9789144141060

SOCIOLOGINS KLASSIKER Upptäckter och återupptäckter REDAKTÖRER

Lisa Eklund Bo Isenberg

Konstverket på omslaget, Svanen nr 9, är målat av den svenska målaren Hilma af Klint (1862–1944).

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43393 ISBN 978-91-44-14106-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Peter Knutar kapitel 11 och Henrik Gundenäs kapitel 14, 15 och 20 Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Team Media AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: David M. Benett/Getty Images for Serpentine Galleries Printed by Dimograf, Poland 2022

INNEHÅLL

FÖRFAT TARPRESENTATION

13

FÖRORD

17

AT T UPPTÄCK A OCH ÅTERUPPTÄCK A KL A SSISK SOCIOLOGI

19

L I S A E K LU N D & B O I S E N B E R G

Strukturell omvandling och förändringarnas tid Vad är då klassisk sociologi?

Vilka sociologer är klassiska?

Exkludering och inkludering Bokens disposition och innehåll

20 23 25 27 30

1 Auguste Comte – positiv sociologi

35

P E R B EC K E R

Samhället som studieobjekt Vetenskapliga studier av det sociala Sociala relationer, organisering och strukturer Social förändring Förstå för att förbättra Relevans

37 39 42 44 46 48

2 Harriet Martineau – institutioner, värderingar och sociala praktiker

51

S A N J A M AG DA L E N I Ć

Generellt om Martineaus sociologi De viktigaste bidragen till sociologin Grunderna till en vetenskap om samhället

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

52 53 54

5

I nne h å ll

Martineaus teori om samhället och det sociala livet Metod: observera fakta om ting Översättning av Comtes verk Sociologisk relevans

55 62 65 66

3 Karl Marx – dialektisk samhällskritik

69

JOHAN FORNÄ S

Ett ofullbordat projekt Den kapitalistiska varuproduk­tionens dubbelkaraktär Det magiska mervärdet Kritik och utopi Sociologiska förgreningar

70 74 77 79 82

4 Gabriel Tarde – smittornas sociologi

85

A N TO N TÖ R N B E R G

Imitation, innovation och opposition Mellan individualism och holism Att spåra det sociala: statistik och hypnos Relevans

87 92 95 96

5 Ferdinand Tönnies – ursociologi

101

BO ISENBERG

Idéhistoriskt sammanhang Sociologisk tablå, sociologi som begreppsvetenskap Sociologins grundbegrepp Tillämpningar, varianter Ursociologins aktualitet

6

103 105 108 112 114

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

I nne h å ll

6 Thorstein Veblen – den arbetsfria klassen och iögonfallande konsumtion

119

ANNA-LISA LINDÉN

Samhällsutveckling och social differentiering Den arbetsfria klassen Iögonfallande konsumtion: ett sätt att förmedla klass­tillhörighet Överflödskonsumtion och slöseri Veblens vetenskapliga avtryck

122 123 125 129 130

7 Anna Julia Cooper – tidig svart feminism

135

K ALLE BERGGREN

Genusperspektiv på rasfrågan Rasperspektiv på genusfrågan Rasrelationernas sociologi Relevans

138 141 144 147

8 Émile Durkheim – det kollektivas betydelse

151

K E R S T I N J ACO B S S O N

Det kollektiva livets betydelse Influenser Sociologins metodregler Arbetsdelningen i samhället Moralsociologin Religionssociologin Relevans

152 153 154 157 159 162 164

9 Georg Simmel – det moderna samhällets diskontinuiteter

169

M AG N U S K A R L S S O N

Samhället som social interaktion Sociologins former och typer Antalets betydelse för det sociala livet Simmels ambivalenta syn på den moderna kulturen © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

170 172 174 176

7

I nne h å ll

Konst och storstadens färger och intryck Varför studera Simmel i dag?

178 181

10 Charlotte Perkins Gilman – könsekonomisk sociologi

185

L I S A E K LU N D

Den könsekonomiska relationen Mänskligt arbete Konsumtion, överkonsumtion och falska varor Kritik av ”marknaden” Män, maskulinitet och androcentrism Relevans i dag

187 191 193 195 196 199

11 Jane Addams – mikrosociologi

203

V E S S E L A M I S H E VA

Intellektuella influenser Grundare av mikrosociologin Sociologisk upplysning Metod för sociologisk handling Addams bidrag till den sociologiska forskningsmetoden Sammanfattande anmärkningar

204 206 208 210 212 214

12 George Herbert Mead – socialpsykologi och människans sociala tillblivelse

219

E M M A E N G DA H L

Akademisk karriär och intellektuella inspirationskällor Det socialpsykologiska perspektivet Socialitet Självets struktur Vägen till en själv

8

220 222 223 231 232

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

I nne h å ll

13 Max Weber – rationalitet och social handling

235

C H R I S TO F E R E D L I N G

Social handling Handlingstyper Social struktur Sociologins metodologi Webers relevans

237 239 242 245 248

14 W. E . B. Du Bois – ras, institutionell rasism och social ojämlikhet

251

JOHANNA ESSEVELD & RON EYERMAN

Utbildning och akademiska skrifter Aktivism Presentation av viktiga verk Rasbegreppet Du Bois betydelse

