INNEHÅLL
Introduktion 13
Målgrupp 14
Disposition 15
01 / Vad är närvaroproblem och varför går inte alla elever i skolan? 19
Begrepp och definitioner 19
Skolk 21
Skolvägran 21
Föräldrastödd frånvaro 22
Skolexkludering 24
Andra begrepp 25
Förekomst 25
Närvaroproblem i Sverige 27
Närvaroproblem i andra länder 28
Riskfaktorer 29
Skola 29
Individ 32
Familj och föräldrar 33
Fritid och kamrater 34
Skyddsfaktorer 35
Risker med frånvaro 37
Frånvaro en risk för fortsatt frånvaro 38
Skolresultat och utbildning 39
Försämrade framtidsutsikter 39
Psykisk ohälsa 40
Social isolering 40
Antisocialt beteende 40
Påverkan på familjen 41
Slutord 41
02 / Grunderna för närvaroarbete 43
Utgångspunkter för närvaroarbete 43
Tidiga insatser 44
Samordnat stöd och insatser 46
Styrkebaserat arbete och helhetssyn på barn 49
Slutord 52
03 / Förebyggande socialt arbete 55
Uppmärksamma risktecken 56
Förmedla vikten av närvaro 58
Att nå fram med stöd och hjälp 59
Rådgivning 60
Föräldrautbildning 60
De små barnen 62
Uppmärksamma barn med specifika risker 64
Barn med antisocialt beteende 65
Unga omsorgsgivare 66
Placerade barn 70
Barn i skyddat boende 74
Hedersrelaterade skäl till frånvaro 75
Förebyggande strukturerad samverkan 76
Familjeklass 78
Skolfrånvaro som indikator på andra problem 80
Slutord 81
04 / Utredning före insats 83
Moment i utredning 85
Moment 1: Information om utredningen 86
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 6
Moment 2: Kartläggning 87
Informationskällor och metoder 87
Kartläggning med barnet 92
Kartläggning med föräldrar 94
Olika aspekter av närvaroproblem 96
Kartläggning med skolan 98
Moment 3: Analys 99
Utlösande och vidmakthållande faktorer 100
Faktorer som stödjer respektive utmanar
närvaro 101
Moment 4: Återgivning 103
Närvaroplan 104
Moment 5: Uppföljning 105
Slutord 106
05 / Insatser vid stora närvaroproblem 107
Utgångspunkter för insatser på röd nivå 108
Först ett liv, sedan behandling 111
Familjearbete 112
Att nå fram med hjälp 114
Tillgång till socialt nätverk 116
Att möta utmanande beteenden och
familjedynamik 116
Psykosociala insatser vid skolvägran 119
Aktivera handlingskraft för skolnärvaro 120
Enade föräldrar som handlingskraft 121
Syskon 122
Skolnärmande 123
Psykosociala insatser vid skolk 136
Hjälp för andra samtidiga problem 137
Skolbaserade insatser 137
Samarbete skola–samhälle 140
Partnerskap mellan skola och hem 142
Belöning och böter 143
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 7
Stöd från skolan 143
Stöd på fritiden 146
Organiserade fritidsaktiviteter 146
Kontaktperson 148
Tvärprofessionellt stöd i samverkan 149
Slutord 152
06 / Unga utanför studier och arbete 153
Vägen mot studieavbrott 154
Riskfaktorer och tidiga tecken 156
Skyddsfaktorer 158
Utgångspunkter och förhållningssätt 158
Ung, på väg att bli vuxen 159
Insatser med helhetsperspektiv 160
Tillgängligt stöd 161
Framgångsfaktorer 163
Stöd och insatser 167
Coach för vägledning och samordning 169
Skapa engagemang för utbildning 170
Studie- och yrkesvägledning 170
Överlämningar 172
Anpassning vid psykiska besvär och
funktionsnedsättning 173
Färdighetsträning 175
Stödja struktur och fritid 176
Förebygga stress 178
Involvera föräldrar och nätverket 181
Uppföljning viktig för framgång 182
Slutord – arbete på strategisk nivå 183
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 8
07 / Samhällets ansvar för barn och ungas
utbildning och framtid 187
Skolfrånvaro – ett lömskt problem 188
Frånvarodata – en väg till lösning 188
Forskning för ökad skolnärvaro 190
Uppföljning för kunskap och vägledning 191
Socialpolitik som stärker skolnärvaro 192
Samverkan för ökad skolnärvaro 194
Vuxna som finns kvar för barn och unga 196
Uppmärksamhet på osynliga barn 197
Lärdomar från covid-19-pandemin 199
Slutord 200
Litteraturförteckning 201
Register 217
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NNEH å LL 9
INTRODUKTION
Elever som är borta mycket från skolan är ett uppmärksammat och växande problem i samhället. Problemet berör olika verksamhetsområden och yrkeskategorier. På allt fler håll arbetar personal från skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård tillsammans för att möta problemet med skolfrånvaro. Inte sällan är socialtjänsten väl representerad och drivande. Många av de barn socialtjänsten möter blir aktuella för andra problem än skolfrånvaro. Dessa barn har dock även specifika risker för frånvaro som det är bra att vara uppmärksam på. Det gäller exempelvis barn som utsätts för allvarlig försummelse och barn som är hemma från skolan för att ta hand om föräldrar med missbruk och psykisk eller fysisk sjukdom. Barn som placeras i samhällets vård byter skola i större utsträckning än barn som inte är placerade och skolbytena innebär en risk för att vara borta från skolan. Likaså utgör den form av skolfrånvaro som kallas skolk en risk för att utveckla en kriminell livsstil och att inte fullgöra skolgången. Det finns även familjer som på grund av omfattande skolfrånvaro får kontakt med socialtjänsten men som i övrigt inte uppvisar typiska sociala problem. Dessa familjer har vanligtvis inte varit aktuella för sociala insatser tidigare. Problem med skolfrånvaro kan med andra ord drabba alla barn och familjer.
