9789144141893 by Smakprov Media AB

Förskolans professionella BEGREPP – en introduktion

lärande

utbildning

undervisning didaktik planering utvärdering bedömning

analysfrågor

uppföljning

dialog omsorg

god relation demokrati inflytande

Ann S. Pihlgren

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Undantag: Kopieringsunderlag Sidor märkta med ”Kopieringsunderlag” får kopieras av den enskilde innehavaren av denna bok i undervisningssammanhang. Däremot får de ej i sin tur reproduceras i tryckt eller digital form, såsom i böcker, tidskrifter eller på webbsidor. Framställda kopior får ej heller säljas vidare.

Art.nr 43537 ISBN 978-91-44-14189-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Inledning 9 Begreppet profession 9 Är förskolans yrken professioner? 10 På väg mot en profession 11 Begreppen stärker professionen 12 Om boken 13 Boken i kollegialt, kollaborativt processarbete 13 Bokens kapitel 16 Bokens författare 18 Diskussionsfrågor 18

2a Gemensamma professionella begrepp 19 Begreppet är ordets innehåll 19 Begreppen kan ändra betydelse 20 Hur vi lär oss begrepp 21 Konkreta och abstrakta begrepp 22 Förskolans professionella begrepp 22 Att använda sig av professionella begrepp 23 Utveckla ditt professionella språk 24 Diskussionsfrågor 25 2b Processarbete: Begrepp 27 1. Individuell läsning 27 2. Första träffen 27 Workshop 1: Utforska begreppet begrepp 27 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet begrepp 29 3. Individuell uppgift 30 4. Andra träffen 30 3a Begrepp som rör lärandet 33 Olika sätt att se på lärande 33 Kontextuellt lärande – lärande i samspel med omgivningen 34 Lärandets mikroprocesser 34

Undervisningen styrs av lärandeteorierna 36 Utbildning 37 Diskussionsfrågor 38 3b Processarbete: Lärande 39 1. Individuell läsning 39 2. Första träffen 39 Workshop 1: Utforska begreppet lärande 40 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet undervisning 40 3. Individuell uppgift 42 4. Andra träffen 42 4a Begrepp om didaktik och planering 45 Didaktik – ett vetenskapsområde 45 Förskolans didaktik 46 Planera för lärande 47 Målområdet planeras först 47 Därefter bestämmer vi hur vi utvärderar 49 Till sist beslutas undervisningsaktiviteter 49 Andra faktorer som styr undervisningen 50 Praxisteorin styr undervisningen 50 Diskussionsfrågor 51 4b Processarbete: Didaktik och planering 53 1. Individuell läsning 53 2. Första träffen 54 Workshop 1: Utforska begreppet undervisning 54 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet planering 55 3. Individuell uppgift 56 4. Andra träffen 56 5a Begrepp om didaktik, utvärdering och bedömning 59 Bedömningsbegreppens idéinnehåll 60 Bedömningens karaktär i olika teorier om lärande 60 Bedömning, en definition 61 Utvärdering och uppföljning 62 Förskolans utvärderingsuppdrag 63 Varför är bedömningsuppdraget så laddat? 65 Utvärdering i baklängesplaneringen 66 Diskussionsfrågor 67

5b Processarbete: Didaktik, utvärdering och bedömning 69 1. Individuell läsning 69 2. Första träffen 70 Workshop 1: Utforska begreppet utvärdering 70 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet bedömning 73 3. Individuell uppgift a 74 4. Andra träffen 75 5. Individuell uppgift b 76 6. Tredje träffen 76 6a Begrepp om pedagogisk dialog 77 Det livsviktiga språket 77 Undervisande dialog 78 Frågorna som ställs 78 Fyra typer av dialog 80 Språk och dialog i förskolans undervisning 83 Diskussionsfrågor 84 6b Processarbete: Pedagogisk dialog 85 1. Individuell läsning 85 2. Första träffen 85 Workshop 1: Utforska begreppet analysfrågor 85 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet dialog 86 3. Individuell uppgift 87 4. Andra träffen 89 7a Begrepp om omsorg och relationer 91 Förskolans uppdrag är lärande, omsorg och utveckling 91 Vad är omsorg på förskolan? 92 Vad är utveckling på förskolan? 92 Att skapa goda relationer är viktigt 93 Vad är relationer på förskolan? 93 Diskussionsfrågor 95