251 253 255 262 264

15 Annie Marion MacLean – kvinnan i industrisamhället

269

A N TO I N E T T E H E T Z L E R

Sociologen som deltagare och socialreformator Lönearbetande kvinnor Arbetarkvinnor och samhället Några problem med återbyggnad och Våra grannar MacLean och dagens sociologi

272 273 276 280 281

16 Marianne Weber – dualistiskt lagda kvinnor och etisk individualism

285

C A R L- G Ö R A N H E I D EG R E N

Samhällshistorisk och intellektuell inramning Äktenskapets rätts- och kulturhistoria Moderna människor, moderna kvinnor, dualistiskt lagda kvinnor Kvinnorna och den objektiva kulturen

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

286 288 292 294

9

I nne h å ll

Max i Marianne, Marianne i Max Sociologisk betydelse och relevans

296 297

17 Karl Mannheim – varaförbunden kunskap och tankestilar

301

H E N R I K LU N D B E R G

Karl Mannheims intellektuella utveckling och biografi Begreppet ”varaförbunden kunskap” Kritiken av begreppet varaförbunden kunskap De politiska tankestilarna Nödvändigheten av en syntes Syntesens utförare: Den fritt svävande intelligentian Mannheims samtida relevans

302 304 307 308 310 313 315

18 Helen Merrell Lynd – skam, skuld och identitet

319

MARCUS PERSSON

Med början i prefixet ”social” Identitet och emotioner Socialt brott och skuldkänslor Identitetsbrott och skamkänslor Förnekelse och förlåtelse Självinsikt och självutveckling Erkänd av sin samtid, bortglömd av eftervärlden

319 322 325 326 328 330 332

19 Norbert Elias – den moderna ängsligheten

335

MICAEL BJÖRK

Tre sociologiska teman: socialisation, civilisering och distansering Kritiska invändningar – och något om Elias relevans i dag Sociologin – ett ofärdigt projekt

10

338 344 348

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

I nne h å ll

20 Alfred Schütz – fenomenologisk sociologi

353

CO L M F L A H E R T Y

Intellektuell utveckling Fenomenologisk sociologi Fenomenologiska grunder Situationen Sociala relationer Metodologiskt perspektiv Inflytande

353 356 357 358 362 363 366

21 Alva och Gunnar Myrdal – policyorienterade samhällsforskare

369

H E D V I G E K E R WA L D & P E R W I S S E LG R E N

Vetenskap och politik Genus och välfärd Rasism och global utveckling Avslutning

371 374 377 381

PERSONREGISTER

385

SAKREGISTER

389

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

11

AT T UPPTÄCK A OCH ÅTERUPPTÄCK A KL ASSISK SOCIOLOGI LISA EKLUND & BO ISENBERG

Sociologi är läran om samhället, om människan som social varelse, om hur individen relaterar till sig själv och till andra. Sociologin analyserar hur och på vilka villkor människan formar samhället och omvänt hur samhället och gruppen formar människan i tid och rum. Detta har filosofiskt lagda personer resonerat kring sedan urminnes tider, men under 1800-talet utmejslades sociologin först som allmänt ämne som debatterades utanför akademin, och så småningom, i slutet av 1800-talet, som en vetenskaplig disciplin vid universiteten med särskilda frågeställningar, teorier och metoder.

Denna antologi handlar om den sociologi som växte fram under 1830talet och cirka hundra år framåt, med tonvikt på 1800-talets andra hälft och 1900-talets början. Ofta benämns denna sociologi som klassisk just för att de perspektiv, teorier och metoder som utarbetades fortsatt är aktuella. Klassisk blev denna tidiga sociologi också när den var betydelsefull för disciplinens teoretiska, metodologiska och tematiska utveckling. Vi menar att dagens sociologistudenter och andra läsare har mycket att lära av sociologins klassiker. Deras verk utgör inte bara ett idéhistoriskt arv eller något slags sociologisk allmänbildning, utan kan även ge inspiration till nya infallsvinklar och angreppssätt på dagsaktuella frågor av sociologisk karaktär.

I denna inledande text beskriver vi hur och varför sociologin växte fram som eget ämne och vad som utmärker klassisk sociologi. Vi vill också problematisera den ofta snäva definitionen av klassisk sociologi liksom urvalet av sociologer som fått status som klassiker. Men först vill vi sätta in den klassiska sociologin i sitt historiska sammanhang.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

19

L isa E klund & B o I senberg

STRUKTURELL OMVANDLING OCH FÖRÄNDRINGARNAS TID Sociologin tog först form framför allt i Frankrike, Italien, Storbritannien, Tyskland och USA, det vill säga i de samhällen som industrialiserades snabbt (Connell 2011; Levine 1995; Ritzer & Stepnisky 2015; Udéhn 2007). Och även om det fanns stora variationer mellan olika länder och regioner, var vissa generella tendenser påtagliga överallt. Kapitalismen växte fram som den kanske enskilt starkaste historiska kraften, och under 1800-talets senare hälft hade industrialismen förändrat samhällen och livsvillkor i grunden. Kapitalismen och industrialiseringen var väsentligen en och samma process. De tog sig uttryck i en våg av globalisering, vilken inte minst antog formen av tilltagande kolonialism. Arbetsdelningen tilltog, den mellan länder och den mellan grupper och enskilda människor.

