9789144136875 by Smakprov Media AB

LILJA CAJVERT

VFU

I PRAKTIKEN STUDENTENS HANDBOK FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40813 ISBN 978-91-44-13687-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Metamorf Design Group AB Omslagsbild: Shutterstock Printed by Interak, Poland 2020

Till mina barnbarn: Julia, LinnĂŠa, Ellen och Oscar

Innehåll

Förord 13 Inledning 17 1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning 23 Vad är verksamhetsförlagd utbildning? 25 VFU utomlands 26 Kursplanen och lärandemålen 28 Lärandeplan 30 Kontrakt 33 VFU-platsens ansvar 39 Utbildningsinstitutionens ansvar 41 Om det uppstår problem 41 2 Lär ande och Lär andeprocessen 43 Lärande 45 Lärandeprocessen enligt Kolb 49 Hur används modellen konkret? 51 Reynolds lärandefaser 52 Självcentrering 53 Bära eller brista 55 Förståelse av situationen utan förmåga att handla utifrån förståelsen 58 Förmåga att både förstå och handla utifrån förståelsen 61

Förmåga att förmedla det egna yrkeskunnandet 62 Erfarenhetsbaserat lärande 64 Utvecklingens potential och risker 69 3 Kompetens- och fär dighetsutveck ling 71 Förmåga till kommunikation och dialog 74 Aktivt lyssnande 74 Att skapa en dialogisk dialog 80 Sokrates samtalskonst 81 Att bemästra svåra samtal 84 Relationskompetens och mentaliseringsförmåga 88 Förmåga att förstå och känna empati 90 Grunderna för vår förståelse 91 Förståelse och tillämpning av teoretiska begrepp 94 Analys- och reflektionsförmåga 95 Förmåga till kritiskt tänkande 96 Förmåga att planera och organisera uppgifter 97 Förmåga att handla i arbetet 98 Etiskt förhållningssätt och omdömesförmåga 100 4 VFU-handledning och professionshandledning 103 Vad är verksamhetsförlagd handledning? 104 Spontan och planerad handledning 108 Metod- och processhandledning 109 Professionshandledning 112 Likheter och skillnader mellan VFU-handledning och professionshandledning 113 Omedvetna processer i den professionella relationen 121

5 VFU-handledar en 133 Att vara VFU-handledare 134 VFU-handledarens kompetens 136 ”Att veta mer än vi kan säga” 138 VFU-handledarens roll 141 VFU-handledarens uppgifter 143 VFU-handledarens ansvar 144 VFU-handledarens förhållningssätt 145 Att vara två VFU-handledare 147 Fördelar med att vara två VFU-handledare 151 Svårigheter med att vara två VFU-handledare 153 6 VFU-handledar ens och studentens gemensa mma ansvar för handledningen 157 Relationens betydelse i VFU-handledning 158 VFU-handledarens ansvar för handledningen 161 Att bygga upp en tillitsfull relation 162 Att skapa en arbetsallians 164 Att fastställa ramarna för handledningen 167 Att skapa struktur och hålla fokus i handledningen 167 VFU-handledning som ett forum för reflektion, återkoppling, förändring och utveckling 168 Att uppmärksamma studentens lärstil och stimulera till kritisk reflektion 169 Att säkerställa att handledningen är användbar 170 Att förhålla sig professionellt till konfidentialitet 171 Studentens ansvar för handledningen 173 Att ta ansvar för sitt eget lärande 173 Att ta ansvar för handledningen 174

Att veta vad VFU-handledningen innebär och vad som kan komma att tas upp i handledningen 175 Att förbereda sig inför handledningen 175 Att formulera handledningsfrågor 176 Att göra sig ”handledningsbar” 177 Att utveckla sin reflektionsförmåga 178 Att ta emot och ge återkoppling 179 Att informera sin VFU-handledare om sina åtaganden på utbildningsinstitutionen 182 Öppenhetens dilemma 182 Underkännande 184 Checklista för student och VFU-handledare 185 7 Ver ktyg för r eflektion och handledning 187 Morrisons lärcykel: ett verktyg för reflektion 188 En interaktiv handledningsmodell 194 Att använda modellen 197 Studenten observerar 198 Gemensamt arbete 200 Studenten i aktion – VFU-handledaren observerar 201 Självständigt arbete 202 Reflektion och återkoppling 203 Att koppla sina praktiska erfarenheter till teori 203 Det professionella mötet 207 Kommunikationen i mötet 209 Frågor och frågandet 210 Den professionella relationen 213 Organisation och ledarskap 214