7b Processarbete: Omsorg och relationer 97 1. Individuell läsning 97 2. Första träffen 97 Workshop 1: Utforska begreppet omsorg 97 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet god relation 99 3. Individuell uppgift 101 4. Andra träffen 101 8a Begrepp om demokrati och barns rättigheter 103 Demokrati i förskolan 104 Värdegrundsbegreppet 104 Demokratibegreppet 105 Är förskolan en demokrati? 105 Barns rättigheter 106 Begreppet barn i ett historiskt perspektiv 107 Det nutida barnbegreppet 107 Konventionen om barnets rättigheter 108 Diskussionsfrågor 112 8b Processarbete: Demokrati och barns rättigheter 113 1. Individuell läsning 113 2. Första träffen 113 Workshop 1: Utforska begreppet demokrati 113 Workshop 2: Vår innebörd av begreppet inflytande 118 3. Individuell uppgift 119 4. Andra träffen 121 9

Fortsätt utveckla begreppen 123 Diskussionsfrågor 124

Referenser 125 Person- och sakregister 131

2a Gemensamma professionella begrepp Att skapa förutsättningar för att barn kan lära sig är en viktig del av förskolepersonalens gemensamma uppdrag. Då behöver arbetslaget kunna analysera undervisningen tillsammans. Det underlättar om man har en del gemensamma professionella begrepp. Den här texten inleder de sju begreppsområden som behandlas i boken: begrepp, lärande, didaktik, planering och utvärdering, dialog, omsorg och relationer samt demokrati och barns rättigheter. De handlar alla om vikten av att använda gemensamma begrepp i arbetslaget. I det här kapitlet reder jag ut vad som menas med ett begrepp och varför det kan vara viktigt att förskole personalen delar vissa gemensamma professionella begrepp. Låt oss börja!

Begreppet är ordets innehåll Vad menas med ett begrepp? Är det samma sak som ett ord eller betyder begrepp något annat? Både ja och nej, faktiskt. Det som menas med begrepp är snarast ett ords innehåll, det vill säga de idéer eller tankar som ordet innehåller. Begreppet är alltså något mer än bara ordet eller det som ordet betyder. Ordet krona kan ju antingen innebära att man syftar på pengar (en tvåkrona exempelvis) eller en huvudbonad (en kungakrona exempelvis). Ordet är detsamma men begreppen, idéinnehållen, är olika. Ett begrepp behöver inte alltid vara kopplat till ett ord, det kan också vara kopplat till en symbol som vi uppfattar med ett visst idéinnehåll, som till exempel en trafikskylt som visar att vi ska lämna företräde.

2a Gemensamma professionella begrepp Verkar det krångligt? I det dagliga arbetet är det inte så besvärligt. Vi använder oss av en rad olika begrepp när vi kommunicerar med vår familj eller våra arbetskamrater, utan att vi tänker på det. I bästa fall fyller vi orden eller symbolerna med liknande begreppsinnehåll, och då kan vi också förstå varandra bättre. Men det händer också att personer talar förbi varandra, trots att de använder samma begrepp. Har exempelvis pappan och tonårssonen samma uppfattning om vad som menas med begreppet ”välstädat”? Inte helt säkert. Det kan ge upphov till många diskussioner hemma. Har du och dina kollegor samma idé om vad som menas med begreppet ”värdegrund”? Betyder värdegrund att barnen ska vara snälla mot varandra eller betyder det att varje barn ska känna sig delaktigt i förskolans verksamhet? Eller betyder det kanske båda delarna eller något annat? Skillnader i begreppsuppfattning kan göra det svårare att enas om hur ni ska arbeta praktiskt utifrån läroplanen. Konsekvensen av att tolka ”värdegrund” som att alla barn ska vara snälla mot varandra blir kanske att personalen använder mycket tid för att se till att ingen blir ledsen eller gör någon annan ledsen och att barnen undviker att hamna i konflikt. Om värdegrund istället ses som att barnen ska känna sig delaktiga kanske personalen lägger ner kraft på att skapa aktiviteter där barnen själva kan välja vad de vill göra. I en mer komplex tolkning av begreppet värdegrund, som både omfattar respekt för andra och delaktighet och ansvarstagande, kommer personalen istället att skapa forum för barn och vuxna att ha en dialog om verksamhetens innehåll och att tillsammans ta ansvar för hur verksamheten genomförs och utvecklas. Här undviks inte konflikter. Snarare stöttas barnen att träna konfliktlösning, att kompromissa och komma till uppgörelser och gemensamma beslut. De tre sätten att tolka begreppet värdegrund ger tre helt olika effekter i undervisningen. BEGR EPPEN K A N Ä N DR A BET Y DEL SE

