9789144141343 by Smakprov Media AB

Hur gör vi med pojkarna? Om didaktikens betydelse för en likvärdig skola

Ingela Åhslund & Lena Boström

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43416 ISBN 978-91-44-14134-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsfoto: Shutterstock.com Översättning: kapitlet Efterord och citat omslagsflik: Anni Bjervås Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Författarpresentation 11 Förord av John Steinberg, fil.dr 13 Förord 15 Bokens disposition 17 1 Introduktion 19

Del 1 2 Hur är läget för pojkarna? 29 Internationella studier 29 Meritvärden och slutbetyg 31 Får pojkar orättvist låga betyg i skolan? 33 3 Pojkars och flickors olika förutsättningar 37 En senare biologisk mognad 38 Ingen större skillnad i begåvning 43 Sammanfattning 45 4 Hur sociala förväntningar påverkar pojkar i skolan 49 Att fostras till en riktig pojke 49 Den hegemoniska maskuliniteten 51 Olika strategier för att bli framgångsrik och få status 56 Handlingsutrymmet begränsas för många pojkar 58 Utan ansträngning 60 En rädsla att misslyckas 62 Är det på väg att förändras? 64 Sammanfattning 67

Del 2 5 Pojkars studiemotivation 73 Om studiemotivation 73 Känslan av sammanhang 80 Om pojkars studiemotivation och relationen till lärare 82 Sammanfattning 84 6 Pojkars lärstrategier 85 Om lärstrategier 85 Lärstrategier och skillnader mellan flickor och pojkar 89 Lärstilar och pojkar 91 Mål- och framtidsorientering och pojkar 95 Sammanfattning 97 7 Många och komplexa orsaker till pojkars skolprestationer 99 Möjliga konsekvenser 103

Del 3 8 Didaktisk teori och undervisningens betydelse 107 Didaktiska modeller 108 Om lärmiljöer 113 Sammanfattning 115 9 Läraren 119 Många ledarskapsperspektiv 121 Aspekter av lärares ledarskap 121 Vårt beteende är synligt – vårt syfte osynligt 124 Pojkar som stör i klassrummet 125 Pojkar och lärares ledarskap 126 Ledarskap i klassrummet – att matcha både gruppen och individen 127 Sammanfattning 128

10 Metodik 129 Språkutveckling – en angelägenhet i alla ämnen 132 Enskilt arbete 137 Varierade och anpassade metoder 139 Pojkar som utmanar 143 Sammanfattning 145 11 Interaktion 147 Förväntningarnas betydelse för pojkars studieresultat 148 Bemötandets betydelse för pojkars studieresultat 152 Behandlas pojkar och flickor lika av sina lärare? 154 Får pojkar och flickor olika mycket språklig träning? 156 Förhållningssätt mot pojkar och flickor 159 Genussensitiv undervisning 161 Relationen till läraren och det stödjande klassrumsklimatet 162 Sammanfattning 165 12 Retorik 169 Retoriken och didaktiken 169 Retorik och icke-verbal kommunikation 171 Exempel på ledarskap i klassrummet 172 Sammanfattning 176 13 Didaktikens möjligheter – flera olika sätt att stötta pojkars skolprestationer 179 Efterord 185 Av Frans Ørsted Andersen, docent, PhD, Århus Universitet Översättning: Anni Bjervås Introduktion – undervisning för ”pojkar på gränsen” 185 Referenser 199 Sakregister 211

Författarpresentation

Ingela Åhslund har en fil.lic. från Mittuniversitetet, en masteroch magisterexamen i specialpedagogik från Umeå universitet, samt är legitimerad grundskollärare 4–9 med inriktning mot de samhällsorienterande ämnena. För närvarande arbetar hon som rektor på en Montessoriskola. Lena Boström har en fil.dr-examen från Helsingfors Universitet 2004 och är legitimerad ämneslärare i sju olika ämnen. Hon tjänstgjorde cirka tjugo år vid en gymnasieskola och därefter som forsknings- och utbildningsledare vid Specialpedagogiska institutet i Umeå. Sedan 2009 har hon arbetat vid Mittuniversitetet och är sedan 2016 professor i pedagogik.

