9789144151847

KVANTITATIV METOD

– en uppsatshandbok för utbildningsvetenskap

!

?

Caroline Berggren Ann Skansholm

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44172 ISBN 978-91-44-15184-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Eurographic Group, 2022

2E

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Siv Rudholm Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock

Innehåll

1 Inledning – varför ska man läsa den här boken 9 1.1

Vad är en kvantitativ undersökning? 10

2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap 13 En liten vetenskapsteoretisk bakgrund 13 Storskaliga statistiska undersökningar i Sverige från 1940-talet och framåt 14 2.3 Småskaliga statistiska undersökningar 19 2.4 Innan man börjar skriva 20 2.5 IMRaD – uppsatsens struktur 21 Referenser och förslag till ytterligare läsning 22 2.1 2.2

3 Uppsatsens introduktion 23 Tidigare forskning 25 Den egna undersökningens perspektiv 28 3.3 Problemställning, syfte och forskningsfrågor eller hypoteser 34 Referenser och förslag till ytterligare läsning 40 3.1 3.2

4 Metod 41 4.1

4.2

Metoder för insamling av data 42 4.1.1 Intervju 43 4.1.2 Enkät 43 4.1.3 Observation 44 4.1.4 Dokument 45 Operationalisering och frågekonstruktion 45 4.2.1 Operationalisering 45 4.2.2 Frågekonstruktion 49

Genomförande 52 4.3.1 Intervjuer 53 4.3.2 Enkäter 54 4.3.3 Observationer 55 4.3.4 Dokument 57 4.3.5 Offentlig statistik 60 4.3.6 Mixed methods 62 4.4 Urval 63 4.5 Reliabilitet och validitet 66 4.6 Generaliserbarhet 70 4.7 Etik 72 4.7.1 Forskningsetik 72 4.7.2 Forskaretik 77 4.7.3 Oredlighet 80 4.8 Metod för bearbetning och analys av data 80 Referenser och förslag till ytterligare läsning 80 4.3

5 Resultat 83 Att organisera empirin 83 Att presentera resultaten 87 5.2.1 Tabeller 88 5.2.2 Olika typer av mått och värden 94 5.2.3 Diagram 96 5.3 Presentation i text 99 5.4 Analys 100 Referenser och förslag till ytterligare läsning 102 5.1 5.2

6 Diskussion 103 Inledning 103 6.2 Resultatdiskussion 104 6.3 Metoddiskussion 105 6.4 Praktiska implikationer 106 6.5 Förslag till framtida forskning 106 Referenser och förslag till ytterligare läsning 107 6.1

6

Innehåll

7 Praktiska tips – sist men inte minst 109 Språk 109 Text 110 7.3 Referenser 111 7.4 Abstract 112 7.5 Examinationstillfället 113 Referenser och förslag till ytterligare läsning 114 7.1 7.2

Bilaga 115 Register 117

Innehåll

7

Kapitel 2

Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap 2.1

En liten vetenskapsteoretisk bakgrund

I alla tider och i alla kulturer har vuxna funderat över och diskuterat hur barn ska uppfostras och eventuellt utbildas. Dessa funderingar och dis­ kussioner kan emellertid inte definitionsmässigt betraktas som pedagogik eller utbildningsvetenskap utan det krävs en större systematik. National­ encyklopedin (NE) definierar vetenskap som ”ett systematiskt och meto­ diskt inhämtande av kunskap inom ett visst område”. I Europa växte det vetenskapliga tänkandet framför allt fram under upplysningstiden under 1600- och 1700-talen. Vid denna tid sågs inte längre kyrkan och gud som den naturliga förklaringen till allt, utan man sökte förklara verkligheten för att också kunna förutsäga den. De naturvetenskapliga disciplinerna, där Newton och Galilei var förgrundsgestalter inom fysiken, hade i huvudsak en positivistisk utgångspunkt. Man studerade naturen och formulerade hypoteser om det man såg. Sedan testade man hypoteserna, som därefter kunde bekräftas eller avfärdas. Man sökte efter samband av typen ”Om A … så B” och undersökningarna hade i huvudsak en kvantitativ karaktär.