Språket och begreppen utvecklas ständigt utifrån de behov som människor har och vad man kan behöva tänka om eller beskriva. I en tid har ett begrepp en betydelse, i en annan tid har det en annan. I en verksamhet kan begreppet ha en viss betydelse, i en annan verksamhet har begreppet laddats med något annat.

2a Gemensamma professionella begrepp Ett exempel är ordet pärla. Det har under många hundra år varit ett substantiv med betydelsen en liten, skimrande kula som exempelvis kan träs till ett halsband eller armband. Länge har man också använt det som ett verb för när det bildas pärlliknande droppar eller bubblor, som när det pärlar i champagneglaset eller svetten pärlar i pannan på någon. Det är betydelser som exempelvis tas upp i Ordbok öfver svenska språket af A. F. Dalin 1850–1853, även om den gängse stavningen av ordet då är perla (SAOLhist, 2020). Men 2015 kommer ytterligare en betydelse in i Akademiens ordlista, ett verb som innebär att arbeta med pärlor eller pärlplattor. Begreppets betydelse och användning har utökats utifrån förskolans vokabulär! Såväl barn som vuxna i förskolan har under många år använt denna utökade betydelse av ordet pärla för att beskriva en vanligt förekommande, vardaglig aktivitet tillsammans med barnen. Istället för att använda de längre förklaringarna lägga pärlor i mönster på pärlplattan eller trä halsband med pärlor har förskolans pedagoger och barn förkortat det hela till ett begrepp, att pärla, som gör de längre förklaringarna överflödiga. Begreppet har fått en utökad och delvis förändrad betydelse.

Hur vi lär oss begrepp Hur vi tolkar och använder begreppen kommer att styra hur vi gör i barngruppen. Professor Åke Edfeldt, läsforskaren, brukade uttrycka det som att språk och begrepp ”sätter handtag på verkligheten” (jfr Edfeldt, 1982). Ju fler begrepp man har för att beskriva sina upplevelser, sina tankeprocesser, sina ställningstaganden och idéer, desto bättre kommer man att kunna utveckla sina förmågor och sin förståelse. Det klassiska talesättet att eskimåer har mer än 200 ord för snö visar på just detta. De olika orden visar på snöns olika beskaffenhet och begreppen blir laddade med erfarenheter som eskimåbarnet gör redan som litet. Vi kan jämföra med några av våra svenska ord för snö: ”Tö” innebär en blötare, tyngre snö än exempelvis ”pudersnö”, som är lätt, torr och kall. ”Skare” innebär en hård, isig snö. Åker vi skidor innebär tö att snön fastnar under skidan, medan pudersnön gör att vi åker lätt. Även på skare kan man glida, eller åtminstone halka fram, om inte skidan brakar igenom skaren och man istället står med snö upp till knäna.

2a Gemensamma professionella begrepp En person som växer upp i öknen i Sahara, och som aldrig mött snö, kommer att relatera till begreppet ”snö” på ett relativt enkelt och kanske till och med felaktigt sätt. Kanske kommer hen att relatera snö till sina erfarenheter av bomull eller vispad grädde. Å andra sidan kommer personen i Sahara troligen att ha ett antal begrepp för olika typer av sandstorm, något som troligen eskimån eller de flesta barn uppvuxna i Sverige saknar. Begreppen är alltså kopplade till våra erfarenheter och behov av att kunna beskriva företeelser i vår omgivning. KON K R ETA OC H A BST R A K TA BEGR EPP

