9789144155227 by Smakprov Media AB

ATT TÄNKA OM FORSKNINGSPROCESSEN KONVENTIONELLA OCH ALTERNATIVA METAFORER MAT S ALVESSON JÖRGEN SANDBERG

Originalets titel: Re-imagining the research process. Professional and alternative metaphors. Sage, London, 2021.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44727 ISBN 978-91-44-15522-7 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Lisa Sjösten Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Eliot Sandberg Printed by GraphyCems, Spain 2022

I N N E HÅLL

F Ö R O R D 13 INLEDNING: HUR VI GÖR FORSKNINGEN M E R FA N TA S I F U L L O C H I N T R E S S A N T 15 Bortom konventionalismen

Stringens och/kontra fantasi

Vårt syfte

Bokens struktur

Utgångspunkter och metaforisk reflexivitet 1. Konventioner och mallar: en tvångströja för innovativ forskning

Har den samhällsvetenskapliga forskningen förlorat sin dragningskraft?

Problematisera dominerande konventioner och mallar för kvalitativ forskning

Metaforer och fantasi i forskning

Summering av kapitlet

2. Metaforer

Metaforer och deras innebörd(er)

Hur metaforer fungerar

Fördelar och problem med att använda metaforer

Summering av kapitlet

3. Metaforisk reflexivitet Levande metaforer, zombiemetaforer och döda metaforer

Främja ett reflexivt metaforarbete: ett kalejdoskop av FP-metaforer

Om att arbeta med ett spektrum av metaforer

Att undvika standardkategorier

Dialektik kontra smörgåsbord kontra snabbköp

Summering av kapitlet och vägen framåt

Nästa steg: att beskriva forskningsprocessen metaforiskt

Centrala delar av forskningsprocessen

En omprövning av forskningsprocessen 4. En metaforisk beskrivning av forskningsprocessens grundelement

