siffra i årskurs 9 är 34 procent. Vi ser också effekter av covid-19-pandemin då elever uppmanades att stanna hemma vid minsta förkylningssymtom. Men debatten tog fart långt tidigare. Skolinspektionen visade redan 2016 att 200 elever varit borta från skolan i mer än ett läsår, och att 1 700 elever hade en frånvaro på över en månad. Utöver covid-19-pandemin vill jag även lyfta en annan aspekt i samband med skolfrånvaro: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr11 (Skolverket, 2011) med sitt fokus på förmågor, bedömning och mätbara resultat. Många elever i dagens skola har utmaningar inom dessa förmågor, vilket påverkar deras möjligheter att nå ett godkänt betyg. Det stora flertalet elever vittnar dessutom om betygshets och oro inför framtiden från låg ålder. I mitt nuvarande uppdrag i ett närvaroteam och genom min bakgrund som specialpedagog och grundskolelärare har jag mött många elever med problematisk skolfrånvaro. Tillsammans med kollegor i elevhälsoteam, lärare, elever och vårdnadshavare har många planer utformats i förhoppning om att hjälpa elever tillbaka till skolan. I detta arbete funderade vi mycket på vilken lärare eller annan vuxen i skolan vi skulle etablera de första kontakterna med; vi försökte hitta en person som eleven kände sig trygg med och där det redan fanns en god relation att bygga vidare på. Skolarbetet och allt som eleven missat
9 Inledning
under sin frånvaro betraktades som sekundärt, fokus låg i stället på att eleven faktiskt skulle komma till skolan. För eleven kunde det vara en stor utmaning i sig, och vi ville absolut inte belasta eleven ytterligare i detta känsliga läge. Samtal och utvärderingar med elever och unga
vuxna med erfarenhet av problematisk skolfrånvaro visade emellertid på vikten av en tydlig plan för hur dessa elever ska komma i kapp och över tid nå godkända betyg. Vi ändrade därför fokus från ”att bara vara i skolan” till ”en konkret plan för de olika ämnena”. En ung vuxen reflekterar över sin återgång efter en längre tids skolfrånvaro i årskurs 9:
Vet att jag var där någon dag men kände mig bara vilsen och visste helt ärligt inte vad jag gjorde där. Jag hade en inre stress över allt jag missat men det kändes som ingen ens tänkt på det. Jag minns en lärares kommentar ”Ja, du kan ju försöka ta igen allt du missat så du kan gå ur nian”, men utan en plan på hur jag skulle gå till väga. (Amelia, 2022)
Det fanns ingen som berättade för Amelia hur hon skulle gå till väga för att komma i kapp i skolarbetet. Det fanns ingen plan och då kändes det meningslöst att ens gå till skolan. Efter sommaren började hon på Introduktionsprogrammet. Tillsammans med en av lärarna arbetade Amelia fram en plan för hur hon skulle ta igen den ämneskunskap hon missat under sin frånvaro och hur detta över tid kunde leda till godkända betyg. Efter ett år lyckades Amelia få godkända betyg och kunde söka till gymnasiet.
I den här boken delar jag med mig av mina erfarenheter inom området och det är min förhoppning att boken ska öka kunskapen om skolfrånvaro, det vill säga när det är svårt eller omöjligt för elever att gå till skolan. Samtliga berättelser ger en inblick i min skolvardag och de elever jag mött genom åren; såväl elever som övriga personer som beskrivs som viktiga för eleverna är dock helt avidentifierade med avseende på namn, kön och ålder.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 10 | Inledning
Dagens skola och samhälle möter stora utmaningar i och med att så många barn och unga inte går till skolan. Vi som verkar inom skola och utbildning behöver således vara uppmärksamma på elevernas frånvaro och agera direkt – en ströfrånvaro växer ofta, en dag kan lätt bli flera. Vi måste ta oss tid för ett kort samtal efter rasten, under lektionen eller ett telefonsamtal vid dagens slut. En sådan begränsad insats kan vara det som förändrar situationen och fångar upp det som eleven upplever som svårt i skolan.