Förord av John Steinberg, fil.dr Joh n S t e i n be rg, f i l .dr

Frågan Hur gör vi med pojkarna? har i bokens presentation av forskning och metodik gällande pojkars lägre meritvärden i skolan förvandlats till frågan Hur gör vi med undervisningen?. Vem står till svars för att pojkar tycks ha svårare att uppnå skolans mål och intentioner? Ska vi fokusera på pojkarna och deras uppväxt, språkliga bakgrund och stimulans samt brist på motivation för aktiviteter och tillvägagångssätt som skolan förväntar sig anpassning till? Ska vi ge skulden till samhällets genusperspektiv, sociala miljöer och pojkarnas uppväxtvillkor? Eller ska vi se över vårt sätt att bemöta och uppmuntra pojkar samt arrangera och variera vår undervisning så att flera pojkar stimuleras och har möjlighet att lyckas? Ingela Åhslund och Lena Boström redogör för en mängd olika faktorer som påverkar pojkars prestationer i skolan – förväntningar, relationsbyggande, social position, mognad och biologi, antipluggkultur, manlig kodning, framtidsorientering och motivation. Förklaringsmodeller finns det gott om, men vad ska en pedagog göra? Svaret som författarna ger är att se över undervisningens upplägg. Klassiska undervisningsmetoder som innebär mycket enskilt arbete, väntetider och stillasittande missgynnar många pojkar. Görande, byggande, teamwork och didaktisk variation ger pojkar större möjlighet att finna en form för sitt lärande.

Förord av John Steinberg, fil.dr Boken Hur gör vi med pojkarna? ger, via forskningsredovisningar, praktiska klassrumsexempel och förslag till diskussionsfrågor, pedagoger en möjlighet att reflektera över sin vardag – förväntningar, relationer, ledarskap i klassrummet och didaktiska val. Det är pedagogernas analys av sin egen vardag, utifrån huvud frågan om hur vi kan öka pojkarnas engagemang och prestationer i skolans miljöer, som är bokens huvudsyfte och därmed ett värde fullt tillskott till debatten om hur pedagogerna kan lyckas ännu bättre med sitt uppdrag.

Förord

Ingelas pappa påbörjade sin skolgång i Tornedalen på 1950-talet. Han berättade att när han gick i första klass var han tvungen att prata svenska, ett språk han inte var så duktig på. Detta gjorde att han inte riktigt förstod vad läraren sa och han tyckte det var tråkigt. Att sitta stilla var nästan omöjligt för honom. Ingelas pappa var också väl medveten om att hans lärare tyckte att han var busig och omotiverad. I stället för att koncentrera sig på läsning och skolarbete hittade han och hans kompisar på en hel del hyss och rackarspel – hyss de ofta utsatte sin lärare för. Skolan blev en plats där pappa vantrivdes och kände sig missanpassad. Han lämnade därför skolan efter de obligatoriska sex åren utan tankar på att studera vidare. Ingelas pappa var inte obegåvad, men hans begåvning passade inte in i den tidens skola. Han var lösningsfokuserad, kreativ och mycket verbal, vilket gjorde att han senare i livet hade framgång i yrkeslivet. Det är i berättelserna om hans erfarenheter som mitt intresse för pojkars skolsituation och prestationer har sitt ursprung. I mitt arbete som specialpedagog har jag mött flertalet pojkar som utvecklat en negativ självbild till följd av att skolarbetet fått dem att känna sig dumma och värdelösa. Jag har mött pojkar som ansåg att de förstörde för de andra eleverna för att de var jobbiga och störande i klassrummet. Jag har mött pojkar med lite tillit, inte bara till sig själva, utan också till vuxna i skolan. Det är uppfattningar om sig själva dessa pojkar kommer att bära med sig in i vuxenlivet. De pojkar som beskrivs ovan är de som haft stora svårigheter i