Människor slutade att arbeta för sig själva som bönder eller som livegna och fick i stället anställning inom industrierna, där de nödgades att sälja sin egen arbetskraft för att överleva. Då det framför allt var männen som var i lönearbete, förblev kvinnorna i hemmet. Industrialismen innebar landsbygdens utarmning och städernas tillväxt. Urbaniseringen var en avgörande del av framväxten av det moderna samhället. Människor ­flyttade till städerna, frivilligt eller ofrivilligt. Fattigdomen och den sociala utsattheten var utbredda. Människor migrerade också globalt – inte minst lämnade människor Europa för Nya världen, Amerika. Detta var också en tid då nationalstater formades, och det växte fram ett intresse för att kartlägga och förklara variationer mellan olika länder.

Artonhundratalet skulle vidare innebära tilltagande politisering. De politiska ideologierna liberalism, konservatism och socialism uppstod och uttryckte grundläggande skillnader i synen på vad samhället var och borde vara. Krav på allmän demokrati började ställas liksom på alla människors lika rättigheter. Jämlikhet och jämställdhet blev centrala frågor. Ett nytt klassamhälle drev på politiseringen, adeln trängdes undan, borgerskapet växte sig mäktigt och arbetarklassen började organisera sig i partier och fackföreningar. Människors tillhörighet i grupper – kön, klass, ras, religion, klan, familj och så vidare – problematiserades. Och som den allt viktigare centrala beståndsdelen i samhället framträdde den enskilda människan. Människan individualiserades – människan socialiserades till individ.

20

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att upptäcka oc h återupptäcka klassisk sociologi

Allt detta gav upphov till grundläggande frågor, frågor av sociologisk art. Hur och varför uppkom dessa förändringar och vilka konsekvenser fick de? Hur påverkades olika grupper, olika skikt?

UPPLYSNING OCH VETENSK AP Upplysningens ideal om förnuft och framsteg genom kunskap i kombination med franska revolutionens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet hade spridit sig. Och under 1800-talet spirade intresset för en vetenskap om samhället. Liksom andra samhällsvetenskaper kunde sociologin växa fram tack vare den naturvetenskapliga revolution som hade ägt rum från 1500-talet. Naturvetenskaperna hade nämligen bevisat att världen gick att förklara genom naturvetenskapliga lagar. Därmed förkastades den världsbild som utgått från att Gud skapade världen och att saker och ting sker genom Guds vilja. För det var uppenbart att samhället, eller närmare bestämt det nya, moderna samhället, var en kraft som formade människor, deras livschanser, deras begränsningar. Genom systematiska studier och empirisk observation var det möjligt att ge vetenskapliga förklaringar till hur och varför samhället var beskaffat som det var.

De olika naturvetenskaperna hade varit framgångsrika eller rent av revolutionerande i sina beskrivningar och förklaringar av naturens minsta beståndsdelar och dess kosmiska sammanhang. Deras metoder och grundläggande vetenskapliga antaganden flyttades sedan över till de nya vetenskaperna om samhälle, kultur och människa. Positivismen med dess ideal om generaliserbar kunskap, orsakssamband och empiriska belägg, utgjorde generalplanen för hur de borde arbeta. Den besläktade empirismen utgick från att all kunskap måste bygga på våra förnimmelser och erfarenheter av världen.

Under slutet av 1800-talet uppstod en reaktion mot hur naturvetenskapen kommit att bilda mönster för de nya vetenskaperna. Det blev allt vanligare att börja tala om vikten av att förstå och tolka – att förstå män­niskans handlingar, förstå människan i sitt sociala sammanhang, förstå hur människan formades och blev till i, av och genom samhället.

Män­niska och samhälle utgjorde helt enkelt andra slags föremål. I naturen fanns inget att förstå och tolka, cellerna och planeterna kunde bara bli föremål för beskrivningar och förklaringar. Hos människan fanns mening, subjektivitet, avsikt, motiv och annat som går att närma sig med © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

21

L isa E klund & B o I senberg

en ­tolkande ansats. Hermeneutiken med dess betoning av tolkning och förståelse växte fram som ett alternativ till positivismen.

Dessa olika perspektiv på vad kunskap är och hur den genereras har förblivit föremål för debatt inom sociologin och står i centrum för det som kallas ”metodstriden”. Ett angränsande perspektiv skulle utvecklas av Wolf Lepenies (1988 [1985]), som menar att sociologin växte fram som en kunskapskultur mellan naturvetenskap och skönlitteratur. Med natur­ vetenskaperna delade den de vetenskapliga anspråken, med skönlitteraturen teman och frågor (se även Edling & Rydgren 2015).

