Ett specialpedagogiskt förhÄllningssÀtt i förskolan FörstÄelse, bemötande och pedagogiska strategier
Maria Ohlsson
Pictogram/bildsprÄk©Specialpedagogiska skolmyndigheten (s. 228) Bildstöd med Widgitsymboler skapat i InPrint 3 frÄn Symbolbruket (s. 229) Ritadetecken/BildsprÄk©Specialpedagogiska skolmyndigheten (s. 235) Timstock frÄn Westerstrand Urfabrik AB (s. 241)
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och studenters begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsÀndamÄl enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, Àr förbjuden. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, Àr e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare. Studentlitteratur har bÄde digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker Àr miljöanpassade, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.
Art.nr 44298 ISBN 978-91-44-15300-1 Upplaga 1:1 ©âFörfattaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskare: Anna Hellberg Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Carina Blomdell Printed by GraphyCems, Spain 2022
InnehÄll
Förord av Anna Hellberg Björklundâ 9 Förordâ11 Inledningâ13 StĂ€llningstagandeâ14 Om bokens exempelâ 16 Om begreppâ 16 Om bokens kapitelâ 17 1 All a bar ns r Ă€tt till utbildning, undervisning och stöd iâŻförskolanâ 19 Alla barn i förskolanâ 19 RĂ€tten till stöd i förskolanâ 20 RĂ€tten till utbildning och undervisningâ 22 I mötet med miljönâ 25 Funktionsvariation, funktionsnedsĂ€ttning och funktionshinderâ29 TillgĂ€nglig lĂ€rmiljöâ 30 Anpassningar och sĂ€rskilt stödâ 32 Dokumentera stödinsatserâ 33 ReflektionsfrĂ„gorâ36
©âFörfattaren och Studentlitteratur
5
InnehÄll
2 Det speciella med specialpedagogikâ 37 Ett kunskapsomrĂ„de som kompletterarâ 38 Ett specialpedagogiskt synsĂ€tt och förhĂ„llningssĂ€ttâ40 Inkluderingâ41 Specialpedagogiska perspektivâ 44 NĂ€r olika perspektiv och professioner mötsâ 45 Specialpedagogen i förskolanâ 47 Bra för alla men speciellt för barn i behov av stödâ 48 ReflektionsfrĂ„gorâ49 3 VĂ„rt bemötande av och vĂ„r sy n pĂ„ bar netâ 51 Pedagogen â en av barnets viktiga vuxnaâ 52 Vi blir nĂ„gon i andras ögonâ 53 VĂ„rt görande â barnets blivandeâ 55 NĂ€r relationer till barn blir svĂ„raâ 58 HjĂ€lpsamma grundantagandenâ 60 Barns behov av uppmĂ€rksamhetâ 62 Att se bakom beteenden och aldrig ge uppâ 64 Byt perspektiv och fokusera pĂ„ möjligheterâ 67 StĂ€rk relationen till barnetâ 70 FrĂ€mja lek och vĂ€nskapâ 74 ReflektionsfrĂ„gorâ76 4 NĂ€r bar ns beteenden utmanarâ 77 Utmanande beteende, vad Ă€r det?â78 TystlĂ„tna barnâ 80 VĂ„ra grundantaganden igenâ 82 Omgivningens förvĂ€ntningar och barns förutsĂ€ttningar och förmĂ„gorâ 83 Exekutiva funktionerâ 88 Central koherensâ 89 Dagsform och just nu-formâ 90
6
©âFörfattaren och Studentlitteratur
InnehÄll
