9789144137230

En pedagogisk idé Ett hållbart arbetssätt i framtidens förskola

Pernilla Lörner Pernilla Malmgren Johannesson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40827 ISBN 978-91-44-13723-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Bakgrund 7 1 Organisation 11 2 Pedagogisk idé 13 3 Styrdokument och styrande dokument 19 Aktiva åtgärder 21 Arbetsplan 23 Utvecklingssamtal 26 Introduktion av barn och vårdnadshavare i förskolan 27 4 Tillgänglighet 31 5 Barnråd 37 6 Lärmiljöer 45 Uppbyggnad 45 Förhållningssätt 48 Flerspråkighet 57 Flerspråkighetsmaterial 61 7 Dokumentation 63 8 Dokumentation blir pedagogisk 69 Reflektionstiden 69 Vägen fram till pedagogisk dokumentation 75 Läsning utifrån strävansmålen 78 9 Systematiskt kvalitetsarbete 83 Referenser 89

© Författarna och Studentlitteratur

2 Pedagogisk idé

Startskottet för utvecklingsarbetet som började hösten 2016 och fortfarande pågår handlar om att skapa en organisation som ger förutsättningar för pedagogerna att undervisa i förskolan så att barnen får den utbildning som de har rätt till. Tillsammans började vi skapa en pedagogisk idé som grund för utvecklingsarbetet.

I Lpfö 18 beskrivs rektorns ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet under rubriken 2.8 Rektorns ansvar. Förskollärarens och arbetslagets ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs under rubriken 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. När vi arbetade som förskollärare upplevde vi att det systematiska kvalitetsarbetet löpte i två olika parallella spår. Detta sätt att arbeta gav inte oss förutsättningar att fokusera på vårt uppdrag, vilket gjorde att arbetsmiljön kunde upplevas som stressig. En annan nackdel var att det inte fanns utvärderingsbara mål för att sträva mot högre resultat vilket i sin tur gav sämre förutsättningar till att utveckla utbildningen och hålla hög kvalitet. Den pedagogiska idén bygger på att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor, förskollärare och arbetslaget samt få ihop det systematiska kvalitetsarbetet till en helhet.

I den här boken kommer vi att beskriva hur vi i dag arbetar med förskolans systematiska kvalitetsarbete för att säkerställa kvaliteten på utbildningen och hur pedagogerna organiserar sig i sina lärmiljöer. Vi kommer att presentera vår pedagogiska idé

© Författarna och Studentlitteratur

13

2 Pedagogisk idé utifrån vårt sätt att arbeta för att säkerställa att pedagogerna får förutsättningar att utföra sitt uppdrag samt att barnen får den utbildning som de har rätt till. En pedagogisk idé kan vara ett stöd för utvecklingsarbetet på alla nivåer och en gemensam drivkraft i en bestämd riktning. Att formulera en gemensam idé kan vara en hjälp i utvecklingen av den egna yrkesidentiteten (Thelin, 2017).

Att sätta ord på den utbildning som rektor, specialpedagog och pedagoger ansvarar för i den egna rollen är viktig.

Syftet med den pedagogiska idén är att den ska vara ett stöd för rektor, specialpedagog samt pedagogerna i utvecklingsarbetet.

Det är en enorm styrka i att strukturen och arbetssättet är lika på de tre enheterna. Utvecklingsarbetet ska skapa en bra arbetsmiljö för både pedagoger och barn samt ha fokus på professionen, utbildningen och undervisningen. I detta kapitel beskrivs de största framgångsfaktorerna som präglat utvecklingsarbetet. Vi kommer att gå djupare in i de olika delarna av den pedagogiska idén i varje kapitel.

En av de första sakerna vi gjorde var att gå ifrån de traditionella arbetslagen, som oftast i förskolan består av tre pedagoger på en avdelning, till att vi organiserade oss i storarbetslag. Storarbetslag för oss innebär att två traditionella förskoleavdelningar bestående av pedagoger och barn samverkar som ett stort arbetslag.

