9789144137100 by Smakprov Media AB

Sjuksköterska Ett jobb för livet

ANIA WILLMAN ÅSA ANDERSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40794 ISBN 978-91-44-13710-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Birgitta Wedahl Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Foto: Martine Castoriano, om inte annat anges Printed by Interak, Poland 2021

INNEHÅLL

FÖRFATTARPRESENTATION 7 TILL DIG SOM LÄSER … 9

Del I Professionen 01 / Sjuksköterskan – en eftertraktad bristvara 13 02 / Omvårdnad – en fråga om liv eller död 29 03 / Omvårdnad – sjuksköterskans ansvarsområde 43 04 / Personcentrerad omvårdnad i teamsamverkan 57 05 / Evidensbaserad omvårdnad 67 06 / Etiska regler, värdegrund och mod 77 07 / Säker omvårdnad – sjuksköterskans ansvar 87 08 / Profession och professionell kompetens 97

Del II Kunskapsområdet 09 / Omvårdnadsvetenskap och vårdvetenskap 117 10 / Teoretiska begrepp – exemplen hälsa, hopp och lidande 129 11 / Vårt teoretiska arv – exempel på teorier inom omvårdnad 139

Del III Arvegods 12 / Miss Nightingale och mrs Fenwick 161 13 / Okänd, godkänd, legitimerad, akademiserad 171 14 / Idén om ett kall och andra symboler 181 15 / Sjuksköterskornas internationella organisationer 191

REFERENSLISTA, SAMMANLAGD 199 REGISTER 205

Ania Willman är leg. sjuksköterska, filosofie doktor och professor emerita i vårdvetenskap. Ania har varit professor och prefekt vid institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet och även varit professor vid Blekinge tekniska högskola, BTH. Under flera år har hon varit förtroendevald i Svensk sjuksköterskeförening, vice ordförande åren 2002–2006 och därefter ordförande till juni år 2015. Ania var ordförande för Sveriges sjuksköterskeelevers förbund, SSEF från mars 1973 till mars 1974. Mellan åren 1991–2002 var Ania ordförande för Riksföreningen för omvårdnadsteorier inom praktik, utbildning och forskning, en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Dessutom har hon under flera år varit ledamot av det vetenskapliga rådet i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Hon har forskat, handlett doktorander och skrivit vetenskapliga artiklar samt läroböcker för sjuksköterskeutbildningen.

F O T O : JA N -Å K E FÄ LT

FOTO: THOM A S SÖDERGR EN

FÖRFATTARPRESENTATION

Åsa Andersson är leg. sjuksköterska och medicine licentiat. Hon var tidigare kanslichef och arbetar i dag som strategisk rådgivare på Svensk sjuksköterskeförening. Under sin utbildning var Åsa aktiv i Sveriges sjuksköterskeelevers förbund (SSEF) och kassör i dess förbundsstyrelse från 1980 till 1981. Under perioden 1994–1999 var Åsa ordförande för Vårdförbundets avdelning Stockholm. Åsa var ledamot i beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister mellan 2012 och 2018 och har kartlagt vilka nationella kvalitetsregister som mäter omvårdnad. Hon har publicerat vetenskapliga artiklar och medverkat i läroböcker för sjuksköterskeutbildningen.

TILL DIG SOM LÄSER …

Med den här boken vill vi sammanfatta våra kunskaper om omvårdnad och sjuksköterskans profession. Det är vår förhoppning att boken ska fungera som en introduktion och utgångspunkt för djupare studier för framför allt sjuksköterskestudenter men även annan hälso- och sjukvårdspersonal. Omvårdnad, både som verksamhet, idé och kunskapsområde, har utgjort en stor del av vårt yrkesverksamma liv, och gör det fortfarande. Vi har båda arbetat många år som sjuksköterskor samtidigt som vi varit aktiva såväl fackligt som professionellt. Vi har båda utbildat oss kontinuerligt, specialiserat oss inom omvårdnad och också genomgått ledarskapsutbildning samt fortsatt vår akademiska karriär med utbildning, handledning och forskning. Vi har båda arbetat aktivt för Svensk sjuksköterskeförening under väldigt många år, Ania som förtroendevald ordförande och Åsa som kanslichef och strategisk rådgivare. Detta innebär att vi har varit med och utvecklat, och tagit ansvar för, mycket av det vi skriver om och det betyder att vi ibland måste referera till, eller citera, oss själva eller Svensk sjuksköterskeförening. Bokens titel Sjuksköterska – ett jobb för livet har två betydelser för oss. Om man uppnår