När man möter barn med omfattande skolfrånvaro och deras föräldrar är det lätt att känna maktlöshet, frustration och ibland rädsla för att göra fel. Det är en naturlig reaktion när man inte har fått tillräcklig och nödvändig kunskap om ett problem för att lösa uppgiften. För att motverka denna osäkerhet behövs grund läggande kunskaper om riskfaktorer och om stöd och behandling. Den här boken vill ge dig som är verksam inom socialt arbete trygghet och
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 13
säkerhet i din roll när du möter skolfrånvaro. Det före kommer att socialtjänst, barnpsykiatri och andra aktörer utanför skolan betraktar skolfrånvaro som ett renodlat skolproblem. Tvärtom är skolfrånvaro ett samhällsproblem som kräver insatser från många olika verksamheter. Socialarbetarens perspektiv kan på ett centralt sätt bidra till det pedagogiska, psykologiska och medicinska perspektivet vid skolfrånvaro. En socialarbetare har kompetens som lämpar sig för att hålla ihop och samordna insatser, likt en bläckfisk med många armar. Genom att ta en samordnade roll avlastas föräldrar i att vara sambandscentral.
Det saknas en bok på svenska om socialt arbete med skolfrånvaro. Det finns många skäl till att en sådan behövs, bland annat följande:
Ǵ Skolfrånvaro innebär en risk för bland annat psykisk ohälsa, ofullständig skolgång och framtida arbetslöshet.
Ǵ Skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård har generellt för liten kunskap om skolfrånvaro och om studieavbrott.
Ǵ Det behövs ökad kunskap om skolfrånvaro och studieavbrott för att i samverkan arbeta för stärkt skolnärvaro.
Ǵ I samhällsdebatten fokuseras ofta på elever med långvarig och omfattande frånvaro, men det behövs också uppmärksamhet på vad som kan göras tidigt innan stora problem har utvecklats.
Ǵ Förväntningarna är ofta stora på socialtjänsten att lösa det ingen annan har lyckats lösa. Man är så att säga ”sista linjen”.
Målgrupp
Den här boken kan läsas av alla som i sitt yrke vill få ökad förståelse och kunskap om skolfrånvaro samt vägledning i hur man kan stärka närvaro och förebygga studieavbrott. Den vänder sig till personal som arbetar inom socialt arbete eller social omsorg (LSS). Du som läsare kan vara verksam på operativ nivå som socialsekreterare, socialpedagog, familjepedagog, familjebehandlare, fältsekreterare
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NTRODU k TION 14
eller skolkurator. Du kan även arbeta på strategisk nivå som chef eller utvecklingsledare. Eller så ingår du i samverkan på något sätt, kanske på en familjecentral eller i ett team som särskilt arbetar med skolfrånvaro. Boken riktar sig även till dig som arbetar med ungdomar 15–20 år som är i risk för att avbryta gymnasiestudierna eller som har gjort det. Du kan arbeta med placerade barn eller inom socialtjänstens myndighetsutövning eller öppenvård. Du kan förstås ha en utbildning inom en annan disciplin än socialt arbete och arbeta i en verksamhet som ger stöd eller behandling. Du kan vara behandlare eller psykoterapeut. Boken riktar sig även till dig som studerar till socionom eller socialpedagog, går psykoterapiutbildning eller läser enstaka kurser med inriktning mot socialt arbete. Boken hjälper dig i följande situationer:
Ǵ vid rådgivning till föräldrar eller skolpersonal
Ǵ när du gör biståndsbedömningar eller på annat sätt utreder barns och föräldrars stödbehov
Ǵ när du ger stöd eller behandling
Ǵ om du dagligen möter barn i skolmiljö och ska hjälpa dem att våga – och kunna – komma till och vara i skolan
Ǵ om du arbetar med att hjälpa unga vuxna att komma tillbaka i gymnasiestudier eller i arbete
Ǵ i samverkan mellan socialtjänst, skola samt hälso- och sjukvård gällande barn med oroande skolfrånvaro.