Vi har ofta – i all välmening – tagit bort kravet på skolarbete vid elevens återgång efter problematisk skolfrånvaro; i stället har vi fokuserat på att eleven tar sig till skolan och på relationen till läraren. Men en återgång till skolan behöver i första hand fokusera på skolämnena, även om de andra faktorerna är viktiga och samverkar för en ökad närvaro. Jag har i min yrkesroll skapat ett stort antal planer, konkreta och visuella, med ett tydligt ämnesfokus. Insatser och åtgärder har utformats tillsammans med berörda elever och föräldrar. Genom kontinuerliga samtal har det blivit tydligt för eleven hur hen ska kunna komma i kapp i de olika ämnena och över tid ges möjlighet att nå godkända betyg. Detta har hjälpt många elever tillbaka till skolan.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR Inledning | 11
3. Svensk skola i förändring
I detta kapitel ges en bakgrund till dagens situation i svensk skola, där hemmasittare är ett välkänt begrepp och där skolnärvaro måste prioriteras. I takt med att samhället förändras kommer nya skolreformer vars syfte är att utveckla vissa egenskaper hos samhällsmedborgaren och svara mot den framtida arbetsmarknadens förväntningar.
Läroplansförändringar har stor inverkan på hur undervisning bedrivs och bedömningar görs i skolan, något som självklart påverkar eleverna. Jag börjar med bakgrunden till dagens situation, nämligen den tidigare läroplanen och dess konsekvenser.
Lgr11 – fokus på förmågor
En utbildningsreform presenterades 2009 och följdes av en ny läroplan, Lgr11 (Skolverket, 2011), vilken fokuserade på prestationer, måluppfyllelse och bedömning (Högberg m.fl., 2021). Skolreformen förespråkade tester och screeningar för att ge underlag för bedömningar i olika ämnen, vilka senare skulle utmynna i betyg. En ytterligare förändring som kom med den nya reformen var att betygssättningen tidigarelades från årskurs 8 till årskurs 6. De nationella proven blev
33
dessutom mer omfattande; utöver kärnämnena svenska, engelska och matematik inkluderades även samhällsvetenskap och naturvetenskap.
Genomförandet av proven ändrades från årskurs 5 till årskurs 6. När de nationella proven genomfördes i samband med årets betyg fick de också en känsla av ”höga insatser” eller uppfattades som betygsgrundande av många (Högberg m.fl., 2021).
Begreppet The Big 5, det vill säga kompetenser som är viktiga att utveckla hos eleven, kom att genomsyra skolans värld. Dessa kompetenser är analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Begreppet The Big 5 kommer ursprungligen från psykologin och avser universella drag som är centrala för människors personlighet. Begreppet används exempelvis inom ledarskaps- och personlighetsforskning, då vissa kompetenser eftersträvas och anses viktiga för det goda ledarskapet. Lärare i hela landet har inspirerats av The Big 5 och undervisningen har utformats för att utveckla dessa förmågor hos eleverna. Sammanfattningsvis var Lgr11 en läroplan med fokus på bedömning och måluppfyllelse med utgångspunkt i elevers förmågor. Samtidigt tidigarelades betygssättningen från årskurs 8 till årskurs 6 och de nationella proven blev mer omfattande än tidigare.
Stressfyllda bedömningssituationer
Under perioden då Lgr11 gällde beskrev lärare en frustration över bedömningskriterierna och menade att eleverna hade kunskaper och förmågor som inte synliggjordes eller värderades (Jäverby & Sköld Berg, 2018). De menade att läroplanen, Lgr11, utgick från ett normativt tänkande, som om alla elever kunde möta en och samma undervisning.
Det finns en sårbarhet hos elever med neuropsykiatriska svårigheter som gör att de kan ha svårt att hantera alla intryck under en vanlig skoldag, samtidigt som de förväntas prestera och genomföra skoluppgifter av olika slag (Hallberg, 2023). Exempelvis är kommunikation en svårighet som kan yttra sig hos elever med autism, och interaktion en
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 34 | Kapitel 3
svårighet som kan yttra sig hos elever med adhd. Det innebär otaliga situationer under en helt vanlig skoldag, då eleven exempelvis behöver beskriva, förklara och samtala om olika ämnen.