legitimation, och inte missköter sig, är man legitimerad sjuksköterska hela livet. Vi brukar säga ”att man är det på toppen”, inte i botten som de flesta uttrycker det, och att det har bäring för de flesta andra val vi gör i livet. Med ”ett jobb för livet” vill vi också peka på de forskningsresultat som visar att sjuksköterskors omvårdnadsinsatser spelar en avgörande roll för patienters överlevnad. Vi skriver den här boken våren 2020 när en av oss sitter i karantän och den andra arbetar hemifrån, i avvaktan på att covid-19-pandemin ska ta slut. Dagligen hör vi i media om bristen på vårdpersonal och framför allt om bristen på sjuksköterskor med intensivvårdskompetens. Vi hör också om heroiska insatser av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och annan vårdpersonal både i Sverige och i flera andra länder. Utan tvekan är omvårdnad i rätt stund en fråga om liv eller död för många. I boken beskriver vi några upplevelser ur patientens perspektiv, några är från vår forskning och de flesta andra är självupplevda och tidigare publicerade i Anias krönikor i tidskriften Omvårdnadsmagasinet. Vi har valt att göra så eftersom våra erfarenheter som patient, respektive som närstående, gör att vi har kommit fram till att det har stor betydelse

T ill di g so m l ä ser …

för patientens upplevelse av hälsa hur sjuksköterskan förvaltar sitt ansvar att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Vi har också valt att illustrera delar av sjuksköterskans arbete och kompetens med berättelser från ett antal sjuksköterskor under vinjetten ”En sjuksköterska berättar”. Vi vill tacka specialistsjuksköterskorna Oili Dahl, Lasse Hellström, Anna-Clara Rullander, Paul Stråby, Ellenor Sörqvist och Theres Willman för deras engagemang och vilja att dela med sig av sina erfarenheter. Med hjälp av sjuksköterskornas berättelser vill ge vi exempel på det som vi skriver om: omvårdnad och sjuksköterskeyrkets bredd och omfång. Vi tror att vi gör det genom att vi fångar olika verksamheter, sjuksköterskor som arbetar med olika åldersgrupper och i olika sammanhang, ansvaret som tas och kompetensen som behövs. Med hjälp av dessa exempel visar vi på kunskapsområdet omvårdnads rika innehåll samt hur viktigt det är att den kunskapen kombineras med de sex kärnkompetenserna som vi skriver om i det

första kapitlet. Vi visar att en sjuksköterska har många möjligheter, att hen måste ha flera strängar på sin lyra, kunna sitt ämne och sin historia för att ta ansvar i nutid. Vi är fullt medvetna om att det saknas exempel från många av vårdens verksamheter, men den här boken är en introduktion. Vi vill tacka Birgitta Wedahl för sakgranskning och Lasse Hellström för korrekturläsning. Vi vill särskilt tacka Peter Stoltz, förläggare på Studentlitteratur, för idén till boken och för all uppmuntran under skrivprocessens gång. Vi antar att du som läser den här boken troligen är nybliven student vid någon av landets sjuksköterskeutbildningar och till dig vill vi säga: Grattis! Du har blivit antagen till en utbildning i hård konkurrens och vi hoppas att det ska gå bra med studierna. Vi hoppas också att du ska tycka att sjuksköterskeyrket är ett toppjobb, för det är det! Vi har aldrig ångrat vårt val. Landskrona och Stockholm, september 2020 Ania Willman och Åsa Andersson

Omvårdnad – en fråga om liv eller död ”En satsning på sjuksköterskor ökar jämställdheten, stärker ekonomin och förbättrar hälsan i samhället.” T h e T r i p l e I m pa c t R e p or t (W HO, 2 0 17b)