Nyckelord och strategier nĂ€r barns beteende utmanarâ 92 Att möta barn i kĂ€nslomĂ€ssigt kaosâ 98 Kravanpassning för att barnet ska fĂ„ lyckasâ 100 ReflektionsfrĂ„gorâ104 5 VĂ€gleda, tydliggör a och sk apa meningâ 105 Barns grundlĂ€ggande behov av sammanhang, mening och vĂ€gledningâ 106 KĂ€nsla av sammanhangâ 110 Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhetâ111 Tydlighetâ113 Hur gör vi och vad Ă€r det vi gör nĂ€r vi Ă€r tydliga?â 116 NĂ€r allt helst ska vara som vanligtâ123 ReflektionsfrĂ„gorâ125 6 Att k artlĂ€gga och ta steg mot för Ă€ndr ingâ 127 Att kartlĂ€gga, vad innebĂ€r det?â 128 Att ta reda pĂ„ merâ 132 Var nyfiken pĂ„ barnetâ 140 KartlĂ€ggning nĂ€r det finns flera barn med behov av stöd i samma gruppâ 147 Analysera och försök förstĂ„â 149 Ta steg mot förĂ€ndring â att pröva och göraâ 150 VĂ„r drömförskola â kartlĂ€ggning och förĂ€ndring genom en övningâ 152 ReflektionsfrĂ„gorâ157 7 Förskolan och bar n med spr Ă„kstör ning och spr Ă„k lig sĂ„r bar het â 159 Den typiska sprĂ„kutvecklingenâ 160 NĂ€r sprĂ„ket inte utvecklas som förvĂ€ntatâ 165
©âFörfattaren och Studentlitteratur
7
InnehÄll
SprĂ„kstörning, vad Ă€r det?â 169 Konsekvenser av sprĂ„kstörning och andra sprĂ„kliga svĂ„righeterâ176 SprĂ„ka, sprĂ„ka och sprĂ„ka Ă€nnu mer!â 179 Anpassa och ge förutsĂ€ttningar för sprĂ„kandeâ 181 Följ barnets sprĂ„kutvecklingâ 188 ReflektionsfrĂ„gorâ190 8 Förskolan och bar n med autismâ 191 Lika men Ă€ndĂ„ olikaâ192 Vad Ă€r autism?â 195 Vanliga utmaningar hos barn med autismâ 199 Lek och samspelâ203 Anpassa och ge förutsĂ€ttningar för lek, lĂ€rande och utvecklingâ213 ReflektionsfrĂ„gorâ219 9 Visuellt stöd och lite mer ur ver ktygslĂ„danâ 221 Visuellt stöd â ett paraplybegreppâ 222 TAKKâ232 Ritpratâ235 TidshjĂ€lpmedelâ240 Vanliga frĂ„gor och invĂ€ndningar kring visuellt stödâ 241 Inte visuellt stöd men Ă€ndĂ„ bra att ha i verktygslĂ„danâ 243 Avslutande ord till dig som Ă€r pedagog eller rektor i förskolanâ 247 LĂ€stips och lĂ€nkarâ 249 Referenserâ253 Person- och sakregisterâ 263
8
©âFörfattaren och Studentlitteratur
Förord av Anna Hellberg Björklund Anna Hellberg Björklund Leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi
D
en hĂ€r boken som du nu hĂ„ller i din hand Ă€r ett riktigt guldkorn. I Ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt i för skolan: förstĂ„else, bemötande och pedagogiska strategier lyfter Maria Ohlsson bland annat alla barns rĂ€tt till utbildning, undervisning och stöd, bemötande och barnsyn, beteenden som utmanar oss, sprĂ„kstörning och autism, tydliggörande pedagogik, kartlĂ€ggning för förĂ€ndring samt visuellt stöd och andra hjĂ€lpmedel i verktygsÂlĂ„dan. Att lĂ€sa Marias bok och ta till sig innehĂ„llet ger den som lĂ€ser en god och gedigen kunskapsgrund att stĂ„ pĂ„. Jag önskar att jag sjĂ€lv haft denna bok i ryggen nĂ€r jag började arbeta mot förskolan för mer Ă€n tio Ă„r sedan. Boken kommer att ge dig mĂ„nga nycklar att anvĂ€nda i förstĂ„elsen av barns behov och förutsĂ€ttningar i förskolan samt hur du som verksam i förskolan kan förhĂ„lla dig för att möta dessa behov. Den lyfter grundlĂ€ggande och viktiga aspekter som vi behöver kĂ€nna till nĂ€r vi arbetar i förskolan, för att vi ska kunna bedriva en verksamhet med hög kvalitet, dĂ€r undervisningen anpassas till varje barns behov i barngruppen. Den lyfter ocksĂ„ mer specifik kompetens, som du som lĂ€sare kommer att ha nytta av i arbetet med alla barn men som Ă€r nödvĂ€ndig i arbetet med barn i behov av extra stöd. Ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt gynnar barn i allmĂ€nhet och sĂ„rbara barn i synnerhet.
