9789144149905 by Smakprov Media AB

Skolförbättring genom aktioner Verksamheter i skola, förskola och fritidshem möter forskning

Mats Ekholm Anette Forssten Seiser Åsa Söderström

Skolförbättring genom aktioner

Verksamheter i skola, förskola och fritidshem möter forskning M ats Ek hol m A n et t e For sst en Seiser Å sa Söder st röm

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43930 ISBN 978-91-44-14990-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Mats Ekholm Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Förord 9 1 Inledning 11 Bokens innehåll 16 2 Att stärka skolans utvecklingsorganisation 19 Datoriseringen tränger sig på 19 Stort lärarintresse 20 Att organisera och mobilisera för förändring 21 Satsning på lärledare 23 En uppdragsbeskrivning växer fram 23 Aktionsforskningsprojekt 26 Förändrade ansvarsförhållanden 27 Spåren av aktioner och forskning 28 3 Krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 31 Lagen kräver 33 Att leva upp till kraven 35 Klargöra förhållandena mellan orsak och verkan 37 Ta hjälp utifrån 38 4 Vetenskapliga strategier 41 Förutsägelser 41 Förändringar 43 Förståelse 45 Assimilation och ackommodation i vetenskapandet 48 Normerna inom forskningen 50 När det nya ändå bryter igenom 53

5 Aktionsforskning också en tradition 55 Praktikens frågor behöver styra 56 Aktionsforskningens ursprung 59 Aktionsforskningens tre inriktningar 60 Samspel fordras för ett bättre vetande 62 Inhemsk vetenskaplig grund 64 6 Barns och elevers användning av frirummet 67 Att stimulera till engagemang och inflytande 68 Aktioner för att utveckla arbetet mot diskriminering och kränkning 68 Bakgrund 68 Aktionslärande på Gullvivans förskola 70 Lärdomar från Gullvivans förbättringsarbete 73 Vägverket knuffar på där Skolverket och kommuner har annat för sig 75 Upptäcka–undersöka under lång tid 78 Utfallet av satsningen på forska–lära 80 Närsynt inblick i sex skolor 81 Initieringsfasen 83 Implementeringsfasen 84 Institutionaliseringsfasen 85 Spridning till andra 87 Nyttan av forskning om aktionen 88 Spåren av aktioner och forskning 89 7 Att förbättra undervisningen och arbetet med elevers sociala utveckling 91 Matematikprov och lärarprestationer 92 Upprepade kunskapsprov 93 Skillnader mellan klasser 94 Att bryta arbetsnormer 96 Intervjuer med lärare 97 Självkritisk syn? 99

Att aktionslära för att förbättra 100 Att lära av erfarenhet 101 Aktionslärande 101 Tre tillämpningar 103 Att utveckla elevernas förmåga att fatta beslut 104 Att utveckla relationen mellan fritidspedagoger och elever 105 Att utveckla en tidsanvändning som gynnar eleverna 106 Lärdomar och slutsatser 107 Spåren av aktioner och forskning 109 8 Pedagogiskt ledarskap med lärares arbete i fokus 113 Pedagogiskt ledarskap och skolans utveckling 114 Ett partnerskap 115 En kommunikativ arena 115 Reflektionsrikt samarbete 119 Myllrande kompetensutveckling 120 Professionsutveckling som tema 122 Tre huvudaktiviteter 122 Modellens möte med aktörerna 124 Oro bland ledarna 125 Aktionens utfall 126 Spåren av aktioner och forskning 128 9 Att använda den egna skolans förbättringshistoria 129 Aktivitetspedagogik i praktiken 130 Lindskolans organisation 131 Arbetssättets ursprung 132 Utvecklingsprocessen 132 Att lägga samman bilder av skolors historia 133 Lärardriven aktion 136 Upptäckande arbete 138 Äldre elever hjälper yngre 141 Eftertankar på 1970-talet 142 Några tankar drygt 40 år senare 144 Spåren av aktioner och forskning 146

10 Tjugo förslag på aktioner med forskning för att utveckla skolan 147 Tilltag för att vidga kunskaperna om skolutveckling 149 Målmedvetenhet 150 Kommunikationer 153 Normer 155 Makt- och ansvarsförhållanden 158 Granskningar och belöningar 160 Öppenhet mot omvärlden 163 Grupperingar 164 Budgetering av pengar och tid 166 Vad är möjligt? 167 11 Aktioner med forskning – stötestenar och vägar framåt 169 Upprätta respekt för pedagogers professionalitet 170 Ta del av den nyproducerade och vidgade kunskapen om skolverksamheten 171 Mer av kollegialt samarbete 172 Att lära av erfarenhet 174 Att definiera problem 177 Långsiktighet 179 Instabilitet 179 Kapacitet att förbättra 180 Till sist 181 Referenser 183