EN BÄTTRE VÄRLD Upplysningstidens filosofiska ideal om förnuft och politiska fri- och rättigheter och senare Auguste Comtes vision om ordning och framsteg gav inte bara näring åt idén att det kan finnas rationella lösningar, identifierbara genom systematiska metoder, på vad vi i dag omtalar som sociologiska problem. Dessa ideal synliggjorde även bristen på frihet, jämlikhet och solidaritet. Många ställde sig frågan: Är samhället organiserat på ett rimligt sätt? Kombinationen av dessa ideal utgjorde kärnan i mycket av den tidiga sociologin, nämligen en vision om att genom noggrann observation och metodiska tillvägagångssätt skapa sociologisk kunskap som kan bidra till en friare och rättvisare värld.

Charles Darwins arbeten om arternas uppkomst och utveckling var det kanske enskilt viktigaste vetenskapliga arbetet under 1800-talet, och flera av dess resultat och idéer omsattes i analysen av samhällens och män­niskans utveckling, inte minst genom Herbert Spencers tes om att den historiska utvecklingen utgör en samhällelig evolution där de bäst rustade överlever. Denna tes kom att bilda ett kraftfullt försvar för laissez-­ faire-liberalismen. Men evolutionstanken varierades hos åtskilliga tidiga sociologiska tänkare, och Spencers tes ifrågasattes av dem som sällade sig till reformdarwinismen och progressivismen. Dessa menade att människan bör dra nytta av de intellektuella och etiska framstegen och ytterligare söka förbättra samhället genom sociala reformer, som tillsammans med utbildning ansågs avgörande för samhällsutveckling och framsteg.

Mycket av den klassiska sociologin grundade sig i en invändning mot den neoklassiska nationalekonomin och liberalismen. Adam Smiths idéer om att marknaden reglerar sig själv genom en osynlig hand och att den

22

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att upptäcka oc h återupptäcka klassisk sociologi

oreglerade marknadens egenintresse leder till det allmänna bästa sågs som förenklade och idealiserade. Peter Wagner (1991) har i detta sammanhang omtalat den klassiska sociologin som ett postliberalt projekt. Även om evolutionsteorin i stort sett dog ut med första världskrigets utbrott, var den viktig för den klassiska sociologin. Hos många fanns en stark tilltro till en bättre framtid. Till och med en sociolog som Anna Julia Cooper, som skrev om de mest avskyvärda lynchningarna av svarta i USA, såg ljust på framtiden. Andra hyste ett utpräglat tvivel beträffande moderniseringarnas följder. Max Weber skrev om hur den tilltagande rationaliseringen på livets alla områden skapade en människa som inte längre förstod vad känslor och gemenskap vill säga.

VAD ÄR DÅ KLASSISK SOCIOLOGI? Det var det nya samhället som sociologin tog sig an, ett samhälle vars frågor krävde svar: ett samhälle kännetecknat av komplexitet, differentiering, grundläggande och bestående förändring, ett fundamentalt annorlunda samhälle än det traditionella, primitiva, gruppbaserade samhället i förmodern tid; ett samhälle där livsbetingelserna kastades om, igen och igen; ett samhälle som ställde sig till förfogande för kapitalismen, politiken, vetenskapen. Detta nya samhälle krävde och möjliggjorde en ny vetenskap: sociologin.

Den klassiska sociologin ställer frågor om just samhället. Den stannar inte vid politiken, ekonomin eller psyket. Hur kan samhället förstås, hur kan det förklaras, hur förändras det och varför? Samhället är inte detsamma från tid till annan, utan förändras och verkar förändras allt snabbare och alltmer fundamentalt. Vad betyder detta för människan?

Människan formar sitt samhälle, säger klassikerna, men den verkligt sociologiska och vid denna tid nya och radikala insikten är att sam­hället formar människan. Människan är ett ständigt pågående, föränderligt resultat av socialisation. Människan socialiseras i enlighet med samhällets förändringar och allt det som finns ”i” detta samhälle – kultur, politik, vardag, arbete, ekonomi, konsumtion, relationer, normer, institutioner, religion och så vidare. Människan är med andra ord en homo socius, en samhällsvarelse, ett väsen som inte kan förstås utan samhället, utanför sitt sociala sammanhang. Detta är den kanske mest grundläggande insikten och tesen hos den klassiska sociologin. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

23

L isa E klund & B o I senberg

Den klassiska sociologin lärde oss förstå det moderna samhället som en formande kraft och lärde oss tänka förhållandet mellan samhälle och människa i termer av komplexitet, föränderlighet, sammansatthet, differentiering, rörelse, mångtydighet. Den lärde oss förstå att samhälle och människa måste tänkas på olika sätt, samtidigt; det finns aldrig ett enda svar, alltid flera, och dessa kan i sin tur motsäga varandra. Typiskt är också att det hos enskilda klassiker finns sammansatthet och motsägelsefullhet, vilket betyder att de kan tolkas och användas på olika sätt.

Utmärkande för den klassiska sociologin är typologiska begrepp eller sociologiska typer (människotyper, handlingstyper, samhällstyper).