Förord skolan och på olika sätt farit illa i skolsystemet. Dessa pojkar utgör endast en liten del av alla elever i skolan men deras upplevelser representerar sannolikt många lågpresterande pojkars upplevelser av skolan. Lenas pappa hade endast sexårig grundskola men var en av de smartaste personer jag mött. Han kunde räkna ut saker och ting själv, framför allt det som hade med natur, fiske och jakt att göra. Han följde med på intellektuella diskussioner på radio och tv, diskuterade och argumenterande självständigt utifrån det han hörde, såg och upplevde. Han önskade att hans barn skulle få möjlighet att studera, vilket han själv inte hade haft möjligheter att göra. Jag, Lena, studerade till ämneslärare och jobbade cirka tjugo år framför allt med yrkesklasser där majoriteten av eleverna var pojkar. Jag förvånades över att vissa av pojkarna som inte alls var intresserade av de teoretiska ämnena kunde vara briljanta exempelvis i datasalen eller i verkstaden. Därför började jag intressera mig för olika typer av varierad pedagogik i klassrummet inom mitt ämne, svenska. Främst försökte jag hitta olika sätt att undervisa olika ämnesinnehåll. Därutöver intresserade jag mig för elevernas studiestrategier och försökte skapa intresse för att eleverna själva skulle förstå sitt lärande. Även med lärarlag jobbade jag med arbetslagsutveckling som byggde på att anpassa undervisningen efter elevernas sätt att lära. Jag upplevde många elevers förändringar i skolresultat och attityd till skolan. Detta gjorde mig övertygad om att lärares arbete i klassrummet var en ovärderlig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar för elevers motivation. Våra samlade beprövade erfarenheter av både pojkars och flickors olika sätt att lära sig och motiveras utgör underlag och inspiration till denna bok. Därtill vill vi med våra forskningskompetenser även lägga ett vetenskapligt raster på innehållet. Vi är övertygade om att ett medvetet arbete från lärare skapar goda förutsättningar för pojkar att lyckas i skolan. Därmed kommer även flickorna att klara sig bättre.

Förord

Bokens disposition Det första kapitlet är en inledande introduktion och därefter följer bokens tre delar. Den första delen handlar om den generella kontexten för pojkar i skolan och samhället. Den andra delen fokuserar specifikt på pojkar och deras perspektiv och skolstrategier. Den tredje delen har en didaktisk utgångspunkt och fokuserar på läraren och vad denne kan göra i sin undervisning, sitt ledarskap och sin profession. Den första delen inramar pojkars särskilda villkor ur olika perspektiv. Kapitel 2 beskriver hur läget är för pojkarna i skolan, främst i Sverige, men även med internationella jämförelser för att läsaren ska få en bättre förståelse för pojkarnas skolprestationer. Det tredje kapitlet handlar om pojkars och flickors olika förutsättningar, och belyser orsaker till och förklaringsmodeller om pojkars sämre skolprestationer, allt från biologiska orsaker till teorier kring social konstruktion. Det fjärde kapitlet belyser ur olika perspektiv hur sociala förväntningar påverkar pojkar i skolan, och inramar därmed bokens huvudbudskap, nämligen vikten av att förstå komplexiteten i frågan och bearbeta den utifrån ett brett perspektiv. Bokens andra del börjar med kapitel 5, pojkars studiemotivation. Här presenteras några olika teorier kring pojkars studiemotivation och dessa kopplas till prestation och motivationsstrategier. Kapitel 6, som belyser pojkars lärstrategier, presenterar några teorier om pojkars agerande i klassrummet samt pojkars olika lärstrategier och hur dessa kan påverka skolresultaten, men också hur en ökad förståelse kan ge lärare verktyg för att hantera ett heterogent klassrum. Avslutningsvis sammanfattas i kapitel 7 bilden av pojkars lägre skolresultat jämfört med flickornas. Möjliga orsaker till deras sämre skolprestationer presenteras. Den tredje delen i boken inramar lärares utgångspunkter i det vardagliga arbetet, nämligen didaktisk teori och undervisningens betydelse, samt lärmiljöns betydelse för elevers lärande i allmänhet och pojkars i synnerhet. Vi menar att det är avgörande för lärare

