9789144155319

Nyckelkompetenser i förskolan Tio demokratiska undervisningsexempel Maria Heimer Ann S. Pihlgren

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44807 ISBN 978-91-44-15531-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by BALTO print, Lithuania 2022

2E

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Emma Ganslandt

Innehåll

1 Varför ska du läsa boken? 9 Undervisningsuppdraget är demokratiskt 9 Bokens innehåll 11 Läs mer 14

2 Innan undervisningen tar sin början 17 Undervisa för förståelse 18 Planera baklänges 21 Tema eller projekt? 23 Läs mer 26

3 Tre små grisar bygger 29 Byggnation och hållfasthet 30 Berätta sagor 30 Förberedelser inför berättandet 31 Måndag: Vi upptäcker berättelsen 32 Tisdag: Vi funderar över det som händer 33 Onsdag: Vi upptäcker orden 34 Torsdag: Fördjupad förståelse 35 Fredag: Bygga boplatser 38 Tematiska projekt genom Great Books 38 Fler tematiska projekt 39 Läs med barnen 40 Läs mer själv 40

4 Hur klär jag på mig? 43 Arbetsgång för observationen 43 Lärandet sker över tid 44

Fler tematiska projekt 46 Läs med barnen 46 Läs mer själv 46

5 Hur blir en bok till? 49 Storylinemetoden 49 Inledning 50 Förlagshus 51 Personer på och kopplade till förlaget 52 Böcker 53 Författare och illustratör 56 Litterära genrer 61 En bok blir till 65 Bokrelease 67 Tematiska projekt genom storyline 67 Fler tematiska projekt 68 Läs med barnen 68 Läs mer själv 69

6 Vad samlar vi på? 73 Arbetsgång i det tematiska projektet 74 Samla 74 Upptäcka talsystemet 78 Sortera 81 Bygga ett museum 86 Leimars arbetsgång för projekt 90 Fler tematiska projekt 91 Läs med barnen 91 Läs mer själv 91

7 Hur låter en svart fläck? 95 Ledtrådar veckan innan temat påbörjas 95 Temastart 96 Tankekarta om vad barnen vill veta mer om 98 Aktiviteter 99 Slutproduktion 115 Børneskolen Bifrosts tematiska projekt 115 Fler tematiska projekt 116 Läs med barnen 116 Läs mer själv 116

4

Innehåll

8 Vilka faror omges vi av? 119 Arbetsgång i det tematiska projektet 120 Sagan om pannkakan 120 Vargen och de sju killingarna 124 Rödluvan 130 Skapa egen saga 139 Heathcoates arbetsgång för projekt 140 Fler tematiska projekt 141 Läs med barnen 141 Läs mer själv 141

9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek? 145 Gemensamt skapande av förskolebibliotek 146 Invigning av förskolebiblioteket 151 Fler tematiska projekt 151 Läs med barnen 151 Läs mer själv 151

10 Vart tar löven vägen? 155 Äventyrspedagogik 155 Separation 156 Möte eller upplevelse 159 Återkomst 164 Integrering 165 Äventyrspedagogik 167 Fler tematiska projekt 167 Läs med barnen 167 Läs mer själv 168

11 Vad krävs av en ansvarsfull medborgare? 173 Storylinemetoden 173 Inledning 175 Familjer och bostäder i samhället 178 Ett fiktivt samhälle och fiktiva familjer 180 Människors rättigheter och skyldigheter 181 Värdegrund 183 Respekt för vår miljö 185 Utställning och sammanfattning 188 Tematiska projekt genom storyline 189

Innehåll

5

Fler tematiska projekt 190 Läs med barnen 190 Läs mer själv 191

12 Vad gör en forskare? 195 Förskolans naturvetenskap 196 Projektet förbereds 197 Flyter eller sjunker 200 Löser, blandar, separerar 208 Fast, flytande eller gasform 215 Slutredovisning – sprida kunskapen 219 Problembaserat lärande som arbetsform 220 Fler tematiska projekt 220 Läs med barnen 221 Läs mer själv 221

13 Epilog 225 Bilaga A. Sagan om tre små grisar 227 Referenser 229 Referenser barnlitteratur 235

6

Innehåll

Kapitel 9

Hur skapar vi vårt förskole­ bibliotek?