©âFörfattaren och Studentlitteratur
9
Föror d av Anna Hellberg Björ k lund
Marias gedigna erfarenhet och tydliga förankring i förskolans vÀrld sipprar igenom pÄ varenda sida, liksom hennes respekt för det arbete pedagoger genomför dagligen i vÄra verksamheter, och jag tror att alla som Àr verksamma inom förskolan och som lÀser denna bok kommer att kÀnna igen sig i Marias beskrivningar och exempel. Boken beskriver arbetet i svensk förskola 2021 pÄ ett trovÀrdigt sÀtt, dÀr förutsÀttningarna inte alltid ser ut sÄ som vi önskar, men dÀr pedagoger dagligen gör en viktig skillnad i mötet med alla barn nÀr de Àr medvetna om att de sjÀlva Àr det viktigaste redskapet för barnen. NÀr synsÀtt och förhÄllningssÀtt Àr förenliga med den kunskap som finns om barns behov och utveckling, dÄ har vi hittat det mest kraftfulla och anvÀndbara verktyget i arbetet i förskolan. Jag Àr övertygad om att denna bok kommer att vara ett betydelsefullt stöd för mÄnga pedagoger i att hitta trygghet och tilltro till sin egen förmÄga som pedagog, nÄgot som i förlÀngningen kommer att komma mÄnga barn till gagn. Smygehamn, september 2021
10
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
Min erfarenhet Ă€r att specialpedagogik i förskolan, kanske bĂ„de av tradition och av vana, ofta förknippas med metoder som till exempel TAKK och visuellt stöd samt med barn â med och utan diagnos â som av olika anledningar uppfattas som âspeciellaâ. Samtidigt hör jag ofta pedagoger, rektorer och specialpedagoger sĂ€ga att special pedagogik Ă€r bra för alla barn. SĂ„ vad Ă€r egentligen det speciella med specialÂpedagogik? Ett sĂ€tt att se pĂ„ ordet special i det hĂ€r sammanhanget Ă€r att specialÂpedagogik Ă€r en speciell pedagogik man tar till nĂ€r den âvanligaâ pedagogiken inte rĂ€cker till. Ett annat synsĂ€tt Ă€r att special pedagogik Ă€r en pedagogik för speciella barn, det vill sĂ€ga barn som av olika anledningar bedöms vara i behov av stöd. Jag menar att specialpedagogik kan vara bĂ„de och. Ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och specialpedagogiska metoder Ă€r bra för alla barn, och specialpedagogik kan bidra till en tillgĂ€nglig förskola med hög kvalitet och frĂ€mja alla barns utveckling. Samtidigt kan specialpedagogik vara det kunskapsomrĂ„de och den pedagogik som bidrar till att ge nĂ„gra barn helt avgörande förutsĂ€ttningar för utveckling.
©âFörfattaren och Studentlitteratur
37
2. Det speciella med specialpedagogik
Ett kunskapsomrĂ„de som kompletterar Specialpedagogik som Ă€mne och kunskapsomrĂ„de har sin grund i pedagogiken. Samtidigt Ă€r specialpedagogik ett tvĂ€rvetenskapligt kunskapsomrĂ„de dĂ€r flera olika teorier och perspektiv korsas och möts. Specialpedagogik har kopplingar till discipliner som sprĂ„k, medicin, psykologi, sociologi och Ă€ven teknik (Björck-Ă kesson, 2021). BĂ„de i Sverige och internationellt har specialpedagogiken utvecklats frĂ„n en intention och en grundtanke om alla barns rĂ€tt till utbildning i kombination med barns behov av sĂ€rskilt stöd nĂ€r den âvanligaâ pedagogiken av nĂ„gon anledning inte rĂ€cker till. Special pedagogiken rör sig dĂ€rför kring faktorer och processer som pĂ„verkar lĂ€rande, utveckling och delaktighet. Fokus inom specialpedagogik har varierat men har över tid alltmer flyttats till samspelet mellan barns och elevers förutsĂ€ttningar i förhĂ„llande till miljöfaktorer pĂ„ olika nivĂ„er (Björck-Ă kesson, 2007). I bĂ„de förskola och skola möter pedagoger en stor variation i barns och elevers förmĂ„gor och förutsĂ€ttningar. Specialpedagogiken kan ses som en slags beredskap att möta denna variation. Enligt Bruce, Rubin, Thimgren och Ă kerman (2016) kan specialpedagogiken komplettera och problematisera den âvanligaâ pedagogiken och bidra till ett perspektiv med fokus pĂ„ resurser och möjligheter hos bĂ„de barn och miljö. Specialpedagogiken bidrar till en fördjupad reflektion, vilket i sin tur kan leda till en ökad medvetenhet och kompetens kring barns olika slags sĂ„rbarhet i relation till bĂ„de grupp- och organisationsnivĂ„.
38
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
Genom ett specialpedagogiskt förhÄllningssÀtt tar vi tillvara kunskapen om barns behov och anvÀnder den för att justera vÄrt eget bemötande, göra anpassningar och hitta pedagogiska strategier som Àr utvecklingsfrÀmjande för alla barn och elever.
Att definiera specialpedagogik och att skilja pĂ„ vad som Ă€r special pedagogik och vad som Ă€r âvanligâ pedagogik lĂ„ter sig dock inte sĂ„ lĂ€tt göras. GrĂ€nserna för vad som anses vara âvanligtâ eller âspecielltâ Ă€r flytande och dessutom beroende av kontext och sammanhang (Lutz, 2013; Vallberg Roth & Palla, 2020). Det tvĂ€rvetenskapliga berikar, men inom det specialpedagogiska fĂ€ltet uppstĂ„r ocksĂ„ dilemman dĂ€r avvĂ€gningar utifrĂ„n individ-, grupp- och organisationsnivĂ„ mĂ„ste göras. I den praktiska verksamheten rör sig specialpedagogiken hela tiden mellan âĂ„ ena sidan och Ă„ andra sidanâ. Ă ena sidan individuella förutsĂ€ttningar, förmĂ„gor och svĂ„righeter, Ă„ andra sidan miljöns betydelse för hur individuella svĂ„righeter tar sig uttryck. Ă ena sidan barns rĂ€ttigheter till utbildning och till stöd, Ă„ andra sidan verksamheters möjligheter och förutsĂ€ttningar att ge barnen just detta. Ă ena sidan Ă€r specialpedagogik en pedagogik som kan te sig ganska allmĂ€n och vara bra för alla, Ă„âŻandra sidan blir specialpedagogik en helt avgörande förutsĂ€ttning för en del barn. Specialpedagogiken Ă€r inte svart eller vit, men den bidrar med en bred och djup kunskap och förstĂ„else nĂ€r det handlar om att möta en stor variation av förmĂ„gor och fĂ€rdigheter hos barn i förskola och skola.