Nu är ju kunskapskraven och bedömningskriterierna satta utefter vad regering och stat tycker är viktigt att kunna och det är väl majoriteten tänker jag som kan uppfylla dom kraven. Vissa barn har ju inte förmågan att uttrycka sig och visa och då passar det ju inte in i den här mallen. Då blir det orättvist … för att det passar vissa men inte alla … så att ja, det blir orättvist (läraren Elsa). (Jäverby & Sköld Berg, 2018, s. 23)
Många elever har kunskaper och erfarenheter från undervisningen, men saknar förmågan att muntligt redogöra för dessa eller upplever obehag i sådana situationer. Det kan medföra att lärare tvingas göra bedömningar som inte motsvarar elevernas faktiska kunskaper i ämnet (Jäverby & Sköld Berg, 2018). De nationella proven är ytterligare exempel på återkommande undervisningssituationer som alla elever ska genomföra på ett likvärdigt sätt. Många elever underpresterar och förmår inte visa sina kunskaper i provsituationerna. Alla dessa bedömningsrelaterade inslag i skolvardagen är stressframkallande till sin karaktär (Coplan & Moritz-Rudasill, 2017). När elever inte klarar av skolan eller misslyckas gång på gång påverkas både självkänslan och det psykosociala måendet. En läroplan som ställer krav på förutsättningar och förmågor som många elever saknar, bland andra elever med kognitiva svårigheter, påverkar möjligheterna att lyckas i skolan (Lindblad m.fl., 2018). Exempelvis skulle elever, enligt Lgr11, i ämnet idrott och hälsa kunna resonera kring och analysera sin egen hälsa i relation till fysisk aktivitet för att uppnå godkänt betyg i årskurs 6.
Dagens skola har omfattande kunskapskrav. När det kommer till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar risken för skolfrånvaro i en kravfylld miljö med ett flöde av intryck, relationer och övergångar av olika slag (Gren Landell, 2018). I takt med stigande
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
Svensk skola i förändring | 35
ålder och ökande krav blir många elevers skolfrånvaro synlig och uppmärksammas under mellan- och högstadiet. Vårdnadshavarna upplever att deras barn inte mår bra och att skolan inte tar tag i situationen. När tiden går känns det som om skolan gett upp (Sjödin, 2013). Lärare behöver hitta en balansgång mellan att å ena sidan uppmuntra eleven och å andra sidan låta eleven utvecklas i sin takt i skolans kravfyllda lärmiljö. Ibland handlar det om att eleven ska klara av att komma till lektionen; då behöver läraren bara finnas där som ett stöd i stället för att fokusera på kunskapsmål och studieresultat (Lilja, 2013). Det kan handla om att stanna upp en stund och lyssna på eleven.
Rätt frågor vid rätt tidpunkt kan ofta vara tillräckligt. Att bli lyssnad på, att känna att någon engagerar sig i just mig, att få en drömbild och att få en plan över hur vägen dit kan se ut, kan te sig som en försvinnande liten del, men kan vara den springande punkten för förändring.
(Ljungdahl, 2018 s. 63)
Ett bristande stöd i skolan i kombination med inlärningssvårigheter är en vanlig orsak till hög skolfrånvaro (Forsell, 2020). En studie av nittio elever (årskurs 9) med hög frånvaro visar att samtliga elever hade olika former av inlärningssvårigheter och att de redan i årskurs 5 misslyckats på de nationella proven (Strand, 2013). Lärare påtalar att många av deras elever behöver ett annat upplägg och en varierad undervisning, men att faktorer som stora elevgrupper och alla de uppgifter som ska rymmas under en skoldag påverkar deras möjligheter att tillgodose dessa behov (Jäverby & Sköld Berg, 2018). Forskning lyfter fram vikten av att möta varje elevs individuella behov med varierad undervisning och det stöd hen behöver för att öka sin skolnärvaro (Kearney & Graczyk, 2020); i realiteten kan skolmiljön i stället utgöra en riskfaktor för skolfrånvaro eftersom den gör det svårt för många elever att orka med skoldagen (Riksförbundet Attention, 2023). Sammanfattningsvis synliggjordes under förra läroplanen, Lgr11, hur olika bedömningssituationer påver-
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 36 | Kapitel 3
kades när eleverna inte förmådde eller kunde uppvisa olika inslag i undervisningen utifrån läroplanens krav och betygskriterier. Det finns en sårbarhet hos elever med neuropsykiatriska svårigheter, liksom hos elever som underpresterar i en stressfylld eller obekväm situation.
Dessa situationer uppstår dagligen i elevernas vardag och samtliga utgör riskfaktorer för att utveckla skolfrånvaro.
Elever döljer att de inte förstår
Läroplanens skrivningar påverkar eleverna. Under tiden då Lgr11 gällde hade vi många elever som ville men inte klarade av att gå till skolan. Här finns en hel del att lära. Det uppstår helt enkelt situationer som de inte kan hantera. De döljer sådant de inte förstår och ägnar en stor del av skoldagen åt detta (Ljungdahl, 2018). Blyga och introverta elever märks inte av och får inte heller särskilt mycket uppmärksamhet (Coplan & Moritz-Rudasill, 2017). Många av dessa elever upplever skoldagen som påfrestande, exempelvis att svara på frågor i klassen eller presentera ett skolarbete; det kan också handla om sociala situationer som att äta i matsalen. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är särskilt sårbara och möter många utmaningar under en vanlig skoldag (Borg & Carlsson-Kendall, 2019). Det visar sig ofta under högstadiet när kraven ökar och eleverna själva i högre grad ska hantera planering, struktur och skolarbete.