Disposition
Boken fokuserar på uppgifter inom socialt arbete som primärt bedrivs utanför skolan. Den tar alltså inte upp de ofta nödvändiga insatser som behöver ske i skolan och lärmiljön för att stärka barnets närvaro. I boken används benämningen barn för både barn och ungdomar i syfte att förenkla läsningen, utom i kapitel 7 som endast handlar om ungdomar. Benämningen förälder/föräldrar syftar på den eller de vuxna som tar hand om barnet. Det kan vara
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NTRODU k TION 15
biologisk förälder, familjehemsförälder, bonusförälder eller annan vuxen med ansvar för barnet. Benämningen vårdnadshavare används endast när det relaterar till lagstiftning.
Det första kapitlet går igenom begrepp och förekomst. I boken används begreppet ”närvaroproblem”, vilket motsvarar det övergripande begreppet school attendance problems som alltmer används i den internationella litteraturen. Skälet till att använda just det här begreppet är att det är neutralt och inte pekar ut barnet som problembärare. Kapitlet beskriver riskfaktorer kopplade till närvaroproblem och utgör därför en bas för att förstå senare kapitel om förebyggande och åtgärdande insatser. Här beskrivs även konsekvenser av när varoproblem, vilka är betydelsefulla att känna till för att förstå vikten av socialt arbete.
Det andra kapitlet tar upp centrala principer och modeller i arbetet med närvaroproblem, som att ha ett helhetsperspektiv på stöd och insatser för närvaroproblem samt att ge insatser tidigt och samordnat. Ju längre problematiken har fått pågå, desto svårare är det att nå fram med hjälp och få önskad effekt av in satserna. Boken tar upp en modell som rekommenderas vid närvaroproblem och som syftar till att organisera insatser på förebyggande och åtgärdande nivå.
I bokens tredje kapitel kommer vi in på förebyggande socialt arbete som rådgivning till föräldrar och skola, insatser till familjer inom ramen för till exempel familjecentral och förskola samt förebyggande stöd till äldre barn och ungdomar med risk för närvaroproblem. I arbetet med att vända frånvaro till närvaro krävs oftast samverkan mellan olika aktörer, och socialarbetare har central kompetens för att vara en brygga mellan dessa aktörer. Samverkan tas upp i det tredje kapitlet, men även i senare kapitel.
En viktig del i allt arbete med närvaroproblem är att insatserna grundas på en utredning eller bedömning av hur problemen hänger ihop och kan förstås. Det fjärde kapitlet tar upp vad som är viktigt att tänka på när man utreder närvaroproblem. Här finns exempel på frågor att ställa till barnet och de vuxna runt barnet. Frågorna utgår
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NTRODU k TION 16
bland annat från vetenskapligt beprövade instrument. Vilka insatser som bör erbjudas ska styras av orsakerna till frånvaron. Detta kan låta självklart men tyvärr ser det sällan ut så i praktiken. Det femte kapitlet handlar om insatser vid olika typer av närvaroproblem. Barn som inte är i skolan är i andra miljöer. Av det följer att insatser måste riktas till olika system som hem och skola och interaktioner mellan dem. Närvaroproblem påverkar ofta hela familjesystemet och föräldrar kan behöva stöd i sin föräldrafunktion. Kapitlet tar upp hur man kan arbeta med skolnärmande och olika sätt att arbeta med skolk. Avslutningsvis beskrivs tvärprofessionellt arbete.
I det sjätte kapitlet beskrivs arbete med gruppen ungdomar 15–20 år som är i risk för att avbryta gymnasiestudierna i förtid eller som redan har gjort det. Elever som faller ur gymnasiet har ofta haft oroande skolfrånvaro redan under grundskolan. De kan bli aktuella vid flera förvaltningar och verksamheter som kommunalt aktivitetsansvar (KAA), arbetsförmedling och vuxenpsykiatri. De möts ofta med individinriktade insatser men behöver också stöd av omgivande samhällsaktörer och av familj eller andra i det privata nätverket.
Det avslutande, sjunde, kapitlet tar upp vad som krävs på ledningsnivå och på politisk nivå för att tackla utmaningarna med att så många barn är borta från skolan och missar sin utbildning. Här ges förslag på outnyttjade möjligheter som att använda närvarodata, följa upp insatser och stimulera till forskning på området. Om vi ska lyckas ge alla barn en chans att fullfölja sin utbildning krävs att de olika delarna i samhällsbygget ser detta som ett gemensamt ansvar och att även de osynliga barnen uppmärksammas.