©âFörfattaren och Studentlitteratur
39
2. Det speciella med specialpedagogik
Ett specialpedagogiskt synsĂ€tt och förhĂ„llningssĂ€tt SynsĂ€tt och förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r tvĂ„ begrepp som kan vara svĂ„ra att skilja Ă„t. Ofta anvĂ€nds de tillsammans och nĂ€stan synonymt. I denna bok lutar jag mig mot en definition av begreppen synsĂ€tt och förhĂ„llningssĂ€tt formulerad av Bruce, Rubin m.fl. (2016). SynsĂ€tt stĂ„r dĂ„ för de tankar vi har om andra och de förvĂ€ntningar vi har pĂ„ den vi möter. FörhĂ„llningssĂ€tt stĂ„r för det vi gör. Hur vi möter och hur vi bemöter. Ăven instĂ€llning, omdöme, vĂ€rderingar och personliga egenskaper kan inkluderas i begreppet förhĂ„llningssĂ€tt (Psykologilexikon, u.Ă„.a). Tillsammans bildar dĂ„ synsĂ€tt och förhĂ„llningssĂ€tt en blandning av den kunskap, de vĂ€rderingar och de erfarenheter vi bĂ€r med oss som pedagoger. Ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt bygger pĂ„ kunskap om faktorer som pĂ„verkar barns lĂ€rande och utveckling. Det innefattar till exempel förstĂ„else för barnets förmĂ„gor och den obalans som kan uppstĂ„ i förhĂ„llande till de krav som stĂ€lls pĂ„ barnet. Det innefattar ocksĂ„ förstĂ„else för och medvetenhet om att pedagogens bemötande och hur utbildning och undervisning planeras pĂ„verkar barnets sĂ€tt att fungera och vara. Uppdraget i förskolan Ă€r komplext och stundtals utmanande, till och med mycket utmanande. Ibland Ă€r det helheten i det pedagogiska uppdraget som kĂ€nns svĂ„rt och krĂ€vande. Andra gĂ„nger Ă€r det enskilda barn som utmanar oss. NĂ€r vuxna upplever att relationen till ett barn av olika anledningar Ă€r utmanande Ă€r det lĂ€tt att orsaken till det svĂ„ra förklaras med egenskaper hos barnet (Drugli & Lekhal, 2020). VĂ„rt förhĂ„llningssĂ€tt, vĂ„r instĂ€llning och vĂ„rt bemötande av barnet som behöver stöd kan dĂ€rför vara helt avgörande för det stöd barnet ges. BĂ„de vilket stöd barnet fĂ„r och hur barnet fĂ„r stöd.
40
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
Inkludering Det till synes lilla ordet alla fĂ„r en sĂ€rskild betydelse i förhĂ„llande till specialpedagogik. Detta eftersom specialpedagogik Ă€r tĂ€tt sammanlĂ€nkat med begreppet inkludering och tanken om en skola (och förskola) för alla barn och elever. Begreppet inkludering har bland annat sin grund i internationella konventioner och överenskommelser som till exempel barnkonventionen och Salamancadeklarationen (Svenska UnescorĂ„det, 2006). Förskolan Ă€r barnens första skolform och alla barn ska ges möjlighet att fĂ„ delta i lek, samspel och samvaro utifrĂ„n egna förutsĂ€ttningar och förmĂ„gor. Genom förskolans lĂ€roplan, Lpfö 18, har förskolan ett tydligt uppdrag i att erbjuda alla barn en utbildning och undervisning. SĂ„vĂ€l Lpfö 18 som skollagen (SFS 2010:800) lyfter fram inkludering som riktlinjer och mĂ„l samt det faktum att det Ă€r lĂ€rmiljöerna som ska anpassas sĂ„ att alla barn och elever kan utvecklas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt enligt verksamhetens mĂ„l och inom ramen för den ordinarie verksamheten. Inkludering och delaktighet Ă€r tvĂ„ begrepp som Ă€r nĂ€ra sammanlĂ€nkade, men vad som egentligen Ă€r inkludering Ă€r inte entydigt. Inkludering som begrepp kan diskuteras utifrĂ„n flera nivĂ„er och i förhĂ„llande till delaktighet. Asp-Onsjö (2008) har till exempel lyft begreppet inkludering utifrĂ„n rumslig, didaktisk och social inkludering. PĂ„ liknande sĂ€tt lyfter Melin (2013) barns delaktighet utifrĂ„n rumslig, social och pedagogisk delaktighet. Den svenska förskolan kan anses vara inkluderande pĂ„ det sĂ€ttet att vi har fĂ„ specialÂlösningar och att förskolan i allmĂ€nhet tar emot alla barn oavsett deras lik heter och olikheter (Lutz, 2013). Eftersom alla barn har rĂ€tt att delta i förskolans verksamhet kan vi enligt Simonsson (2016) sĂ€ga att alla förskolebarn Ă€r rumsligt inkluderade i verksamheten.