Vanliga är de breda, historiska och komparativa perspektiven. Många klassiker utarbetar metoder för insamling av empiriska data om grupper och gemenskaper, och de gör det under insamlingsarbetet, de prövar sig fram, det finns inga metodhandböcker att tillgå. De utvecklar kunskapsteoretiska antaganden som exempelvis kunskapens beroende av perspektiv och samhällets organisering: vetenskapen om det moderna samhället hade sina förutsättningar i just detta samhälle. Det var inte en vetenskap som var isolerad från sociala sammanhang, politik, ekonomi, teknik. Samhället var sociologins analysobjekt, dess förutsättningar, dess begränsningar (Elliott & Turner 2016 [2012]). Teori, metod, epistemologi och ontologi gick inte att skilja åt annat än som analytiska begrepp. Den tidiga och likaså klassiska kunskapssociologin hos exempelvis Karl Mannheim skulle systematisera tesen att all kunskap har sitt ursprung i, och är förbunden med samhället och dess villkor. Därför är det viktigt att läsa och förstå den klassiska sociologin i relation till sin samtid och den tidsanda som rådde då den tillkom. Detta gäller även det språkbruk som användes. Till exempel kunde ordet ’neger’ (negro) användas flitigt, men långt ifrån alltid med rasistiska avsikter eller undertoner. Anna Julia Cooper och W. E. B. Du Bois använde ordet genomgående i sina analyser av vad vi i dag skulle kalla svartas villkor. Samtidigt är utan tvekan delar av den klassiska sociologin förlegade. Många saknade en sociologisk förståelse av kön, eller vad vi i dag kallar genus, och uttryckte sig både fördomsfullt och nedlåtande om kvinnor. Andra gjorde detsamma om minoriteter. Utan att vilja ursäkta och släta över sådana problem och svagheter, menar vi att det är möjligt att vara både blind i vissa avseenden och skarpsynt i andra. Detta är del av den motsägelsefullhet som finns hos klassikerna. Vi menar att det är just skärpan, den analytiska blicken, vi ska ta till vara och som är värd att

24

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att upptäcka oc h återupptäcka klassisk sociologi

bygga vidare på i stället för att uppfinna hjulet på nytt. Det har nämligen visat sig att åtskilliga begrepp, metoder och kunskapsteoretiska idéer hos den klassiska sociologin skulle bestå. Anledningen till detta är enligt Thomas Brante (2014) att den klassiska sociologin skapade ontologiska modeller, det vill säga ett slags vetenskaplig grammatik som reglerar hur relationen mellan teori och empiri ska förstås, vad som ligger till grund för teoribygge och vad som förklarar orsak och verkan. Dock är det viktigt att vara medveten om att mycket av det som brukar betecknas som klassisk sociologi utvecklades i Europa och Nordamerika och med urbana miljöer som referenspunkt. Den klassiska sociologins begrepp och teorier kan inte alla tillämpas universellt och globalt; att hävda motsatsen vore etnocentriskt (Connell 2011 [2007]). Men det är otvivelaktigt så att många teorier har universella drag och rymmer ontologiska modeller som kan ligga till grund för nya studier.

Den sociologi eller de sociologier som tas upp i denna antologi ska inte betraktas som absoluta förklaringsmodeller, utan som olika perspektiv i form av begrepp, teorier och metoder som kan öka vår sociologiska ­inlevelse och skärpa vår sociologiska blick. I förlängningen är bokens syfte därmed att ge nya perspektiv på dagens samhälle genom att presentera och diskutera sociologins klassiker: vi vill upptäcka oupptäckta sociologer och upptäcka de redan upptäckta på nytt.

VILKA SOCIOLOGER ÄR KLASSISKA? Det finns många böcker om klassisk sociologi och i stort sett alla presen­ terar ett snävt urval av klassiska sociologer. Detta snäva urval väcker frågan vilka sociologer som är klassiska, något Kalle Berggren (2018) diskuterar i en tankeväckande artikel med titeln Vem är teori? i Socio­ logisk forskning.

George Ritzers Sociologisk teori, ursprungligen utgiven 1983 och nu inne på sin tionde upplaga (Ritzer & Stepnisky 2018), är ett exempel på hur snävt den klassiska sociologin har definierats. Boken har varit ett standardverk i svensk sociologiundervisning under decennier. I den del som handlar om klassisk sociologi behandlas Karl Marx, Émile Durkheim, Max Weber och Georg Simmel. De kvinnliga klassikerna nämns i förbigående:

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

25

L isa E klund & B o I senberg

Med tiden knuffades deras verk dock ut i yrkesområdets periferi och togs över, förminskades eller lyftes ur den sociologiska kanonen av de män som var i färd med att göra sociologin till en akademisk maktbas.

(Ritzer & Stepnisky (2015:13) Här konstateras att de kvinnliga klassikerna blivit bortglömda, men likväl lyfts de inte fram. I Craig Calhouns antologi Classical sociological theory (2012) behandlas endast män. I Sverige har det sett likadant ut (Asplund 1967; Bergryd 1987; Boglind, Eliaeson & Månson 2014). Sällan uppmärksammas kvinnliga sociologer med egna kapitel. Ett undantag är Sociologins teoretiker (Gottzén & Lögdlund 2014), som ägnar ett kapitel åt Jane Addams. Betydligt vanligare är att kvinnor nämns i de delar som rör den sociologi som växte fram efter andra världskriget, och då inte sällan under rubriken feministisk teori. Den omfattande nordiska antologin Klassisk och modern samhällsteori (Andersen & Kaspersen 2007, 2020) ägnar inte ett enda av bokens trettiotvå kapitel åt en kvinnlig teoretikers bidrag till samhällsvetenskapen. I stället omnämns kvinnliga intellektuella i den del av boken som behandlar moderna samhällsteorier, i kapitlet ”Kön och samhälle”. Problemet är inte bara att det verkar som om det inte finns några kvinnliga klassiker, utan också att kvinnliga sociologer endast tycks ha bidragit med könsperspektiv.