3 Krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Jämfört med de satsningar som görs på forskning inom medicin och sjukvård respektive teknikområdet, är motsvarande satsningar mycket blygsamma inom områden som skolor, undervisning och lärande. Skolverksamheten har därför inte haft samma möjligheter att använda vetenskap som grund för yrkesinsatserna. För att kompensera för denna brist kan skolor både själva och i samarbete med forskare behöva använda systematiska sätt att ta fram lär domar från de många praktiska lösningar som man använder för att undervisa och att leda lärande. Genom att gå systematiskt tillväga kan lärare och rektorer bepröva de erfarenheter som görs. I dag har det vuxit fram en stark tilltro till systematik och vetenskap inom det svenska utbildningssystemet. Genom ett systematiskt och vetenskapligt arbetssätt förväntas rektorer och lärare komma till rätta med aktuella problem och dilemman som finns på de lokala skolorna. Förväntningarna och tilltron ger sig till känna bland annat i nya reformer som satts i verket de senaste åren vilka syftar till att få rektorer och lärare att inta mer vetenskapliga förhållningssätt. Denna utveckling har bidragit till ett ökat intresse för praktikorienterad forskning och till att många lärare och rektorer blivit engagerade i sådan forskning. Som en

3 Krav på vetenskaplig grund … följd av rekommendationen från 2015 års skolkommission (SOU 2017:35), att den vetenskapliga grunden i skolsystemet ska stärkas genom en långsiktig satsning på uppbyggnaden av praktikutvecklande forskning, bekostar regeringen verksamheten Utveckling, Lärande, Forskning (ULF). Huvudsyftet med ULF är att forskare och praktiker tillsammans ska utveckla och pröva olika modeller för en långsiktig samverkan mellan universitet och skolväsendet. En bärande idé inom ULF är att professionskunskaper vävs samman med forskningskunskaper. Idén är också att angelägna forskningsfrågor formuleras i samspel mellan lärare, rektorer och forskare så att den forskning som utformas och genomförs också gör skillnad i praktiken. Tanken med samarbetet inom ULF är att detta ska leda till en långsiktig och hållbar kunskapsutveckling så att lärare och rektorer fortsätter att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt också efter att denna särskilda verksamhet tonat bort. Samtidigt som ULF-verksamheten pågår satsar staten också stort på att koppla samman vetenskaplig kunskap med konkreta förbättringsinsatser. Sedan 2015 har Skolverket till uppdrag att tränga sig på skolor, vars elever har låga kunskapsresultat och där skolorna förefaller ha svårt att bryta de onda cirklar de hamnat i. I samverkan mellan skolutvecklingskunnig personal från högskolor och universitet och med rektorer och lärare från den lokala skolan genomförs lokala analyser av orsakerna till de låga resultaten. Med dessa analyser som grund genomförs i samverkan sådana aktioner som prövats inom vetenskaper och genom beprövad erfarenhet, allt med syfte att höja elevers skolresultat. Verksamheten benämns Samverkan för Bästa Skola (SBS). Inom SBS likaväl som inom ULF leder aktionerna till att fler delar av den vetenskapliga kunskapen och den beprövade erfarenheten utsätts för prövningar som kommer att visa vilka kunskaper som är mer eller mindre tillförlitliga och som äger giltighet inom skolornas verksamhetsområden. De två nämnda svenska satsningarna har stora likheter med en landsomfattande skolutvecklingsinsats som genomfördes i Norge mellan 2005 och 2009. Norge hade, liksom Sverige, i början av 2000-talet drabbats av en så kallad PISA-chock då nationella

3 Krav på vetenskaplig grund … kunskapsmätningar visade att skolresultaten dalade. Den norska satsningen fick namnet Kunskapsløftet fra ord til handling. Skolor formulerade utvecklingsbehov med utgångspunkt i en organisationsanalys och en lägesanalys. Konkreta aktioner formulerades på lokal nivå av en enskild skola och dess huvudman. Skolan ansökte sedan om att få ta del av de pengar som avsatts för projektet. Ett av kraven i ansökan var att aktionerna skulle få stöd av en lämplig extern kompetensmiljö med ansvar för att tillföra vetenskapligt prövad kunskap. Dessa kompetensmiljöer kunde till exempel vara högskolor, universitet eller privata konsultföretag. Omfattande uppföljningar gjordes av satsningen och en av många viktiga lärdomar var att förbättringssträvandena ofta riskerade att inte nå ända ut till klassrummen och arbetet med eleverna (se t.ex. Blossing, Hagen, Nyen och Söderström, 2010).