©âFörfattaren och Studentlitteratur
41
2. Det speciella med specialpedagogik
UtifrÄn en diskussion om inkludering pÄ olika nivÄer blir inkludering nÄgot mer Àn att ett barn i behov av stöd Àr med i samma grupp som alla de andra barnen. Att vara pÄ samma plats och erbjudas samma sak som alla andra barn Àr alltsÄ inte nödvÀndigtvis samma sak som att barnet Àr inkluderat. Inkludering stÀlls ofta i motsats till exkludering. I korthet stÄr inkludering dÄ för allas rÀtt till delaktighet och exkludering stÄr för sÀrskiljande lösningar. Det Àr min uppfattning att dessa tvÄ begrepp skapar en osÀkerhet i förskolans verksamhet. Pedagoger Àr oftast vÀl medvetna om styrdokumentens tydliga riktning och har en stark önskan och vilja att alla barn ska vara med. Samtidigt uppstÄr det dilemman nÀr barns behov av stöd krockar med den övriga barngruppens behov och med förskolans organisation. I sÄdana dilemman behöver vi göra kloka avvÀganden dÀr vi tar hÀnsyn bÄde till barnets behov och till barnets rÀtt till stöd, utbildning och undervisning.
Elis gÄr pÄ en avdelning för förskolans Àldre barn. Gruppen bestÄr av 22 barn och tre pedagoger, och pÄ avdelningen dÀr projekt och experiment Àr en stor del av arbetssÀttet Àr det stÀndigt liv och rörelse. Elis har autism och intellektuell funktionsnedsÀttning, IF. Han Àr mycket kÀnslig för intryck, framför allt auditiva och visuella. Ljudet av alla röster i gruppen stressar Elis och nÀr det blir för mycket rörelse runt honom reagerar han med att visa frustration. Det hÀnder dÄ att han bÄde spottar pÄ andra barn, biter dem eller drar i deras hÄr. Den senaste tiden har flera barn i gruppen uttryckt att de Àr rÀdda för Elis. Att andra barn Àr rÀdda bidrar till Ànnu mera stress och spÀnning runt Elis och det blir som en ond cirkel. Efter att noga ha kartlagt Elis behov av stöd
42
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
i förskolan och pratat med Elis förÀldrar skapar rektor och pedagoger en planering dÀr Elis fÄr en bra balans av att vara tillsammans med de andra barnen och av att fÄ stunder dÀr han Àr sjÀlv tillsammans med en pedagog. Genom att göra anpassningar i den fysiska miljön pÄ avdelningen, genom att gruppera barnen pÄ olika sÀtt under dagen och genom att anpassa aktiviteter och undervisning lyckas pedagogerna skapa en verksamhet som blir bra för bÄde Elis och de andra barnen.
I förskolan ska vi följa styrdokumenten och arbeta för inkludering. Samtidigt behöver vi problematisera och nyansera begrepp som anvÀnds i arbetet med inkludering i förhÄllande till barn i behov av stöd och i förhÄllande till vad verksamheten erbjuder. Alla barn har inte samma behov, och för att kunna möta alla barn utifrÄn deras individuella behov och förutsÀttningar mÄste vi vÄga skapa olika lösningar inom ramen för förskolans verksamhet. Det kan betyda att vi behöver planera undervisningen för ett barn pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn planeringen för resten av barngruppen, som för Elis i exemplet ovan. Det som Ä ena sidan kan se ut som exkludering kan Ä andra sidan vara det som möjliggör inkludering. För Elis Àr en mindre grupp och anpassade aktiviteter det som möjliggör utveckling, delaktighet och lÀrande för honom. NÀr barnet bÄde fÄr och kan vara med ökar dess kÀnsla av trygghet och sjÀlvkÀnslan vÀxer (Niss, 2018).