Förord att sätta sig in i, nyttja och analysera sin undervisningsplanering så att de på ett medvetet sätt kan planera så att pojkar och flickor får lika goda möjligheter att lyckas i skolan. Det åttonde kapitlet, didaktisk teori och undervisningens betydelse, beskriver den påverkan lärares förhållningssätt, föreställningar och förväntningar har på pojkars lärande och skolprestationer. Med utgångspunkt i didaktikens möjligheter presenteras i kapitel 9 lärarens roll i den didaktiska planeringen. Speciellt tydliggör vi de medvetna och omedvetna förhållningssätt som lärare bär med sig i undervisningen och vikten av att synliggöra detta för sig själv som lärare men även som en kollektiv medvetenhet. I det tionde kapitlet synliggörs metodikens avgörande betydelse för att stödja eleverna i deras lärande. Interaktioner och relationernas betydelse problematiseras i det elfte kapitlet. I kapitel 12 betonas lärares retoriska färdigheter i undervisningen. I det sista kapitlet sammanfattas didaktikens möjligheter för en likvärdig skola. I varje kapitel presenteras forskningsläget samt egna forskningsresultat och beprövade erfarenheter. Vidare finns praktiknära exempel för att förtydliga kapitlens olika innehåll och i slutet av varje kapitel kommer mer övergripande diskussionsfrågor. Boken avslutas med ett efterord som handlar om de pojkar som misslyckats i skolan, men som fått en särskild pedagogisk miljö och didaktik och faktiskt klarat sig bättre i studierna. Denna text är författad av docent Frans Andersen från Aarhus Universitet. Frans Ørsted Andersen har en PhD i komparativa studier vid Aarhus Universitet från 2009 och en kandidatexamen i psykologi från Aarhus Universitet 1998 och är legitimerad psykolog. Han har därefter arbetat som skolpsykolog och konsulent för Lego inom utveckling av lärprodukter och forskat om danska och finska skolor. För närvarande arbetar han som docent vid Aarhus Universitet, sedan 2009. Det han beskriver i bokens efterord är verkliga case som väckt stor uppmärksamhet inte bara i Danmark utan även internationellt.

1 Introduktion

Den viktiga frågan varför pojkar lyckas sämre i skolan jämfört med flickor är utgångspunkten för innehållet i denna bok och framför allt vad lärare och skola kan göra för att skapa förändringar. Den handlar inte främst om alla pojkar i skolan, utan den grupp pojkar som presterar sämre än flickorna generellt sett. Vi är väl medvetna om att det finns en stor spridning inom ”pojkgruppen” när det handlar om skolprestation, likväl som inom ”flickgruppen”, men faktum är att pojkarnas resultat har försämrats avsevärt de senaste åren och det är detta vi vill fokusera på och problematisera i denna bok. Så här uttrycker sig Fredrik Zimmerman, en svensk forskare inom fältet: Det är ett demokratiskt problem att det finns en grupp som klarar sig så mycket sämre i skolan och det leder också till en rad sociala problem. Det är alltså väldigt centralt att få till en förändring, men för att vi ska lyckas måste vi förstå varför pojkar agerar som de gör. (Zimmerman, i Skolvärlden 28 augusti, 2019)

Vi vill skapa en förståelse för varför pojkar agerar som de gör. Möjliga svar på frågan varför pojkar lyckas sämre i skolan leder vidare till frågan om vilken strategi lärare har när de planerar och iscensätter undervisning. Detta vill vi också synliggöra och problematisera i bokens innehåll. I Sverige har diskussionen om poj-

1 Introduktion karnas lägre meritvärden inte varit fullt lika intensiv som i våra grannländer och i västvärlden i övrigt. I Sverige har denna diskussion kommit något i skuggan av de sjunkande resultat svenska elever haft i stora internationella jämförelser såsom PISA. Vid senaste PISA-undersökningen hade dock trenden med de vikande resultaten vänt för flertalet elever, men det blev också tydlig att det finns en stor skillnad mellan eleverna, där lågpresterande pojkar som lever under mer utsatta socioekonomiska förhållanden inte höjt sig nämnvärt. Tidigare studier har även visat att könsskillnaderna ökar mer i Sverige än i OECD-länderna1 generellt, och de som tappat mest är de redan sårbara pojkarna (OECD, 2015). Sverige är det land i Norden där skillnaderna i meritvärden är störst, och allvarligast är situationen för lågpresterande pojkar med invandrarbakgrund eller sämre socioekonomisk bakgrund (Andersson et al., 2010; Sandell, 2007; Skolverket, 2017; Schleicher, 2019). Detta trots att det är ett centralt mål för den svenska skolan att ge pojkar och flickor lika möjligheter i deras lärande och lika förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Särskilt tydlig är meritvärdesskillnaderna mellan högpresterande flickor och lågpresterande pojkar, som ofta lever under socialt och ekonomiskt utsatta förhållanden, det vill säga pojkar som redan har många riskfaktorer runt sig. Konsekvensen av de låga meritvärdena är att många fler pojkar än flickor inte blir behöriga att antas till andra nationella gymnasieprogram än det individuella programmet. Även i andra länder visar forskningen på att det primärt är de unga pojkarna som ger upp kampen om betyg och fullföljd examen (Andersen, 2017). Det är inte bara de förlorade möjligheterna att bli antagen till gymnasiet som gör frågan om meritvärden viktig, utan också det faktum att det i dag är mycket svårare att bli anställd utan full1 Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) är en internationell ekonomisk organisation där 37 industriella och demokratiska länder ingår. OECDs verksamhet går till stor del ut på att mäta och utvärdera ekonomi, politik och andra samhällsindikatorer i medlemsländerna.