I Sverige är det brist på sjuksköterskor. Inte enbart som tidigare under sommarmånaderna utan numera är bristen konstant året om. Det är brist på sjuksköterskor i allmänhet och det är brist på specialistutbildade sjuksköterskor i synnerhet, varav distriktsköterskor är de som saknas mest (se rutan på nästa sida). Bristen förstärks av att en del sjuksköterskor lämnar yrket. Det är omkring 11 000 sjuksköterskor som inte längre arbetar i yrket, det vill säga de har lämnat yrket för en annan karriär. Av de som lämnat anger sex av tio att arbetsvillkoren var en anledning till att de lämnade, för fem av tio var det arbetsmiljön, med stress och arbetsbelastning som exempel. En stor andel uppgav att de blev intresserade av ett annat yrke och de arbetar till exempel som organisationsutvecklare, utredare vid myndigheter eller undervisar vid högskola/universitet alternativt vid gymnasieskolans yrkesprogram. De viktigaste faktorerna för de som kan tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket var högre lön, större möjlighet att styra över arbetssituation och rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstiden (SCB, 2017b). © FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

D el I / P rofessionen

SJUKSKÖTERSKEBRIST I SVERIGE 95 procent av arbetsgivarna anger brist på grundutbildade sjuksköterskor. 100 procent av arbetsgivarna anger att de saknar sjuksköterskor med specialistkompetens. Soci alst y relsen, 2020a

Det är inte enbart den akuta bristen på sjuksköterskor som är ett problem. Sverige ligger även lägst av de nordiska länderna vad gäller antal sjuksköterskor per 1 000 invånare. Antalet läkare och sjuksköterskor per 1 000 invånare är ett mått som används internationellt för att säga något om kvaliteten i hälsooch sjukvården. Snittet för OECD-länderna var år 2015 drygt nio sjuksköterskor per 1 000 invånare. I Sverige är siffran lite över elva per 1 000, vilket är en svag utveckling om man jämför med de övriga nordiska länderna. I Norge är det drygt 17 sjuksköterskor per 1 000 invånare, i Danmark lite över 16 och Island samt Finland har drygt 15 (OECD-iLibrary, 2020). Hälso- och sjukvården har alltså brist på sjuksköterskor, och problem med att både rekrytera och behålla sjuksköterskor. För att hantera den här bristen, och för att spara pengar, det är till exempel dyrt för arbetsgivarna att anställa sjuksköterskor via uthyrningsföretag, har flera sjukhus gjort försök med vårdavdelningar med färre anställda sjuksköterskor eller ersatt sjuksköterskor med undersköterskor och/eller läkarstudenter (från termin 9). Ansvariga har sedan med varierande resultat försökt ”sortera” patienterna så att de som är svårast sjuka hamnar på avdelningar med full sjuksköterskebemanning. De flesta av dessa försök har lagts ner men nya tillkommer hela tiden. Anledningarna till att försöken lagts ner varierar, men en fråga som måste ställas är om det spelar någon roll att vården utförs av sjuksköterskor? Svaret är att sjuksköterskans omvårdnadskompetens innebär en avgörande skillnad när det handlar om att skapa en säker och trygg vård med hög kvalitet. Ju fler sjuksköterskor som deltar i patientnära vård desto färre komplikationer blir det för de personer som vårdas (Aiken m.fl., 2002; Aiken m.fl., 2014). När det är för få sjuksköterskor ökar risken att dessa inte hinner observera förändringar i patientens tillstånd och att de då missar att patienter utvecklar till exempel andningssvårigheter, trycksår eller näringsbrist. För få sjuksköterskor innebär också stor risk att viss omvårdnad inte utförs alls och detta kan leda till allvarliga vårdskador. Skandalen i Stafford i England är ett skrämmande och varnande exempel på vad som kan hända när omvårdnadskompetensen nära patienten systematiskt sänks för att till exempel uppnå en ekonomi i balans. Skandalen briserade år 2009 efter © FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