Denna antologi vill råda bot på detta. Vår avsikt är inte att ersätta de konventionella klassikerna med en ny uppsättning klassiker, att söka bilda en ny kanon. Vi vill att de gängse klassikerna ska få sällskap, att de ska få plats i en bredare analytisk kontext. Vi vill således både problematisera och utveckla diskussionen om den klassiska sociologin och vad den kan användas till.

För även om många tidiga sociologer och andra som gjorde vad som kom att kallas sociologiska analyser var män, så fanns det en rad framstående kvinnliga intellektuella som utgav böcker, skrev artiklar och deltog i det offentliga samtalet om sociala frågor, så även i Sverige (Larsson & Magdalenić 2015). Under 1800-talets senare hälft frodades också intellektuella och kulturella salonger runt om Europa och i USA, där sociologiska problem debatterades flitigt. Somliga inhystes hos privatpersoner ur den bildade borgerligheten (Marianne och Max Weber hade en, Gertrud och Georg Simmel en annan). Andra viktiga debattfora var olika kristna trossamfund, särskilt de reformistiska och unitaristiska kyrkorna som

26

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att upptäcka oc h återupptäcka klassisk sociologi

hade nära kopplingar till progressivismen, samt fack- och kvinnoföreningar. Tidskrifter och dagstidningar var andra viktiga arenor för debatt om samhällsfrågor. Att försörja sig som författare och debattör eller att undervisa som privatlärare var dessutom ett par av de få yrken som var öppna för kvinnor. Och många kvinnor var framgångsrika. I USA hade Charlotte Perkins Gilman en läsekrets som de inom akademin verksamma sociologerna inte var i närheten av. Endast W. E. B. Du Bois kunde mäta sig med henne i fråga om idéinflytande (Lemert 2003). I England sålde Harriet Martineau fler böcker under sin livstid än Charles Dickens. Även om det i dag ofta framstår som självklart vilka sociologer som är klassiker (Berggren 2018), var dessa knappast de mest lästa eller de mest uppmärksammade på sin tid. Som Kate Reed (2006) påpekar fick Émile Durkheim och Max Weber inte klassikerstatus förrän Talcott Parsons utgav sin The structure of social action år 1937. Inte heller Karl Marx sågs som klassiker förrän han återupptäcktes på 1960- och 1970-talen (Connell 2011).

Det är också viktigt att komma ihåg att sociologiskt tänkande och teoretiserande förekom på många håll, men inom akademin var sociologin ett ungt och litet ämne. Den akademiska disciplinen institutionaliserades inte förrän kring slutet av förra sekelskiftet. Den första sociologiska institutionen inrättades vid Chicago-universitet år 1892 och kort därefter grundades American Journal of Sociology, i dag en av de mest prestigefyllda sociologiska tidskrifterna. I Europa tillkom den första sociologiska institutionen vid universitet i Bordeaux år 1895 på initiativ av Émile Durkheim, som året därpå grundade tidskriften L’Année Sociologique. I Storbritannien institutionaliserades sociologin år 1904, i Sverige inte förrän 1947 ­(Larsson 2001). Nämnas kan också att många av dem som i dag ses som självklara grundare till sociologin inte hade sin hemvist inom ämnet utan var skolade i filosofi, ekonomi, juridik, historia och medicin (Wagner 1991).

EXKLUDERING OCH INKLUDERING Det är uppenbart att kvinnor inte hade samma möjlighet till utbildning, högre studier och universitetsbefattningar som män. Det fanns en utbredd uppfattning om att kvinnor saknade mäns intellektuella förmåga till logiskt och rationellt tänkande. Många kvinnliga klassiker vittnar om hur de motarbetades (se till exempel självbiografier av Harriet Martineau (1877), Charlotte Perkins Gilman (1935) och Beatrice Webb (1938)). Att © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

27

L isa E klund & B o I senberg

många kvinnor motarbetades är en viktig förklaring till att så få kvinnor vunnit klassikerstatus – de har inte uteslutits, för de har aldrig ingått i gruppen. Men det fanns trots allt åtskilliga kvinnor som ägnade sig åt intellektuell verksamhet, och som trots att de var erkända sociologer på sin tid fallit i glömska. Hur kommer det sig att bara ett fåtal av dem, och ibland ingen alls, kommit att räknas till sociologins klassiker?

Filosofen Elizabeth Minnich menar att det finns fyra grundläggande fel i det sätt på vilket ämnesdiscipliner uppfattar sitt arv (Minnich 2005).