8 Att avsluta sin pr aktisk a per iod 217 Att avsluta relationer på VFU-platsen 219 Att avsluta relationen med den enskilde 220 Att avsluta relationen med VFU-handledaren 220 Att avsluta relationen med kollegor på VFU-platsen 222 Ritualer vid avslut 222 Några avslutande ord om ömsesidig kompetensutveckling 223 Referenser 225 Register 231

1 Verksamhetsför lagd utbildning

Detta kapitel handlar om verksamhetsförlagd utbildning (VFU), kursplan och lärandemål. Utifrån kursens lärandemål skriver studenten en lärandeplan där hen tillsammans med VFU-handledaren planerar de arbetsuppgifter som ska möjliggöra att hen uppnår lärandemålen. Utöver lärandeplanen skriver studenten och VFU-handledaren också ett kontrakt om handledningens mål, förväntningar och förutsättningar samt om vilket ansvar var och en har för handledningen. Olika studenter har olika lärstil och lär sig på olika sätt. Att känna till sin egen lärstil och diskutera den med sin VFU-handledare underlättar lärande och utveckling. I kapitlet beskrivs också VFU-arbetsplatsens och utbildnings institutionens ansvar för studenten under VFU-kursen. Under sin VFU-placering kommer studenten att ingå i många olika sammanhang och behöva förhålla sig till olika samarbetspartner. Figur 1.1 visar komplexiteten i de olika sammanhang som studenten ingår i under sin VFU-placering och vad studenten har att förhålla sig till under den tid som VFU-kursen varar (allt från 10 dagar till 20 veckor för vissa utbildningsinstitutioner). Studenten kommer under sin VFU-period att komma i kontakt med en rad olika personer som hen kommer att stå i olika relation till och förväntas samarbeta med på olika sätt. Medvetenhet om detta kan bidra till en bättre förståelse för studentens situation som ny på arbetsplatsen hos såväl student som handledare.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning Målgrupper: Klienter Brukare Deltagare

VFUhandledare

Seminarielärare

Samarbetspartner

Uppdragsgivare Chefen

Yrkesetik

Arbetsplatsens: Kultur Klimat Ideologi

Kollegor/personal Studentens lärande i centrum Bemötande och relation till

Värderingar Egna och andras Seminariegruppen Andra studenter

Organisationens lagar och förordningar

Normer Regler

Personliga egenskaper Sig själv Det interpersonella

Uttalade Outtalade Skrivna Oskrivna

Professionens etiska regler Var står studenten själv i livet just nu?

Professionella möten

Figur 1.1 Under sin tid på VFU-platsen navigerar studenten genom ett komplext landskap.