0 2 / O m v å rdnad – en fr å g a o m li v eller död

aktioner från anhöriga och att en sjuksköterska tog sitt etiska ansvar och slog larm. Berättelserna handlade om patienter som fick ligga i sin egen avföring utan tillsyn, om en patient som drack vatten ur en blomvas på grund av kraftig uttorkning och om att svårt sjuka patienter skickades hem för att sjukhuset skulle klara målsättningen om högst fyra timmars väntetid på akuten. Under åren 2005–2009 uppskattades det att 1 200 patienter dog på grund av vanvård. För att vända utvecklingen rekryterades en sjuksköterska som omvårdnadschef och 140 nya sjuksköterskor anställdes (Francis, 2013). Forskningen visar att fler sjuksköterskor med hög kompetens, till exempel att de har en kandidatexamen, resulterar i färre vårddagar och lägre dödlighet för patienterna samt lägre kostnader för arbetsgivaren/sjukhuset/samhället (Aiken m.fl., 2002; Aiken m.fl., 2014). Omvänt har Ball och medarbetare (2014) visat att det finns ett samband mellan högre dödlighet för patienterna och uteblivna omvårdnadsaktiviteter till följd av låg sjuksköterskebemanning. Det finns även forskningsstudier där sjuksköterskorna berättar att de missar att utföra omvårdnad när bemanningen är låg (självrapporterade data) och att detta får allvarliga konsekvenser för patienterna (Griffiths m.fl., 2018a; Recio-Saucedo m.fl., 2018). På senare tid har flera forskare visat att färre sjuksköterskor i bemanningen ger fler dödsfall bland patienterna, längre vårdtider och fler återinskrivningar. Bland annat har Griffiths och medarbetare (2018a; 2018b) visat, i en observationsstudie med kliniska data från 138 000 patientfall vid ett sjukhus i Storbritannien, att det fanns ett klart samband mellan en lägre genomsnittsbemanning med sjuksköterskor och en ökad risk för patienters död. Studien bekräftar tidigare forskning genom att visa att för varje dag sjuksköterskebemanningen låg under medelvärdet för perioden ökade patienternas risk för död med tre procent. Tre procent kan verka vara en låg siffra, men den berör många människor. Forskarna uppskattade att om man ökade sjuksköterskebemanningen så att varje patient vid sjukhuset erhöll ytterligare ”en sjukskötersketimme/dag” skulle man undvika 200 dödsfall per år. Griffiths och medarbetares studier visar att det är avgörande för patienternas välbefinnande hur en arbetsgrupp är sammansatt och att blandningen © FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

Sjuksköterskor med hög kompetens resulterar i god omvårdnad, trygga patienter, färre vårdd agar, lägre kostnader och ökad patientsäkerhet A iken m.fl., 2002; A iken m.fl., 201 4; Griffiths m.fl., 2018a; 2018b

D el I / P rofessionen

av undersköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ger olika resultat för patienterna. Slutsatsen av dessa olika forskningsstudier summeras av Nigel och Watkins (2018) när de skriver att en satsning på sjuksköterskor ökar jämställdheten, stärker ekonomin och förbättrar hälsan i samhället. Om antalet personer som arbetar är för lågt, eller att den enskildes kompetens inte räcker till alternativt att den personal som ska utföra arbetsuppgifterna har otillräckligt utbildning, eller ingen utbildning, då är patienterna utsatta för stora risker. Brister i bemanning och i kompetens påverkar patienters säkerhet, den slutsatsen drar också Socialstyrelsen (2018) som anger att bristande kompetens ger begränsad förmåga att förstå situationer och göra korrekta bedömningar. Brist i kompetens innebär också att arbetet riskerar att ta längre tid och tidsbrist kan uppstå. Personer med bristande kompetens riskerar att prioritera fel åtgärder och göra felaktiga bedömningar när det är hög arbetsbelastning (a.a.). Vård och omvårdnad handlar inte enbart om att operera, lägga förband, skriva ut läkemedel eller att stödja och trösta. Det handlar framför allt om att ha tillräckligt med kunskap, både praktiskt och teoretiskt om människan, hennes hälsa och vård för att kunna bedöma varje enskild patients behov och resurser på hens villkor och åtgärda det som behövs. Brist på kunskap om vad omvårdnad är gör att det tas felaktiga beslut som dels får konsekvenser för omvårdnadens kvalitet och dels hotar patienternas säkerhet. Även om en person har rätt utbildning kan man vara oerfaren. Forskningen visar att grundutbildade sjuksköterskor som nyligen examinerats upplever att de behöver stöd för att utveckla sin kompetens. De upplever att de får stöd när det var tillräckligt med personal, personal med rätt kompetens det vill säga adekvat skill-mix och när de hade en realistisk arbetsbörda (Regan m.fl., 2017). Forskningen visar också att övergångsperioden underlättas med hjälp av olika inskolningsprogram, men att dessa vanligen finns inom akutvården och saknas i andra vårdformer (Murray m.fl., 2019). Brister i bemanningen har även återverkan på utvecklingen av omvårdnad och på förbättringsarbetet i hälso- och sjukvården. Ett exempel på detta är Svensk sjuksköterskeförenings SKOP-analys (2019a) som visar att 67 procent av sjuksköterskorna svarar (1 300 sjuksköterskor deltog i undersökningen med slumpmässigt urval) att de har för lite tid, eller ingen tid, att utveckla omvårdnaden 34

