9789144153353

LOGISTIK Läran om effektiva materialflöden

Patrik Jonsson & Stig-Arne Mattsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31085 ISBN 978-91-44-15335-3 Upplaga 4:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2023

3

INNEHÅLL

Förord 13 Författarpresentation 15 Del I Ämnesområdet logistik 1 Logistikens utgångspunkter 19

1.1

Vad är logistik? 20 Definition av begreppet logistik 20 Logistik som ett system 23 1.2 Logistiksystemet i den cirkulära ekonomin 26 1.3 Logistikens effektivitet och mål 29 Kundservice 30 Kostnader 31 Kapitalbindning 31 Flexibilitet 32 Tid 32 Miljö 34 Sociala aspekter 34 Logistik och lönsamhet 35 Logistiska målkonflikter 38 1.4 Logistik som konkurrensmedel 40 Orderkvalificerare och ordervinnare 41 Logistikstrategin 42 Hållbar logistikstrategi 44 1.5 Avslutning och sammanfattning 45 Diskussionsuppgifter 46 2 Logistiksystemet 49

2.1

Logistiksystemets processer och funktioner 49 Processer 49 Funktioner 51

© Författarna och Studentlitteratur

4

I n ne h å l l

2.2 Logistiksystemets flöden 54 Materialflödet 54 Informationsflödet 55 Monetära flödet 56 2.3 Logistikens aktörer 56 Kunden 56 Samhället 58 Varuägaren 58 Varuförflyttaren 58 2.4 Perspektiv på logistik 59 Tidsperspektiv 59 Systemperspektiv 61 2.5 Logistikens historiska framväxt 64 Fas 1 – Transport- och lageroptimering 64 Fas 2 – Materialadministration 64 Fas 3 – Logistikstrategi 65 Fas 4 – Supply Chain Management 66 2.6 Avslutning och sammanfattning 69 Diskussionsuppgifter 69 3 Materialflödet 71

3.1

Lagring 72 Layoutöverväganden 72 Zonindelning av lagret 73 Artikelplacering i lagret 75 Enhetslaster i lagret 76 Förvaringssystem 76 3.2 Materialhantering 79 Hanteringssystem 80 Materialuttag ur lager 83 3.3 Godstransporter 85 Trafikslagen 87 Transportsystemets aktörer 93 3.4 Förpackningar och lastbärare 96 Enhetslastbärare 96 Engångs- och flergångsförpackningar 97 3.5 Avslutning och sammanfattning 98 Diskussionsuppgifter 99

© Författarna och Studentlitteratur

I nnehåll

Del II Logistiksystemets mål 4 Kund- och leveransservice 103

4.1 Kundservice i olika tidsfaser 104 4.2 Leveransserviceelement 105 Lagerservicenivå 106 Leveransprecision 107 Leveranssäkerhet 108 Leveranstid 108 Leveransflexibilitet 109 Leveransserviceindex 109 4.3 Informationsutbyte och logistiktjänster 110 4.4 Fastställande av totalt kundserviceåtagande 111 Kundanalys 112 Befintlig kundserviceprestation 112 Marknadsanalys 112 Kostnads- och intäktsanalys 113 Fastställande av kundservicestrategi 115 4.5 Avslutning och sammanfattning 119 Diskussionsuppgifter 120 5 Logistikkostnader och kapitalbindning 121

5.1

Logistikkostnaderna 121 Transport- och hanteringskostnader 122 Emballeringskostnader 122 Lagerkostnader 123 Administrativa kostnader 128 Orderkostnader 129 Kapacitetsrelaterade kostnader 130 Brist- och förseningskostnader 130 Logistiksystemets totalkostnad 131 5.2 Kapitalbindning 132 Kapitalbindning i absoluta tal 133 Lagrets omsättningshastighet 133 Lagrets liggtid eller täcktid 135 5.3 Kapitalbindningsanalys 137 Kartläggning av kapitalbindning 137 Kapitalbindningsdiagram 142 5.4 Totalkostnadsanalys 144

© Författarna och Studentlitteratur

5

6

I n ne h å l l

5.5

Avslutning och sammanfattning 147 Diskussionsuppgifter 148 Övningsuppgifter 148

6 Logistik och miljö 151

6.1

Logistiksystemets miljöpåverkan 152 Godstransporters miljöpåverkan 152 Produkters och förpackningars miljöpåverkan 155 6.2 Angreppssätt för miljöhänsyn 156 Miljöanpassad logistik 156 Angreppssätt och miljöansvar 157 6.3 Handlingsalternativ för miljöhänsyn 158 Handlingsalternativ för godstransporter 158 Handlingsalternativ för lager- och produktions­ anläggningar 162 Handlingsalternativ för produkter och förpackningar 163 Handlingsalternativ i försörjningskedjan 164 6.4 Miljöregleringar 167 6.5 Miljöledningssystem 170 6.6 Analys och kvantifiering av miljökonsekvenserna 170 6.7 Avslutning och sammanfattning 173 Diskussionsuppgifter 173 Del III Logistiksystemets strukturer 7 Produkterna i logistiksystemet 177

7.1 7.2 7.3 7.4

7.5 7.6 7.7

Produkter, produktgrupper och produktsortiment 177 Produktstrukturer 180 Standardprodukter, kundspecifika produkter och kundorderspecifika produkter 183 Produktvarianter och varianthantering 186 Grundutförande med tillbehör 187 Modularisering 188 Logistikhänsyn vid produktframtagning 190 Produktlivscykeln 192 Avslutning och sammanfattning 194 Diskussionsuppgifter 195

© Författarna och Studentlitteratur

I nnehåll

8 Materialförsörjningsstrukturer 197

8.1

Försörjningsstrategier 198 Single och multiple sourcing 198 Varianter av single och multiple sourcing 202 Hybrid sourcing 203 8.2 Leverantörsnätverk 204 8.3 Antal leverantörer 207 Varför ha en stor leverantörsbas? 207 Drivkrafter för att minska leverantörsbasen 209 Metoder för att minska leverantörsbasen 209 8.4 Leverantörsavstånd 210 Dimensioner av leverantörsavstånd 210 Lokal, internationell och global försörjning 211 8.5 Leveransmönster 213 Leverans till lager eller produktion 214 Leverans via logistikcenter 215 Leverantörsstyrda lager 216 Direktleverans till kund 218 8.6 Leverantörsrelationer 218 Traditionellt partsförhållande 218 Partnerskapsrelationer 220 Maktbalans och styrkeförhållanden 221 Beroenden och bindningar 222 Utveckling av leverantörsrelationer 224 8.7 Avslutning och sammanfattning 232 Diskussionsuppgifter 233 9 Produktionsstrukturer 235

9.1 9.2 9.3

Produktionsbegreppet 235 Materialflödesstrukturer i produktionen 236 Produktionsupplägg 239 Funktionellt produktionsupplägg 239 Lineutformat produktionsupplägg 241 Grupporganiserat produktionsupplägg 242 Byggplatsupplägg 244 9.4 Produktionsupplägg från logistiksynpunkt 244 9.5 Dimensionering av produktionskapacitet 246 Kapacitetsstrukturer i produktionen 246 Funktionsflexibilitet för produktionsplatser 247 Kapacitetsbalansering 249 © Författarna och Studentlitteratur

7

8

I n ne h å l l

9.6 9.7

Strategier för kapacitetsanpassning 251 Avslutning och sammanfattning 253 Diskussionsuppgifter 253