Att efter flera år av studier och teoretisk utbildning komma ut i en praktisk verksamhet är en omställning. Den nya situationen innebär många olika relationer, på olika nivåer, som man som student behöver förhålla sig till. Därför bör VFU-handledaren vara uppmärksam på studentens situation och sträva efter att vara ett stöd.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Vad är verksamhetsförlagd utbildning? Verksamhetsförlagd utbildning är en obligatorisk, praktiskt inriktad kurs som förläggs i en verksamhet och som har till syfte att erbjuda studenter möjlighet att använda och tillämpa sina teoretiska kunskaper och träna sina yrkesfärdigheter i konkreta situationer. Studenten får insikt och kunskap om hur den teoretiska utbildningen kan tillämpas och problematiseras i praktiskt arbete i relation till målgruppen och i relation till styrdokumenten i den verksamhet man placerats inom. VFU-kursen är allsidig och bör omfatta samtliga arbetsuppgifter på den aktuella VFU-platsen. Genom det praktiska arbetet i verksamheten påbörjar studenten sin utveckling av ett professionellt förhållningssätt och en yrkesidentitet. Studenten får insyn i vad som krävs i det framtida yrket beträffande kunskap, skicklighet och de färdigheter man bör besitta som professionell. Ur studentens perspektiv handlar VFU enligt Mogensen med flera (2006) om att lära sig fakta, färdigheter och förhållningssätt inför den kommande yrkesutövningen. På VFU-platsen får studenten möjlighet att pröva olika arbetsmoment, tillämpa och knyta sina teoretiska kunskaper till de konkreta arbetsuppgifterna och träna och utveckla sin förståelse för och förtrogenhet med det man gör inom yrket. Studenten uppmuntras att bli en reflekterande praktiker, att skaffa sig inblick i arbetets sociala processer och genom olika arbetsuppgifter nå kursens lärandemål. Ett av syftena är att hjälpa studenten att uppnå en viss självständighet i utförandet av de olika praktiska momenten. I det praktiska arbetet får man stöd och handledning av en yrkesverksam person – VFU-handledaren. Som student behöver man ha med sig den kunskap som utgör förutsättningen för att resonera kring och anlägga olika perspektiv på det praktiska arbetet. Det kräver att man har tillgång till stöd

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

material. Som VFU-handledare behöver man didaktisk kunskap och didaktiska redskap, det vill säga kunskaper om hur man lär ut och verktyg för att förmedla de kunskaper studenten behöver. Det är vanligt att kursansvarig för VFU-kursen skriver en studie handledning. Studiehandledningen är ett redskap som syftar till att hjälpa student, VFU-handledare och utbildningsinstitutionens lärare att ta reda på hur studenten ska uppnå lärandemålen på bästa sätt och med vilka metoder. Vissa utbildningsinstitutioner skriver även en handbok för VFU-handledare som innehåller en kortfattad beskrivning av vad handledning är, vad VFU-handledarens åtagande och uppgift innebär, olika metoder för handledning samt vad utbildningsinstitutionen förväntar sig av VFU-handledaren.

VFU utomlands Det brukar i varje årskurs finnas ett antal studenter som väljer att göra sin VFU-kurs utomlands. Utbildningsinstitutionen har i regel avtal med institutioner i andra länder som preciserar vad som förväntas av partnerna och av studenten i sådana fall. Om man väljer att göra sin VFU utomlands följer man det upplägg för VFU-kursen som gäller vid den institution och i det land där man ska få sin handledning. Den institution som tar emot en ansvarar då även för examination. Det är viktigt att man som student får tydliga instruktioner och en kontaktperson vid sin utbildningsinstitution i Sverige under VFU-kursen utomlands. Lika viktigt är det att man har möjlighet att vända sig till sin institution om placeringen av någon anledning inte skulle fungera. Studenter som väljer att förlägga sin VFUkurs utomlands bör vara medvetna om att det kräver ett visst mått av anpassning till de förhållanden som råder i landet och på den