I spåren av upplysningstiden växte samhälls- och humanvetenskaperna fram under 1800-talet. De nya disciplinerna skilde sig från naturveten­ skapen genom att de var inriktade på att förstå människan och söka mönster hos individer och samhällen. Många ansåg att samhälls- och

13

2.2

Storskaliga statistiska undersökningar i Sverige från 1940-talet och framåt

Under 1900-talets första hälft expanderade den svenska skolan kraftigt.

Allt fler barn och ungdomar fick tillgång till allt längre utbildning. 1936 var folkskolan 7-årig och allteftersom samhället utvecklades ökade också behovet av personer med fortsatt utbildning. Ett arbete inleddes för att göra alla nivåer av utbildningssystemet tillgängligt för fler. Efter andra världs­ kriget sågs den högre utbildningen också som ett led i Sveriges strävan att

14

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

humanvetenskaperna, för att få kallas vetenskap, skulle använda sig av samma positivistiska utgångspunkter och samma metoder som den natur­ vetenskapliga forskningen använde sig av. Forskare inom de nya discipli­ nerna menade emellertid att det fanns delar av det mänskliga livet som inte lät sig undersökas i termer av orsak – verkan, delar som inte kunde kvantifieras utan som krävde ett större mått av tolkning och en annan typ av vetenskapliga undersökningar; nämligen kvalitativa. Utöver att förklara och förstå uppstod under 1900-talet även en önskan bland forskare att förbättra – det emancipatoriska förhållningssättet. I brytpunkten mellan det kvantitativa och det kvalitativa synsättet återfinns flera discipliner, bland andra pedagogik, sociologi och psykologi. Det finns undersökningsobjekt som kan förklaras genom att kvantifieras och det finns andra som kan för­ stås genom att tolkas. Att ha tillgång till bägge perspektiven är inte någon nackdel, utan den kvantitativa och den kvalitativa forskningen berikar på många sätt varandra och ger oss en bredare förståelse av verkligheten.

Pedagogik som egen vetenskap växte fram under första halvan av 1900-talet. Inledningsvis var den starkt knuten till psykologin, och undersöknings­metoderna hämtades i huvudsak från det naturvetenskapliga forskningsfältet. Man testade barn med hjälp av olika typer av intelligensoch mognadstester för att erhålla ”objektiv” kunskap och för att kunna förutsäga vilka barn som eventuellt skulle komma att behöva stöd i sin utveckling. Testen var också redskap för att sortera ut de elever som inte ansågs klara en vanlig skolgång och som skulle placeras i hjälpklass eller i särskola. I dessa tester finner vi fröet till de statistiska undersökningar som genomförts från 1940-talet och framåt och som presenteras i följande avsnitt.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

säkra demokratin och att förhindra uppkomsten av nya odemokratiska strömningar i samhället.

1940 tillsatte regeringen en skolkommission som fick i uppdrag att utreda hur ett framtida enhetligt skolsystem skulle kunna se ut. Kom­ missionen skulle också ta fram strategier för hur snedrekryteringen till den högre utbildningen kunde förhindras, så att även barn från familjer med låg inkomst och barn från landsbygden skulle kunna få tillgång till den ”högre skolans” utbildning (SOU 1944:20). Man anade att det, inom dessa grupper, fanns en stor begåvningsreserv som skulle kunna bidra till samhällsutvecklingen, framför allt inom sjukvård, utbildning och veten­ skap, där behovet av utbildad personal var stort. Arbetet med att identifiera denna begåvningsreserv drev på utvecklingen av storskaliga statistiska undersökningar inom pedagogik. Inledningsvis utgick undersökningarna från en redan existerande grupp – de värnpliktiga. Värnplikten var obliga­ torisk för alla män och från 1944 hade begåvningstester genomförts på alla rekryter, vilket innebar att man hade tillgång till en mängd testresultat som kunde användas av forskare inom statistik, sociologi, psykologi och nu även pedagogik. Inledningsvis sökte forskarna efter ett samband mellan intelligensnivå och längden på slutförd utbildning. Det visade sig att en stor del av de unga män som bara hade gått i folkskola hade bättre testresultat än många män som hade en längre utbildning och att vissa med längre utbildning hade ganska måttliga resultat på begåvningstestet. Att kunna genomföra studier på en högre nivå än folkskola hade alltså inte bara med intelligens att göra, utan det fanns uppenbarligen även andra faktorer som påverkade. För forskarna innebar resultatet att de inte enbart utifrån begåv­ ningstest skulle kunna beräkna hur många som hade möjlighet att klara en högre utbildning. Några undersökningar om huruvida flickor och kvinnor hade förutsättningar för högre studier genomfördes inte vid denna tid.