Lagen kräver Kraven på att vetenskap och systematik ska prägla skolarbetet har av politiker bedömts vara så viktiga att de skrivits in i skollagen. Redan i skollagens första kapitel (SFS 2010:800) finns formulerat att utbildningen ska, utöver att vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utformningen av utbildningen 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grund läggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättig heterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av k ränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (SFS 2010:800)

3 Krav på vetenskaplig grund … Utbildning innefattar som begrepp det som sker i skolor, vilket är något vidare än lärares undervisningsinsatser. Det rymmer elevernas praktiska verksamhet såväl i skolan som under praktikperioder, deras studier av olika slags läromedel, deras kunskapsprövning och deras sociala liv tillsammans med andra unga och lärare. Skolverket ger en beskrivning av vad som kan menas med att utbildningen har en vetenskaplig grund. Den ”handlar både om kunskapskällor som baseras på resultat från vetenskapliga studier och ett systematiskt utforskande för att sedan kritiskt granska, pröva och sätta resultaten från de vetenskapliga studierna i ett sammanhang (Skolverket, 2019). I den statliga utredningen Forska tillsammans – samverkan för lärande och för bättring (SOU 2018:19) pekar utredarna på att denna uppfattning närmast speglar ett förhållningssätt till vetenskap. Utredningen pekar på att andra yrken står inför samma krav som de yrken vilka verkar inom skolan, framför allt sådana professioner som finns inom hälso- och sjukvården. Den konstaterar att de senare yrkena i högre grad än utbildningsprofessionerna förväntas använda åtgärder som noggrant utsatts för vetenskaplig prövning. Utbildningsyrkenas vetenskapliga grund faller mer tillbaka på att metoder som kommer till användning blivit granskade med hjälp av vetenskapliga metoder. För att kunna leva upp till skollagens krav är det också väsentligt att klargöra vad som menas med beprövad erfarenhet. Hur skiljer sig en sådan från erfarenhet? I Svenska Akademiens Ordbok (2009) anges att beprövad är något som prövats med framgång under tillräcklig tid. Utredningen om att forska tillsammans (SOU 2018:19) för också ett intressant resonemang kring skollagens ”beprövad erfarenhet”. Den beklagar att beprövad erfarenhet ibland framställs som att det betecknar allt övrigt som inte täcks in av det som är vetenskapligt grundat. Den menar att beprövad erfarenhet är sådana sätt att arbeta som de professionella har identifierat, observerat och verifierat samt accepterat. En erfarenhet blir inte beprövad bara för att ett sätt att arbeta har förekommit under lång tid. Yrkes-

3 Krav på vetenskaplig grund … grupper identifierar inom sig sådana kompetenser som är viktiga för att man ska kunna agera till nytta för till exempel elever eller patienter och prövar sig fram till arbetslösningar som ger de avsedda effekterna. Den beprövade erfarenheten växer fram i lokala sammanhang och är därmed beroende av sitt sammanhang. Genom att kommunicera de yrkeserfarenheter man gjort lokalt kan andra utgå från dem och finna tillämpningar inom egna lokala sammanhang och bidra till den gemensamma prövningen. Mycket av det som vuxit fram som beprövad erfarenhet har gett upphov till att forskningsfrågor blivit identifierade och preciserade. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig verksamhet hakar i många sammanhang i varandra. Också Skolverket (2019) har fört resonemang om vad beprövad erfarenhet kan innebära. För att erfarenhet ska vara beprövad menar det att sättet att arbeta ska ha utvecklats och använts under en längre tid av många lärare och att dessa ska ha dokumenterat hur användningen har fungerat.