Den övergripande poängen med forskning

Dominerande metaforer

Alternativa metaforer

Kompletterande metaforer

Sammanfattning

Forskarens roll

Dominerande metaforer

Alternativa metaforer

Kompletterande metaforer

Sammanfattning

Forskarkollektivet Dominerande metaforer Alternativa metaforer

93   96   99

Kompletterande metaforer

102

Sammanfattning

103

Forskningsfenomen

104

Dominerande metaforer

106

Alternativa metaforer

109

Kompletterande metaforer

112

Sammanfattning

113

Summering av kapitlet

115

5. En metaforisk beskrivning av forskningsprocessens referensramselement Litteraturgenomgång

117

Dominerande metaforer

120

Alternativa metaforer

123

Kompletterande metaforer

126

Sammanfattning

128

Teori

129

Dominerande metaforer

132

Alternativa metaforer

135

Kompletterande metaforer

138

Sammanfattning

139

Design

140

Dominerande metaforer

143

Alternativa metaforer

145

Kompletterande metaforer

148

Sammanfattning

148

Summering av kapitlet

150

6. En metaforisk beskrivning av forskningsprocessens bearbetningselement Data

151

Dominerande metaforer

153

Alternativa metaforer

156

Kompletterande metaforer

159

Sammanfattning

160

Analys

161

Dominerande metaforer

162

Alternativa metaforer

165

Kompletterande metaforer

167

Sammanfattning

168

Summering av kapitlet

170

7. En metaforisk beskrivning av forskningsprocessens utfallselement Skrivande

171

172

Dominerande metaforer

175

Alternativa metaforer

177

Kompletterande metaforer

180

Sammanfattning

181

Bidrag

182

Dominerande metaforer

184

Alternativa metaforer

187

Kompletterande metaforer

190

Sammanfattning

191

Summering av kapitlet

191

III

Ett kalejdoskop av FP-metaforer 8. Förslag till ett kalejdoskop av FP-metaforer

195

Några allmänna riktlinjer när man använder kalejdoskopet av FP-metaforer

204

Sammanfattning och avslutande kommentarer

208

9. En illustration av kalejdoskopet av FP-metaforer

211

Exempel 1: Hur teknik strukturerar arbete

212

Metaforer som ligger till grund för studien

214

Alternativa metaforer värda att överväga

217

Diskussion

219

Exempel 2: Vägen till att bli läkare

221

De använda metaforerna som ett uttryck för forskningsämnet

223

Metaforer som ligger till grund för studien

225

Döda och levande metaforer

228

Alternativa metaforer

231

Diskussion

235

Summering av kapitlet

236

10. Generera intressantare forskning genom metaforisk reflexivitet

237

Kalejdoskopet

241

En självkritisk anmärkning

245

Summering av kapitlet

248

R E F E R E N S E R 251 R E G I S T E R 267

FÖ RO R D

Liksom många andra tvivlar vi ofta på samhällsforskningens meningsfullhet och relevans. Många människor arbetar hårt i avsikt att producera god forskning, men deras resultat är ofta tråkiga och förutsägbara. Konventionella idéer och regler om hur man bedriver samhällsforskning är ofta till stor hjälp, men de är samtidigt begränsande och tycks motverka fantasi, kreativitet och därmed intressanta resultat. Som Murray Davis (1971) har understrukit måste samhällsforskning uppfattas som intressant för att ha något inflytande. Vi anser att vi samhällsvetare kan göra betydligt bättre än vi för närvarande visar, och att vi genom att arbeta med alternativa metaforer för forskningsprocessen kan generera fantasifullare och intressantare forskning. Detta kan leda till en vitaliserad forskning som får oss att tänka i nya banor genom en omprövning av centrala element i forskningsprocessen. Detta är vad vi försöker göra i den här boken. Vi vill tacka Ron Barnett, Yvonne Billing, Martin Blom, Yiannis Gabriel, Rolf Lind och Roland Paulsen för deras värdefulla kommentarer till ett tidigare utkast till boken samt Eliot Sandberg för den kreativa omslagsbilden. Lund och Brisbane, maj 2021 Mats Alvesson och Jörgen Sandberg

K apitel 1

Konventioner och mallar: en tvångströja för innovativ forskning Har den samhällsvetenskapliga forskningen förlorat sin dragningskraft? Globalt sett är universitetsvärlden ett tillväxtområde. I många länder tar nära hälften av den unga delen av befolkningen någon form av universitetsexamen – ibland i ämnen som få människor hade betraktat som särskilt akademiskt inriktade för några årtionden sedan, som omvårdnad, turism eller mat och dryck. I och med utvidgningen av sektorn för högre utbildning och den starka tron på kunskapssamhället har vi bevittnat en dramatisk ökning av den samhällsvetenskapliga forskningen, inte minst den kvalitativa som är vårt främsta intresseområde i den här boken. Drivkraften bakom denna forskningsexpansion är inte enbart ”god”: den handlar också i mycket hög grad om status och legitimitet. På en konkurrensutsatt marknad för högre utbildning är det viktigt att ha en fördelaktig position jämfört med sina konkurrenter, och därför blir det nödvändigt för institutioner att visa – åtminstone för dem som vill ha hög status (och ställning) – att de är forskningsintensiva. Detta leder till massproduktion av forskning. Tidigare räckte det att vara ett universitet och bedriva undervisning för att få status, men nu har ett intensivt positioneringsspel tagit över. För många institutioner och människor handlar det mer om att inte framstå som eller känna sig underlägsna. 27