©âFörfattaren och Studentlitteratur
43
2. Det speciella med specialpedagogik
Specialpedagogiska perspektiv Inom det specialpedagogiska fÀltet ryms en rad olika perspektiv som benÀmns pÄ olika sÀtt av olika forskare som till exempel Persson (2013) och Nilholm (2012). Min avsikt Àr inte att ge en heltÀckande bild av de specialpedagogiska perspektiven och det Àr inte heller min avsikt att pÄ en djupare nivÄ problematisera de olika perspektiven. Det jag dÀremot vill Àr att lyfta tvÄ perspektiv som ofta nÀmns inom specialpedagogiken, nÀmligen det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet. Dessa tvÄ fÄr betydelse i förskolans praktik, och för den som Àr verksam i förskolan Àr de bra att kÀnna till. Nilholm (2012) menar att man kort sagt kan sÀga att de olika perspektiven inom specialpedagogiken diskuterar var svÄrigheter ska förlÀggas. Ska barnet ses som bÀrare av svÄrigheten och ska svÄrigheter ses som en brist som ska ÄtgÀrdas genom till exempel trÀning eller medicinering? Eller ska svÄrigheterna ses som en följd av den omgivande miljön som dÄ ska anpassas? I det kategoriska perspektivet lyfts svÄrigheter eller brister kopplade till individen. SvÄrigheten eller problemet anses ligga hos barnet, och följden blir att insatser och ÄtgÀrder sÀtts in pÄ individnivÄ. Det relationella perspektivets huvudfokus Àr miljöns och omgivningens betydelse, och barnets svÄrigheter sÀtts alltsÄ i förhÄllande till den miljö barnet möter. UtifrÄn det relationella perspektivet Àr det i mötet med miljön som vi i första hand ska söka förstÄelse för svÄrigheter som uppstÄr. I specialpedagogiska diskussioner stÀlls ofta det kategoriska och det relationella perspektivet i motsats till varandra. I sÄdana diskussioner betonas det ofta att man inte ska se till barns svÄrigheter utan i stÀllet anpassa omgivningen sÄ att alla barn och elever kan utvecklas optimalt (Fischbein, 2020). Att alltför ensidigt stÀlla ett individcentrerat och ett omgivningsbaserat synsÀtt mot varandra
44
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
kan leda till att man glömmer betydelsen av samspelet mellan individens förutsÀttningar och omgivningsfaktorer (Fischbein, 2020). Att flera olika faktorer pÄverkar barns utveckling och lÀrande lyfts fram med det systemteoretiska perspektivet som visar pÄ samspelet mellan individen och de miljöer som pÄ olika nivÄer pÄverkar individens utveckling (Björck-à kesson, 2021). BÄde individuella faktorer och faktorer i alla de miljöer som barnet ingÄr i samspelar med var andra och fÄr betydelse för barnets utveckling. Barn utvecklas och lÀr inte enbart i en miljö, utan i samspel med alla miljöer de möter (Fischbein, 2020).
NÀr olika perspektiv och professioner möts I samrÄd med Almas förÀldrar har rektor bjudit in personal frÄn habiliteringen till ett möte pÄ förskolan. Syftet med mötet Àr att förskolan ska fÄ veta mer om habiliteringens insatser för Alma, och samtidigt vill man frÄn förskolan berÀtta om det stöd man ger Alma i sin verksamhet. FrÄn habiliteringen kommer en logoped och en fysioterapeut. Tidigt i mötet föreslÄr logopeden och fysioterapeuten att Almas kommunikation och vissa motoriska fÀrdigheter ska trÀnas enligt ett program för att frÀmja hennes utveckling. De menar att för att nÄ bÀsta resultat bör trÀningen göras en till en mellan Alma och en pedagog. Almas förÀldrar ser förvÀntansfullt pÄ rektorn och sÀger att det skulle vara till stor hjÀlp om förskolan kunde erbjuda trÀningen som habiliteringen föreslÄr. Hemma Àr det svÄrt att hinna med trÀningen och dessutom Àr Alma trött efter en dag pÄ förskolan. Rektor och Almas pedagoger vill givetvis stötta Alma pÄ
©âFörfattaren och Studentlitteratur
45
2. Det speciella med specialpedagogik
bÀsta sÀtt men blir osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till dessa önskemÄl. Kan de genomföra trÀningen som föreslÄs inom ramen för förskolans uppdrag?