Skolfrånvaro är alltid ett symtom på andra problem. Vuxna har ett stort ansvar för närvaroproblem och genom att ha kunskap om riskfaktorer och tidiga tecken på närvaroproblem har de möjlighet att upptäcka och hjälpa de barn och unga som är drabbade. Den här boken ger dig chansen att hjälpa barn och unga att få tillgång till skyddande skolgång och att få hjälp med andra problem som döljer
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NTRODU k TION 17
sig bakom frånvaron. Boken syftar till att göra skillnad tidigt och sent i utvecklingen av närvaroproblem. Därför tar den upp både förebyggande och åtgärdande insatser.
Det här är en bok om barn och unga, 0–20 år. Det är en bok om att knyta ihop barns liv till en helhet. Skolfrånvaro uppstår och kvarstår när samhället brister i att möta barns behov. Stödet behöver sys ihop så att väven blir stark och håller över tid. I stället för att hjälpen ges fragmenterat behövs en helhet av stöd till barn, föräldrar och familj där varje del får kraft av varandra.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR I NTRODU k TION 18
Förebyggande socialt arbete
Närvaroproblem kan förebyggas genom insatser både i och utanför skolan. I det här kapitlet ges en översikt av sociala insatser på pyramidens gula nivå. Det sociala förebyggande arbetet kan riktas både till föräldrar och till barn och ungdomar. Exempel ges på insatser inom olika verksamheter och i samverkan mellan bland annat skola och socialtjänst.
Det förebyggande sociala arbetet utgör generellt en mycket liten del av socialtjänstens verksamhet (SOU 2018:32), men det har en viktig roll att fylla för att förebygga närvaroproblem och dess konsekvenser. Ett barn med 10–20 procents frånvaro löper risk för andra psykosociala problem, att inte klara skolgången och att utveckla omfattande frånvaro. Det är avsevärt mycket lättare att hjälpa en familj, föräldrar, barn och ungdomar när insatser ges tidigt jämfört med när barnet har utvecklat stor frånvaro. Det här kapitlet handlar om insatser på gul nivå (se figur 3.1), det vill säga när det finns riskfaktorer för närvaroproblem, tidiga risktecken eller begynnande närvaroproblem. Förebyggande stöd på gul nivå till föräldrar kan till exempel bestå av tidiga insatser innan skolåldern, liksom rådgivning och föräldrautbildning. Samtidigt ska det sägas att flera av insatserna på gul nivå även kan vara aktuella på röd, åtgärdande nivå.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 55 03
Förebyggande stöd till äldre barn och ungdomar kan vara att uppmärksamma skolk och antisociala beteenden men också att avlasta unga omsorgsgivare från att behöva ta ansvar för föräldrauppgifter.
I detta kapitel beskrivs även insatser för att förebygga närvaroproblem hos barn och unga i samhällets vård. Det kan tyckas att insatser för placerade barn och ungdomar hör hemma på röd i stället för gul nivå, men nivåerna i pyramiden utgår från hur omfattande närvaroproblemen är och inte utifrån den sociala problematikens allvarlighetsgrad.
Uppmärksamma risktecken
En förebyggande insats är att uppmärksamma risktecken innan närvaroproblem har utvecklats. Vid en frånvaro på 10–20 procent är sannolikheten stor att utveckla mer frånvaro och andra problem. Det är därför angeläget att skolan, socialtjänsten och andra verksamheter ser frånvaro som en risk vid den nivån.
För att upptäcka risktecken behöver man ha kunskap om dem.
Exemplen i rutan kan vara tidiga tecken på att barnet är i risk för att utveckla närvaroproblem, men det betyder inte att det med nödvändighet sker.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 56
Förebyggande Åtgärdande
Främjande
FIGUR 3.1 Modell för insatser på olika nivåer vid närvaroproblem. Här med fokus på gul nivå (Efter Kearney & Graczyk, 2014 samt Børn och unge, Aarhus kommune, u.å.).