Namn på det tematiska ämnesintegrerade projektet: Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

Syfte: Varför ska vi undervisa om det här?

När barnet får vara delaktigt i uppbyggnaden av en stimulerande läsmiljö skapas förutsättningar för läsintresse och för språkutveckling.

Mål: Vad ska resultatet av undervisningen vara?

EU:s framtidskompetenser: entreprenörskompetens samt läs- och skrivkunnighet Lpfö 18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan (s. 16) förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler (s. 13) förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar (s. 13).

Vad ska barnen förstå efteråt?

Vilka förmågor ska barnen utveckla?

Vilket kunnande ska barnen utveckla?

Vilka begrepp och ord ska barnen få med sig?

– Vad ett bibliotek är och vad det kan erbjuda – Hur samarbete och gemensamma regler bidrar till en stimule­ rande miljö

– Förmåga att ta ansvar – Förmåga att samarbeta – Förmåga att lyssna på andras uppfattningar – Förmåga att ta ansvar för gemensamma regler

– Litterära genrer

– Bibliotek – Miljö – Litteratur – Bokomslag, bokrygg – Regler

Utvärdering: Hur ser vi att undervisningen resulterat i lärande?

Kriterier: Vad ska utvärderas? Barnen:

Hur och när ska utvärderingen genomföras?

– observerar vad som kan finnas i en biblioteksmiljö – kan komma med förslag på vad de önskar till förskolans bibliotek, vad gäller både miljö och litteratur – kan lyssna på andras uppfattningar och uttrycka sina egna uppfattningar kring förskolebiblioteket.

– Utvärdering sker genom observation i början, mitten och slutet av projektet.

Aktivitetsplan Vilka aktiviteter planeras?

– Samtal om vad ett bibliotek är genomförs – Besök genomförs på ett folkbibliotek med utforskande av biblioteksmiljön – Barnen samtalar om foton och en tankekarta skapas – Barnen besöker ett folkbibliotek och utforskar litteratur, eventuellt också litteratur i kataloger – Material och litteratur köps in och samlas ihop och en samsyn om hur förskolebiblioteket ska användas skapas – Miljön i förskolebiblioteket byggs upp och litteraturen placeras – Gemensamma regler skapas – Förskolebiblioteket invigs Hur kan barnens idéer, tankar och hypoteser påverka innehållet?

Hur ska barnen samverka och sam- Vilka miljöer och material arbeta för att lära av varandra? stöttar lärandet?

– Genom att deras idéer och förslag – Genom gemensamma upplevelser påverkar utformningen av miljön och på biblioteket litteraturen i förskolebiblioteket – Genom tankekarta och samtal om – Genom att deras förslag påverkar de skapandet av förskolebiblioteket gemensamma reglerna i förskole­ biblioteket

– Folk- och förskolebibliotek – Lärplattor – Inlyssnande förskolepersonal – Kataloger med barnlitteratur

Figur 9.1 Planering av det tematiska, ämnesintegrerade projektet Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

Kapitel 9

Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

Det här tematiska projektet är inriktat mot skapandet av ett gemensamt förskolebibliotek, där barnens inflytande och delaktighet är i fokus. Genom att barnen är delaktiga i uppbyggnaden av förskolebiblioteket skapas ett intresse för och en nyfikenhet på såväl miljön som litteraturen i förskolebiblioteket.