10 Distributionsstrukturer 255

10.1 Nyttor, gap och roller vid distribution 255 Distributionens nyttovärden 256 Distributionens gap 257 Mellanhänders roller i distributionen 258 10.2 Transaktioner i distributionskanaler 261 Transaktionskanaler för konsumentprodukter 263 Transaktionskanaler för industriprodukter 264 10.3 Materialflöden i distributionskanaler 265 Separerad transaktions- och materialflödeskanal 265 Gemensam transaktions- och materialflödeskanal 267 10.4 Lagerstrukturer 273 10.5 Förutsättningar och roller för mellanhänder 278 10.6 Senareläggnings- och spekulationsstrategier 282 10.7 Värdeadderande distributörer 284 Den värdeadderande verksamheten 284 Terminalens roll i distributionsstrukturerna 286 10.8 Avslutning och sammanfattning 286 Diskussionsuppgifter 287 Del IV Styrning av logistiksystemet 11 Kundorder- och prognosprocesser 291

11.1 Kundorderprocesser 291 Specificera och registrera kundorder 293 Fastställa leveranstid 294 Plocka, tillverka, packa och leverera 296 11.2 Prognosprocesser 297 Prognosunderlag och efterfrågemönster 298 Prognostisering med hjälp av bedömningsmetoder 299 Prognostisering med hjälp av beräkningsmetoder 301 Hänsyn till trender och säsongsvariationer 303 Prognosfel och prognoskontroll 305

© Författarna och Studentlitteratur

I nnehåll

11.3 Efterfrågeförhållanden och informationsutbyte i försörjningskedjor 307 Efterfrågevariationer 308 Tidsfördröjningar 309 Efterfrågeinformation från point-of-sale 310 Överföring av leveransplaner 310 11.4 Avslutning och sammanfattning 312 Diskussionsuppgifter 313 Övningsuppgifter 313 12 Materialstyrning 315

12.1 Grundläggande utgångspunkter och principer för materialstyrning 315 Oberoende och härledd efterfrågan 316 Balansering av behov och tillgångar 317 Pull- och pushbaserad materialstyrning 318 12.2 Lagerfunktioner 319 12.3 Materialstyrningsmetoder 322 Beställningspunktssystem 323 Täcktidsplanering 325 Direktavropsmetoder 326 Materialbehovsplanering 329 12.4 Bestämning av orderkvantiteter 332 Ekonomiska motiv för val av orderkvantitet 333 Metoder för bestämning av orderkvantiteter 334 12.5 Säkerhetslagerdimensionering 337 Gardering mot osäkerhet 338 Ekonomiska aspekter på osäkerhetsgardering 339 Metoder för bestämning av säkerhetslager 341 12.6 Lagerredovisning 345 Inleveranser 345 Lageruttag 346 Inventering 348 12.7 Avslutning och sammanfattning 348 Diskussionsuppgifter 349 Övningsuppgifter 350

© Författarna och Studentlitteratur

9

10

I nn e h å l l

13 Material- och produktionsstyrning i tillverkande företag 357

13.1 En struktur för material- och produktionsstyrning 357 Sälj- och verksamhetsplanering 358 Huvudplanering 359 Orderplanering 360 Detaljplanering 361 13.2 Kapacitetsplanering 361 Beräkning av kapacitet och kapacitetsbehov 362 Handlingsalternativ vid kapacitetsplanering 364 13.3 Detaljplanering 368 Styrning av orderutsläpp 368 Körplanering 369 Återrapportering 370 13.4 Avslutning och sammanfattning 371 Diskussionsuppgifter 372 14 Materialanskaffningsprocessen 373

14.1 Materialanskaffningsprocessen från ett logistikperspektiv 373 Specificering av inköpsbehov 374 Upphandling 375 Inköpsorder 376 Orderbekräftelse 376 Leveransbevakning 376 Leveransavisering 377 Godsmottagning 377 Uppföljning och utvärdering 378 14.2 Anskaffningsprocessen för olika artikeltyper 378 Produkter och komponenter 379 Råmaterial 379 Förnödenheter 380 14.3 Affärsförbindelser i anskaffningsprocessen 381 Typer av affärsförbindelser 382 Typer av avtal 384 14.4 Ekonomiska överväganden vid materialanskaffning 387 14.5 Leverantörsutvärdering 389 Kriterier för leverantörsutvärdering 389 Leverantörsutvärderingsprocessen 390 14.6 Avslutning och sammanfattning 391 Diskussionsuppgifter 391 © Författarna och Studentlitteratur

I nnehåll

15 Transportplanering 393

15.1 Gods i transportsystemet 393 Från material till gods 394 Beställningstrafik och linjetrafik 394 Konsolidering av gods 395 15.2 Transportsystemets struktur 397 Brytpunktsdistribution och navsystem 398 Mjölkrundor 400 15.3 Transporter mellan terminaler 402 15.4 Transporter inom ett trafikområde 404 Ruttplanering 404 Sekvensering av rutter 404 Lastplanering 405 Lastnings- och lossningstider 406 15.5 Tracking och tracing 407 15.6 Avtal och prissättning för transporter 407 Incoterms 408 Prissättning av transporttjänster 408 15.7 Avslutning och sammanfattning 411 Diskussionsuppgifter 411 Bilaga 1 – Normalfördelningsfunktionen 413 Bilaga 2 – Servicefunktionen 415 Bilaga 3 – Övningsuppgifter – Lösningar 417 Bilaga 4 – Härledning av formeln för ekonomisk orderkvantitet (EOK) 429 Bilaga 5 – Hjälpmedel för logistikutveckling 433 Bilaga 6 – Informationssystem för logistik 441 Referenser 461 Sakregister 463

© Författarna och Studentlitteratur

11

Logistikens utgångspunkter

Som konsument vill man kunna gå in i en butik eller direkt på internet för att köpa kläder, mat, möbler, böcker med mera. Industriföretag vill på motsvarande sätt ha tillgång till material och komponenter för att kunna tillverka produkter som kunder efterfrågar. Som kund efterfrågar man inte bara rätt funktion och utseende hos produkten, utan den ska finnas tillgänglig just på den plats och vid den tidpunkt man efterfrågar den och samtidigt ha ett rimligt, gärna mycket lågt, pris. För till exempel kläder och elektronik är det inte ovanligt att råmaterialet kommer från en kontinent, produktionen sker på en annan och produkten säljs och konsumeras på en tredje. Vid e-handel sker dessutom leveranser ofta hela vägen till konsumentens bostad. Det har alltså genomförts en hel del förflyttning, hantering och lagring av produkten, dess ingående komponenter och förpackningsmaterial innan den hamnar i köparens händer. Likaså har mycket information såsom prognoser och kundorder flödat mellan dem som varit involverade i de materialflödesrelaterade aktiviteterna. Materialflödet slutar inte när produkten når konsumenten. Under produktens användning behövs ibland reservdelar. Det sker också returer och omhändertaganden av förpackningar och använda produkter för reparation, återanvändning och återvinning efter leverans och användning. Logistiken, dvs. styrningen av företags materialförsörjning, produktion och distribution, har följaktligen en avgörande betydelse för många verksamheters möjlighet att tillfredsställa kundbehov på ett effektivt och hållbart sätt.

Denna bok syftar till att ge en grundläggande förståelse för ämnesområdet logistik. Detta första kapitel innehåller en introduktion till ämnesområdet och till de fördjupningar som görs i efterföljande kapitel.

Logistik definieras och beskrivs i termer av ett system. Vidare beskrivs logistikens mål och vad som menas med effektiv logistik och på vad sätt motstridiga mål kan uppstå. Slutligen diskuteras logistikens roll och betydelse för att skapa konkurrenskraft.

© Författarna och Studentlitteratur

1

20

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

1.1

Vad är logistik?

Logistik kan beskrivas som läran om effektiva materialflöden. Det är ett samlingsnamn för alla de verksamheter som ser till att material och produkter finns på rätt plats i rätt tid, dvs. skapar plats- och tidsnytta.