1 Introduktion ständiga grundskolebetyg. Detta är en förändring som uppkommit i och med att det i dag finns färre yrken som inte kräver utbildning samt att det inom de flesta branscher och yrken finns en högre specialisering. Följden av skolmisslyckandet kan således bli att pojkar som redan lever i en utsatt situation riskerar att hamna utanför både skolsystemet och arbetsmarknaden. Sammantaget gör detta frågan om pojkars lägre meritvärden och skolprestationer mycket angelägen och betydelsefull, inte bara ur ett individuellt perspektiv utan även ur ett samhällsperspektiv. I Norden och i övriga västvärlden har omfattande forskningsstudier genomförts som belyser och problematiserar olika aspekter av pojkars situation i skolan. I stället för att se en förändring av dessa förhållanden finns det ett flertal indikatorer på att flickornas försprång ökar och många pojkar hamnar utanför utbildnings systemet. Trots de ökade prestationsskillnaderna kan man konstatera att endast ett fåtal studier har fokuserat på pojkars lärande i relation till den undervisning de möter. Denna bok utgår därför från pojkars lägre meritvärden, skolans kompensatoriska uppdrag samt de villkor som lärarens didaktiska val skapar i klassrummet. Detta ställningstagande görs utifrån antagandet att pojkars skolprestationer påverkas och villkoras av den undervisning de möter i klassrummet. Behovet att försöka kartlägga vad som händer i klassrummet och hur lärare uppfattar situationen är stort. Att ge lärare, föräldrar och andra aktörer i skolans system kunskaper om och insikter i problematiken är också av största vikt. Vår ambition med boken är därför att ge inspiration till detta. Syftet med denna bok är att du som pedagog, förälder, student eller annan viktig aktör i skolan ska få möjligheten att tillägna dig en ökad kunskap och förståelse för pojkars specifika förutsättningar samt kompetens i att problematisera och diskutera området för att i slutändan möjliggöra ett mer jämlikt klassrum.

Hur gör vi med pojkarna? Om didaktikens betydelse för en likvärdig skola Ger skolan pojkar och flickor samma möjligheter att lyckas? Under lång tid har pojkars och flickors meritvärden skilt sig åt, till flickornas fördel. Tidigare forskning pekar ut en rad olika förklaringar till varför dessa skillnader uppstår, och där de flesta orsaker kopplas till egenskaper och företeelser inom pojkgruppen. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där vi ska sträva efter att uppväga olikheter i elevers bakgrund och förutsättningar. Pojkars sämre skolprestationer bör därför ses som en utmaning för skolan i stort men också för rektorer, arbetslag och enskilda lärare. Ingela Åhslund och Lena Boström beskriver olika sätt att förstå pojkars skolsituation samt diskuterar med stöd av didaktisk teori olika sätt att i undervisningen hantera pojkars och flickors olika behov och förutsättningar. Boken Hur gör vi med pojkarna? ger lärare, lärarstudenter och rektorer en ökad förståelse för pojkars skolsituation samt verktyg att arbeta för en mer likvärdig skola. Även om boken främst riktar sig till personer verksamma i skolan kan boken med fördel läsas av alla som är intresserade av lärande och genusfrågor och att skolan ska arbeta för att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att lyckas i sitt skolarbete.

Art.nr 43416

studentlitteratur.se