Det finns ingen entydig definition av vad ett förskolebibliotek är. I Förskolebiblioteket flyttar in!: om att främja språkutveckling och att stimulera till läsning refererar Ulf Malmqvist (2019, s. 13) bland annat till hur Lunds kommun definierar förskolebibliotek: ”Biblioteket är ett rum, en hörna eller en del av förskolan som fylls med böcker och läslust. Det ska vara en levande miljö som utformas i symbios med förskolans läroplan.” Malmqvist (2019, s. 13) refererar också till Malmö stads definition (förskoleförvaltningens): ”Förskolebiblioteket är en del av verksamheten och avser en plats som är tillgänglig för barn, pedagoger och vårdnadshavare. Här finns en variation av litteratur som representerar mångfalden. Olika genrer och språk finns representerade.”

Oavsett var förskolebiblioteket får sin plats i förskolan, är det viktigt att skapa en miljö som väcker och stimulerar barns intresse för litteratur och för läsning och som ger förskolepersonalen möjlighet att fånga barnen i läsningen och samtalet om litteraturen. I förskolans läroplan, Lpfö 18, nämns inte begreppet förskolebibliotek direkt, men den läsfrämjande miljön som skapar förutsättningar för språkutveckling framhålls: ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” (Skolverket, 2018, s. 8).

145

Gemensamt skapande av förskolebibliotek Det här tematiska projektet tar sin början när ett rum eller en annan plats i förskolan valts ut till att bli ett förskolebibliotek. Projektet inleds med utforskandet av vad det är för miljö som förskolepersonal och barn tillsammans vill skapa och vad som ska ges utrymme i biblioteket. Detta görs genom ett eller flera besök på ett folkbibliotek i närområdet. Om det är långt till närmsta folkbibliotek, och det inte är möjligt med ett fysiskt besök, kan olika biblioteksmiljöer på internet utforskas eller en närliggande förskola med förskolebibliotek besökas.

Förskolepersonalen förbereder barnen för det kommande besöket på folkbiblioteket, genom att berätta att barnen kommer att vara delaktiga i skapandet av ett bibliotek på förskolan. Om bibliotek är ett nytt ord för barnen, skapas det inledningsvis en förståelse för vad ett bibliotek är. I samtalet kan förskolepersonalen då utgå från foton eller illustrationer på bibliotek. I slutet av kapitlet finns förslag på barnlitteratur där biblioteksmiljöer finns illustrerade. På nätet finns också många förslag på biblioteksmiljöer.

Förskolepersonalen berättar sedan för barnen att de på biblioteket ska få fotografera olika miljöer, för att få förslag på hur ett bibliotek kan se ut och vad som kan finnas i ett bibliotek.

Till biblioteksbesöket tar förskolepersonalen med sig lärplattor eller kameror. Under besöket utforskar barnen med stöd av personalen miljöerna på biblioteket och fotograferar det som de önskar ta med sig till arbetet med förskolans eget bibliotek. När tillräckligt med material till skapandet av det egna förskolebiblioteket samlats återvänder gruppen till förskolan.

Tankekarta om förskolebiblioteket På förskolan skrivs sedan bilderna från biblioteksbesöket ut och sätts upp på väggen, så att barnen ser bilderna tydligt, se figur 9.2. Utifrån bilderna samtalar man om frågor som:

• Vad såg ni på biblioteket som ni gärna vill ha i biblioteket på vår förskola?

• Såg ni något som ni inte skulle vilja ha här? Vad i så fall? Varför skulle ni inte vilja ha det i vårt bibliotek?

146

Kapitel 9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Besök på folkbibliotek – utforskande av miljöer

• Finns det något som ni skulle vilja ha i vårt bibliotek men som inte fanns på biblioteket där vi var? Berätta.

Barnens önskemål struktureras sedan i en tankekarta.

Besök på folkbibliotek – utforskande av litteratur

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Ytterligare ett besök görs tillsammans med barnen på folkbiblioteket. Den här gången är fokus att göra barnen delaktiga i urvalet av litteratur till det egna förskolebiblioteket. Även här tas lärplattor och/eller kameror med, och besöket dokumenteras med foton på olika böcker som barnen önskar till sitt bibliotek.

Figur 9.2 Foton på miljöer från Staffanstorps bibliotek. Foto: Maria Heimer.