I enlighet med alla företagsekonomiska intressen syftar även logistik till att olika intressenter ska få ökad konkurrenskraft och ekonomisk vinning. För det enskilda företaget sker detta genom ökad lönsamhet (dvs. genom högre intäkter, lägre kostnader, mindre arbetande kapital) och hållbarhet (ekonomiskt, socialt och miljömässigt). Logistikens lönsamhets- och hållbarhetspåverkan är också viktiga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

DEFINITION AV BEGREPPET LOGISTIK

Det talas ofta om logistik som ett synsätt. Med det vill man poängtera att logistik inte enbart är en uppsättning tekniker, metoder eller verktyg. I Skandinavien har ibland också begreppet materialadministration använts som synonymt med logistik för att beskriva logistikens roll att administrera material i och mellan företag. Här definieras logistik som: planering, organisering och styrning av alla aktiviteter i materialflödet, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion och returflöden av produkt och material, och som syftar till att tillfredsställa kunders och övriga intressenters behov och önskemål, dvs. ge en god kundservice, låga kostnader, låg kapitalbindning, små miljökonsekvenser och goda sociala förutsättningar.

Den internationellt ledande branschorganisationen inom logistik, Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP), har en liknande definition av logistics management: Logistics management is that part of Supply Chain Management that plans, implements, and controls the efficient, effective forward and reverse flow and storage of goods, services, and related information ­between the point of origin and the point of consumption in order to meet customers’ requirements.1

Logistiken kan studeras i ett enskilt avsnitt inom ett företag eller för ett integrerat materialflöde genom flera företag. I ovanstående definitioner avses materialflödet från råvara till slutlig förbrukare och involverar 1 www.cscmp.org

© Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

även returflöden av till exempel defekta produkter, returförpackningar och återvinning av förbrukade produkter. Det är oftast nödvändigt att ha ett bredare perspektiv på logistiksystemet än det egna företaget eftersom beroenden förekommer mellan kunder och leverantörer, och synergier kan erhållas om man även tar hänsyn till förutsättningar och konsekvenser för andra än det egna företaget.

Logistiken kan delas in i frågeställningar som är av struktur- respektive styrningskaraktär. Strukturfrågorna handlar om hur produkt-, distributions-, produktions- och materialförsörjningssystemen bör utformas under specifika förhållanden. Det kan till exempel handla om hur mycket av den färdiga produkten man ska tillverka och hur stor andel färdiga komponenter som ska köpas in, vem som ska vara leverantör, hur inleveranserna ska ske, hur produktionslayouten och produktionsorganisationen ska utformas, om färdiga produkter ska mellanlagras eller distribueras direkt till kunderna och hur transporterna till kunder ska ske. Styrningsfrågorna avser att planera och verkställa effektiva materialflöden med utgångspunkt i de befintliga strukturerna. I det arbetet ingår att översiktligt dimensionera inleveranser, produktion och utleveranser så att logistikens och företagets övergripande mål kan uppnås.

I det något kortare perspektivet innebär det att planera hur mycket och när olika artiklar ska levereras till och från lager och produktionsenheter samt att initiera och genomföra verkliga materialförflyttningar.

Begreppen Supply Chain Management och styrning av försörjningskedjor används ofta som begrepp snarlika logistik. Det övergripande syftet med att använda dessa begrepp är att poängtera betydelsen av att integrera det egna företagets flöden med försörjningskedjans övriga företags flöden. CSCMP (Council of Supply Chain Management) definierar Supply Chain Management enligt följande: Supply chain management encompasses the planning and management of all activities involved in sourcing and procurement, conversion, and all logistics management activities. Importantly, it also includes coordination and collaboration with channel partners, which can be suppliers, intermediaries, third party service providers, and customers. In essence, supply chain management integrates supply and demand management within and across companies.2

Ovanstående definitioner och beskrivningar av logistik och Supply Chain Management har samma helhetssyn på flöden och logistik.

I CSCMP:s definition av logistik förtydligas det ytterligare genom att 2 www.cscmp.org

© Författarna och Studentlitteratur

21

22

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

den poängterar att logistik utgör en del av supply chain-processerna.

Supply Chain Management avser alltså inte bara att integrera materialflödena över företagsgränserna. Det involverar också fler processer och aktiviteter i företaget än de logistikrelaterade, till exempel produktutveckling och marknadsföring.

För att skapa effektiv logistik är det nödvändigt att ha såväl effektiva interna materialflöden som effektiva flöden mellan företag. Med ett försörjningskedjefokus på logistiken poängteras just betydelsen av de externa relationerna och flödena. En annan viktig poängtering som CSCMP gör i sin definition är att markera informationsflödenas betydelse för att skapa effektiv logistik.

Denna bok om logistikens grunder behandlar logistikens alla delområden. Innehållet är strukturerat i fyra delar och bilagor: Del I – Ämnesområdet logistik: Bokens första del omfattar tre kapitel.

De två första beskriver logistikens utgångspunkter och definierar logistiksystemets olika delar och perspektiv. Det tredje kapitlet beskriver hur lagring, materialhantering, godstransporter och förpackningar påverkar och utgör det fysiska materialflödet.

Del II – Logistiksystemets mål: Den andra delens tre kapitel behandlar logistiksystemets effektivitetsvariabler, vilka representerar logistikens mål och mätsystem. Områdena kundservice, kostnader, kapitalbindning och hållbarhet (särskilt miljöaspekter) behandlas.

Del III – Logistiksystemets strukturer: I den tredje delens första kapitel behandlas olika aspekter av de produkter och artiklar som flödar genom logistiksystemet. Det andra kapitlet behandlar vanligt förekommande försörjningsstrategier och deras betydelse för företaget och logistiksystemet samt olika aspekter av val och utformning av leverantörsstrukturer. Det tredje kapitlet klargör de produktionsförutsättningar som föreligger från logistiksynpunkt och deras betydelse för möjligheterna att åstadkomma effektiva flöden. Vidare beskrivs alternativa sätt att organisera produktion och att dimensionera de resurser som används i produktionen. Denna del avslutas med ett kapitel om distributionsstrategier och distributionsstrukturer. Bland annat behandlas de nyttovärden som distributörer bidrar med samt principalternativ för utformning av distributionsstrukturer.

Del IV – Styrning av logistiksystemet: Denna del omfattar fem kapitel. Det första beskriver kundorderprocessen samt processer och metoder för prognostisering. Det andra behandlar materialstyrning och innehåller olika metoder och hjälpmedel för att styra materialflöden och därmed lagers storlek. Dessutom diskuteras några allmänna och grundläggande utgångspunkter och principer för denna styrning © Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

samt de frikopplingsfunktioner som olika typer av lager har i materialflödet. Delens tredje kapitel presenterar en struktur och beskriver grundläggande processer för planering och styrning i ett tillverkande företag. Det fjärde kapitlet beskriver materialanskaffningsprocessen ur ett logistikperspektiv. Det sista kapitlet behandlar genomförande av godstransporter, dvs. transportsystemets struktur och planering och genomförande av godstransporterna.

Bilagor: Boken innehåller sex bilagor. De fyra första innehåller tabeller för normalfördelnings- och servicefunktionen, härledning av formeln för ekonomisk orderkvantitet samt lösningar till alla övningsuppgifter som finns i slutet av flera kapitel. Den femte bilagan innehåller praktiska analysverktyg för att bedriva logistikutvecklingsprojekt, och den sista behandlar informationssystem för logistik.

LOGISTIK SOM ET T SYSTEM

Ett system är uppbyggt av delsystem som i sin tur innehåller en samling komponenter med inbördes relationer. Ett öppet system har utbyte med sin omgivning, vilket inte ett slutet system har. Logistik beskrivs ofta som ett system. Det är alltid öppet, dvs. har utbyte med sin omgivning.

Exakt var gränserna dras för ett logistiksystem varierar från fall till fall.

Likaså varierar vilka delsystem och komponenter som innefattas. Om gränserna för logistiksystemet överensstämmer med företagets gränser är det vanligt att involvera delsystemen materialförsörjning, produktion och distribution.