Att leva upp till kraven Skollagens krav på att utbildningen ska baseras på beprövad erfarenhet och ha vetenskaplig grund slogs fast 2010. Eftersom införandet av den nya lagen inte har varit knuten till någon särskild implementeringsplan bedömer den tidigare chefen för Skolforskningsinstitutet att det är en mycket lång väg att gå innan lagen verkligen blir tillämpad (Adamsson, 2019). Även om det i dagsläget kan se ut att ta lång tid innan flertalet handlingar inom skolan baseras på vetenskapliga rön och på beprövade erfarenheter, är ett stort steg taget mot att lärar- och skolledararbete får en högt systematiserad grund. En grund som kan väcka respekt i samhället, genom att tydliga lagkrav numera ställs på lärares och rektorers yrkesutövande. Det är dock ingen enkel sak för lärare och rektorer att bli mer vetenskapliga i sitt yrkesutövande. En reaktion på att klara av detta krav är att de professionella i rask takt konsumerar den

3 Krav på vetenskaplig grund … befintliga kunskap som utbildningsvetenskaplig forskning tagit fram och översätter den till situationer i den egna praktiken. Det är lockande att hitta någon form av genväg genom den snåriga skog som den omfattande och ordrika forskningen bjuder på, så att det blir möjligt att hitta fram till verksamma sätt att agera på skolan. Sådana genvägar utgörs i dagsläget ofta av svepande forskningsöversikter som summariskt redogör för de mer ingående vetenskapliga studierna och ofta landar i enkla formuleringar av rekommendationskaraktär. En risk med att välja att använda sådana genvägar kan vara att rektorer och lärare blir passiva mottagare av färdiga forskningsmodeller och metoder (Timperley, 2011). Vi rekommenderar i denna bok inte att lärare och rektorer använder sådana sätt att fånga in det vetenskapliga och det beprövade. Vi förordar mer långsamma och arbetskrävande sätt att få tag i de systematiserade underlag som behöver vara kända på skolor för att det ska gå att leva upp till kraven som ställs i skollagen. För att det ska bli möjligt att leva upp till ambitionen att basera verksamheten på vetenskap och beprövad erfarenhet, ser vi till exempel att man på den egna skolan behöver organisera arbetet så att lärare och rektorer bedriver ett medvetet och pågående arbete med att systematisera kunskapsbildningen inom utbildnings området. Det finns många sätt att få till ett sådant arbete. Några lärare kan ta på sig att vara ”forskningskorrespondenter” som följer en eller ett par utbildningsvetenskapliga tidskrifter. Finns skolan på en ort som är nära en högskola eller ett universitet kan någon eller några följa seminarieserier som behandlar utbildningsvetenskapliga frågor. Några lärare kan spana efter vilka kompetensutbildningar som pågår, nationellt och internationellt, när utbildningsvetenskapliga frågor behandlas. Vi diskuterar i boken hur detta umgänge med vetenskap och beprövad erfarenhet kan läggas upp och underhållas så att grunden för verksam heterna vid skolan får den tyngd som den förtjänar.

3 Krav på vetenskaplig grund …

Klargöra förhållandena mellan orsak och verkan Oavsett hur man vid skolan förmår att ta sig an den systematiserade kunskapsbildningen ställs man inför intressanta utmaningar som har att göra med den vetenskapliga kunskapsbildningen. En av utmaningarna består i att identifiera vilken kunskap som man har användning av på skolan. Utbildningsvetenskaplig forskning har många olika inriktningar som till exempel didaktikforskning, inlärningsforskning, specialpedagogisk forskning och ramfaktorteoretisk forskning. Var och en av dessa inriktningar kan visa på resultat som kan vara användbara och giltiga för den enskilda skolans verksamhet. Vilka ska vi på skolan plocka upp? Hur går lärare och rektorer tillväga för att orientera sig bland de många systematiserade kunskapsbitarna? Kärnan i det som vetenskap och beprövad erfarenhet kan bidra med till yrken som präglas av hög professionalitet utgörs av djupa insikter i de orsak–verkanförhållanden som yrkesinsatserna ska påverka. Det finns många exempel på hur sådana insikter, om till exempel vad som orsakar olika sjukdomar, har kommit till användning i läkar- och sjuksköterskeyrkena. Genom att känna orsakerna till sjukdomar kan till exempel mediciner tas för att bekämpa bakterier. I förskolor och skolor görs också många antaganden om vilka orsak–verkanförhållanden som finns, och som läggs till grund för yrkesinsatser. Dessa antaganden är mer eller mindre medvetna, men kommer alla till uttryck i konkreta handlingar. Ett vanligt antagande som görs är att om lärare berättar för elever så lär sig dessa. Ett annat är att om likartade additioner utförs många gånger så blir elever matematiskt kunniga. Antagandena kan också gälla sådant som att orsaken till att barn lär sig läsa är att de känner igen bokstäver och att de associerar olika ljud till dem. Antagandena om hur orsak hänger ihop med verkan, som kommer till yrkesmässig användning i skolor, är inte begränsade till undervisning och inlärning. De handlar också om hur yrken bedrivs och vad som leder till att de tappar eller vinner i kvalitet.