Det första som möter det lilla barnet är ord som betecknar konkreta begrepp. De är oftast förankrade i egna konkreta upplevelser. Det lilla barnet lär sig innebörden av begrepp som ”mamma” och ”lampa” genom att uppleva, och det kan efter hand minnas upplevelsen och förstå vad begreppen innebär (Björklund, 2008). Ju fler varianter av ordets betydelse som barnet möter i nya situationer, desto mer fylls begreppen med mening. I förskolan innebär det att barnet behöver få möta nya områden och företeelser genom att experimentera, känna, lukta, höra, smaka, röra sig och uppleva med sina sinnen. Men för att man ska kunna utveckla sitt tänkande och lärande behöver begreppen utvecklas. Om barnet endast rör sig med konkreta begrepp blir barnets tänkande begränsat. Med tiden behöver man utveckla abstrakta begrepp för att kunna planera, analysera och förstå mer komplicerade sammanhang. De abstrakta begreppen frihet, vänskap eller kretslopp beskriver exempelvis idéer som vi inte kan lära oss genom att undersöka konkret, här behöver man istället få diskutera och prova begreppen i samtal, lek och drama, tillsammans med andra, för att förstå dem (Pihlgren, 2013). Redan i förskolan behöver barnen börja få möta mer vetenskapliga, abstrakta begrepp om de ska kunna utveckla sitt lärande framöver.

Förskolans professionella begrepp Varje yrkesprofession omfattas av en egen yrkesterminologi, ett yrkesspråk, det är en del av det som gör yrket till en profession. Yrkesspråket och yrkesbegreppen innebär ett mer vetenskapligt sätt att förhålla sig till sin profession. Begreppsanvändandet i förskolan är därför kopplat till skollagens (SFS 2010:800) skrivning om vetenskaplig grund:

2a Gemensamma professionella begrepp Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. S kol l age n 1 k a p. 5 §

Detta betyder bland annat att förskolepersonalen ska grunda sitt arbete i bästa tillförlitliga kunskap utifrån systematiska slutsatser från forskning och de bästa metoderna (Skolverket, 2018). Det innebär att man kan använda sig av en professionell, analytisk och vetenskaplig begreppsapparat. Det är dock vanligt att förskolepersonalens kunnande är ”tyst kunskap”, det vill säga att man saknar begrepp för att uttrycka det som händer i undervisningen (Skolinspektionen, 2016b). Att använda yrkets abstrakta begrepp är dock en viktig del av det professionella förhållningssätt som yrket omfattar och som innebär att man kan reflektera över det som händer i exempelvis undervisningen för att utveckla den vidare. Genom yrkesspråket kan man lägga upplevelser och känslor utanför sig själv, granska dem tillsammans med andra och lära sig av sin vardag. AT T A N VÄ N DA SIG AV PROF E SSION EL L A BEGR EPP

De abstrakta begreppen kan alltså hjälpa dig och dina kollegor att tänka djupare kring er verksamhet och hur den ska utvecklas. Arbetslaget kan på så sätt få en samsyn på den pedagogiska verksamhetens innehåll. Min erfarenhet är att de flesta i början upplever det som lite konstlat, fånigt eller tillgjort att använda sig av abstrakta begrepp som de inte mött tidigare eller inte riktigt behärskar. Man känner sig främmande inför att använda begreppen och oroar sig kanske för att andra ska anse att man är lite pretentiös eller att man gör sig märkvärdig. Varför kan man inte bara säga ”omgivning” istället för att använda ett ord som ”kontext”, kanske man tänker. I själva verket behöver man det professionella, abstrakta begreppet för att det avgränsar idén i högre grad än vad vardagsspråket gör. I det mer vardagliga begreppet ”omgivning” innefattas allt det som vi kan se och uppleva runt omkring oss i närheten. Begreppet ”kontext” är vetenskapligt och mer precist. Här menas inte bara det som omger en företeelse eller person, här menas också vilket sammanhang och vilka omständigheter som den här

2a Gemensamma professionella begrepp omgivningen bidrar till och hur de ska förstås. Det kan alltså innebära att man kan reflektera över hur omgivning och sammanhang påverkar dem som finns i närheten. I en förskola kanske samma rum används för samlingar både i småbarnsgruppen och för de äldre barnen. Samlingen för de yngre barnen fungerar väl men i samlingen för de äldre är det ofta oroligt och stökigt. Omgivningen för samlingen är densamma men kontexten kommer troligen att skilja sig åt, eftersom de två vuxna som leder samlingen skapar olika sammanhang och eftersom barngrupperna kommer att agera olika. Om personalen tillsammans vill analysera hur de kan utveckla samlingarna för de äldre kanske de kan göra en närmare analys av båda samlingarnas kontext: hur barnen och de vuxna är placerade, vilket material som används, vilka innehåll samlingarna har, hur barnen reagerar vid olika inslag och hur de vuxna presenterar innehållet. På så sätt kanske man kan hitta likheter och skillnader som visar på nya utvecklingsmöjligheter. U T V EC K L A DI T T PROF E SSION EL L A SPR Å K