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

valda utbildningsinstitutionen. Stier (2018) menar att placering utomlands kräver mer energi för att hantera vardagssituationer än vad motsvarande situationer kräver hemma, men att vistas och studera i ett annat land är också berikande. I diskussioner med andra studenter, lärare och praktiker kan man bli varse kulturskillnader vad gäller normer, regler, vanor, demokrati och världsåskådning men också vad gäller sådant som synen på exempelvis könsroller, sexualitet och flyktingfrågor. I situationer och diskussioner där man inte är överens med andra på VFU-platsen krävs det mod och energi att diskutera frågorna och stå för sin åsikt. Även om det kräver mer energi att hantera situationer och delta i diskussioner på ett annat språk än svenska bör det poängteras att man i mötet med en annan akademisk kultur lär sig saker som man annars inte skulle ha lärt sig. I det fall man gör sin praktik utanför Europa eller i ett land där man kan förväntas möta fattigdom, traumadrabbade barn och ungdomar eller vistas i kontexter som är mycket olika ens egna hemma i Sverige är det viktigt att man av utbildningsinstitutionen i Sverige erbjuds träffar vid hemkomsten. Vid dessa träffar bör man ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och helst träffa andra som har gjort sin VFU utomlands och som har liknande erfarenheter. Varje institution utarbetar till sina VFU-kurser en studiehandledning för de studenter som gör sin VFU utomlands. Utöver allmän information brukar den också innehålla information om försäkringar och sekretess. Jag kommer inte att behandla detta närmare i boken men rekommenderar att man som student själv tar reda på vad som gäller i dessa frågor.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Kursplanen och lärandemålen Kursplanen är det dokument med vilket utbildningsinstitutionen styr studentens lärande. Den innehåller syfte och kunskapskrav som omfattar fakta, färdigheter, förtrogenhet och förståelse. Kursplanen utgör också ett styrdokument för lärarna. I kursplanen beskrivs krav och förutsättningar som måste uppfyllas för att studenten ska få godkänt på kursen – det vill säga vad man som student ska kunna efter avslutad kurs och VFU-period. Kursplanen bör även förtydliga vad VFU-handledarna ska ta ansvar för. Student och VFU-handledare ska tillsammans diskutera kursplanen och hur de kan arbeta med den för att säkerställa att målen och kraven uppfylls. Eftersom lärare och VFU-handledare kan förstå kursplanen på olika sätt är det önskvärt att VFU-handledarna ges möjlighet till introduktion och utbildning inför sitt uppdrag som VFU-handledare. VFU-handledare kan till exempel ibland behöva stöd för att kunna tolka kursplanen, förstå kursplanens grunder för godkännande och hur man bedömer studenternas utveckling. Det som eftersträvas i detta sammanhang är en samlad bedömning och inte bara en bedömning av de enskilda kunskapskraven. Handledaren behöver därför vara medveten om att hen inte bara har i uppgift att bedöma faktakunskaper utan också studentens förståelse, färdigheter och förtrogenhetskunskap. Kursplanen innehåller också lärandemål för kursen. Varje utbildningsinstitution skriver sina egna kursplaner, vilket innebär att det kan finnas en viss variation i innehåll och i hur lärandemålen formuleras mellan olika institutioner, även i fråga om en och samma yrkesutbildning. Lärandemålen tydliggör kärnan i kursen, det vill säga det centrala innehåll man som student ska lära sig. Det är viktigt att det finns en progression i lärandemålen och att man som student får bygga vidare på de kunskaper och färdigheter man redan har.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Lärandemålen följer ofta en standardiserad indelning med tre rubriker under vilka de förväntade studieresultaten redovisas. Formuleringarna i dessa rubriker uttrycker tillsammans vad man som student förväntas kunna och förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra i slutet av VFU-perioden. Att denna rubrikindelning ser snarlik ut vid olika utbildningsinstitutioner speglar en allmänt vedertagen syn på lärande. Lärandemålens huvudrubriker är: a) Kunskap och förståelse. Studenten ska kunna komma ihåg specifik faktakunskap och förstå ett specifikt kunskaps område på VFU-platsen. b) Färdighet och förmåga. Studenten ska kunna tillämpa vissa för yrket generella färdigheter samt använda lämpliga metoder i den aktuella kontexten. c) Värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenten ska kunna visa att hen kan sammanställa nya mönster och strukturer, eller kombinera ett antal principer för att konstruera en ny, fungerande strategi. Om man har utvecklat sitt professionella förhållningssätt har man också förmåga att använda vissa kriterier för att bedöma en situation professionellt och för att bedöma en ny strategi som används i arbetet. Lärandemålen handlar om vad man som student ska kunna, medan betygen visar hur väl och med vilket resultat man uppfyllt lärande målen. Betygen finns också definierade i kursplanen. I kursplanen anges oftast kriterierna för de olika betygsgrader som utbildnings institutionen tillämpar på kursen och kursplanen anger också formen för bedömning. VFU-handledaren medverkar tillsammans med ansvarig lärare och kursansvarig i beskrivningen av hur väl man som student uppfyllt sina lärandemål (betyg).