Relationerna mellan de ingående delsystemen och komponenterna och mellan systemet och omgivningen sker i form av samordning och utbyten av framför allt material och information. Relationerna mellan delsystemen och komponenterna i systemet ger upphov till så kallade synergieffekter, dvs. genom att kombinera och samordna delsystem och komponenter kan högre total systemeffekt erhållas än vad som är möjligt från de enskilda komponenterna och delsystemen var för sig.

Syftet med systemet är att på ett effektivt sätt försörja kunder med efterfrågade produkter. Respektive delsystem styr storleken och tidpunkten för materialflödet genom systemet via lager, transporter och olika hanterings- och förädlingssteg enligt figur 1.1. I till exempel materialförsörjningssystemet köps ibland större partier än exakt vad som behövs för tillverkning av en serie produkter. Det material som inte används direkt när det anländer från leverantörerna placeras därför i ett lager. Mellan operationsstegen under tillverkning förekommer också mellanlagring i form av buffertar och köbildningar framför vissa © Författarna och Studentlitteratur

23

24

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

Företagets logistiksystem

Leverantörssystem Samordning

Materialförsörjning Styrning

RåIntern varu- transport lager Materialflöde

Figur 1.1 Logistiksystem med företaget som gräns.

Består av delsystemen materialförsörjning, produktion och distribution.

Lager

Samordning

Produktion

Kundsystem

Samordning

Distribution

Styrning

Styrning

Buffert Produkter Färdigi varuarbete lager

Extern Distribu- Extern transport tions- transport lager

Operation eller transport

Samordning

Förflyttning

maskingrupper. När en produkt är färdigtillverkad kan den bli placerad i ett färdigvarulager innan den levereras till kund. För att möjliggöra effektiv distribution kan även mellanlagring i central- och regionlager vara fördelaktig. Mellan lagerpunkterna sker förflyttning av materialet, och under produktionen sker dessutom en förädling där materialet bearbetas till komponenter och produkter. Även under distributionen sker ibland produktförädling, till exempel i form av ompackning.

Distributionen har en nära koppling till den övergripande marknadsstrategin, som utgår från marknaders och kunders behov och bland annat fastställer vilken leveransservice som distributionen ska uppnå.

En marknadsstrategi som till exempel syftar till att dagligen försörja ett flertal konsumenter med billiga standardprodukter på en utspridd marknad kräver ett annat distributionsupplägg än en som syftar till att vid enstaka tillfällen distribuera komplex tillverknings­utrustning med en kundspecifik funktion till industriföretag. I det första fallet kan samlastning, mellanlagring och försäljning via detaljister vara nödvändiga för att minimera kostnaderna och möjliggöra tillräckligt korta leveranstider. I det andra fallet är kanske distributionskostnader och leveranstider mindre betydelsefulla och distribution direkt till kund­företaget och installation i kundens anläggning ett lämpligt distributionsupplägg.

Om logistiksystemets gränser överensstämmer med företagets gränser så är det delsystemet distribution som har de huvudsakliga relationerna med omgivningen nedströms, dvs. med företagets kunder. Det är därför nödvändigt att förstå att det säljande företagets distribution måste anpassas till kundens behov och att åtagandet inte slutar vid företagets utlastning utan först när kundens behov tillfredsställts. Det © Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

kan innebära att distributionen sträcker sig in i kundens lagerhylla eller produktionslinje, eller att den pågår tills levererad utrustning är installerad och fullt funktionsduglig.

Produktionssystemet ser olika ut beroende på om företaget är tillverkande eller distribuerande. I ett tillverkande företags produktionssystem tillverkas nya produkter från råmaterial och komponenter. Ett distribuerande företags produktionssystem tillverkar inte nya produkter, utan hanterar färdiga produkter till exempel genom sortering och ompaketering. Ur ett logistikperspektiv avses med produktionssystemet de strukturer och system som styr materialflödet i produktionen genom att förse produktionsresurserna med information om när och hur mycket som ska produceras i och av maskiner och personal, och som säkerställer tillgång till material och komponenter. Produktionssystemets logistik koordinerar därmed maskiner, personal och material till en effektiv produktionsprocess. Produktionssystemet är nära integrerat med materialförsörjningssystemet. Vid materialförsörjning till ett råvarulager sätts gränsen mellan de två delsystemen vid råvarulagret.

Materialförsörjningen avslutas med inleverans i lagret. Produktionssystemet inleds med uttag ur lagret. Vid materialförsörjning direkt till en produktionslinje övergår materialförsörjningen i produktion när materialet är tillgängligt inom företagets väggar. Gränsen mot distributionssystemet är vid inleverans av färdiga produkter i färdigvarulagret eller, om de inte lagras, vid utleverans till kund.

Materialförsörjningens uppgift är att förse produktionen med råmaterial och komponenter. Materialförsörjningen har direkta relationer med leverantörens distributionssystem och det egna företagets produktionssystem. På motsvarande sätt som för övriga delsystem kan den därför inte genomföras oberoende av de andra delsystemen och omgivningen. Information om kunders och produktionens behov måste utgöra grunden för materialförsörjningen. Till exempel krävs information om materialbehov för den framtida planerade produktionen och krav på sändningsstorlekar och leveransfrekvenser för anpassning till monteringsarbetet i produktionen. Materialförsörjningen måste också anpassas till leverantörernas distribution och produktion. Om till exempel krav på små och frekventa inleveranser ger upphov till ökad kapitalbindning hos leverantören, eftersom leverantören inte har möjlighet att tillverka så små serier som kunden efterfrågar, kan den totala kapitalbindningen och kostnaderna öka. Det kan då vara fördelaktigt för hela försörjningskedjan att beställa större kvantiteter från leverantörerna, och därmed minska kapitalbindningen hos leverantörerna och öka den hos det egna företaget. © Författarna och Studentlitteratur

25

26

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

Logistiksystemet innehåller inte bara flöden av material, komponenter och produkter som bearbetas och distribueras till kunder, utan innefattar också flöden av reservdelar och returflöden av felaktiga och förbrukade produkter och förpackningar för återanvändning, renovering eller återvinning.

Som tidigare nämnts är det viktigt att betrakta logistiksystemet som en försörjningskedja, dvs. att inte dra gränserna för logistiksystemet vid företaget, utan att involvera så stor del som möjligt av materialflödet från råvara till slutlig förbrukare och retur- och återflöden i samma system och därmed också sträva efter en optimal effektivitet för hela försörjningskedjan och inte för ett enstaka företag för sig. I praktiken är det dock svårt att identifiera en tydlig försörjningskedja. I stället ingår företag i nätverk av flera försörjnings­kedjor. Det vanligaste är därför att involvera de direkta leverantörerna och kunderna i samma logistiksystem men inte andra och tredje nivåns leverantörer och kunder, enligt figur 1.2. På grund av beroendeförhållandena till kunder och leverantörer ger ett sådant bredare synsätt nästan alltid upphov till högre effektivitet även ur det enskilda företagets perspektiv.

1.2

Logistiksystemet i den cirkulära ekonomin

Materialflödet från framtagning av råvaror till dess att en produkt är tillverkad och görs tillgänglig för användning avser fasen före en produkt används. Det benämns ibland det linjära materialflödet. Det förekommer också materialflöden under och efter en produkts användning.

När man beaktar materialflödena i samtliga tre faser av en produkts livscykel (före användning, under användning och efter användning) brukar man tala om cirkulära materialflöden, cirkulär logistik eller logistik i den cirkulära ekonomin. Figur 1.3 illustrerar den så kallade ”värdekullen” och ger exempel på aktiviteter under de tre faserna i den cirkulära ekonomin. Logistiksystemets syfte före användning är att på ett så effektivt sätt som möjligt se till att en produkt framställs och levereras till slutlig kund. Hur detta görs påverkar också material­ Figur 1.2 Logistiksystem i en försörjnings­kedja. Består av flera delsystem med företag som systemgränser.