Vi samverkar kring uppbyggnaden av lärmiljöer och en gemensam matsal. Vi arbetar i yngregrupper (1–3 år) och äldregrupper (3–6 år). Det finns även en överanställning i varje storarbetslag som gör att vi inte behöver ta in vikarier när kollegor är från­ varande. Detta innebär att det inte blir så sårbart när kollegor är frånvarande från arbetet. Det medför färre pedagoger för barnen att knyta an till vilket leder till ökad trygghet. Det minskar även stressen för såväl kollegor och vårdnadshavare som barn. Det är alltid ordinarie pedagoger på plats på förskolan. Om man som rektor väljer att skapa en organisation med överanställningar och inga vikarier så får man vara medveten om att det krävs en stor insats för att skapa en trygg organisation vid de tillfällen som flera pedagoger är frånvarande. Jag har valt att i början av förändringen

14

© Författarna och Studentlitteratur

2 Pedagogisk idé ta på mig ett stort ansvar för hur pedagogerna organiserar sig över hela förskolan vid flera pedagogers frånvaro för att säkerställa att arbetsmiljön är bra för både pedagogerna och barnen. Hur vi organiserar oss i våra lärmiljöer och hur vi gör när kollegor är frånvarande kan ni läsa mer om i kapitel 6, Lärmiljöer.

Organisationen bygger även på att vi har mötesförbud mellan klockan 9.00 och 14.00. Under den tiden ska alla pedagoger ha fokus på uppdraget och undervisningen i sina lärmiljöer. Ingen ska lämna barngruppen för att gå och göra något annat. Då är det flest barn på förskolan och pedagogernas fokus ska vara på barnen.

Utvecklingssamtal, planering, reflektionstid, kollegialt lärande och andra möten sker före 9.00 eller efter 14.00. Kollegorna vet att alla är på plats i barngruppen, i sin lärmiljö vilket i sin tur minskar stressen och uppdraget kan vara i fokus.

För att pedagogerna ska kunna arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet är en förutsättning att reflektionstiden fungerar.

För att pedagogerna ska få ut sin reflektionstid tillsammans så har vi i organisationen skapat en reflektionsgrupp. En pedagog från varje förskola bildar tillsammans ett eget arbetslag som vi kallar resursgruppen. De arbetar tillsammans när arbetslagen har sin reflektionstid. De är då schemalagda på de olika förskolorna mellan 7.30 och 9.00 tisdag till torsdag samt måndag och fredag 7.30–11.00 när arbetslagen har reflektionstid. Detta är en viktig förutsättning i vår organisation som ger förskollärarna mandat över utbildningen, undervisningen och de målstyrda processerna. Under reflektionstiden ges förutsättningar att analysera utbildningen och undervisningen och planera den framåt. Hur vi organiserar reflektionstiden och hur vi skapar den pedagogiska dokumentationen kan ni läsa om i kapitlen 7, Dokumentation och 8, Dokumentation blir pedagogisk. När reflektionstiden är slut går pedagogerna i resursgruppen tillbaka till sina ordinarie arbetslag. Pedagogerna i resursgruppen känner alla barnen på de tre förskolorna så de kan också vid behov tillfälligt byta arbetsplats.

Schemat läggs av rektorn och byggs även det upp på samma sätt på förskolorna. Vi har arbetat bort tron att man som pedagog

© Författarna och Studentlitteratur

15

2 Pedagogisk idé i förskolan har någon rättighet att man ska få sluta tidigt var tredje dag. Det finns en grupp pedagoger som öppnar och stänger men så många som möjligt schemaläggs mellan 7.30 och 16.30. I schemat finns reflektionstid, planeringstid, pedagogisk diskussion och friskvård. En tillsvidareanställd pedagog har 1,25 timmar i veckan som inte är schemalagda utan som används som en timpott till det som det finns behov till. Det kan till exempel vara samverkan med vårdnadshavare, extra planering, utvecklingssamtal, inläsning av litteratur eller möten.

De två viktigaste styrande dokument som vi har skapat gemensamt för de tre förskolorna är Arbetsplanen och Aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och kränkande behandling håller förskolorna samman. Det senare dokumentet förkortas ofta till Aktiva åtgärder. Vi kommer att använda oss av förkortningen i denna bok.