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Utbildningsinstitutionen bör ha en modell eller mall för hur bedömningen ska gå till och vad VFU-handledaren bör rapportera till utbildningsinstitutionen angående hur väl lärandemålen uppfyllts. Mallen kan även innehålla förslag på bedömningsformuleringar och innehåll i den rapport som ska skickas till utbildnings institutionen efter avslutad VFU-placering.

Lärandeplan Lärandeplanen är ett dokument som student och VFU-handledare formulerar tillsammans och som sedan blir vägledande för det gemensamma arbetet. Lärandeplanen ska innehålla individuella mål som tar sin utgångspunkt i kursens lärandemål och kopplas till den specifika VFU-arbetsplatsens förutsättningar. Vad är möjligt för en som student att arbeta med på VFU-platsen? Vad ska man lära sig, det vill säga vilka konkreta kunskaper och verktyg ska man tillägna sig? Vilka förmågor bör utvecklas för att man på ett professionellt sätt ska kunna utföra arbetsuppgifterna? Hur kan VFU-handledaren bidra till att de uppsatta målen och de lärandemål som är inskrivna i utbildningsinstitutionens kursplan nås? Lärandeplanen utgör underlag för senare utvärdering och kan revideras efter hand. Med en lärandeplan blir det lättare för både student och VFU-handledare att följa arbetsprocessen och studentens progression, få överblick över vilka arbetsuppgifter som är avklarade, vad ytterligare som behöver göras och vad som behöver förändras. Utifrån detta kan handledare och student sedan tillsammans anpassa uppgifterna efter studentens mognad, kunskap och behov, med målet att arbetsuppgifterna ska stimulera och uppmuntra till professionell och personlig utveckling i yrket. Målformuleringarna ska alltså innehålla sådant som student och VFU-handledare tycker är rimligt och viktigt för att man

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

som student ska utveckla den kompetens som krävs i yrket och på arbetsplatsen. Under sin VFU-tid bör man börja med enkla arbetsuppgifter, för att sedan utföra mer komplexa uppgifter mot slutet av VFU-perioden. Mogensen med flera (2006) använder en generell processmodell för att beskriva hur studieperioden kan se ut. Deras processmodell, som redovisas i tabell 1.1, utgår både från uppgiften och från var i utvecklingen man som student befinner sig. Denna processmodell kan kombineras med lärandeplanen. Den tillhandahåller en struktur och underlättar för student och VFU-handledare att planera ett konkret lärandemål och bestämma vilka arbetsuppgifter som kan leda till att målet uppnås, utifrån en stegvis utveckling av de kunskaper och färdigheter som krävs för arbetsuppgiften. De individuella lärandemålen inom ramen för uppgiften ska formuleras som ett förväntat resultat när uppgiften är avklarad. Tydliga lärandemål innehåller information om vad studenten ska kunna. Det förväntade målet ska vara möjligt att bedöma: Vad har studenten lärt sig? Vad bemästrar studenten? Vad saknas? Vad behöver utvecklas? Ta bell 1.1 Processmodellen underlättar planering av uppgifter och lärandemål. (Källa: Figur 8.2 i Mogensen m.fl., 2006, s. 107.) A na lys

Förvä ntat r esultat

Pla ner ing

Genom för a nde

R esultat

Vad är uppgiften?

Vad behöver/ kan åtgärdas?

Vad är rimligt att uppnå? När?

Hur kan målet nås? Hur ska vi gå tillväga?

Vad? Vem? När? Hur?

I vilken utsträckning uppnåddes målet?

Vem är studenten?

Vad ska studenten lära nu?

Vilka är lärandemålen? Hur långt ska studenten nå?

Vad kan studenten börja med? Förutsättningen?

I vilka moment krävs handledning? Av vem?

I vilken grad har målen nåtts?