I . U t g å ng s p u n k t e r o c h m e t a f or i s k r e f l e x i v i t e t

Med tanke på forskningsexpansionen inom en rad olika ämnen hade man dock kunnat föreställa sig en mängd stora och vitala samhällsvetenskapliga forskningsområden med en stor variation av perspektiv, metoder och forskningsstilar. Man hade kanske kunnat tänka sig att detta skulle erbjuda andra forskare, yrkesverksamma, beslutsfattare inom politik eller organisationer liksom den välutbildade allmänheten en uppsjö av intressanta och aktuella studier av stort värde. Även om en kvantitativ expansion kanske inte leder till en motsvarande ökning av mängden betydelsef ulla forskningsbidrag hade man ändå kunnat förvänta sig att den i absoluta tal skulle leda till något fler kunskapsbidrag med reellt värde och inflytande. Detta tycks dock inte vara fallet. Det finns visserligen många sätt att se på detta, och uppfattningarna skiljer sig troligtvis åt mellan olika discipliner, men det finns ändå mycket som pekar på att utvecklingen inom den samhällsvetenskapliga forskningen utgör en stor besvikelse. Trots det värdefulla arbete som utförs är många överens om att dagens samhällsvetenskap ofta är tråkig, snäv, inkrementell och irrelevant (t.ex. Alvesson, Gabriel & Paulsen, 2017; Tourish, 2019). Inte sällan tycks dess uppgift vara begränsad till att forskarna själva ska kunna putsa på sina cv:n, undgå alltför mycket undervisning och för institutioner att visa på att man sysslar med forskning. Laurel Richardson (2000) medger till exempel att även när hon stöter på texter om ämnen hon är mycket intresserad av så har hon ofta svårt att läsa färdigt och lämnar många akademiska texter halvlästa. Hennes kollegor instämmer, och även vi delar den här upplevelsen. Att bli uttråkad är en vanlig och ofta dominerande upplevelse när man läser samtida forskningstexter. Känslan av att bli uttråkad, eller rent av frustrerad, beror delvis på skrivkonventioner, som ger många forskningstexter en opersonlig och till synes neutral anstrykning, med passivitet och regelföljande som utmärkande drag. Tidskriftsartiklar följer till exempel ofta en standardiserad struktur och innehållet skiljer sig inte nödvändigtvis särskilt mycket från andra texter inom samma

område. I många artiklar används dessutom ett abstrakt och högtravande språk, med ord som ”diskurs”, ”sociomaterialitet” eller ”intersektionalitet” (ofta för att dölja ett banalt innehåll), vilket gör dem onödigt svårlästa och krångliga (Sword, 2017). Att man blir uttråkad av, eller åtminstone känner en mycket låg grad av entusiasm inför, en mycket stor del av den forskning som publiceras i dag är också, och kanske först och främst, en fråga som handlar om att de flesta texter inte har särskilt mycket att säga i form av nya idéer eller ett rikt empiriskt material. När man har läst ett tiotal artiklar eller andra publikationer inom ett område är det ofta svårt att hitta någonting som är tydligt minnesvärt – en överraskande insikt eller någonting annat – som är värt att berätta om för andra som är väl insatta i området. Faktum är att många studier snarare framstår som triviala och utan större värde. Ett stort antal publikationer tycks ha godkänts för att de uppfyller de rätta kriterierna snarare än för att de erbjuder ett originellt bidrag eller presenterar empiriska resultat som varken är triviala eller förutsägbara. Detta är inte bara uppfattningen hos de kanske något överkänsliga och cyniska författarna till denna bok, som var och en har ägnat över trettio år åt sitt eller sina kärnområden och har försökt läsa en bred repertoar av texter från olika samhällsvetenskapliga discipliner. En av den här bokens författare höll ett anförande under en stor konferens där han gjorde en spontan parafras på Churchill när han inför de omkring 400 personerna i publiken sa: ”Aldrig i mänsklighetens historia har så många haft så lite att säga till så få.” Detta ganska deprimerande och kränkande budskap möttes av en stor spontan applåd – det fanns uppenbarligen en allmän uppfattning om att det trots de stora ansträngningar som görs för att producera forskning inom samhällsvetenskapen kommer ut så lite av intresse i andra ändan. Åtskilliga redaktörer och forskare har i allt högre grad uttryckt sin oro och frustration över avsaknaden av mer nyskapande, inflytelserika och relevanta idéer inom samhällsvetenskapen. Onyanserad, formelbunden, navelskådande, tråkig och besatt av att fylla 1 . Kon v e n t ion e r o c h m a l l a r : e n t vå ng s t r öj a …