Hur skulle då ”begåvningsreserven” kunna identifieras? Försvaret hade gjort totalundersökningar på alla rekryter, men forskare, influerade av utvecklingen i USA, började i stället göra slumpmässiga urval, som skulle vara representativa för hela populationen. Enkäter för en slumpmässigt utvald grupp utvecklades och administrerades. Dessa naturvetenskapliga metoder ansågs ge de mest objektiva och korrekta svaren och man eftersträvade mätbar och jämförbar information (ett positivistiskt-empiristiskt paradigm).

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

15

16

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Kjell Härnqvist, doktorand i psykologi, fick 1955 i uppdrag att beräkna begåvningsreserven. Han använde och utvecklade de senaste statistiska metoderna, för att, utifrån ett stickprov av elever som hade betyg från folkskola och ett annat stickprov av elever som hade betyg från realskolan, förutsäga hur många elever ur olika grupper som skulle kunna slutföra gymnasiet. I dessa stickprov fanns också flickor med. Förutom betyg från de olika utbildningarna hade Härnqvist också tillgång till statistik över hur många som slutförde utbildningar på olika nivåer. Med utgångspunkt i denna statistik beräknade han hur stor andel av pojkarna som skulle kunna slutföra olika nivåer i utbildningssystemet. Det var inte lika vanligt att flickor gick i realskolan, men sannolikheten att de skulle kunna slutföra gymnasiet antogs vara lika stor, vilket innebar att det fanns en ännu större begåvningsreserv bland flickor. Detta var början till longitudinella studier där man beräknade sannolikheten för att börja studera och sannolikheten för att slutföra studier. Kartläggningarna blev alltmer statistiskt avance­ rade; flera påverkansfaktorer vägdes in och man skapade modeller för att förstå vad som påverkade vad. Samtidigt pågick ett arbete med att utveckla tillförlitligheten i förutsägelserna och beräkningarna.

Efter sin disputation byggde Härnqvist upp en databas – Individual­ statistikprojektet – som innehöll data om slumpmässigt utvalda elever. Med dessa data som grund skulle man kunna jämföra resultat från en undersök­ ning ett år med en uppföljande undersökning några år senare. Den första databasen med slumpmässigt utvalda elever skapades 1961. 10 procent av eleverna födda 1948 valdes ut. Fem år senare tillkom ytterligare en kohort (med kohort avses en grupp personer med gemensamma kännetecken, i detta fall att de är födda samma år) med elever födda 1953 och sedan dess har databasen byggts på med nya kohorter med en urvalsstorlek på 5 eller 10 procent av eleverna. Enkäterna har med några års undantag distribuerats framför allt till elever i årskurs 6 och på gymnasiet. Enkäten består av olika begåvningstest och kunskapsprov, men också av andra frågor som har varit aktuella under en viss tid. Det kan ha rört sig om attityder till skola och utbildning, intresseinriktning eller studie- och yrkesplaner. Databasen heter idag Utvärdering genom uppföljning (UGU) och är en av Sveriges största databaser inom utbildningsområdet. Den uppdateras ständigt, vilket gör det möjligt att följa olika kohorter genom hela utbildningssystemet och

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

yrkeslivet och att undersöka frågor om exempelvis karriär och hälsa och se om olika förändringar i utbildningssystemet har haft någon effekt.