M = Materialförsörjningssystem, P = Produktionssystem, D = Distributionssystem.

Logistiksystem

M

P

D

M

P

D

M

P

© Författarna och Studentlitteratur

D

1 Logistikens utgångspunk ter

EXEMPEL 1.1 CIRKULÄR LOGISTIK VID H&M GROUP

I likhet med flera företag har klädföretaget H&M Group en strategi för hur verksamheten ska bidra till en cirkulär ekonomi, och hur de ska uppnå positiv påverkan på klimat och biologiskt mångfald. Utformning och styrning av logistiksystemet är centrala delar av strategin. Det avser bland annat hur produkter ska utformas och tillverkas från säkert, återvunnet och hållbart material samt hur produkterna ska hålla, vara möjliga att reparera och återanvända flera gånger, och möjliga att återvinna efter användning. Det avser också utformning och styrning av försörjningskedjorna så att alla produktionsprocesser och materialflöden av nya och använda produkter och material kan genomföras effektivt och miljövänligt. Konsumenterna som använder H&M Groups produkter är också centrala i strategin. H&M Group försöker göra det så enkelt som möjligt för dem att bli involverade och engagerade i ”cirkulärt mode” där produkter används mer, repareras, samlas in och återanvänds och återvinns.

Produkter, kunder och försörjningskedjan i samspel i H&M Groups cirkulära logistik.

Källa: https://hmgroup.com/

flödena i de senare faserna, till exempel genom att vid produktutformning anpassa produkter för framtida användning och nedmontering eller att använda återvunnet material och renoverade komponenter vid tillverkning av produkterna. Under användningen handlar det om att behålla värdet, till exempel genom att med underhållsinsatser och uppgraderingar förlänga livslängden eller att via alternativa ägarformer (t.ex. leasing och uthyrning) möjliggöra mer intensiv användning och © Författarna och Studentlitteratur

27

28

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

Användning: Förlängd livslängd – Service, underhåll och uppgradering Intensivare användning – Leasing och uthyrning (delningsplattformar) – Produkt som tjänst Återanvändning/ annan användning

Cirkulär distribution

t vä Öka Cirkulär komponenttillverkning

rde

Återtillverkning

t vä

rde

Cirkulär montering

Rekonditionering/ underhåll

ska Min

Bibehållet värde

Återvinning

Cirkulära råmaterial Cirkulär produktutformning

Figur 1.3 Värdekullen och tre faser i den cirkulära ekonomin.

Skapa värde före användning

Behåll värde under användning

Återfå värde efter användning

därmed förlänga användningstiden. I fasen efter användning handlar det om att på olika sätt återfå värde från använda produkter. Detta kan till exempel göras genom att en andra användare fortsätter använda en redan använd produkt (t.ex. en begagnad bil). Rekonditionering innebär att vissa komponenter byts ut eller renoveras innan produkten används igen (t.ex. begagnade mobiltelefoner). Återtillverkning innebär att en använd produkt plockas isär och några av dess ingående komponenter direkt, eller efter rekonditionering, kan användas som ingående komponenter i andra produkter eller som reservdelar. Vid återvinning sorteras produkter och förpackningar ut som avfall och dess råvaror återvinns.

På samma sätt som aktörer specialiserar sig på olika aktiviteter i det linjära materialflödet finns också aktörer som är specialiserade på olika cirkulära aktiviteter. Flera olika aktörer, logistiksystem och försörjningskedjor samverkar därför normalt i det cirkulära materialflödet.

Returflödena efter användning kan gå tillbaka till samma aktörer som tagit fram produkten före användning, men ofta går de tillbaka via helt andra aktörer och i andra logistiksystem och försörjningskedjor.

Figur 1.4 visar ett exempel på aktiviteter och materialflöden i den cirkulära ekonomin.

© Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

Återtillverkning

Aktiviteter i det linjära flödet

Återanvändning

Aktiviteter i det cirkulära flödet

Rekonditionering

Materialflöde

Utvinning

Jungfrulig råvara

29

Komponenttillverkning

Komponent

Montering

Färdig produkt

Distribution

Användning

Service, underhåll och uppgradering

Återvunnen råvara Vidareförädling av fraktion

Rena fraktioner

Samling och vidaresortering

Sorterat avfall

Utsortering som avfall

Energiåtervinning Deponi

1.3

Logistikens effektivitet och mål

Syftet med logistik är att förbättra effektiviteten i företag och därmed åstadkomma en positiv resultatpåverkan. Effektiviteten kan uttryckas med hjälp av olika effektivitetsvariabler, som var och en representerar effektivitet i ett visst avseende. Genom att i termer av effektivitets­ variabler sätta upp mål samt mäta och följa upp dem kan man få en verksamhetsinriktning som stödjer konkurrensförmågan och som stämmer överens med företagets övergripande strategi och mål.

Logistiksystemets ekonomiska påverkan kan uttryckas med hjälp av variabler som påverkar företagets intäkter, variabler som påverkar företagets kostnader och variabler som påverkar företagets tillgångar.

Det finns också variabler som indirekt mäter logistiksystemets förmåga att uppfylla de ekonomiska effektivitetsmålen. Systemets tids- och flexibilitets­egenskaper är sådana variabler. Effektivitetspåverkan kan också uttryckas i hållbar­hetstermer, genom att kombinera de ekonomiska variablerna med miljömässiga och sociala variabler. Logistikens huvudsakliga effektivitetsvariabler och deras inbördes samband framgår av figur 1.5. Flera av effektivitetsvariablerna står i motsatsförhållande till varandra och måste inbördes prioriteras och kopplas till företagets övergripande mål. De inbördes prioriterade effektivitetsvariablerna utgör sedan utgångspunkter för att fastställa logistikens mål, och de ligger till grund för logistikstrategin. © Författarna och Studentlitteratur

Figur 1.4 Exempel på aktiviteter och materialflöden i den cirkulära ekonomin.

30

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

Ekonomiskt

Kundservice

Figur 1.5 Logistiksystemets effektivitetsvariabler. Pilarna visar sambanden mellan variablerna.

Miljömässigt

Socialt

Kostnader

Flexibilitet

Kapitalbindning

Hållbarhetsmässig effektivitet och mål

Ekonomisk effektivitet och mål

Tid

KUNDSERVICE

Logistikens intäktspåverkan sker genom att skapa god kundservice, vilket åstadkoms med hjälp av de aktiviteter som utförs i anslutning till kundkontakt och leverans av produkter och tjänster. Logistik­ systemet kan bidra till kundservice genom att skapa god leveransservice, tillhanda­hålla materialflödesinformation eller andra logistiktjänster.

Kundservicen består av en mix av olika serviceelement som är mer eller mindre viktiga i olika situationer. Vid leverans från färdigvarulager är till exempel lagerservicenivån, dvs. i vilken utsträckning en artikel finns tillgänglig i lagret för direkt leverans, ett viktigt mått på hur god kundservice som kan erbjudas. Leveranstidens längd och hur väl man håller utlovad leveranstid är viktiga kundserviceelement i de flesta situationer. Leveransflexibilitet är ett annat serviceelement. Det avser förmågan att anpassa sig till och tillmötesgå förändrade kundönskemål i överenskommen och redan pågående order. Det kan till exempel handla om att med kort framförhållning ändra leveranstidpunkter eller orderkvantiteter, vilket inte är ett ovanligt krav från underleverantörer.

Att skapa kundservice med hjälp av materialflödesinformation handlar om att möjliggöra informationsutbyte i syfte att minska planeringsosäkerheten för involverade parter. Många produkter är också kombinerade med en kringtjänst vars utförande kan ha en positiv kundservicepåverkan. Det kan till exempel handla om att förse produkten med en kundspecifik förpackning eller etikett, att hantera den i kundens förpackningslösning, att samförpacka den med andra produkter, att förse den med streckkoder för senare förenklad hantering hos kunden etc.

© Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

KOSTNADER

Logistiksystemet påverkar ett flertal kostnadsposter. Den fysiska hanteringen, förflyttningen och lagringen av material ger upphov till kostnader i form av personal-, material-, drifts- och avskrivnings­ kostnader. Logistiksystemet ger också upphov till kostnader för administrativ personal och informationssystem i syfte att planera och styra de fysiska materialflödena. Likaså skapar det bundna kapitalet längs materialflödet logistikkostnader. När en order inte kan levereras enligt överens­kommelse kan brist- och förseningskostnader uppstå om aktiviteter för att kompensera för den uteblivna eller försenade leveransen är nödvändiga. Lagrings-, brist- och förseningskostnader är till viss del utbytbara mot kostnader för ökad kapacitet. Så är till exempel fallet om ett säkerhets­lager ersätts med överkapacitet i produktionsanläggningen för att hantera varierande efterfrågan. Vid hög efterfrågan tillverkas då mer och vid låg efterfrågan tillverkas mindre.

K APITALBINDNING

Ett företags tillgångar kan delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Vid investering i en tillgång binds kapital. Kapitalbindningen påverkar företagets kassaflöde och betalningsförmåga, men den ger också upphov till kostnader motsvarande den alternativa avkastning som det investerade kapitalet hade kunnat generera om det använts på annat sätt, till exempel genom att sättas in på ett bankkonto.

Anläggningstillgångar är sådana tillgångar som utnyttjas under en längre tid, som byggnader, maskiner, datorsystem etc. De ger upphov till kostnader i form av avskrivningar. Graden av kapacitetsutnyttjande påverkar styckkostnaden eftersom till exempel ett färre antal produkter måste bära en tillverkningsmaskins fasta kostnader vid ett lågt kapacitetsutnyttjande än vid ett högt.

Omsättningstillgångar avser icke varaktiga tillgångar som material i lager, under produktion eller transport samt kundfordringar. Kapital­ bindningen i kundfordringarna orsakas av betalningsflödena vilka delvis kan påverkas av logistiken. Försenade leveranser kan till exempel ge upphov till försenade inbetalningar. Med kapitalbindning avses normalt ur ett logistikperspektiv kapitalbindning orsakad av material­flöden, dvs. av det material som binds i råvaru- och komponentlager, under produktion, i färdigvaru- och distributionslager och under transport.

© Författarna och Studentlitteratur

31

32

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

FLEXIBILITET

Som tidigare nämnts utgör leveransflexibilitet en viktig del av den kundservice som kan skapa värde för kunden. Det har också nämnts att förmågan att variera produktions- och leveransvolymerna genom att medvetet investera i överkapacitet medför flexibilitetsrelaterade kostnader som kan leda till sänkt kapitalbindning och ökad kund­ service. Logistiksystemets flexibilitet har således en indirekt påverkan på effektivitetsvariablerna kundservice, kostnader och kapitalbindning.

Begreppen agility och responsivitet används ibland för att beskriva ett logistiksystem som är dynamiskt och anpassningsbart till snabba förändringar i omgivningen, dvs. flexibelt. På grund av dess ökade betydelse i många logistiksystem och påverkan på övriga effektivitetsvariabler redovisas här flexibilitet som en separat effektivitetsvariabel.

Man skiljer normalt mellan leveransflexibilitet, produktmixflexibilitet och volymflexibilitet.

Leveransflexibiliteten är ett uttryck för förmågan att vid behov åstadkomma leveransförändringar för att anpassa sig till kunders förändrade behov. Det handlar till exempel om att anpassa sig till förändrade leveranstider och leveranskvantiteter. Förmågan bestäms bland annat av utlovade leveranstiders längd, genomloppstider, omställningstider och seriestorlekar i produktionen.

Produktmixflexibilitet innebär förmågan att med befintlig kapacitet snabbt anpassa produktionen och materialförsörjningen till efter­frågeförskjutningar mellan existerande produkter och produkt­ varianter. Det innebär alltså att snabbt kunna ställa om och tillverka mer av vissa produkter och mindre av andra. Den förmågan påverkas bland annat av leveranstiderna för köpartiklar, seriestorlekarna i produktionen och genomloppstidernas längd.

Volymflexibilitet uttrycker förmågan att snabbt öka eller minska produktions- och leveransvolymerna oavsett om det samtidigt sker mixförändringar eller ej. Förmågan bestäms av leveranstiderna för köpartiklar, storleken på lagret av utgångsmaterial, genomloppstider, seriestorlekar i produktionen och graden av överkapacitet, dvs. kapacitetsutnyttjandet, i befintlig anläggning.

TID

Tidsfokuseringen är central i logistiksystemet eftersom tiden påverkar övriga effektivitetsvariabler. Utan ett tidseffektivt logistiksystem är det svårt att skapa ett totalt sett effektivt logistiksystem. Betydelsen av korta och säkra leveranstider som del av leveransservicen och snabba leve© Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

ranser av reservdelar har diskuterats tidigare. Leveranstiden benämns ibland time-to-customer (TTC).

För att möjliggöra korta leveranstider till kund vid konstruktion eller produktion mot kundorder krävs att genomloppstiderna och omställningstiderna i den egna verksamheten också är korta. Utan korta genomloppstider för de aktiviteter som genomförs från det att en order mottagits till dess att utleverans sker riskerar leveranstiderna att bli längre än vad som kan uppfattas som acceptabelt för kunderna, mer kapital binds i flödet och det tar längre tid att reagera på förändrade kundönskemål. Det faktum att material med lång genomloppstid binds under en lång tid ökar också risken för att det inte kommer att kunna säljas när det väl blir tillgängligt, dvs. inkuransrisken ökar.

Utan korta omställningstider är det inte kostnadsmässigt försvarbart att tillverka så små serier som är nödvändiga vid tillverkning direkt mot kundorder. Dessutom ger långa omställningstider upphov till stora tillverkningsserier, vilket i sin tur resulterar i hög kapitalbindning. Korta genomlopps-, omställnings- och leveranstider på köp­ artiklar förbättrar också samtliga flexibilitetsvariabler eftersom det då går snabbare och blir mindre kostsamt att göra ändringar i redan accepterade order. Även ett företags förnyelseförmåga påverkas av tiden. Med en kort produktutvecklingstid, så kallad time-to-market (TTM), dvs. tiden från produktidé till produktlansering, kan man skapa ett tidsförsprång på marknaden gentemot konkurrenterna. Detta försprång kan ytterligare ökas med hjälp av kort leveranstid.

Det är också viktigt med arbetstidseffektiva ordercykler, vilket kan uppnås genom förenkling och automatisering av delar av kundorderaktiviteterna. Order av standardartiklar kan till exempel automatiskt genereras i kundens system när en viss lagernivå av artikeln nåtts, och sedan skickas till leverantörens system som automatiskt godkänner och registrerar ordern. Ett sådant förfaringssätt innebär inte bara att orderprocessen går snabbare än om den genomförts manuellt, utan den är också mer kostnadseffektiv. Logistiksystemet är också beroende av kvalitativ planeringsinformation i form av försäljningsstatistik, prognoser, lagersaldouppgifter etc. Informationskvaliteten försämras när sådan information förmedlas med tidsfördröjning. Att berörda beslutsfattare har realtidstillgång till nödvändig information från såväl den egna verksamheten som andra företag i försörjningskedjan har därför också en positiv påverkan på effektiviteten.

© Författarna och Studentlitteratur

33

34

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

MIL JÖ

De miljökrav som samhället, näringslivet, offentlig förvaltning och kunderna ställer på den industriella och offentliga verksamheten får direkta konsekvenser för logistiksystemet. Logistiksystemets miljö­ påverkan sker genom föroreningar, utsläpp och buller från till exempel transporter, hög energiförbrukning och bristfällig avfallshantering och återvinning. Logistiksystemets flesta delar som materialförsörjning, produktion, distribution, eftermarknad, förpackningar, produktutveckling och övergripande systemdesign påverkar miljön.