I . U t g å ng s p u n k t e r o c h m e t a f or i s k r e f l e x i v i t e t

kunskapsluckor är nedsättande beskrivningar man ofta hör om dagens samhällsforskning (Alvesson & Sandberg, 2013a; Starbuck, 2006). På många områden är isomorfi och navelskådning förhärskande, i bemärkelsen att forskningen tenderar att likna annan forskning till form och språkbruk, och att allt fler människor på grund av sin angelägenhet om att bli publicerade koncentrerar sig på sina snävt specialiserade ämnen och teman. Den här utvecklingen har resulterat i ytterst snäva sätt att bedriva forskning och skriva forskningstexter. Många följer mallar och erbjuder ungefär samma sak som andra och som i sina egna tidigare texter. Detta är allra tydligast i kvantitativ forskning, men också när det gäller många (de flesta?) kvalitativa studier, särskilt de som pub liceras i prominenta tidskrifter. Som en tidigare redaktör på en framstående tidskrift har formulerat det: ”Liksom svarta katter i kolkällare blir publicerade studier allt svårare att skilja från tidigare, och kontexterna i vilka dessa teorier testas eller utvecklas tenderar att sjunka ner i irrelevansens dimmor” (George, 2014: 1). Samtidigt måste vi uppmärksamma den oerhört stora variation som finns i många ledande metodböcker på det samhällsvetenskapliga området, till exempel Denzin och Lincolns (2005) The Sage handbook of qualitative research. En stor del av de mer varierade forskningsbidragen tenderar dock, till skillnad från svarta katter i kolkällare, att återfinnas på mer marginella områden snarare än i ledande tidskrifter, eller så anses deras bidrag vara begränsat och de uppfattas därför som perifera, med en begränsad läsekrets och begränsat inflytande. Huvudorsakerna bakom det ganska nedslående tillståndet inom en stor del av dagens samhällsforskning kan diskuteras. Men massproduktionen av forskning, kravet på specialisering och ”nyliberaliseringen” av våra universitet (åtminstone i västvärlden), med sitt ofta stränga och snäva resultatstyrningstänkande, spelar troligtvis en betydelsefull roll (t.ex. Fleming, 2020). Problemet är mindre i Sverige men vi påverkas av internationella normer. Vi måste också fundera över det allt större problemet med att säga någonting nytt

när så mycket redan har sagts. Svårigheterna att säga något nytt av värde i kombination med ökningen av antalet forskare och forskningsförsök utgör en olycklig kombination. Det är helt enkelt svårt att tillföra någonting värdefullt till områden där det redan finns tusentals publicerade texter. Samhällsvetenskapens guldålder är kanske förbi och det enda som återstår är ”fotnotsstudier” där själva syftet med forskningen främst blir symboliskt – att visa att utbildningsinstitutionen i fråga är bra och trovärdig. Eller så har forskningen i hög grad blivit en flyktmekanism för att undvika alltför mycket undervisning och/eller ett medel för att bli beford rad och för att vinna status och respekt, och ett sätt att upprätthålla sina intellektuella förmågor och hämta inspiration till sin undervisning – eller ett sätt att rättfärdiga att man inte lägger så mycket energi på denna. Åtminstone ibland tycks forskning och publikationer motiveras mer av en vilja att bli anställd eller befordrad än av en stark önskan om att utveckla intellektuellt och socialt värdefulla kunskaper. Även om situationen ter sig något dyster vill vi tillägga att vi ibland ser intressanta bidrag som gör tydlig skillnad och det finns ingen anledning att sluta forska. Tvärtom ser vi de växande klago målen på dagens forskning som ett skäl till förnyade ansträngningar och till en omprövning av vårt sätt att bedriva forskning och kommunicera våra forskningsresultat. Utan att förneka behovet av universitetsreformer fokuserar vi i den här boken på vad vi, som akademiker, kan göra när vi arbetar med samhällsvetenskap, i synnerhet kvalitativ forskning. Nog bör vi kunna göra betydligt bättre ifrån oss än vi gör för närvarande. Många förslag har lagts fram för att uppmuntra forskare att utveckla mer intressant och inflytelserik forskning. De kan till exempel problematisera underförstådda antaganden vid formuleringen av forskningsfrågor (Alvesson & Sandberg, 2013a): tillämpa kontrafaktiskt tänkande (Cornelissen & Durand, 2014); fokusera på problemorienterad snarare än teoribaserad forskning (Corley & Gioia, 2011); använda heuristik (Abbott, 2004); yrkesknep (Becker, 1 . Kon v e n t ion e r o c h m a l l a r : e n t vå ng s t r öj a …