Det som har beskrivits här är framväxten av stora, statistiska under­ sökningar med uppemot 10 000 individer, där det finns möjlighet att följa individers utbildnings- och yrkeskarriär över tid. Med tiden har allt fler register över Sveriges befolkning byggts upp och utvecklats av myndig­ heter, företag, forskargrupper och föreningar. Registren varierar i storlek, men data från registren har blivit intressanta att använda och analysera för forskare från olika discipliner. Information om enskilda individer får emellertid inte spridas vidare, utan personuppgifterna skyddas av data­ skyddsförordningen (GDPR). Det man som student kan få tillgång till är information om grupper av individer, redovisat som procent och medel­ värde. Detta kallas aggregerade data och är en summering av andra data.

Sådan information finns att ladda ner från olika aktörer som Skolverket, Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB).

Om man är intresserad av utbildning i en internationell kontext så finns EU:s statistiksammanställning Eurostat och OECD:s OECD.Stat att tillgå.

Som student är det inte möjligt att själv samla in ett statistiskt underlag av den här omfattningen. Däremot är det möjligt att använda sig av data från dessa register för att genomföra en kvantitativ undersökning. Nedan ges exempel på vilket typ av data som finns hos olika aktörer.

På Skolverkets hemsida kan man finna statistik om enskilda skolor, kommuner, andra huvudmän och om hela landet. Man kan få information om olika aspekter av skolsystemet, betyg, resultat på nationella prov, elever, personal, kostnader och resultat från olika skolinspektioner.

På Universitetskanslersämbetets hemsida finns statistik om högskolan.

Där kan man få information om exempelvis hur många studenter som är registrerade på olika lärosäten och utbildningar samt studenternas kön och ålder. Man kan också få information om antalet vetenskapliga publi­ kationer i olika ämnen, olika tjänstekategorier och de anställdas ålder på olika lärosäten.

Statistiska centralbyrån erbjuder statistik inom en rad olika områden som rör skola och utbildning. Här finns statistik om utbildningsnivå för olika kön, för olika åldersgrupper och för personer med olika geografisk hemvist, men också sådant som kostnader hos olika huvudmän, elevers

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

17

Länkar till ovannämnda databaser: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-­forskola-skolaoch-vuxenutbildning?sok=SokA https://www.uka.se/statistik--analys/hogskolan-i-siffror.html https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/ befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/#_Tabellerochdiagram

18

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

avstånd till skolan, lön i förhållande till utbildning, svenska skolor i utlan­ det och kostnader för olika gymnasieprogram.

Från enskilda skolor har man rätt att få ut information om bland annat personalens löner och ålder, liksom kostnader för läromedel, skolmåltider och fritidshem. Det man inte kan få ut är information som kan omfattas av sekretess, som åtgärdsprogram, utredningar eller protokoll från möten.

I sådana fall måste först en prövning om huruvida det är till men för indi­ viden att lämna ut informationen göras.

Eurostat och OECD.Stat tillhandahåller bland annat statistik om hur många som deltar i undervisning, personal, finansiering, utbildnings­ resultat och språkkompetens i EU:s och OECD:s medlemsländer. Även statistik från Utvärdering genom uppföljning (UGU), som presen­ terats ovan, är tillgänglig för studenter. Här måste man emellertid ansöka om att få ut information genom att presentera uppsatsens syfte och preci­ sera vilka data man vill få tillgång till.

Svensk nationell datatjänst (SND) drivs i samarbete mellan en rad svenska universitet och externa aktörer och innehåller forskningsdata från olika forskningsprojekt. Vissa data finns tillgängliga och kan laddas ner direkt från SND. Andra data behöver man ansöka om att få tillgång till.

Som student kan man med utgångspunkt i denna typ av statistiskt underlag undersöka exempelvis andel elever som uppnått kunskapskraven per skola, könsfördelning mellan olika utbildningar, studiedeltagande i olika länder, andel nyinvandrade elever per skola, antal elever per lärare, lärosätens forskningsintäkter, antal utländska doktorander eller attityd­ förändringar över tid.