Exempel på logistikrelaterade åtgärder i syfte att minimera miljöpåverkan är att anpassa de tekniska transportsystemen, genom att till exempel använda alternativa fordon, motorer och drivmedel som är mer miljöanpassade. Att utforma och styra logistiksystemet med utgångspunkt i den cirkulära ekonomin innebär också att ta miljöhänsyn. Det kan till exempel innefatta att konstruera och tillverka produkter av återvinningsbara material, att planera effektiva returflöden av använda produkter för återanvändning, återtillverkning och återvinning är andra viktiga åtgärder. Det kan också handla om att kombinera transporter, till exempel flexibla lastbilstransporter med järnvägstransporter som ger mindre utsläpp, eller att samlasta gods från flera kunder i syfte att öka ett transportmedels fyllnadsgrad och minska antalet transporter.

Man kan också tillämpa ekonomiska styrmedel i syfte att påverka logistiksystemet att bli mer miljöanpassat. Vägavgifter och miljöskatter är exempel på sådana åtgärder.

Det existerar ett antal verktyg och miljöledningssystem vars syfte är att underlätta, strukturera och utvärdera ett företags miljöarbete.

De flesta är möjliga att använda för att anpassa logistiksystemet till långsiktig miljömässig uthållighet.

SOCIALA ASPEK TER

Målsättningen är att skapa goda sociala förutsättningar för ett företags eller en försörjningskedjas samtliga intressenter. Det innebär bland annat att säkerställa att jämställdhet, mänskliga rättigheter, säkerhet och arbetsrättsligt fördelaktiga förhållanden föreligger. Logistik­ systemets alla delar påverkar de sociala aspekterna eftersom människor involveras. Olika yrkeskategorier involveras, bland annat lastbilsförare, operatörer i fabriker och inköpare. Eftersom logistiksystemen ofta är globala och innefattar samarbeten med företag och människor i olika delar av världen, så påverkas också de sociala aspekterna av var en logistik­a ktivitet geografiskt genomförs. © Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

Exempel på sociala åtgärder är att aktivt arbeta med jämställdhets-, säkerhets- och medbestämmandefrågor, att motivera och engagera personalen i företagets hållbarhetsarbete och att motverka stress. It-system som i realtid uppdaterar om trafikproblem och ger förslag på alternativa körvägar är ett exempel på en lösning som kan minska stressen för en lastbilschaufför och samtidigt förbättra leveransprecisionen i en sändning. Att välja nya leverantörer som uppfyller de sociala kraven i den egna verksamheten, att ställa krav på befintliga leverantörer att förhålla sig till en ”uppförandekod” och att hjälpa de som inte helt uppfyller kraven att utveckla sig är andra exempel på social logistikhänsyn.

LOGISTIK OCH LÖNSAMHET

Eftersom ett långsiktigt mål för alla företag är att upprätthålla en hög avkastning på det kapital som är investerat i företaget, är det naturligt att också se logistiksystemet som en mekanism för att skapa hög avkastning. Ett företags avkastning brukar mätas som vinsten i förhållande till investerat kapital. Avkastningen brukar benämnas lönsamhet, avkastningsgrad eller räntabilitet på totalt kapital, och beräknas enligt följande formel: räntabilitet på totalt kapital =

vinst intäkter – kostnader = totalt kapital totalt kapital

Vinsten beräknas från företagets resultaträkning som rörelseresultatet inklusive finansiella intäkter. Finansiella kostnader, bokslutsdispositioner och skatt tas inte med eftersom man vill mäta hur huvudverksamheten genererar resultat, oberoende av hur den finansieras. Det under perioden genomsnittliga totala kapitalet beräknas från före­ tagets balansräkning. Logistiksystemet påverkar avkastningen genom effektivitetsvariablerna kundservice, kostnader och kapitalbindning.

Genom att fokusera på och minska den totala kapitalbindningen i lager, i produktion och under transport kan man direkt förbättra avkastningsgraden genom att det totala kapitalet minskas. På motsvarande sätt ger minskning av onödiga kostnader i materialflödet, orsakade av till exempel långa omställningstider, onödig administration vid inköp eller låg fyllnadsgrad i transporter en omedelbar ökning av räntabiliteten genom att kostnaden minskas och därmed vinsten ökar. Även kundservicen påverkar företagets avkastning. Genom att höja servicen i de avseenden som kunderna anser vara kritiska och sänka den i de avseenden som anses mindre kritiska, till exempel genom att prioritera viktigare © Författarna och Studentlitteratur

35

36

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

serviceelement, kunder och produktgrupper, kan företaget erbjuda en totalt sett bättre leveransservice till en marginellt högre kostnad eller till och med till en lägre kostnad. Den förbättrade leveransservicen har en indirekt påverkan på avkastningsgraden eftersom den syftar till att skapa mervärde för kunderna och långsiktigt öka de totala intäkterna.

Ett sätt att illustrera dessa effekter på avkastningsgraden är att använda den så kallade Du Pont-modellen, enligt figur 1.6.

Av Du Pont-modellen framgår att avkastningsgraden är produkten av den så kallade vinstmarginalen, dvs. vinsten i relation till omsättningen, och kapitalomsättningshastigheten, dvs. omsättningen i relation till det genomsnittliga bundna kapitalet. För att uppnå en högre avkastningsgrad gäller det således att öka vinstmarginalen och/eller kapitalomsättningshastigheten. Kundservicen och de direkta kostnadsreduktionerna har genom sina effekter på vinsten påverkan på vinstmarginalen. Kapitalbindningen orsakad av material i lager, under transport och i produktion utgör en del av det totala kapitalet och har därmed en påverkan på kapitalomsättningshastigheten.

I många situationer kan en förbättringsåtgärd ha positiv påverkan på både vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet. Så är till exempel fallet vid reduktion av omställningstider i produktionen. Om ett företag lyckas korta omställningstiden får man ett bättre kapacitetsutnyttjande av aktuella maskiner eftersom mindre tid åtgår till icke-värdeökande omställning och mer tid kan användas till produktion. Genom den ökade

Omsättning (intäkter)

(–)

Vinst (÷)

Kostnader

Vinstmarginal

Omsättning (×)

Avkastningsgrad

Råvarulager Omsättning

Produkter-i-arbete och transport

Figur 1.6 Du Pont-modellen.

Streckade rutor avser tillgångar med indirekt logistikpåverkan från logistiksystemet.

Färdigvarulager

(+)

(÷) Kapitalomsättningshastighet Totalt kapital

Övriga omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

© Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

tillgängliga kapaciteten kan eventuellt övertidsuttag och utnyttjande av annan extra kostsam kapacitet minskas, vilket resulterar i lägre produktionskostnader per styck. De minskade kostnaderna ger därför upphov till en ökad vinstmarginal. Med minskade omställningstider ökar också de ekonomiska möjligheterna att tillverka små kundspecifika serier, vilket kan öka kundservicen och därmed generera merförsäljning eller möjliggöra ökat försäljningspris. Det ger i sin tur upphov till ökad vinstmarginal. De minskade omställningstiderna har också en påverkan på kapitalbindningen, eftersom de möjliggör tillverkning av mindre serier.

Sådana åtgärder påverkar det bundna kapitalet såväl under produktionen som i lager. Den lägre kapitalbindningen resulterar i en ökad kapitalomsättningshastighet och därmed också i en ökad avkastningsgrad.

Det är dock inte så att alla förbättringar har direkt eller lika stor påverkan på både vinstmarginalen och kapitalomsättningshastigheten.