Undervisningen behöver utgå från elevernas förkunskaper i ämnet, men också från elevernas sammanhang och situation. Detta lyfts i en global metastudie som baseras på 800 studier. Resultatet visar att elevernas uppfattning om hur de lyckas i skolan, liksom att eleverna möts av en anpassad och varierad undervisning har direkta effekter på lärandet (Hattie, 2014). En sådan undervisning kan beskrivas med begrepp som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Hjort & Furenhed, 2016). Det handlar om att vara i ett sammanhang som man förstår och kan hantera. Den amerikanske sociologen Aaron Antonovsky satte ord på det genom att införa begreppet KASAM
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
skola i förändring | 37
Svensk
(känsla av sammanhang) i samband med en studie av kvinnor som överlevt förintelsen; han funderade över hur de kunde må bra trots
sina traumatiserande upplevelser. Studien visar att en god hälsa är relaterad till människors känsla av sammanhang, något som förstärks i situationer med hög stress eller oro.
Elever har lättare att möta utmaningar eller svårigheter av olika slag när sammanhanget i skolan är möjligt att påverka på olika sätt. Tillvaron blir då hanterbar. Eleverna behöver förstå det som händer så att det blir begripligt, och undervisningens innehåll behöver vara intressant för att vara meningsfullt (Hjort & Furenhed, 2016). För läraren handlar det om att hitta en gyllene medelväg och erbjuda eleverna uppgifter av olika svårighetsgrad. Det som är svårt för en elev, kan vara enkelt för en annan. För att differentiera undervisningen måste läraren ta reda vad eleverna redan kan, det vill säga deras förkunskaper. Detta belystes redan av Wolfgang Klafki, professor i didaktik, som med den didaktiska analysen hade stor inverkan på den utbildningsvetenskapliga forskningen (Klafki, 1995). Lärarens planering och förberedelse sattes i fokus; Klafki menade att läraren behöver göra innehållet till sitt eget för att kunna undervisa med engagemang och inspirera till fortsatt lärande.
Tankar kring lärande och lärmiljö har funnits under lång tid. Pedagogen Lev Vygotsky (Vygotsky m.fl., 1978) menade att lärande sker i samspel med andra människor, vilket ger individen möjlighet att utvecklas på ett sätt som inte är möjligt på egen hand. Det ger också perspektiv på dagens situation med ökande skolfrånvaro och många elever som möter undervisningen individuellt och utanför ett skolsammanhang.
Lgr22 – fokus på faktakunskaper
De senaste åren har det pratats mycket om att en ny reviderad läroplan är på väg och hösten 2022 var det dags. Budskapet i Lgr22 (Skolverket, 2022) är att lärarna ska fokusera mer på undervisning och mindre på
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 38 | Kapitel 3
administration och bedömning. Vissa betygskriterier är mindre detaljerade än tidigare, vilket öppnar upp för mer varierade bedömningssituationer. Exempelvis har formuleringen ändrats i ämnet svenska för årskurs 1–3 där ”muntligt berättande för olika mottagare” ersatts med enbart ”muntligt berättande”. Det ger lärare utrymme att anpassa en situation som många elever upplever som svår och utmanande.
När man är äldre kan man analysera och reflektera mer, men för 7–9-åringarna ska skolan ta ansvar för de grundläggande kunskaperna som att läsa och skriva. Det blir en större betoning på faktakunskaper och mindre på elevernas förmågor. (Sveriges television. Presskonferens skolverket, 2019)
För de yngre eleverna betonas vikten av faktakunskaper och grundläggande kunskaper som att läsa och skriva, framför förmågor som att analysera och resonera i olika ämnen. Betydelsen av progression är också tydlig; från de lägre årskursernas fokus på faktakunskaper, till de högre årskursernas fokus på mer utvecklade och komplexa kunskaper.