Eftersom aggregerade data är insamlade i ett speciellt syfte måste den egna frågeställningen anpassas efter detta så att det statistiska materialet förmår att besvara forskningsfrågorna/hypoteserna.

https://ec.europa.eu/eurostat/web/education-and-training https://stats.oecd.org/index.aspx?lang=en https://www.gu.se/utvardering-genom-uppfoljning-ugu https://snd.gu.se/sv https://www.oecd.org/pisa/data/2018database/

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

2.3

Småskaliga statistiska undersökningar

Den vanligaste typen av kvantitativa undersökningar som genomförs av studenter bygger emellertid inte på data från storskaliga statistiska under­ sökningar. De har inte som mål att statistiskt generalisera resultaten till en större grupp människor, utan undersöker ett fenomen i en mer begränsad kontext. Exempelvis skickar man ut enkäter till en grupp rektorer, lärare, elever eller vårdnadshavare där man undersöker hur många eller hur stor andel av respondenterna som exempelvis hyser en viss åsikt eller väljer ett visst alternativ.

En småskalig statistisk undersökning skulle exempelvis kunna undersöka elevers och lärares användning av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Genom en enkät undersöks för- och nackdelar med tekniken sett ur de bägge gruppernas perspektiv. Urvalet skulle kunna bestå av högstadielärare och högstadieelever i en viss kommun eller på ett visst antal skolor.

En annan småskalig statistisk undersökningsmetod, som är relativt vanlig i studentuppsatser, är att analysera tidskrifter, läroböcker eller policy­ dokument. Genom att räkna hur ofta ett visst begrepp, till exempel funk­ tionsnedsättning, förekommer eller presenteras i materialet kan man dra slutsatser om begreppets betydelse.

En kvantitativ textanalys skulle exempelvis kunna undersöka skriftspråkliga kvalitetsdrag i elevtexter skrivna inom ramen för ett nationellt prov. Texterna analyseras avseende meningskomplexitet, ordval och form. Urvalet skulle kunna bestå av ett visst antal texter från en eller flera skolor.

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

19

Oavsett om man planerar en storskalig eller en småskalig statistisk under­ sökning ska den innehålla följande moment: Precisera undersökningens teoretiska utgångspunkt.

Tydliggöra frågeställningen.

Specificera ett statistiskt problem.

Definiera urvalet och populationen.

Precisera vilket/vilka begrepp som ska undersökas.

Bestäm datainsamlingsmetod.

Konstruera mätinstrumentet.

Genomför undersökningen.

Bearbeta och analysera insamlade data.

Besvara forskningsfrågan och diskutera undersökningens resultat.

Hur och var dessa punkter inlemmas i en akademisk uppsats gås igenom i följande kapitel.

2.4

Innan man börjar skriva

Uppsatsarbetet börjar med att man identifierar ett problemområde som kan vara intressant att studera närmare. Intresset kan ha väckts av artik­ lar eller uppsatser man läst, erfarenheter man har från arbetslivet eller frågor som förekommit i den offentliga debatten. Inledningsvis kan pro­ blemområdet vara brett; man kan vara intresserad av genusfrågor, barn med funktionsned­sättningar, internationella jämförelser av skolresultat, ämnesspecifika problem, digitalisering eller förutsättningar för någon speciell yrkesgrupp inom skolan. Innan man börjar med uppsatsen måste problemområdet snävas in och en avgränsad del, som är möjlig att utforska inom ramen för ett examensarbete, identifieras. Detta gör man genom att skumma litteratur, uppsatser och artiklar inom det aktuella området. Vad är skrivet tidigare inom området? Vilka perspektiv har andra haft? Finns det någon outforskad del av problemområdet som det skulle vara intressant att titta närmare på? Är detta över huvud taget ett problem som behöver utforskas ytterligare? Det är viktigt att lägga tid på detta förarbete, för det

20

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

är snopet om man, en bra bit in i arbetet med upp­satsen, upptäcker att området redan är beforskat ur alla möjliga perspektiv.