TIDIGA RISKTECKEN PÅ SKOLK
Ǵ Går inte på vissa lektioner
Ǵ Kommer sent till lektioner
Ǵ Antisocialt beteende
Ǵ Försämrade skolresultat
Ǵ Trivs inte i skolan
TIDIGA RISKTECKEN PÅ SKOLVÄGRAN
Ǵ Oro inför uppgifter i skolan, som prov och redovisningar
Ǵ Oro inför och svårigheter med att äta i skolmatsalen, vara med på idrottslektioner, förflyttningar till andra skollokaler för till exempel språkundervisning
Ǵ Separationssvårigheter, vill kontakta föräldrarna ofta under skoldagen
Ǵ Känner sig ensam i skolan
Ǵ Återkommande sjukfrånvaro
Ǵ Vill ofta gå ifrån lektioner, går hem innan skoldagens slut
Ǵ Klagar över magont och/eller huvudvärk, går ofta till skolsköterskan
Ǵ Ångestfylld eller ledsen på söndagar inför skolveckan
Ǵ Konflikter inför att gå i väg till skolan
Ǵ Kommer sent till lektioner
TIDIGA RISKTECKEN PÅ FÖRÄLDRASTÖDD FRÅNVARO
Ǵ Är borta vissa lektioner eller dagar eller kommer sent
Ǵ Är disträ under lektionerna
Ǵ Har inte gjort läxor och/eller har inte med skolmaterial som läxböcker eller idrottskläder till skolan
Ǵ Eventuella syskon har frånvaro samma dagar utan att någon av eleverna är sjukanmälda
Ǵ Verkar nedstämd
Ǵ Vill inte gå hem från skolan
Ǵ Återkommande sjukanmäld frånvaro
Ǵ Bristande kommunikation mellan föräldrar och skola
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 57
När vuxna noterar tecken på begynnande närvaroproblem kan det vara bra att ta upp det med barnet eller eleven. Genom att prata med barnet kan det känna sig mindre ensamt om problemet och förstå att det finns hjälp och lösningar. Det är bra att välja en tidpunkt för samtalet så att det kan ske så ostört som möjligt. Barn kan inte alltid förklara, eller vet inte själva varför de inte vill gå till skolan. Det kan vara bra att ställa konkreta frågor men samtidigt inte påverka barnet att lämna en viss förklaring.
Föräldrar och skolan kan behöva prata med varandra om de risktecken som de har lagt märke till. Har man sett samma sak eller andra risker? Vad kan skolan och föräldrarna göra tillsammans för att ”mota Olle i grind” och förhindra att närvaroproblem utvecklas?
Förmedla vikten av närvaro
Forskning visar att skolnärvaro kan stärkas genom att hjälpa föräldrar att förstå de eventuella konsekvenserna av skolfrånvaro (Rogers & Feller, 2018). En central förebyggande insats är att förmedla hur viktigt det är med skolnärvaro. Det kan man bland annat göra genom att olika verksamheter i samhället informerar om och diskuterar konsekvenser av frånvaro. När man i Vänersborgs kommun tog krafttag för att stärka skolnärvaron gjorde man bland annat så att alla verksamheter som mötte en familj – polis, barn- och ungdomspsykiatri samt socialtjänst – frågade om barnets närvaro i skolan (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Genom att som exempelvis socialsekreterare fråga om barnets skolnärvaro visar man för familjen att skolan är ett skydd mot en ogynnsam psykosocial utveckling samtidigt som man kan identifiera problem bakom frånvaron. Ett annat sätt att visa vikten av skolnärvaro är att i väntrum ha affischer eller filmer som tar upp vikten av skolnärvaro och var man kan få hjälp. Vårdnadshavare behöver känna till vilka rättigheter och skyldigheter som finns för barnets skolgång och därför är det angeläget att berörda myndigheter och verksamheter tillhandahåller information på olika språk.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 58
En annan förebyggande insats är att ge föräldrar och barn
erkännande för skolnärvaro. Genom att uppmärksamma barnets närvaro och föräldrars ansträngning för att hjälpa barnet till närvaro visar man stöd och förmedlar hur viktig skolnärvaron är. Samtidigt ska man fråga om hinder för närvaro så att barnet känner sig lyssnad på och kan få hjälp.
Slutligen är det en förebyggande insats att aktörer utanför skolan inte bara kritiserar skolan utan även lyfter fram skolans förtjänster.
Omvänt behöver skolan prata väl om socialtjänst, barnpsykiatri och andra verksamheter. Det handlar om att bygga tillit till det samhällsstöd som familjer behöver. De problem som finns inom och mellan verksamheter ska lösas mellan aktörerna utan att familjer dras in i detta.
Att nå fram med stöd och hjälp
Ibland utgår verksamheter från att den hjälp som finns i samhället är allmänt känd. Tvärtom är det många gånger inte känt för barn, unga och föräldrar var de kan få hjälp från samhället och det är inte ens säkert att berörd personal känner till varandras verksamheter och utbud av tjänster. Därför behövs uppdaterad och lättillgänglig information om var man kan få hjälp, vilken hjälp som finns att få och hur man söker den.