Arbetsplanen samt Aktiva åtgärder arbetas fram gemensamt utifrån föregående läsårs resultat som fås fram genom resultatdialoger med varje arbetslag samt enskilda enkäter. I resultatdialogerna har vi fokus på våra utvärderingsbara, prioriterade mål och vilket resultat varje arbetslag anser att de uppnått samt varför de ansett att de uppnått det resultatet. Enkäterna ger varje enskild pedagog möjlighet att reflektera över sin egen insats under läsåret samt vilket resultat de anser att de uppnått. Rektor och specialpedagog samlar ihop resultatet utifrån resultatdialogerna och enkäterna, analyserar resultatet och presenterar det på en gemensam kompetensutvecklingsdag i slutet av maj. Utifrån resultatet lägger vi nästa års prioriterade mål, vilka insatser som behövs för att nå ett så bra resultat som möjligt samt när insatserna ska ske. Arbetsplanen och Aktiva åtgärder ska vara klara i slutet av juni innan semest­ rarna drar igång. Detta för att man som pedagog ska kunna starta arbetet i sina lärmiljöer direkt när höstterminen börjar och att man som pedagog ska veta hela nästa läsårs planerade insatser och möten. Då pedagogerna har en färdig plan för nästa läsår innan de går på semester, minskar den upplevda stressen.

Alla insatser i Arbetsplanen och de Aktiva åtgärderna görs kollegialt mellan förskolorna. Detta för att vi ska skapa en samhörighet

16

© Författarna och Studentlitteratur

2 Pedagogisk idé samt en likvärdighet i utbildningen. Vi-känslan mellan förskolorna har ökat arbetsglädjen och samarbetet mellan förskolorna samt därmed höjt kvaliteten i utbildningen.

Sammanfattning En förutsättning för den pedagogiska idén är att arbeta i storarbetslag.

Tiden mellan 9 och 14 är pedagogisk tid då fokus ska ligga på undervisning i lärmiljöerna. Då är alla pedagogerna med barnen och inga möten äger rum.

För att skapa förutsättningar till en fungerande reflektionstid finns en resursgrupp.

Rektorn lägger schema för samtliga förskolor.

Arbetsplan och Aktiva Åtgärder för att motverka diskriminering och kränkande behandling är två dokument som skrivits fram i vår organisation för att ge tydlighet i det praktiska arbetet. Dessa två dokument är gemensamma för alla tre förskolor.

© Författarna och Studentlitteratur

17

Pernilla Malmgren Johannesson arbetar som rektor och Pernilla Lörner som specialpedagog.

Tillsammans är de verksamma vid tre kommunala förskolor i Karlstads kommun. Författarna brinner för frågor som strävar efter att höja den pedagogiska kvaliteten, stärka den pedagogiska yrkesrollen, ha flerspråkighet i fokus och skapa tillgängliga lärmiljöer så att barnen får den utbildning de har rätt till.

En pedagogisk idé

Ett hållbart arbetssätt i framtidens förskola En pedagogisk idé. Ett hållbart arbetssätt i framtidens förskola beskriver författarnas sätt att organisera utbildningen i förskolan.

Boken presenterar den pedagogiska idé som utvecklats i syfte att stödja pedagogernas förutsättningar att med fokus på styrdokument och uppdrag driva undervisning i målstyrda processer.

Arbetssättet har bidragit till ökad delaktighet för barnen och minskad upplevd stress hos pedagogerna.

Med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori presenteras en röd tråd genom byggstenarna i den pedagogiska idén, från ett globalt perspektiv till det praktiska arbetet med det enskilda barnet samt dess rätt till utbildning, individuell progression och utveckling.

En pedagogisk idé. Ett hållbart arbetssätt i framtidens förskola vänder sig till alla som är berörda och intresserade av organisation och utvecklingsarbete inom förskolan samt resten av skolväsendet, såväl kommunala som fristående utbildningar. Den är lämplig för blivande och aktiva rektorer, specialpedagoger, legitimerade förskollärare, barnskötare och övrig personal.

Art.nr 40827

studentlitteratur.se