I arbetet med barn i behov av stöd Ă€r det vanligt att man som pedagog eller rektor möter och samarbetar eller samverkar med flera andra professioner. Det kan till exempel handla om samarbete med specialpedagog, frĂ„n den egna organisationen eller frĂ„n habiliteringen. Det kan ocksĂ„ handla om samarbete med logoped, psykolog, fysioterapeut eller sjuksköterska, antingen frĂ„n barnhĂ€lsovĂ„rden, fristĂ„ende vĂ„rdgivare eller habiliteringen. Det kan Ă€ven finnas en samverkan mellan förskolan och socialtjĂ€nsten. Verksamheter som till exempel förskola, habilitering och barnhĂ€lsovĂ„rd har i uppdrag att samverka (Socialstyrelsen, 2013). Barnets behov av stöd avgör vilka verksamheter som ska samverka och pĂ„ vilket sĂ€tt samverkan ska ske, och barnets vĂ„rdnadshavare ska hela tiden ses som medaktörer i ett samarbete. De olika professionerna som kan finnas runt ett barn i behov av stöd lyder under olika riktlinjer, olika styrdokument och olika sekretess, vilket gör att ett samarbete behöver starta i att barnets vĂ„rdnadshavare samtycker till samarbete och informationsutbyte. En god samverkan mellan förĂ€ldrar, förskolans pedagoger och andra professionella som möter barnet Ă€r betydelsefullt för barnets utveckling (Ottosson, 2021; SocialÂstyrelsen, 2013). Att personal frĂ„n till exempel barnhabiliteringen, barnhĂ€lsovĂ„rden och barnpsykiatrin möts kan ge en helhetssyn som Ă€r vĂ€rdefull (Edfelt, 2017). Riktlinjer för hur och kring vad man ska samarbeta, samt att man i möten olika professioner emellan tydliggör vilka förvĂ€ntningar man har pĂ„ varandra, underlĂ€ttar och ger förutsĂ€ttningar för goda möten.
46
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
De olika professionerna har alla en vilja att stötta och frÀmja ett barns lÀrande och utveckling och kan alla ses som experter inom sitt omrÄde. Samtidigt Àr det inte en sjÀlvklarhet att alla professioner har samma förstÄelse för förskolans uppdrag, och de olika profes sionerna utgÄr frÄn olika perspektiv och teoretiska bakgrunder. Det gör att pedagoger i förskolan kan uppleva att de rÄd man fÄr frÄn exempelvis logoped, psykolog eller fysioterapeut kan krocka med den utbildning och undervisning förskolan bedriver. Rektor Àr ansvarig för verksamheten i förskolan och det Àr rektor som tillsammans med pedagogerna, och eventuell specialpedagog kopplad till den egna organisationen, som i samarbete med andra professioner ska hitta framkomliga vÀgar för att möta barnets behov av stöd. Ottosson (2021) ger som exempel att samarbete olika professioner emellan kan mynna ut i att pedagoger översÀtter trÀningsförslag till roliga lekar och aktiviteter som stÀmmer överens med förskolans verksamhet och lÀroplan. En del av de insatser som föreslÄs göras en till en, barnet och en vuxen emellan, kan översÀttas till aktiviteter som kan genomföras i en mindre grupp med barn eller bli en del av de rutinsituationer som redan finns i förskolan. PÄ liknande sÀtt kan olika professioners tankar och synvinklar bidra till att pedagogerna hittar nya strategier och fÄr nya idéer om hur de kan anpassa för att möta barnets behov.
Specialpedagogen i förskolan Specialpedagogen Àr en av de professioner som kan bidra med kompetens och vara en samarbetspartner i arbetet med alla barn i förskolan, men sÀrskilt i arbetet med att möta barn i behov av stöd. Specialpedagogisk kompetens spÀnner över bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ, frÄn det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet till det ÄtgÀrdande. Specialpedagogen kan med sin kompetens bÄde
©âFörfattaren och Studentlitteratur
47
2. Det speciella med specialpedagogik
kartlÀgga, analysera, utvÀrdera och leda utveckling inom pedagogiskt arbete utifrÄn olika perspektiv (SFS 2017:1111). Att ta reda pÄ mer och att vÀnda och vrida pÄ frÄgestÀllningar och dilemman Àr en del av arbetet med att möta barn i behov av stöd, dÀr specialpedagogen kan vara ett vÀrdefullt stöd för rektor och pedagoger. Samtidigt kan specialpedagogen bidra med en bÄde bred och djup kompetens inom det pedagogiska och specialpedagogiska fÀltet och ge stöd bland annat genom handledning, samtal, rÄd och stöd samt kompetens utveckling. Kompetensutveckling lyfts av Sandberg och Norling (2021) som ett indirekt stöd till barn i behov av stöd och samtidigt som ett stöd för alla barn. Hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat skiljer sig Ät frÄn kommun till kommun. Ibland finns specialpedagogen pÄ förskolan, andra gÄnger Àr förskolans specialpedagogiska stöd organiserat sÄ att specialpedagogen har en central placering. Med sin specialkompetens kan specialpedagogen vara en samarbetspartner och en kollega till pedagogerna oavsett hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat. NÀr förskolans och specialpedagogens kompetenser ges förutsÀttningar att mötas med barnens bÀsta i fokus, kan special pedagogiken bidra med fördjupad reflektion och kompetens som utvecklar förskolans verksamhet, inte bara för barn i behov av stöd utan för alla barn.