När man har snävat in problemområdet och mer noggrant börjat studera tidigare forskning kan det visa sig att problemområdet behöver snävas in ytterligare, eller kanske vridas några grader åt ett eller annat håll för att bli intressant och möjligt att utforska. Detta är ett tydligt exempel på uppsatsarbetets cirkulära karaktär; man måste hela tiden vara beredd att gå tillbaka och justera för att arbetet ska bli intressant, logiskt samman­ hängande och tillföra något nytt.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

2.5

IMRaD – uppsatsens struktur

Oavsett om man skriver en kvantitativ eller en kvalitativ uppsats så finns det en föreskriven grundstruktur som man i så stor utsträckning som möjligt ska hålla sig till. Det är denna struktur som gör att uppsatsen går att iden­ tifiera som en vetenskaplig text. Ofta betecknas denna struktur med för­ kortningen IMRaD (Introduction, Methods, Results and Discussion) och den är i stort sett formulerad utifrån de direktiv som finns för akademiskt skrivande i den så kallade APA-manualen (Publication Manual of the American Psychological Association). Utifrån denna grundstruktur har olika traditioner utvecklats vid olika lärosäten och institutioner. Exempel­ vis kan man lägga större eller mindre vikt vid någon del av uppsatsen eller dela upp någon del i två separata avsnitt. Även om man som student är bekant med IMRaD och har skrivit uppsatser tidigare är det viktigt att sätta sig in i den struktur som förordas vid den aktuella institutionen.

I följande avsnitt kommer de delar som ska ingå i en kvantitativ uppsats inom utbildningsvetenskap att presenteras och exemplifieras med utgångs­ punkt i IMRaD-strukturen.

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

21

Referenser och förslag till ytterligare läsning

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

APA (2020). Publication manual of the American Psychological Association: the official guide to APA style (7 uppl.). American Psychological Association.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (P. Larson, Övers.; 4 uppl.). Studentlitteratur.

(Originalutgåvan publicerad 2017) Husén, T., & Härnqvist, K. (2000). Begåvningsreserven: en återblick på ett halv­sekels forskning och debatt. Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Härnqvist, K., Gustafsson, J-E., & Marton, F. (1986). Pedagogikens gränser och möjlig­heter: en bok tillägnad Kjell Härnqvist på hans 65-årsdag. Studentlitteratur.

Statens offentliga utredningar (1944). 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 1, Skolan i samhällets tjänst: frågeställningar och problemläge (SOU 1944:20).

22

Kapitel 2 Kvantitativa studier inom utbildningsvetenskap

Caroline Berggren (t.v.) är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon undervisar om social selektion inom utbildning. I sin forskning har hon mestadels statistiskt analyserat svenska registerdata, men hon har också gjort kvalitativa studier.

Hon handleder och examinerar uppsatser på olika utbildningsnivåer inom såväl det kvantitativa som det kvalitativa området.

Ann Skansholm (t.h.) är fil.mag. i specialpedagogik och har en masterexamen i pedagogik. Hon undervisar på högstadiet och har lång erfarenhet av att skriva och granska akademisk text.

KVANTITATIV METOD

– en uppsatshandbok för utbildningsvetenskap Med utgångspunkt i IMRAD-strukturen (inledning, metod, resultat, diskussion) visar boken hur du kan planera en kvantitativ undersökning, hur olika datainsamlingsmetoder kan användas, hur du kan bearbeta dina insamlade data för att kunna presentera resultatet på ett tydligt sätt och hur du kan finputsa ditt arbete inför examinationen. I boken lyfts också betydelsen av teoretisk utgångspunkt, kontext och etik fram. Detta är något som inte alltid ges plats och betydelse i kvantitativa studier, men som på ett fundamentalt sätt bidrar till arbetets vetenskapliga kvalitet.

Kvantitativ metod riktar sig till dig som vill få en tydlig och pedagogisk vägledning om hur man genomför en kvantitativ undersökning och redovisar den i ett examensarbete. Den kan användas av dig som skriver din första akademiska uppsats, av dig som tidigare skrivit en kvalitativ uppsats och som nu vill analysera siffermaterial eller av dig som undviker en kvantitativ ansats i tron att det krävs omfattande kunskaper i matematik för att analysera statistiskt material.

Art.nr 44172

studentlitteratur.se