3 Krav på vetenskaplig grund … Ett exempel kan vara att en orsak till att lärare differentierar sina undervisningsinsatser för elever som har olika strategier för att lära språk, består i att läraren blir iakttagen när hon undervisar i språk och får återkoppling av en kollega om sitt sätt att anpassa undervisning efter elevers förutsättningar. De många antaganden om vilka orsaker som leder till vilka verkningar som skolors lärare använder sig av behöver beprövas och säkerställas för att respekten för och tilliten till de yrkesverksamma i skolorna ska bli hög. För att personal i förskolor och skolor ska bepröva egna erfarenheter genom att undersöka giltigheten i de antaganden man gjort om de orsak–verkan samband som lagts till grund för pedagogiska insatser, behöver de möta goda exempel på systematiska arbetssätt. Skolchefer och rektorer kan behöva agera förebildligt i sina kommuner genom att undersöka om underliggande orsaksantaganden ger eller inte ger de effekter som varit avsedda. Ett systematiskt granskande av egna regelbundenheter som finns i kommunen och dess skolor behöver genomföras, så att de kan tjäna som exempel för den egna kommunens personal.

Ta hjälp utifrån Att skolans professionella och skolforskare samverkar är fort farande inte särskilt vanligt även om antalet lärare och rektorer som deltar i olika forskningsprojekt ökat de senaste åren. Fort farande är det vanligaste att lärare och rektorer på egen hand planerar och genomför skolors förbättringsarbeten utan att man kunnat engagera någon forskare i utvecklingssatsningen. Men även utan en forskares medverkan har rektorer och lärare ändå god nytta av vetenskapliga modeller och teoretiska analysverktyg då de kan bidra till ett analytiskt tänkande som i förlängningen leder till ett kritiskt granskande av yrkespraktiken. Genom sådana granskningar kan det professionella yrkesutövandet stärkas. När lärare bidrar till att fördjupa professionaliteten klarar de ibland av att bygga bättre kunskaper på egen hand, men ibland kan

3 Krav på vetenskaplig grund … de behöva ta hjälp av dem som till vardags sysslar med att utveckla kunskap, det vill säga forskare. De forskare som kan vara till hjälp i arbetet med att bygga upp den vetenskapliga grund som läraryrket och skolledaryrket kräver återfinns inom sådana vetenskapsgrenar som intresserar sig för människor och deras livsomständigheter. Dessa vetenskapsgrenar har många namn inom universitet och högskolor där forskningen bedrivs. Pedagogik, didaktik, utbildningsvetenskap och pedagogiskt arbete är kanske de akademiska fält som förlagt mycket av sina vetenskapliga insatser till förskolans och skolans områden. Psykologi, sociologi, socialpsykologi och etnologi är andra discipliner som emellanåt valt att bygga kunskap med skolan i förgrunden. Inom alla vetenskaper arbetar forskare med att finna orsaker till de fenomen som de intresserar sig för. Det byggs teorier om hur förhållandena mellan orsaker och deras verkningar ser ut. Förenklat uttryckt kan man se att forskare strävar efter att finna och skapa förklarande teorier genom att arbeta efter tre olika huvudstrategier som vi beskriver i nästa kapitel.

Skolförbättring genom aktioner

Verksamheter i skola, förskola och fritidshem möter forskning Det räcker inte med att prata om förändringar för att få till konkreta förbättringar i skolan. Lärare och rektorer behöver också pröva nya sätt att agera och handla. Uttryckt på annat sätt, det behövs systematiska och genomtänkta aktioner i skolan. Den här boken erbjuder konkreta och inspirerande beskrivningar av systematiska aktioner som genomförts i skolor, förskolor och i fritidshem. Exemplen är hämtade från rikt varierade lokalsamhällen och från skilda tidsperioder. Olika forskningsstrategier diskuteras där aktionsforskning sätts i förgrunden och samverkan mellan lärare, skolledare och forskare lyfts fram. Framtida aktioner för att förbättra skolors verksamhet diskuteras, liksom förutsättningarna för kvalificerat pedagogiskt arbete. Skolförbättring genom aktioner riktar sig till verksamma lärare och skolledare, men boken är även användbar inom pedagogisk grundutbildning då den ger bra ingångar till att stärka skolprofessionernas vetenskapliga grund.

Art.nr 43930

studentlitteratur.se