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Studenten och VFU-handledaren kan till exempel fundera över vilka färdigheter och förmågor som är viktiga att ha i yrket i allmänhet och utifrån kursens lärandemål och arbetsuppgiften på den aktuella VFU-platsen i synnerhet, samt om det är rimligt att förvänta sig att studenten utvecklar dessa under VFU-perioden. När under VFU-perioden bör det vara möjligt för studenten att utföra de arbetsuppgifter som leder till att lärandemålen uppfylls? Som student kan man vara otålig i början och ivrig att få sätta igång och ”känna” på arbetet. VFU-handledarens uppgift är då att hitta en balans och inte låta sig ryckas med i denna iver. Vidare ska VFU-handledare och student inom ramen för lärandemålen göra en bedömning av vilka kunskaper man som student behöver ha och vad man behöver förstå för att kunna utföra en viss arbetsuppgift. Vilken specifik värderingsförmåga, vilket förhållningssätt samt vilka färdigheter måste utvecklas för att man på ett professionellt sätt ska kunna utföra sin arbetsuppgift? Vilka arbetsuppgifter inom verksamheten kommer att hjälpa en att uppfylla kursens lärandemål och de individuella lärandemålen och när i tiden ska dessa genomföras? Det handlar om att tydliggöra tillvägagångssätt, planera vad man som student behöver ta del av och delta i samt vilken dokumentation, vilka lagar och vilken litteratur man behöver läsa för att kunna uppfylla dessa lärandemål. Vad man som student ska göra, med vem och när avgörs av VFU-handledaren. VFU-handledaren är ytterst ansvarig för att det konkreta arbetet med målgruppen genomförs på ett professionellt sätt.

1 Ver ksa mhetsför lagd utbildning

Syftet med lärandeplanen är sammanfattningsvis att • skapa förutsättningar för att planera lärandeprocessen • vara ett avstämningsinstrument för student och VFU-handledare som gör det möjligt för studenten att uppnå de formulerade målen • tillhandahålla en struktur för formuleringen av strategier för att uppnå lärandemålen • möjliggöra för student och VFU-handledare att följa studentens framsteg • utgöra ett underlag för utvärdering och bedömning av måluppfyllelse • utgöra ett underlag för planeringen av handledningen • utgöra ett underlag för diskussion när utbildnings institutionens lärare besöker studenten. Utöver lärandeplanen ska student och VFU-handledare gemensamt skriva ett kontrakt.

Kontrakt Den första tiden på arbetsplatsen och med VFU-handledaren kallar Tveiten (2016) uppstarts-, lära känna-, kontraktsfasen. Den grund som läggs i denna fas kommer att ha betydelse för den trygghet som uppstår i lärandesituationen och som är en förutsättning för reflektion och lärande. VFU-handledaren planerar innehållet för den första kurstiden och de första två eller tre handledningstillfällena kan användas för ”en planerad uppläggning för att lära känna varandra, definiera ramar och normer för handledning och utarbeta kontrakt” (s. 108).

Lilja Cajvert är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon är socionom, leg. psykoterapeut, handledare och författare. Hon har lång erfarenhet som utbildare och handledare för professionella inom olika verksamheter inom vård och omsorg, socialtjänst och skola. Hon arbetar också internationellt som föreläsare och handledare.

VFU I PRAKTIKEN

STUDENTENS HANDBOK FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, är en obligatorisk, praktiskt inriktad kurs som förläggs i en klinisk verksamhet. Syftet med utbildningen är att studenten ska få möjlighet att använda och tillämpa sin teoretiska kunskap och träna sina färdigheter i konkreta situationer. Att i det kliniska arbetet möta målgruppen och använda sina teoretiska kunskaper för förståelse, analys och handling bidrar till studentens utveckling i yrkesrollen. I den här boken får studenten verktyg för att komma fram till vilken kompetens och vilka förmågor som krävs i det valda yrket. Boken innehåller konkreta modeller för reflektion. Här finns också övningar i hur studenten kan ta ansvar för sin egen lärandeprocess samt på vilket sätt hen kan ta hjälp av VFU-handledaren. VFU i praktiken är en handbok som i första hand vänder sig till studenter inom vård- och omsorgsutbildningar, lärarutbildningen och andra verksamhetsförlagda utbildningar. Den kan även användas av studerande som gör sin VFU utomlands samt av studenter på exempelvis gymnasienivå inom vård- och omsorgslinjer som i sin utbildning har ett praktiskt kliniskt moment.

Art.nr 40813

studentlitteratur.se