Kapitel 9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

147

faktabok

poesi

textlös bok

pekbok/ småbarnsbilderbok/bilderbok

faction

ABCbilderbok

rim/ramsor folksagor/ konstsagor

Figur 9.3 Genrehjul med exempel på olika litterära genrer (Heimer, 2020, s. 29).

Besöket kan förberedas genom att barnen i högläsningen veckorna innan besöket får möta olika litterära genrer, se figur 9.3. Om barnen inte tidigare mött ljud- och e-böcker, kan även dessa introduceras för barnen.

Biblioteksbesöket kan också följas av att barnen får bläddra i broschyrer eller kataloger med barnlitteratur och klippa ut böcker som de skulle vilja ha i sitt bibliotek. Kulturrådet ger årligen, kostnadsfritt ut en katalog, Barn- och ungdomsbokskatalogen, som finns att beställa från Kulturrådets webbplats, se figur 9.4. Det går också att bläddra i katalogen digitalt. Fotona och urklippen sätts sedan upp vid tankekartan och fotona från det första biblioteksbesöket.

Inköp och hopsamling av material samt skapande av samsyn kring förskolebiblioteket Utifrån barnens och förskolepersonalens önskemål samlas det ihop material och görs inköp till förskolebibliotekets miljö. Innan något inköp av litteratur görs ses förskolans bestånd över, och förskolepersonalen diskuterar vilka böcker som ska finnas tillgängliga i biblioteket och vilka som ska finnas i förskolans andra miljöer. Med utgångspunkt från barnens och personalens önskemål samt vad som saknas bland den litteratur som flyttas till förskole­ biblioteket görs en inköpslista med utvalda titlar. Viktigt att tänka på i urvalet av litteratur är att det finns olika litterära genrer, litteratur på olika

148

Kapitel 9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

fabler

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Figur 9.4 Ur Barn- och ungdomsbokskatalogen (Kulturrådet, 2021).

nivåer och normkreativ litteratur, där barnen både kan känna igen sig och få ett fönster mot andra sätt att leva eller vara (Salmson, 2021).

Vad gäller litteraturen i förskolebiblioteket är det viktigt att all personal tillsammans med ledningen diskuterar hur förskolan ska förhålla sig till vårdnadshavare, personal eller andra som vill skänka böcker till biblioteket.

Gamla, gulnade och slitna böcker lockar inte till läsning, och den litteratur som väljs ut till förskolebiblioteket ska vara förenlig med förskolans läroplan. Att tacka ja till några som vill skänka men nej till andra bör undvikas, och för att inte hamna i den situationen är det viktigt att skapa en samsyn kring litteraturen i förskolebiblioteket. Något som också bör diskuteras är huruvida barn och deras familjer ska få låna med sig böcker hem från förskolebiblioteket eller om förskolan eventuellt även ska skapa ett hall-/ kapprumsbibliotek för utlån till hemmen. Det finns en risk med att låna ut litteratur från förskolebiblioteket till hemmen, då man inte vet om böckerna kommer att lämnas tillbaka. Ponera att en populär titel på förskolan försvinner, en titel som ofta används i undervisningen och inte längre går att köpa, eller att ett arbetslag har planerat att använda en titel men inte kan göra det för att titeln lånats ut.

Kapitel 9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

149

Förskolebiblioteket växer fram När materialet och litteraturen finns tillgängligt är barnen delaktiga i uppbyggnaden av miljön samt placeringen av litteraturen i förskolebiblioteket.

Värt att tänka på är att böcker som har omslaget utåt lockar mer till läsning än böcker med bokryggen utåt. Det är också viktigt att tänka på att det ska vara lätt att hitta i biblioteket, varför till exempel faktatexter kan stå tillsammans, precis som poetiska texter och ABC-böcker kan stå för sig. För att det ska vara lätt att placera böckerna på rätt plats och hitta i biblioteket kan man märka respektive bok med ett klistermärke, förslagsvis cirklar i olika färger, en färg för varje kategori, se figur 9.5.