För att nå fram till föräldrar är det angeläget att information och rådgivning sker på ett sätt som underlättar att ta den till sig. Informationen ska vara utformad så att den har goda möjligheter att nå fram även till föräldrar och familjer med lågt skolengagemang. Det kan krävas kulturkompetens för att säkerställa en fungerande kommunikation med de här familjerna. Verksamheter behöver ta reda på om de tekniska lösningarna som e-post, sms och att logga in på webbplatser används av föräldrarna. Även utformningen av informationen eller kommunikationen är viktig så att föräldrar förstår vad som förväntas av dem och hur viktiga de är för barnets skolgång eller för barnets närvaro i förskolan.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 59
Rådgivning
Rådgivning kan vara en specifik uppgift för en mottagning, till exempel inom ramen för socialtjänstens Råd och Service (SOU 2016:94). Ett exempel är mottagningen ”Familj- och skolservice” i Upplands Väsby.1 Mottagningen erbjuder rådgivning till föräldrar med barn i åldrarna 0–18 år och stöd till kommunens förskolor och grundskolor samt hjälp till samarbete mellan förskola eller skola och familj. Verksamheten har inte som uppdrag att arbeta specifikt med närvaroproblem men det är en frågeställning som är vanlig. Ett annat exempel är Borås Stad som har socialrådgivare som arbetar inom familjecentraler och ger rådgivning till personal och föräldrar på öppna förskolor. De har även socialrådgivare som arbetar med föräldrar till skolbarn, på fritidsgårdar och som fungerar som ”föräldracoacher”. Flera andra kommuner använder sig av serviceinsatser vid skolfrånvaro för familjer inom ramen för upp till fem besök.
Det kan kännas svårt för föräldrar att be sitt privata nätverk om hjälp. En del känner sig misslyckade och är rädda för att bli ifrågasatta. Föräldrar kan vara hjälpta av att få diskutera med en behandlare eller någon annan person om vem de skulle kunna vända sig till och för att få råd om hur de kan ta sig över hinder för att be om hjälp. Det finns en skrift med råd och stöd till föräldrar vid problematisk skolfrånvaro. Skriften har översatts från ett australiskt material (www.goteborg.se/foraldrastod).
Föräldrautbildning
En typ av stöd som har prövats i olika verksamheter är föräldragrupper eller utbildning för utmaningar i föräldraskapet. Föräldrautbildningar kan erbjudas i förebyggande verksamheter men även som åtgärdande insats på röd nivå i pyramiden. Med föräldrautbildning avses här både manualbaserade program och föreläsningar.
1 Upplands Väsby kommun: www.upplandsvasby.se/omsorg-och-hjalp/ familj-barn-och-ungdom/foraldraskapsstod/individuellt-foraldraskapsstod.html.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 60
I båda fallen är syftet att ge föräldrar kunskap och erfarenhetsutbyte som stöd i föräldraskapet.
Det finns i dagsläget inte något program som är särskilt utformat för närvaroproblem. I samtal med olika kommuner har det visat sig att några olika generella program har använts för stöd vid närvaroproblem, såsom KOMET, ABC och Vägledande samspel. Förvaltningen för omsorg och stöd i Kalmar kommun erbjuder föräldrakursen
”Bekräftande samspel” till föräldrar med barn i åldrarna 0–17 år som har problematisk skolfrånvaro. Kursen utgår från en bok med samma namn som dock inte har specifikt fokus på närvaroproblem (Forsström, 2019).
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd beskriver på sin webbplats olika former av föräldraskapsstöd, inklusive de ovan nämnda.2
Framför allt kan det vara värdefullt att erbjuda stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter. Ett exempel är ett program som ges till föräldrar med adhd med barn i åldrarna 3–11 år. Programmet Improving parenting skills adult ADHD (IPSA) syftar till att utveckla fungerande strategier i föräldraskapet för att minska hemmakaos. Det ges i form av gruppträffar och individuella träffar med arbetsterapeut.3
Det finns verksamheter som har arbetat specifikt med skolnärvaro och inom ramen för det arbetet erbjudit föreläsningar till föräldrar. Ett sådant exempel är ett projekt i Göteborgs stad där föräldrar erbjöds föreläsningar och workshoppar (SkolPrev, 2022). Dessa tog upp ämnen som att hantera barns oro inför att gå till skolan, omfattande skolfrånvaro, npf, lågaffektivt bemötande och strukturstöd. Totalt tog över 150 föräldrar del av föreläsningarna. Utvärderingen, som besvarades av ungefär hälften av föräldrarna, visade mycket positiva svar. Ett förslag som fördes fram var att skolpersonal skulle ha mer kunskap i de ämnen som föreläsningarna berörde. Detta kan indikera att denna typ av utbildning borde ges till föräldrar och skolpersonal tillsammans.
2 https://mfof.se/foraldraskapsstod/program-och-metoder-for-foraldraskapsstod---soksida.html#query/*.
3 www.ipsaadhd.se.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 61
Skolverket har tagit fram ett material för att utveckla arbetet med samverkan mellan skola och vårdnadshavare. Många av de frågor och dilemman som tas upp är aktuella även i andra verksamheter än förskola, skola och fritidshem. Materialet tar bland annat upp kulturkrockar, som ju inte bara finns i skolan (Skolverket, u.å.a).