2008); lätta upp formelartade stilarter (Alvesson & Gabriel, 2013) eller ägna sig åt experimentellt skrivande (Richardson, 2000); förändra urvalskriterierna för tidskriftspubliceringar (George, 2014), samt öppna upp och uppmärksamma olika varianter av teori (Abend, 2008; Sandberg & Alvesson, 2021).

Alla dessa förslag är rimliga och har vårt fulla stöd. I den här boken väljer vi dock att undersöka en annan möjlig väg framåt. Vi presenterar och utvecklar ett metaforiskt ramverk som gör det möjligt för forskare att problematisera och bredda sitt sätt att tänka på forskningsprocessens centrala delar. Vår tanke är att vi behöver vara mer öppna och tänka i nya banor när vi reflekterar över forskningsprocessens delar: alltifrån forskningsfrågor, litteraturgenomgångar och sättet att arbeta med data (empiriskt material) till hur vi skriver och formulerar våra bidrag. Vi menar att det finns starka argument för att hindra att det akademiska tänkandet inskränks till följd av standardiserade krav för hur man bedriver forskning och rapporterar sina forskningsresultat. Framför allt hävdar vi att de dominerande konventionerna och mallarna för att bedriva forskning och rapportera forsknings resultat ofta hämmar forskares fantasi, kreativitet och innovativa förmåga när det handlar om att utveckla mer intressant och inflytelserik kunskap. Som Weick (1989: 516) har noterat är det vanligt att forskare ”formulerar triviala teorier eftersom deras teoribildningsprocess begränsas av metodologiska inskränkningar […] [som] försvagar teoriarbetet genom att tona ner fantasins, representationens och urvalets betydelse för processen, och förminskar betydelsen av alternativa teoretiska aktiviteter”. De inskränkningar som Weick hänvisar till är de dominerande konventioner och mallar som formar vårt sätt att bedriva vår forskning och kommunicera våra forskningsresultat. Som vi kommer att visa 32