Det gäller därför att prioritera förbättringarna så att de ger bästa möjliga lönsamhetseffekt. För ett företag med en avkastningsgrad på 10 % som har en vinstmarginal på 10 % och en kapitalomsättnings­hastighet på 1 gång per år, skulle en kostnadsrationalisering som minskar de totala årliga kostnaderna från 50 till 49 miljoner kronor innebära att vinstmarginalen ökar till 11,8 % och att även avkastningsgraden ökar till 11,8 %. Om däremot företaget gjorde samma rationalisering med en ursprunglig avkastningsgrad på 10 % men där vinstmarginalen är 1 % och kapitalomsättningshastigheten 10 gånger per år skulle den resulterande vinstmarginalen bli 3 % och avkastningsgraden 29,8 %.

Samma kostnadsminskning i absoluta termer resulterar alltså i olika stora lönsamhetsförbättringar. Det beror på att den procentuella vinstökningen är högre i det senare fallet. På motsvarande sätt uppkommer olika stor lönsamhetspåverkan av kapitalrationaliseringar beroende på om den ursprungliga kapitalomsättningshastigheten är hög eller låg.

Vid en låg kapitalomsättningshastighet och hög vinstmarginal krävs därför en mindre kapitalrationalisering i absoluta termer än vid hög kapitalomsättningshastighet och låg vinstmarginal. Även det omvända sambandet föreligger, dvs. om ett företag har en hög omsättningshastighet och låg vinstmarginal så krävs en relativt låg absolut vinstökning för att uppnå en relativt hög lönsamhetsförbättring. Sambanden mellan vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet framgår av figur 1.7.

I punkt A i figuren måste kapitalomsättningshastigheten ökas från 1 till 2 eller vinstmarginalen från 5 till 10 % för en 5-procentig avkastningsökning. I punkt B måste kapitalomsättningshastigheten ökas från 0,5 till 1,0 eller vinstmarginalen från 10 till 20 % för motsvarande avkastningsökning. Figur 1.7 illustrerar alltså att beroende på var i diagram© Författarna och Studentlitteratur

37

38

De l I Äm n e so m r å d e t log is t ik

Figur 1.7 Exempel på ett lönsamhetsdiagram som visar sambandet mellan vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

Pilen pekar i riktning mot ökad lönsamhet.

Kapitalomsättningshastighet (gånger per år)

2,0

1,5

A

1,0

20 % avkastning

B

0,5

10 % avkastning 5% avkastning

5

10 Vinstmarginal (%)

15

met man befinner sig kan det vara olika svårt eller enkelt att förbättra avkastningen med vinst- respektive kapitalpåverkande åtgärder. I punkt A, till exempel, kan det vara enklare med vinstpåverkande åtgärder medan det i punkt B kan vara enklare med kapitalåtgärder.

LOGISTISK A MÅLKONFLIK TER

Syftet med ett logistiksystem är naturligtvis att det ska vara så bra som möjligt med avseende på målen och effektivitetsvariablerna. Det är dock nödvändigt att vara medveten om de motsatsförhållanden som råder mellan de enskilda variablerna och att de tillmäts olika stor betydelse av olika personer på företaget.

Flertalet av effektivitetsvariablerna visar sig också vara motstridiga.

På grund av dessa motsatsförhållanden måste vissa prioriteringar mellan variablerna normalt göras. Det gäller därför att inte optimera en enskild effektivitetsvariabel, utan att i stället söka den totalt sett bästa effektiviteten. Som exempel på konflikter mellan variabler kan nämnas att hög kundservice kan skapas genom stora färdigvarulager, vilket i sin tur innebär hög kapitalbindning och höga lagringskostnader. Kort genomloppstid genom produktionen kan åstadkommas med korta tillverkningsserier, vilket i sin tur skapar lågt kapacitetsutnyttjande och hög tillverkningskostnad per styck på grund av omställningstiderna. © Författarna och Studentlitteratur

1 Logistikens utgångspunk ter

39

Snabba och flexibla transporter kan genomföras med trafikslag som skapar mer negativa miljökonsekvenser än långsamma.

Målkonflikter råder inte bara mellan effektivitetsvariablerna utan de förekommer också mellan företags olika avdelningar. Orsaken är att många företag fungerar som funktionella organisationer, dvs. olika avdelningar är specialiserade och fokuserar på sina egna avgränsade arbetsuppgifter och strävar efter att minimera sina egna kostnader och sin egen kapitalbindning utan att se till hela materialflödet och agera efter helhetens bästa. Med ett sådant synsätt uppstår lätt suboptimeringar, dvs. enskilda avdelningar optimeras på bekostnad av helhetens totala effektivitet. En annan effekt är att man som anställd lätt fokuserar

Tabell 1.1 Exempel på målkonflikter och beteenden som följd av målkonflikter.

Inköp

Produktion

Marknad

Ekonomi

Mål?

Låga inköpskostnader

Låga tillverkningskostnader

Höga intäkter

Hög vinst, bra kassaflöde/likviditet, låg kapitalbindning

Kundservice?

Stora serier och långa leveranstider till kunderna är att föredra för då hinner vi med inköpen och kan få kvantitetsrabatt.

Vi kan inte minska seriestorlekarna för då får vi för mycket ställtider, vilket minskar tillgänglig produktionskapacitet.

Kunderna kräver mycket små och frekventa leveranser med kort leveranstid.

Kortare serier är positivt, för då minskas kapitalbindningen i lagren vilket ger positiva effekter på kassaflödet och likviditeten.

Lagrens storlek?

Vi kan få rabatt om vi köper stora kvantiteter.

Stora råmateriallager minskar risken för brist på insatsmaterial, och eftersom stora produktions­serier reducerar antalet omställningar är det att föredra.

Kunderna kräver korta leveranstider vilket kräver att alla produkter finns tillgängliga i färdigvarulager.

Det kostar för mycket och innebär för dåligt kassaflöde att ha stora lager. De måste hållas på en minimal nivå.

Transport- och produktionskostnader?

De ”onödiga” transporterna kostar för mycket. Godset måste samlas ihop till större sändningar.

Genom att tillverka stora serier kan man minimera produktionskostnaden per styck.

Kunden kräver korta leveranstider. Det går inte att samordna leveranser eftersom vi måste skicka godset direkt när vi får ordern.

Vi måste kunna tillverka små serier med korta ledtider så att unika kundorder snabbt kan tillmötesgås.

© Författarna och Studentlitteratur

Patrik Jonsson är professor i Operations & Supply Chain Management vid Chalmers tekniska högskola.

Stig-Arne Mattsson har en omfattande industriell bakgrund. Parallellt har han varit verksam som forskare och adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola, Tekniska högskolan i Jönköping, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.

LOGISTIK

Läran om effektiva materialflöden

Denna grundläggande lärobok tar ett helhetsgrepp på ämnesområdet logistik. Den förklarar logistikens spelregler och hur effektiva och ­miljövänliga­materialflöden­i­försörjningskedjor­påverkar­­företagets­ konkurrenskraft. Strategier, metoder och informationssystem för inköp, materialförsörjning, produktion och distribution, liksom materialhantering och godstransporter, behandlas. Denna fjärde upplaga innehåller revideringar, bland annat om logistik i den cirkulära ekonomin, logistik och miljö samt informationssystem för logistik.

Bokens innehåll kan direkt överföras i praktisk tillämpning. Den innehåller avsnitt om praktiska hjälpmedel för logistikutveckling. ­Förklarande­räkneexempel­och­flera­praktikfall­finns­i­anslutning­till­ teoridelarna. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor och kapitel med räkneuppgifter avslutas också med räkneuppgifter med fullständiga lösningar.

Boken är anpassad för grundläggande logistikutbildningar, både vid högskolor och universitet, och för yrkes- och vidareutbildning. Till boken hör praktikfallet Verktygsdistributören där bokens olika delar används för att analysera och förbättra ett företags logistikupplägg.

Fjärde upplagan

Art.nr 31085

studentlitteratur.se