Det första felet består i ”felaktig generalisering”, där framför allt män gjort anspråk på att utgöra normen och idealet, samtidigt som de uppträtt med inkluderande anspråk när de identifierat vilken kunskap som bör lyftas fram och föras vidare. Det andra felet består i ”cirkulära resone­ mang”, där ett fåtal personer har monopol på att slå fast vad som är rätt och viktigt. Det tredje felet består i ”mystifierade begrepp”, såsom ­excellens, rationalitet och jämlikhet, etiketter som stärker och legitimerar den kunskap som lyfts fram. Dessa tre fel leder till ”partiell kunskap”, där en viss typ av kunskap räknas medan annan borträknas.

Som Sanja Magdalenić (2004) visat i en jämförande studie av Storbritannien, Sverige och USA gäller detta i hög grad sociologiämnet. Kvinnor har inte haft samma tillträde och deras bidrag har inte lyfts fram och förvaltats. Den sociologiska litteraturen har präglats av en androcentrisk kultur (begreppet är Gilmans), där mannens perspektiv, erfarenheter och intressen ansetts som de viktiga. Det maskulina har kommit att likställas med det moderna och därmed det sociologiskt relevanta, medan kvinnors erfarenheter har satts i samband med det naturliga som ligger utanför sociologisk analys (Skeggs 2008). Därmed har den klassiska sociologin ofta kommit att förknippas med frågor om industrialisering, arbete och klassklyftor, trots att frågor om ras (i studier av USA) och genus faktiskt fanns med redan från början (Connell 2011; jämför Collins 1997), vilket läsaren kommer att upptäcka i denna antologi.

En annan förklaring till att så många kvinnliga sociologer, samt i USA svarta sociologer, exkluderats är att de ofta verkade för politiska reformer parallellt med sitt teoretiska arbete. De avfärdades som aktivister eller socialarbetare, trots att de i själva verket ägnade sig åt vad som långt senare skulle kallas offentlig sociologi, att göra sociologisk analys tillgänglig för den bredare allmänheten. Jane Addams och W. E. B. Du Bois är typiska exempel (Burawoy 2005). Dessutom stod viljan att förändra

28

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att upptäcka oc h återupptäcka klassisk sociologi

köns- och rasrelationer i bjärt kontrast till Max Webers värdefria sociologi, som populariserades i USA genom Talcott Parsons (Lengermann & Niebrugge 1998). Intressant nog dömdes Karl Marx inte lika hårt för sin vilja att revolutionera produktionsförhållandena. En annan tolkning är att deras politiska aktivism gav dem mindre tid att ägna sig åt sociologi (Udéhn 2018), och att de därför aldrig kom att inkluderas.

Ytterligare en del av exkluderingsproblemet är publiceringsfrågan.

Det finns många belägg för hur kvinnor motarbetades, inte minst svarta kvinnor som var utsatta för både ras- och könsfördomar. Som redaktör för tidskriften The Crisis refuserade W. E. B. Du Bois vid flera tillfällen Anna Julia Coopers texter. Han tycks ha ställt sig bakom svarta kvinnors frigörelse, men han var inte så intresserad av deras intellektuella bidrag (Moody-Turner & Cooper 2015). Durkheim publicerade en mycket kritisk recension av Marianne Webers arbete i L’Année Sociologique, kanske i syfte att hålla henne utanför (Udéhn 2018). Charlotte Perkins Gilman tröttnade på att få sina texter refuserade och grundade en egen tidskrift, The Forerunner. Det var inte alltid lätt att bli insläppt.

Ras var en central fråga för den tidiga nordamerikanska sociologin, både som analytiskt problem och som bestämmande faktor för vilka som skulle få tillträde till sociologin. I Europa var judisk tillhörighet en diskvalifi­cerande egenskap. Antisemitismen var utbredd, inte minst inom universitetsvärlden. Lika påfallande var hur samhällsvetenskapens och filosofins oerhörda expansion under 1800-talet och det tidiga 1900-talet i hög grad kom till stånd just tack vare tänkare med judisk bakgrund.

DEN KLASSISK A SOCIOLOGIN BREDDAS Det finns ett flertal böcker som tillkommit i syfte att skriva tillbaka kvinnorna i sociologihistorien. Mary Jo Deegans antologi Women in sociology. A bio-bibliographical sourcebook (1991) är ett banbrytande verk som lyfter fram femtio kvinnor som bidragit till sociologin, varav flera är klassiker. Även Patricia Madoo Lengermanns och Jill Niebrugge-­ Brantleys The women founders. Sociology and social theory 1830–1930 (1998), med både samman­fattningar av och utdrag ur originaltexter, är ett viktigt bidrag. Flera verk kunde nämnas (se t.ex. McDonald 1994; Marshall & Witz 2004).

Den här sortens böcker är viktiga i strävan att lyfta fram kvinnliga © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

29

L isa E klund & B o I senberg

sociologers teoretiska och metodologiska bidrag, men genren har två inte helt oproblematiska särdrag. För det första framstår böckerna närmast som komplement till den ordinarie litteraturen om (och ofta av) män.