I . U t g å ng s p u n k t e r o c h m e t a f or i s k r e f l e x i v i t e t

Problematisera dominerande konventioner och mallar för kvalitativ forskning

skapar dessa konventioner och mallar tankemässiga vanor för hur vi bedriver forskning, vanor som vi vill ifrågasätta i den här boken. Vissa (t.ex. Bluhm m.fl., 2011) hävdar att om man jämför med kvantitativ forskning så finns det egentligen inga etablerade mallar för hur man bedriver kvalitativ forskning och rapporterar den typen av forskningsresultat. En läsning av ledande metodböcker inom samhällsvetenskapen och den konformistiska karaktären hos de flesta tidskrifter tyder emellertid på motsatsen. En genomgång av inflytelserika läroböcker om kvalitativ forskning inom flera discipliner – som management och organisationsstudier, sociologi och pedagogik liksom mer tvärvetenskapliga perspektiv – visar tydligt att det verkligen finns väletablerade konventioner och mallar för hur man bedriver kvalitativ forskning och rapporterar denna. Dessa läroböcker beskriver närmast unisont att den kvalitativa forskningsprocessen utgörs av en linjär uppsättning element, som ”teoretiskt ramverk”, ”metod”, ”forskningsdesign”, ”datainsamling” och ”dataanalys”, vilket antyder att det finns väletablerade konventioner och mallar för hur man genomför studier och rapporterar om resultaten. Förekomsten av väletablerade konventioner och mallar för kvalitativ forskning får ytterligare stöd av det faktum att åtskilliga forskare har uttryckt sina farhågor beträffande en ökad användning av mer eller mindre fasta mallar och begränsningar för att genomföra studier och rapportera resultat i ledande tidskrifter (t.ex. Harley & Cornelissen, 2020). I många tidskrifter utformas mallarna för kvalitativ forskning i allt högre grad med den kvantitativa forskningen som förebild (Cornelissen, 2017), något som troligtvis kommer att öka snarare än minska de redan ”trista och oinspirerande studierna – motsatsen till vad vi förväntar oss av kvalitativ forskning” (Reay m.fl., 2019: 202). Konventioner och mallar är naturligtvis viktiga och nödvändiga på många sätt. De ger forskare en ömsesidig förståelse av vad forskning är samt tydliga riktlinjer för att bedriva, rapportera om och utvärdera forskning (Barney, 2020). För att skriva och kommu1 . Kon v e n t ion e r o c h m a l l a r : e n t vå ng s t r öj a …

I . U t g å ng s p u n k t e r o c h m e t a f or i s k r e f l e x i v i t e t

nicera effektivt krävs det till exempel en förståelse av akademiska konventioner och en bedömning av hur redaktörer, granskare och vanliga läsare reagerar på det vi har skrivit. Men det är samtidigt just dessa konventioner som ofta gör forskningstexter tråkiga, och den forskning som produceras fantasilös och ointressant. Ett centralt problem är att dessa konventioner och mallar nästan per definition skapar en gemensam och ofta förgivettagen förståelse av hur man bedriver forskning och rapporterar dess resultat. De påverkar sedan vårt sätt att tänka på och våra beslut om hur vi bedriver vår forskning och utvecklar kunskap i alla delar av forskningsprocessen. Faktum är att de troligtvis även uppmuntrar forskare att sluta tänka och i stället förlita sig på färdiga mallar för att uppvisa stringens och objektivitet (Harley & C ornelissen, 2020). De representerar en form av funktionell dumhet – följandet av en snäv rationalitet som framstår som rimlig baserat på förgivettagna antaganden och inom sin egen logik men ter sig irrationell sett från ett bredare perspektiv (Alvesson & Spicer, 2018). Forskare är visserligen inte helt låsta av dessa konventioner och mallar, men de har sannolikt en starkt disciplinerande och normaliserande effekt med tanke på att redaktörer, granskare och läsare (alltså vi, den här bokens författare och läsare) ofta har en tendens att bedöma varandras forskning i ljuset av dessa konventioner och mallar. Redaktörer och granskare som ser att du inte följer den etablerade konventionen kan tro att du inte har förstått hur god forskning ser ut eller att du bara är slarvig. Dessa konventioner och mallar fungerar därmed som normaliserade och etablerade normer för att bedriva, rapportera om och bedöma forskning. Forskaren internaliserar dessa normer och definierar sig själv som en god akademiker genom att leva upp till de normaliserade förväntningarna, det vill säga blir subjektivierad genom den här formen av disciplinär makt (Foucault, 1980).