De små barnen
Skolfrånvaro är vanligast bland de yngsta och de äldsta eleverna, alltså de som går i förskoleklass och i högstadiet (Balfanz & Byrnes, 2012). Problematisk frånvaro förekommer även i förskolan. Dels i form av att komma sent, dels i form av att inte komma alls på den tid man har beviljad. Närvaroproblem i förskolan är en risk för frånvaro i skolan (Ansari & Purtell, 2018). Barn med mycket frånvaro i förskolan (från 3 till 4 års ålder) har också sämre skolprestationer än barn med god närvaro (Connolly & Olson, 2012). Frånvaro från förskolan är alltså en viktig riskfaktor som i sig inbjuder och ger möjlighet till tidiga insatser. Ett annat problem är förstås att barn inte skrivs in i förskolan över huvud taget eller att barn inte får så mycket tid beviljad som de skulle behöva för sin utveckling. Men de problemen är inte föremål för den här boken.
Barn lever i och är beroende av sin närmaste omgivning, som bland annat består av föräldrarna. De barn som behöver förskolan mest kan vara de som är borta mest och som framför allt har en oregelbunden närvaro. Det kan vara barn till arbetslösa föräldrar, föräldrar med egna svårigheter och föräldrar från en annan kultur än den svenska och med annan inställning till förskolans betydelse. Barn i förskolan är mer utlämnade till sina föräldrar för att komma till förskolan jämfört med barn som går i skolan. Eftersom det inte finns ”förskoleplikt” kan föräldrar uppleva att frånvaron är oproblematisk och att närvaron inte har betydelse. Barn vars föräldrar tror att närvaro har betydelse, har högre närvaro. Det låter ju självklart, men är inte givet, att alla föräldrar tror att närvaro har betydelse. Följande kan vara tecken att uppmärksamma i förskolan:
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 62
Ǵ Barnet har ett mönster av frånvaro, som att ofta komma sent.
Ǵ Barnet har frånvaro efter helger och lov.
Ǵ Barnet har frånvaro i andra sammanhang, som att utebli från tandläkarbesök eller tid på BVC.
Ǵ Familjen har brist på rutiner, vilket kan ta sig uttryck i att ofta hänvisa sen ankomst till sovmorgon.
Ǵ Barnet får vara hemma när förälder eller syskon också är hemma på grund av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller arbete hemifrån.
Ǵ Barnet får vara hemma när det är dåligt väder eller liknande.
Ǵ Barnet känner sig inte trygg i förskolan.
Det är inte så vanligt att socialarbetare är anställda inom förskolan. En form av stöd till föräldrar som involverar socialt arbete, är familjecentral och öppen förskola. I Dals Eds kommun har man använt en funktion i form av en ”insatskoordinator” som är anställd av skolan och socialtjänsten. Koordinatorn har varit anställd för att arbeta med närvaro i förskola, grundskola och gymnasium. Koordinatorn kan ge stöd till en förälder som har svårt att skiljas från barnet vid lämning på förskolan och kan vara ett stöd vid övergång till förskoleklass. Varje månad har man möten mellan förskola och socialtjänst där man bland annat tar upp hur det ser ut med frånvaro hos barn i förskolan (Uppdrag psykisk hälsa och Ifous, 2021).
Familjecentraler och öppen förskola är alltså viktiga aktörer för att tidigt förebygga frånvaro genom stöd till föräldrar.
Utöver rent handgripligt stöd att ta sig till förskolan eller skolan kan socialtjänstens stöd även bestå i att ge kunskap till föräldrar och personal om risker med närvaroproblem. Följande punkter är exempel på uppgifter för att stärka närvaro i förskolan:
Ǵ Prata med föräldrar om vikten av närvaro.
Ǵ Ring till föräldrar när de inte meddelar frånvaron.
Ǵ Prata med föräldrar om att söka stöd i samhället.
Ǵ Informera om behov av stöd vid överlämning till förskoleklass.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 63
EXEMPEL PÅ INFORMATIONSMATERIAL FÖR FÖRÄLDRAR
Regelbunden närvaro i förskolan har en positiv effekt på barns utveckling och lärande på kort och lång sikt. Förskolan ger bland annat social träning, språkträning och träning i socialt samspel med andra barn och med vuxna. Barn som går i förskolan har bättre fysisk och psykisk hälsa samt mindre sociala och beteendemässiga problem än de som inte går i förskola. Förskolan är en skyddsfaktor som bidrar till högre utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst i framtiden. Därför är tiden i förskolan en viktig grund för ditt barns framtid.