Bra för alla men speciellt för barn i behov av stöd Ăven om specialpedagogik som kunskapsfĂ€lt Ă€r svĂ„rdefinierat och Ă€mnet bĂ„de Ă€r komplext och innehĂ„ller flera dilemman, rĂ„der det inga tvivel om att forskning samstĂ€mmigt betonar betydelsen av pedagogers synsĂ€tt och bemötande. Tallberg Broman (2015) och Drugli och Lekhal (2020) Ă€r nĂ„gra av de som lyfter betydelsen av en förskola av god kvalitet, det vill sĂ€ga en förskola dĂ€r barnet möts
48
©âFörfattaren och Studentlitteratur
2. Det speciella med specialpedagogik
av lyhört bemötande och en positiv syn pĂ„ barnets utveckling. En förskola av god kvalitet kan bĂ„de frĂ€mja barns utveckling och bidra till att förebygga svĂ„righeter för barn i sĂ„rbarhet. Att ge barnen positiva upplevelser och erfarenheter, att bemöta barnens behov och ge barnen det stöd som de behöver för att hantera utmaningar som uppstĂ„r Ă€r nĂ„got av det viktigaste pedagoger i förskolan kan göra för att frĂ€mja barns psykiska hĂ€lsa och utveckling (Drugli & Lekhal, 2020). Alla barn behöver mötas av lyhördhet, förstĂ„else och en positiv syn pĂ„ barnet. Men för barn i behov av stöd Ă€r förstĂ„else frĂ„n omgivningen och ett gott bemötande ofta Ă€nnu viktigare Ă€n för andra barn. Specialpedagogiken kan bidra med specifika metoder och pedagogiska strategier för arbetet med barn i behov av stöd. Ănnu viktigare Ă€r att specialpedagogiken kan bidra till en medvetenhet kring pedagogens roll och om betydelsen av vad synsĂ€tt, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande kan göra för skillnad för de möjligheter ett barn ges. Specialpedagogiken kan problematisera den vanliga pedagogiken i syfte att utveckla utbildning och undervisning och göra förskolan tillgĂ€nglig för alla barn. Specialpedagogik kan pĂ„ det sĂ€ttet vara bra för alla barn men bli en avgörande förutsĂ€ttning för nĂ„gra barn.
?
ReflektionsfrÄgor ⹠Inom det specialpedagogiska fÀltet ryms olika perspektiv och synsÀtt. Vilket synsÀtt dominerar i vÄr förskola? Tenderar vi att beskriva svÄrigheter utifrÄn barnets förutsÀttningar eller utifrÄn förskolan som pedagogisk, social och fysisk miljö? Vilken betydelse fÄr vÄrt synsÀtt för barnen pÄ vÄr förskola? ⹠Hur diskuterar och förhÄller vi oss till begreppen inkludering och exkludering i vÄr förskola? Vilka insatser, anpassningar
©âFörfattaren och Studentlitteratur
49
2. Det speciella med specialpedagogik
eller pedagogiska lösningar arbetar vi med för att frÀmja barnets utveckling? ⹠Samarbete mellan olika professioner berikar och frÀmjar utvecklingen hos barn i behov av stöd. Vilka erfarenheter har vi av samarbete mellan olika professioner? Vad kan vi göra för att frÀmja ett gott samarbete?
50
©âFörfattaren och Studentlitteratur
Ett specialpedagogiskt förhÄllningssÀtt i förskolan FörstÄelse, bemötande och pedagogiska strategier
Specialpedagogiska verktyg som kan lösa alla svÄrigheter finns inte. Men med förstÄelse för barns olika behov, en medvetenhet om be tydelsen av vÄrt eget synsÀtt och med anpassningar, kan vi komma lÄngt och göra stor skillnad för de barn som behöver oss mest. I Ett specialpedagogiskt förhÄllningssÀtt i förskolan lyfts ett förhÄll ningssÀtt dÀr bÄde pedagogens viktiga roll och barns olika behov fÄr plats. Inte antingen eller, utan bÄde och. Bokens innehÄll har dÀrför tvÄ spÄr. Det ena spÄret har fokus pÄ pedagogers förhÄllningssÀtt och samspelet med barn som av olika anledningar behöver stöd. Det andra spÄret har fokus pÄ barns olika förmÄgor och behov. Genom hela boken varvas teori och ett specialpedagogiskt förhÄll ningssÀtt som en ram att luta sig mot tillsammans med exempel frÄn förskolans vardag och konkreta förslag pÄ anpassningar. Boken ger Àven lÀsaren reflektionsfrÄgor som stöd för fortsatt utveckling och lÀmpar sig vÀl för fortbildning inom arbetslag. Boken riktar sig till blivande och verksamma pedagoger och rekto rer i förskolan samt andra som vill utveckla sin förmÄga att möta barn i behov av stöd.
Art.nr 44298
studentlitteratur.se