Metaforer och fantasi i forskning Vårt syfte med den här boken är att uppmuntra forskare att bli mer reflekterande och fantasifulla i sin forskning och att utveckla en sund, ironisk distans till det normaliserade sättet att arbeta, där ibland det egna arbetet (Rorty, 1997). Vi menar att många av de etablerade och förgivettagna antagandena och uppfattningarna om forskning ligger till grund för de dominerande konventionella och mallbaserade studierna och resultaten. Ofta representerar antaganden och mallar den rådande uppfattningen som fortsätter att reproduceras utan särskilt mycket eftertanke. För att forskare ska kunna bryta sig loss från de förgivettagna antaganden de sitter fast i behöver dessa identifieras, artikuleras och utmanas av en uppsättning alternativa uppfattningar. Vårt motto skulle kunna vara ”Jag vet vad jag tänker först när jag har ställts inför ett annat slags tänkande”. Som Khaire och Hall (2016: 846) observerar när det gäller innovationer mer allmänt så uppstår viktiga innovationer ofta för att innovatörerna utmanar och bryter mot de etablerade konventionerna och mallarna inom ett visst område, och skapar på så sätt utrymme för nya sätt att tänka och göra saker på inom det aktuella området. För att göra det möjligt för forskare att producera mer intressant och fantasifull forskning vill vi upplösa och bryta mot de dominerande konventionerna och mallarna genom att metaforisera elementen i hela forskningsprocessen. En sådan metaforisering betyder att vi lyfter fram de underliggande bilder som är antingen explicita eller implicita i olika sätt att närma sig forskningsprocessen och dess olika delar, som formuleringen av forskningsfrågor, metoder och bidrag. Upptäckten av grundad teori är ett bra exempel, där metaforerna för ”upptäckt” och ”grundad” ofta och lätt tas för givna. Men det är inte självklart att forskning som syftar till ny kunskap handlar om en upptäckt – på samma sätt som människor upptäcker Nilens källa eller att en forskare har fuskat. Det är inte heller uppenbart att våra ambitiösa och ”jordnära” studier innebär att dessa är ”grundade” – kanske är den empiriska grunden 1 . Kon v e n t ion e r o c h m a l l a r : e n t vå ng s t r öj a …

mer som ett träsk än som en solid klippa. Vårt tillvägagångssätt innebär att etablerade metaforer blir föremål för kritisk granskning och reflektion och kanske också för en mer eller mindre radikal omprövning. Metaforer är en viktig del av vårt språkbruk, även i vetenskapliga sammanhang. I välskrivna akademiska texter används i regel en mängd metaforer, på ett skickligt och ibland närmast poetiskt sätt. I en text av Suddaby (2006: 634) illustreras detta genom en diskussion om missuppfattningar om grundad teori: En vanlig missuppfattning är att grundad teori kräver att en forskare träder in på fältet utan någon kunskap om tidigare forskning. Det finns flera varianter av den här myten, som oskrivet blad utan erfarenheter eller kunskap. […] [Genom att avstå från att gå igenom den befintliga litteraturen] hoppas forskaren uppriktigt att få färska idéer genom att undvika de vägar som tidigare resenärer har trampat upp.

Suddaby använder metaforer på ett effektivt och närmast för föriskt sätt för att föra fram sitt budskap. (Det tycker i alla fall vi.) De är inte bara utsmyckningar utan förser hans budskap med viss skärpa. Många andra författare misslyckas med att göra detta på ett tilltalande och läsarvänligt sätt – eller föredrar ett striktare och till synes stringent sätt att skriva. En rikedom av metaforer kan identifieras i Suddabys texter, som när han hänvisar till en forskare som träder in på ”fältet” (som om denne vore en bonde), det ”oskrivna bladet” (tänkandet som ett blad), ”färska” idéer (återigen en jordbruksmetafor), ”resenärer” och ”upptrampade vägar” (transportmetaforer). Vi anser emellertid inte att denna närläsning av Suddabys text är lika intressant som att fundera över hans bredare perspektiv, om forskning som insiktsalstring. Vi anser utan tvekan att användningen av metaforer i syfte att skriva tilltalande texter är 36