För att förskolebiblioteket ska förbli en trivsam plats som inspirerar till läsning och språkutveckling är det viktigt att ha gemensamma regler för vad som gäller när både barn och vuxna använder förskolebiblioteket. Reglerna skapas i samarbete mellan barn och personal, och utgångspunkten för reglerna är att de ska vara positiva. Därmed bör ordet inte undvikas – jämför till exempel ”Böckerna använder vi till att titta i, läsa och samtala om” med ”Man får inte lov att bygga eller leka med böckerna”.

pekböcker

småbarnsbilderböcker

bilderböcker

textlösa böcker

poesi, ABC-bilderböcker och rim och ramsor

faction

faktaböcker

Figur 9.5 Märkning av böcker som gör det lättare att hitta i förskolebiblioteket.

150

Kapitel 9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Gemensamma regler

Invigning av förskolebiblioteket Det tematiska projektet avslutas med en invigning av förskolebiblioteket, där även barnens familjer bjuds in. Det är dels ett sätt att visa att förskolan prioriterar högläsning och språkutveckling, dels ett sätt att inspirera vårdnadshavare till högläsning. Här kan till exempel ett rött band klippas, en bok läsas högt och vårdnadshavare kan få information om betydelsen av att läsa högt både i förskolan och i hemmet.

Fler tematiska projekt

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Andra tematiska projekt där barnens delaktighet och inflytande kan utvecklas på ett liknande sätt som i det här projektet är exempelvis:

• kapprums/-hallbiblioteket (avsett för barn och deras familjer) • utomhusmiljön • lekmiljöerna.

Se också Hur klär jag på mig? (kapitel 4)

Läs med barnen I följande böcker finns biblioteksmiljön i illustrationerna: Donaldson, J. & Ogilvie, S. (2019). Detektivhunden. Stockholm: Modernista.

Johansson, E. & Ekman, E. (2021). Veckan före barnbidraget. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Oljemark, N. (2018). Vännerna fixar museum till alla. Stockholm: Bonnier Carlsen.

Läs mer själv Malmqvist, U. (2019). Förskolebiblioteket flyttar in!: om att främja språkutveckling och att stimulera till läsning. Lund: BTJ förlag.

Kapitel 9 Hur skapar vi vårt förskolebibliotek?

151

Författarna till boken, Maria Heimer och Ann S. Pihlgren, har stor erfarenhet av utvecklingsarbete i förskolan och har tidigare skrivit boken Demokrati för förskolebarn: undervisning i åtta nyckelkompetenser tillsammans. Maria Heimer är i dag verksam som författare, föreläsare och handledare och har tidigare arbetat som utvecklingspedagog i förskolan. Ann S. Pihlgren är forskare och filosofie doktor i pedagogik och deltar i Skolverkets arbete med Läslyftet i förskolan.

Nyckelkompetenser i förskolan Tio demokratiska undervisningsexempel EU har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det är viktigt att lärandet grundläggs redan i förskolan, och då behöver barnet få god undervisning i de åtta nyckelkompetenserna.

För att undervisningen ska leda till lärande krävs att förskolepersonalen har goda kunskaper i de åtta nyckelkompetenserna. Personalen behöver dessutom planera och följa upp undervisningen samt skapa progression i utvecklingen.

I boken ger författarna tio utförliga undervisningsexempel. Det handlar om teman och projekt där någon av nyckelkompetenserna står i centrum.

Invävda i temats och projektets innehåll och arbetsformer finns andra nyckelkompetenser. De teman och projekt som presenteras är ämnes­ integrerade, till exempel Hur låter en svart fläck?, Vart tar löven vägen? och Vad gör en forskare? Bokens praktiska kapitel inspirerar till utforskande, samtalande och lärande i en likvärdig och demokratisk förskola.

Boken, som är en fristående praktisk fortsättning på Demokrati för förskole­ barn: undervisning i åtta nyckelkompetenser, vänder sig till förskollärar­ studenter samt förskollärare, rektorer och övrig personal i förskolan.

Art.nr 44807

studentlitteratur.se