Det abstrakta språket ingår inte i någons modersmål utan måste läras av alla (Lindberg, 2007). De abstrakta begreppen får mening när de används i olika sammanhang exempelvis i dialog med andra. Varje abstrakt begrepp behöver användas på olika sätt i olika situationer minst tre gånger för att man ska greppa innebörden (Nuthall, 2019). Ofta klarnar innebörden av ett begrepp stegvis (Arevik & Hartzell, 2007). Genom att arbetslaget använder sig av följande arbetsgång kommer man att tillsammans bygga en gemensam professionell begreppsapparat: 1. I det första steget utforskar arbetslaget tillsammans innebörden av begreppet genom att se mönster, generalisera och knyta begreppet till egna erfarenheter. 2. I nästa steg knyter arbetslaget sina konkreta upplevelser till det abstrakta begrepp som utforskas. Här föreslår jag att Leonard Nelsons (1965) modell för begreppsutredning används. Genom Nelsons modell får var och en i arbetslaget beskriva en konkret händelse som de upplevt, där det aktuella begreppet synliggörs. Därefter försöker man

2a Gemensamma professionella begrepp tillsammans ringa in begreppets viktigaste idéer. Nelsons modell beskrivs närmare i det praktiska kapitlet 2b, Processarbete: Begrepp. 3. I det tredje steget använder arbetslaget det aktuella begreppet för att analysera sin undervisning. I det första processarbetet utvecklar arbetslaget förståelsen för begreppet begrepp, se nästa kapitel.

Diskussionsfrågor • Vilka fördelar ser du med att förskolepersonalen har en gemensam begreppsapparat? Kan det finnas några nack delar, i så fall vilka? • Texten påstås att många känner sig obekväma med att använda professionella begrepp eftersom de upplever dem som konstlade. Hur känner du själv inför att utöka din egen professionella begreppsapparat? Lästips

de Boinod, J. (2006). Tingo och andra märkliga ord från hela världen. Stockholm: Alfabeta.

Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hennes forskningsintresse rör barns och elevers tankeutveckling och samspel samt de didaktiska konsekvenserna av detta. Hon är aktuell inom Skolverkets Läslyftet och läroplansdelen för fritidshem och har skrivit ett antal pedagogiskt inriktade böcker. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förskolechef, kvalitets utvecklare, förvaltningschef samt som studierektor och lärarutbildare vid Stockholms universitet.

Förskolans professionella BEGREPP – en introduktion Ett professionellt yrkesspråk är en viktig ingrediens i all yrkesutövning, inte minst inom akademiska yrken som exempelvis förskollärare. Genom de professionella begreppen kan förskollärare och personal analysera och gemensamt reflektera över samt utveckla företeelser i förskolan utifrån beprövad erfarenhet och forskning. De professionella begreppen är alltså en del i förskolans och förskollärarens professionella uppdrag och i den vetenskapliga grund som förskolan ska vila på. Boken tar upp vikten av att använda gemensamma begrepp i arbetslaget och inom professionen. Den reder ut vad som menas med ett begrepp och motiverar varför det är av betydelse att förskolepersonalen delar vissa gemensamma professionella begrepp. Boken behandlar också några viktiga professionella begrepp som förskolläraren och personalen i förskolan kan använda för att utveckla sin verksamhet på områden som lärande, didaktik, pedagogisk dialog, omsorg och relationer samt demokrati och barns rättigheter. Varje begreppsområde behandlar teori och forskning på området och följs upp med konkreta förslag till processarbete om begreppen i arbetslaget. Boken kan också läsas på egen hand. I slutet av varje kapitel erbjuds reflektionsfrågor samt hänvisningar till fördjupningstexter. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning, förskol lärare och personal i arbetslag, förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Art.nr 43537

studentlitteratur.se