I . U t g å ng s p u n k t e r o c h m e t a f or i s k r e f l e x i v i t e t

var och en bygger på den falska premissen att forskaren är ett

en viktig fråga, men vi är inte så intresserade av de detaljer och teknikaliteter som rör språkfrågor och retoriska strategier per se. Vi ser det inte som vår huvudsakliga uppgift att hjälpa människor att pigga upp sina texter med ett färgstarkt språk, även om vi i viss grad också hoppas på att kunna uppmuntra och ge idéer till mer inspirerande samhällsvetenskapliga texter. Vårt huvudsakliga intresse handlar i stället om att utveckla bredare idéer om hur man tänker mer kreativt och kritiskt på forskningsprocessens delar, både på ett allmännare plan och i specifika projekt och texter. Som vi skrev i vår introduktion är den viktigaste punkten i den här boken att skapa större medvetenhet om metaforer och ett intresse för att aktivt beskriva olika delar av forskningsprocessen metaforiskt. Vi gör detta genom att föreslå en mängd olika metaforer – vissa konventionella, andra mer alternativa (ovanligare eller mer marginella) och några nästan helt okända – för hela spektrumet av forskningsprocessens centrala delar. Ambitionen är att uppmuntra läsaren att tänka på ett annat och mer aktivt sätt på sådana frågor som normalt sett tas för givna eller normaliseras inom forskningen. Även om forskaren beslutar sig för att gå vidare på konventionellt sätt – och vi är övertygade om att det i många fall finns goda skäl för detta – kan resultatet ändå bli mer välgrundat genom att denne har tänkt på alternativen. Vi är mer intresserade av föreställningar och bilder än av detaljer som rör diskurs eller språkbruk. Vår avsikt är därför inte att forska om metaforer per se, utan att utveckla ett metaforiskt ramverk som kan fungera som ett heuristiskt redskap för att rucka på de förgivettagna sätten att bedriva forskning. Detta öppnar upp möjligheter att hitta alternativa sätt att bedriva mer fantasifull och intressant forskning. Det finns så klart inga garantier och alla avvikelser från en väl upptrampad stig kan vara riskabla och sluta i diket eller till och med i katastrof, men vi tror och hoppas ändå att genomtänkta avvikelser från rådande konventioner sannolikt skulle göra åtminstone delar av samhällsforskningen mer läsvärd och inflytelserik. Vi brottas just nu med problemet med en omvänd teater: fler människor vill 1 . Kon v e n t ion e r o c h m a l l a r : e n t vå ng s t r öj a …

Mats Alvesson är professor vid Lunds universitet samt deltidsprofessor vid University of Queensland Business School, Australien och City, University of London. Jörgen Sandberg är professor vid University of Queensland Business School, Australien och honorary professor vid Warwick Business School, Storbritannien.

ATT TÄNKA OM FORSKNINGSPROCESSEN KONVENTIONELLA OCH ALTERNATIVA METAFORER Boken tar upp och konfronterar dominerande och alternativa synsätt på samhällsvetenskaplig forskning genom en metafor ansats. Den beskriver en rad förhållanden som till exempel forskarkollektiv, forskaridentitet, syn på design, data, tolkning och skrivande, och pekar på hur vi kan undgå låsande konven tioner och tänka mer varierat. Data kan till exempel ses som byggstenar, tankestimulerare, dialogpartner eller som material för berättande. Boken bidrar till mer kreativ och engagerande forskning genom att stimulera till om och nytänkande om centrala element i forskningsprocessen. Att tänka om forskningsprocessen – konventionella och alternativa metaforer är lämplig för studenter och forskare som är intresse rade av att få en originell och kreativitetsstimulerande översikt över forskning och av att utmana traditionella synsätt på forskningsprocessen.

Art.nr 44727

studentlitteratur.se