Den största förändringen är den nya läroplanens fokus på faktakunskaper i stället för som tidigare på förmågor med en tydlig progression från mer grundläggande kunskaper i de yngre åldrarna till mer utvecklade och komplexa kunskaper i takt med att eleverna mognar och blir äldre. I lågstadiet ska inte elever analysera. Annat ska vara i fokus, som fakta och färdigheter. (Sveriges television. Presskonferens skolverket, 2019)
Även när det kommer till kunskapskrav i svenska för årskurs 9 tonas fokus på vissa förmågor ner, exempelvis att kunna resonera om och analysera olika texter. Sammanfattningsvis tonas såväl de omfattande kunskapskraven som det tidigare fokuset på förmågor ner i den nya läroplanen, till förmån för faktakunskaper. Hur den förändrade läroplanen, Lgr22, kommer att påverka situationen för de elever som hade
Svensk skola i förändring | 39
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
utmaningar under den tidigare läroplanen är ännu för tidigt att säga. Förhoppningsvis kommer den nya läroplanen att bidra till ökad skolnärvaro och goda studieresultat.
Sammanfattning
När läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) implementerades i våra svenska skolor riktades uppmärksamheten mot elevers förmågor och lärares bedömning av dessa. Betygssättningen tidigarelades från årskurs 8 till årskurs 6. De nationella proven blev mer omfattande än tidigare (svenska, engelska och matematik) och inkluderade även samhällsvetenskap och naturvetenskaplig ämnen. Proven skulle genomföras i årskurs 6 i stället för årskurs 5. När dessa genomfördes i samband med årets betyg, ökade elevernas känsla av provens betydelse för bedömning och betyg. Begreppet The Big 5 genomsyrade skola och utbildning med fokus på vissa kompetenser, exempelvis förmågan att analysera. Eleverna skulle utvecklas till kreativa, initiativtagande och självständiga individer med förmåga att lösa problem och samarbeta.
När skolan ställer krav på förmågor som många elever saknar, bland andra elever med kognitiva svårigheter, påverkas deras möjligheter att nå godkända betyg. En del elever kan inte genomföra vissa uppgifter som är bedömningsrelaterade; när de inte förmår visa sina kunskaper eller misslyckas gång på gång påverkas deras psykosociala mående (Lindblad m.fl., 2018). Undervisningen behöver vara varierad och möta elevernas olika förutsättningar och behov av stöd. Det ställer höga krav på lärare att göra undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull (Hjort & Furenhed, 2016), något som utbildningsreformatorn Klafki (1995) menade sker genom att läraren återkommande reflekterar över och utvärderar sin undervisning i en didaktisk analys.
Hösten 2022 kom en ny läroplan, Lgr22 (Skolverket, 2022). Förhoppningen är att den ska ge förutsättningar för en mer varierad undervisning och en minskad administrativ börda för lärarna, med utrymme
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
3
40 | Kapitel
för fler bedömningsrelaterade situationer. Kunskapskraven har tonats ner och faktakunskaper har fått större betydelse, framför allt i de lägre
årskurserna. Det ska bli spännande att se om den nya läroplanen kan ge bättre förutsättningar för de elever som har det svårt i skolan i dag.
Svensk skola i förändring | 41
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR
Annica Jäverby är specialpedagog och forskar om skolfrånvaro. Hon har tidigare arbetat som lärare och ingår i dag i ett tvärprofessionellt närvaroteam i Härryda kommun.
SKOLFRÅNVARO
Tidiga insatser och åtgärder
Problematisk skolfrånvaro är numera så vanligt att nästan alla känner någon som inte klarar av att gå till skolan. Skolor, kommuner, politiker och andra som berörs av elevers frånvaro frågar sig därför: hur kunde det bli så här och vad kan vi göra åt det?
Skolfrånvaro – tidiga insatser och åtgärder ger konkreta råd i det närvarofrämjande arbetet. Vad säger forskningen? Boken inleds med att ge en övergripande bild av aktuell forskning och ger exempel på andra länders åtgärder, vilka vi kan dra lärdom av i närvaroarbetet. Vidare beskrivs främjande insatser, exempelvis ett systematiskt närvaroarbete, ökad kunskap och närvarostatistik för att identifiera skolors utvecklingsområden. Boken ger också exempel på åtgärder vid problematisk skolfrånvaro som en tydlig plan för hur eleven ska komma i kapp, en checklista och ett fokus på de olika ämnena.
Skolfrånvaro – tidiga insatser och åtgärder vänder sig till rektorer, lärare, personal inom elevhälsan och övrig skolpersonal som möter elevgruppen.
Art.nr 45223
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 104 | Kapitel 8
studentlitteratur.se