0 2 / O m v å rdnad – en fr å g a o m li v eller död

och implementera ny kunskap vid sin arbetsplats. När omvårdnadsperspektivet kommer i sista hand ökar risken för komplikationer som till exempel lunginflammation och trycksår, vårdtiden för patienten kan förlängas och risken för återinskrivning ökar. Men det är inte enbart risken för komplikationer och vårdskador som ökar utan även implementeringen av ny omvårdnadskunskap blir eftersatt. Många har genom åren varnat för att den medicinska och tekniska utvecklingen tränger undan omvårdnadsinsatserna, trots att det finns ett stort behov av omvårdnad och en efterfrågan på en mer mänsklig, human och värdig vård. Kritiska röster menar att vi måste våga diskutera att sjuksköterskorna har övergett den patientnära omvårdnaden och det faktum att det förekommer dålig omvårdnad (Richards & Borglin, 2019; Roth Gjevjon, 2019). Patienternas grundläggande behov som till exempel att äta, sova, gå på toaletten och ha förströelse tillgodoses inte. Patienterna blir förbisedda, får inte tillräcklig tillsyn och inte heller tillräcklig information. Omvårdnaden har delegerats till andra grupper som en konsekvens av att sjuksköterskorna vill ha mer prestigefyllda läkaruppgifter (Bagh, 2019). Frågan är vad som går förlorat när sjuksköterskor överger den patientnära omvårdnaden.

MAGNETSJUKHUS Magnet hospital-certifierade sjukhus i USA är sjukhus som lyckats rekrytera sjuksköterskor, och sjuksköterskorna stannar kvar. Magnetsjukhusen karaktäriseras bland annat av att sjuksköterskornas kompetens tas tillvara, att personaltätheten är relevant för uppdraget och att teamarbetet fungerar. Magnetmodellen bygger på 14 kvalitetskriterier – magneterna. Modellen bygger på aktuell forskning om organisationers beteenden och fokuserar hälso- och sjukvårdsorganisationers förmåga att uppnå goda resultat genom evidensbaserad praktik, innovationer, utveckling av teknik och partnerskap med patienten. Modellens fyra områden är:

1. strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor 2. excellent utfört omvårdnadsarbete 3. ny kunskap, innovationer och förbättringar 4 u tvecklande ledarskap för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). Forskning visar att Magnetsjukhusen i USA ger goda resultat för patienter; 32 procent lägre risk för sjukhusförvärvade trycksår (Bergquist-Bereinger m.fl., 2013), färre antal inställda operationer (McHugh m.fl., 2013; Mills m.fl., 2014), minskad risk för dödlighet efter operation och för komplikationer (McHugh m.fl., 2013), färre antal patienter med fallskada och ökat antal patienter som är nöjda med vården (Smith, 2013).