Genom sitt kvinnofokus, som ofta anges i titeln, kan de i viss mån anses bekräfta kvinnliga sociologers perifera roll och befästa (den vite) mannen som den rättmätige klassikern. Sällan ser vi en bok med titeln Men in sociology, även om boken bara behandlar män. För det andra ägnar dessa böcker mycket utrymme åt de kvinnliga klassikernas privata livsomständigheter och hur dessa påverkat deras gärning. Mäns sociologi beskrivs betydligt oftare utan hänsyn till deras privata relationer och erfarenheter.

Det är inte ointressant att sätta kunskapsproduktion i samband med biografiska förhållanden. Det kan tvärtom vara ett viktigt steg mot att visa hur kunskap är situerad och kontextberoende, vilket i så fall också gäller mäns kunskapsproduktion. Det biografiska bör dock inte stjäla utrymme från redogörelsen för de teoretiska, begreppsliga och metodologiska ­bidragen. Detta har varit vägledande för hur denna antologi är uppbyggd.

BOKENS DISPOSITION OCH INNEHÅLL Vår definition av klassisk sociologi är relativt öppen. Somliga klassiska sociologer uppfattades snart som sociologer, i andra fall var de snarare historiker, nationalekonomer eller socialfilosofer och först senare har de då upptagits av sociologiämnet. Den sociologiska reflektionen blev också till utanför universiteten. Våra klassiker utvecklade begrepp, teorier och metoder, de var ofta pionjärer på områden där de prövade sig fram. Ett avgörande kriterium för klassikerepitetet är enligt vår mening att metoderna, begreppen och teorierna har relevans och aktualitet i dag. Viktiga frågor för oss har varit: Vad hade sociologins klassiker att komma med?

Vilka begrepp och teorier har bäring i dag? På vilka sätt kan de hjälpa oss att tänka ett steg längre, ytterligare ett varv, kring dagens samhällsutmaningar och sociologiska problem?

Vi menar att klassikerna i denna antologi förtjänar att få sin sociologi presenterad i egen rätt. Bokens kapitel är därmed inriktade på deras ­respektive sociologiska bidrag. Vi har redan problematiserat exkluderingsoch inkluderingsmekanismerna och de individuella kapitlen ägnar inte vidare utrymme åt att redogöra för varför någon viss sociolog kommit att uppfattas som självskriven klassiker, medan någon annan skrivits ut

30

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Att upptäcka oc h återupptäcka klassisk sociologi

ur historien och glömts bort. Den intresserade läsaren kan förkovra sig i exempelvis Kate Reeds New directions in social theory. Race, gender and the canon (Reed 2006).

Varje kapitel är uppbyggt på snarlikt sätt. Huvudsakligt fokus är respek­tive klassikers bidrag till sociologin. Vi har valt att förse varje kapitel med ett kort biografiskt porträtt som är lika utförligt för alla.

Varje kapitel består av en generell introduktion till klassikerns sociologi.

Därefter följer en fördjupning, och sist en reflektion kring relevans i dag.

Litteraturförteckningen i varje kapitel innehåller 3-5 titlar markerade med stjärna, vilket indikerar att respektive kapitelförfattare anser att dessa titlar är extra läsvärda om läsaren vill gå på djupet och förkovra sig ytterligare. I slutet av detta inledande kapitel finns också en förteckning över vidare läsning om klassisk sociologi i allmänhet, för den intresserade.

Hur har vi då valt ut dem som ingår i antologin? Det har vi inte, utan det har Sociologisverige gjort. I juni 2019 skickade vi brev till Sveriges samtliga sociologiska institutioner och lade upp information på sociala medier om att vi sökte bidrag till en antologi om sociologins klassiker.

Vi fick ett enormt gensvar. Det visade sig finnas ett stort intresse av att återupptäcka sociologins klassiker och deras relevans i dag. Bokens innehåll är alltså produkten av Sveriges sociologers samlade kunskap om och intresse för den klassiska sociologin. Kapitlen är kronologiskt ordnade efter respektive klassikers födelseår.

Vi hoppas att läsaren kommer att upptäcka och återupptäcka att många tidiga sociologer, de sociologer som i denna volym uppfattas som klassiska, har åtskilligt att bidra med i tolkningen, beskrivningen och förklaringen av vårt eget samhälle, vår egen tid. Förhoppningsvis kan bidragen skärpa vår sociologiska blick och berika vår sociologiska fantasi.

LITTERATUR Andersen, H. & L. B. Kaspersen (red.) (2007) Klassisk och modern samhällsteori, tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Andersen, H. & L. B. Kaspersen (red.) (2020) Klassisk och moderne samfundsteori, sjätte utgåvan. Köpenhamn: Hans Reitzels förlag.

Asplund, J. (red.) (1967) Sociologiska teorier. Studier i sociologins historia. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Berggren, K. (2018) ”Vem är teori? Ett normkritiskt pedagogiskt perspektiv på sociologisk teori”, Sociologisk forskning 55(1):75–91.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

31

REDAKTÖRER

Lisa Eklund och Bo Isenberg är docenter i sociologi vid Lunds universitet.

SOCIOLOGINS KLASSIKER Upptäckter och återupptäckter Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men sam­ hället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker – upptäckter och återupptäckter presen­ terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spännvidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin.

Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal.

Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker.

Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle.

Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.

I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska.

Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls­ och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Art.nr 43393

studentlitteratur.se