Barn mår bra av struktur i vardagen. Att komma i tid till förskolan och att komma varje dag enligt sitt schema är därför också viktigt. Barn mår bra av goda relationer med andra och det kan barnet få genom att vara regelbundet på förskolan. Därför är det angeläget att inte missa många dagar och att prioritera den värdefulla tiden i förskolan.
När ett barn ofta kommer sent till förskolan eller inte kommer alls blir det sammanslaget mycket tid som barnet missar. Lite frånvaro kan lätt bli mycket frånvaro. Om barnet är borta ofta kan det göra det svårare att komma i väg till förskolan. Forskning visar att barn som missar viktig tid i förskolan också har en ökad risk för riskfylld frånvaro i skolan. Det finns ett samband mellan frånvaro i förskolan och sämre kunskapsutveckling i skolan.
Uppmärksamma barn med specifika risker
Inom socialt arbete finns barn med specifika risker för frånvaro.
Förebyggande arbete riktat mot dessa barn och de specifika riskerna tas upp nedan. Det här stycket är disponerat utifrån några olika riskgrupper inom socialt arbete, nämligen följande:
Ǵ barn med antisocialt beteende
Ǵ unga omsorgsgivare
Ǵ placerade barn
Ǵ barn i skyddat boende
Ǵ barn med hedersrelaterad skolfrånvaro.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 64
b arn med antisocialt beteende
Skolk kan vara en del i ett antisocialt beteende och omvänt är antisocialt beteende en risk för skolk. Att förebygga skolk handlar både om insatser i skolan och insatser till barn och föräldrar. Skola och andra samhällsaktörer behöver uppmärksamma och agera tidigt och tydligt på antisocialt beteende. Tidiga risktecken på antisocialt beteende som kan leda till skolk kan vara att den unge vänder på dygnet, använder droger, inte gör skolarbete eller är negativ till skolan. Ett tätt och konstruktivt samarbete mellan skola, hem och andra samhällsaktörer som socialtjänst och polis stärker skyddet för den unge så att en antisocial utveckling kan brytas.
När det gäller skolans insatser är det viktigt att agera när en elev upprepat uteblir från lektioner. Skolmiljön har betydelse för utveckling av skolk . Om en elev inte får pedagogiskt stöd, blir bemött på ett negativt sätt och inte känner sig hemma i skolan kan det leda till att eleven inte blir engagerad i skolarbetet och inte vill vara i skolan. Det är därför viktigt att eleven får och känner stöd från skolan. Skolans arbete med engagemang och skolanknytning beskrivs ofta i samband med att förebygga studieavbrott (se kapitel 6).
Bristande insyn från föräldrarna i barnets skolgång är en risk faktor för skolk (Teasley, 2004). Omvänt är det skyddande att föräldrar är engagerade i barnets skolgång, har insyn i skol arbetet och närvaron samt har en positiv inställning till skolgången. Därför behöver det finnas en god kontakt och ett bra samarbete mellan hem och skola för att hjälpas åt att förebygga eller bryta utvecklingen av skolk och eventuellt annat antisocialt beteende. Att erbjuda fritidsaktiviteter kan vara ett sätt att stoppa en antisocial utveckling. Likaså kan behandling för psykiatrisk problematik som adhd eller depression vara förebyggande. De insatser som kan vara förebyggande är de samma som nämns som insatser vid etablerade problem av skolk som beskrivs i kapitel 5.
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 65
Malin Gren Landell är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare. Hon forskar om skolfrånvaro samt handleder och föreläser. Hon har arbetat på nationell och lokal nivå med skola, socialtjänst och barnoch ungdomspsykiatri.
När barn och unga är borta från skolan
Socialt arbete med skolfrånvaro och studieavbrott
Skolfrånvaro är ett samhällsproblem som berör flera olika verksamheter. Många professionella som möter barn och familjer med omfattande skolfrånvaro känner maktlöshet, frustration och ibland rädsla för att göra fel. För att motverka denna osäkerhet behövs kunskap om riskfaktorer samt om förebyggande och åtgärdande psykosociala insatser som ger god hjälp till barn, unga och föräldrar.
När barn och unga är borta från skolan ger ökad förståelse för och kunskap om skolfrånvaro, liksom vägledning i hur man kan stärka närvaro. Boken kan användas som stöd vid rådgivning till föräldrar eller skolpersonal och vid utredning samt vid behandling hos och samverkan mellan socialtjänst, skola samt hälso- och sjukvård.
Boken vänder sig till personal som arbetar med barn, unga och familjer, till exempel socialsekreterare, socialpedagoger, familjebehandlare, skolkuratorer, arbetsledare och psykoterapeuter. Boken riktar sig även till studenter på socionom- och familjeterapiutbildningar eller på enstaka kurser med inriktning mot socialt arbete.
Art.nr 45154
©FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR 03 / F ÖRE by GGANDE SOCIALT AR b ETE 66
studentlitteratur.se
MALIN GREN LANDELL