D el I / P rofessionen

Ordet konsensus betyder överenskommelse, samverkan. Inom hälso- och sjukvårdsforskning förekommer olika konsensusmetoder, till exempel Delfi-metoden som innebär att experter oberoende av varandra genom slutna omröstningar med frågeformulär lägger fast vad som verkar vara mest rimlig ”överenskommen” kunskap (se mesh.kib.ki.se).

Ramverket Fundamentals of care innefattar omvårdnadsåtgärder som respekterar och fokuserar på personens grundläggande vårdbehov för att säkerställa hens fysiska och psykosociala välbefinnande. Dessa behov tillgodoses genom att etablera en förtroendefull vårdrelation med personen som vårdas såväl som med personens närstående. https://intlearningcollab. org/mission/the-fundamentals-of-care/

Strukturella orsaker som hälso- och sjukvårdens organisering, avsaknaden av sjuksköterskor i ledande ställning och avsaknaden av lämpliga tjänster för disputerade sjuksköterskor är delar av problemet. Andra delar är den rådande bristen på sjuksköterskor samtidigt som de kvarvarande sjuksköterskornas tid används till annat än omvårdnad, som schemaläggning, ringa in extra personal och annan administration. Trots att det finns problem är det viktigt att lyfta fram att varje sjuksköterska har ett eget ansvar för den omvårdnad som hen utför, och också ansvar att på lämpligt sätt ingripa för att skydda enskilda personer när deras hälsa är hotad av medarbetares handlande eller brist på handlande, alternativt medarbetares brist på empati och bristande engagemang om patienternas välfärd. Professionen tar ansvar för att arbeta med identifierade problem. Olika forskargrupper arbetar med problem som till exempel hur säkerhet och kvalitet för patienter ska kunna ökas eller hur vården ska kunna bli mer kunskapsbaserad. Det finns också forskargrupper som visar ökat intresse för patienternas grundläggande behov, till exempel Alison Kitson med flera (2010) och Feo med flera (2018) som, med hjälp av konsensusmetoden, har utvecklat den teoretiska begreppsramen Fundamentals of care, som bland annat bygger på Virginia Hendersons grundläggande principer (se kapitel 11). Avsikten är att ge verktyg för att förbättra kvaliteten i den patientnära omvårdnaden.

Ania Willman är leg. sjuksköterska, filosofie doktor och professor emerita i vårdvetenskap. Åsa Andersson är leg. sjuksköterska och medicine licentiat och arbetar i dag som strategisk rådgivare på Svensk sjuksköterskeförening.

Sjuksköterska Ett jobb för livet

Varför behövs sjuksköterskor? Hur många behövs? Spelar deras insatser någon roll? Vad är omvårdnad? Dessa frågor, och många fler, diskuteras i Sjuksköterska – ett jobb för livet. Här tydliggörs även sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad och de sex kärnkompetenserna. Mötets betydelse för personcentrerad vård lyfts fram tillsammans med sjuksköterskornas etiska kod och innebörden av att vara en professionell yrkesutövare med legitimation. Kunskapsområdet omvårdnad introduceras med begreppen nursing/omvårdnad och caring/omsorg. Hälsa, hopp och lidande används som exempel för att åskådliggöra teoretiska begrepp. Den praktiska användningen av omvårdnads teori illustreras med ett antal exempel. I bokens avslutande del presenteras sjuksköterskornas historiska arv, idén om ett kall och symboler som förknippas med sjuksköterskor. Patientperspektivet belyses med berättelser om egna vård erfarenheter och anmälningar om vårdskador. Boken riktar sig till studenter i sjuksköterskeprogrammet, men den innehåller kunskap som yrkesverksamma sjuksköterskor och första linjens chefer kan ha stor nytta av. ”Ett lättläst mästerverk där författarna lyckas med att både besvara frågan om vad omvårdnad är och visa på vikten av att vård och omvårdnad ska vara evidensbaserad. Nödvändig läsning för såväl blivande som redan verksamma sjuksköterskor.” Birgitta Wedahl, sakkunnig internationella frågor, Svensk sjuksköterskeförening

Art.nr 40794

studentlitteratur.se