9789144134949

POLIS – VAD ÄR DET? Pol is – va d ä r det ?

L I V F I N S TA D i samarbete med

CA R O L I N E M E L LG R E N JÖRGEN ANDERSSON

Originalets titel: Hva er politi © Universitetsforlaget, Oslo, 2018 Författare: Liv Finstad Omarbetad för svenska förhållanden: Caroline Mellgren och Jörgen Andersson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40489 ISBN 978-91-44-13494-9 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Dimograf, Poland 2023

2D

Översättning: Johanna Holmberg Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock

I N N E HÅLL

FÖRORD TILL DEN SVENSK A U T G ÅVA N AV H VA E R P O L I T I ? 9

1. Polis – vad är det?

11

Det beror på var du bor

14

Det beror på samhället där polisen verkar

17

Det beror på tiden du lever i

18

Det beror på vem du frågar

20

Det beror på hur polisen framställs

21

Två tidlösa kännetecken

23

Polisens organisation och samhällsuppdrag

25

Forskare som vittnen

30

Polisen förändras

33

Den här boken

36

Vidare läsning

37

2. Jakten på kärnuppgifter

39

Polisens kärnuppgifter

41

Nya tider – nya brott

43

Kärnuppgifter – finns de?

43

Polis = brottsbekämpning

47

Polisens symboliska makt

53

Polisen fördelar nyttigheter och bördor

54

Det motsättningsfulla samhällsuppdraget

58

Polis och trygghet

59

Forskningens roll

63

Vidare läsning

64

3. Om auktoritet: När polisen svingar dirigentpinnen

65

Polisens våldshjälpmedel

67

Att gå ut högt eller lågt

74

Kommenderad och förhandlad auktoritet

77

Kampen om auktoriteten

82

Kulturella dilemman i polisens vardag

88

Polis! Stanna! Annars skjuter jag!

90

Vidare läsning

94

4. Skyldig tills motsatsen bevisats? Om polisens personkontroller Med vilken rätt?

Vad ser polisen?

95

97 99

En polisbok i svart och vitt?

103

Vilka ingår i det svenska vi:et?

110

En mer konstruktiv infallsvinkel?

114

Vikarierande grunders lag

117

Ingripandepolisens tunnelseende

122

En metod med kontraproduktiva effekter

124

Finns det ett botemedel?

127

Vidare läsning

129

5. Polisen – vem där?

131

Är poliskulturen roten till allt ont?

131

Mycket har blivit bättre

134

Att läsa ett samhälle

136

Vad räknas som kunskap inom polisen?

139

Blind övertygelse och klokhet

143

Erfarenhetsbaserad kunskap som förstoringsglas

145

Kvalitet genom bästa praxis och standardisering?

146

Vilka ingår i den nya polisfamiljen?

149

Ge plats åt nördarna!

153

En instängd (ut)bildningsresa?

156

Vidare läsning

159

6. Vart är polisen på väg?

161

Polisreformer

162

Polis och militarisering

167

Militariseras organisationen?

168

Militariseras utrustningen?

169

Militariseras det operativa tillvägagångssättet?

170

Militariseras poliskulturen?

173

Vad gör avståndet med polisblicken?

177

Vad borde polisen vara?

180

Vidare läsning

184

L I T T E R AT U R F Ö R T E C K N I N G R E G I S T E R 203

185

FÖ RO R D TI LL D E N SVE N S K A UTG ÅVAN AV H VA E R P O LITI?

Den här boken är en översättning och omarbetning av Liv Finstads bok Hva er politi? som gavs ut på norska 2018. Liv är huvudför­ fattare även till den här utgåvan, och Caroline Mellgren och Jörgen Andersson är medförfattare. Caroline är biträdande professor i kriminologi och föreståndare för Enheten för polisiärt arbete vid Malmö universitet. Hon bedriver forskning och undervisning med fokus på utsatthet för brott, otrygghet, hatbrott och brottsförebyggande metoder. Jörgen har varit polis i drygt 30 år och arbetat både i yttre tjänst, som utredare och som utbildare inom polisens fort- och vidareutbildningar och han är i dag verksam vid grundutbildningen för poliser vid Malmö universitet.

Boken följer originalets upplägg och tanke men de norska exemplen har ibland bytts ut och viktiga skeenden, enskilda betydelse­f ulla händelser och annat som är specifikt för den norska kontexten har skrivits om och anpassats efter svenska förhållanden. Detta betyder att den personligare ton som fanns i den norska utgåvan har förändrats. Vi hoppas att läsaren av den norska boken fortfarande känner igen sig och kan göra jämförelser med svenska förhållanden genom att läsa den här boken och reflektera över följande fråga: Hur fungerar den svenska Polismyndigheten (härefter: polisen) och kan eller bör den fungera? I många viktiga avseenden är den svenska och norska polisen mycket lika men det finns också områden där de skiljer sig åt. Ett exempel på hur ländernas polis­väsenden vävts samman är att det 2021 beslutades om ett nytt gemensamt poliskontor på gränsen mellan Sverige 9

10

f ör or d t i l l de n s v e ns k a u t g åva n av H va e r p ol i t i ?

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

och Norge, vid Magnormoen på gränsen mellan Eidskog i Innlandet och Eda i Värmland. Syftet är att bli bättre på att bekämpa gränsöver­skridande kriminalitet genom ett utvecklat samarbete.

Under tiden som vi har omarbetat Livs bok har det dessutom inträffat andra saker som påverkat Polismyndigheten på olika sätt, både bilden av den och villkoren för verksamheten. Vi tänker främst på att hela världen har tvingats hantera corona-pandemin, vilket har medfört omvälvande samhällsförändringar. Dessa har i sin tur påverkat polisens arena, brottsligheten, genom att påverka hur vi alla lever våra vardagsliv. I Sverige har också arbetet mot den grova organiserade brottsligheten intensifierats och den moderat­ ledda regering som tillträdde i oktober 2022 utlovar ytterligare krafttag. Dessutom har Black Lives Matter-rörelsen uppmärksammats internationellt i samband med polisbrutalitet i USA något som lett till protester världen över. Det som sker internationellt får också efterverkningar nationellt. Polisen är därför ständigt aktuell och är en institution som de flesta har en åsikt om och av den anledningen är det kanske särskilt viktigt att just polisens arbete bygger på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket vi också berör i denna upplaga av boken.

Boken vänder sig till den som vill få en introduktion till polisen som myndighet och dess verksamhet och till den som vill lyfta och diskutera olika perspektiv på polisens arbete. Boken kan användas som en ingång för fördjupade diskussioner om polisens arbete och om olika teman inom polisutbildning men även av andra pro­fessionsutbildningar som utbildar till yrken som på olika sätt samverkar med polisen, liksom inom andra närliggande utbildningar, exempelvis kriminologi. Myndigheter är också en given målgrupp liksom den som bara har ett intresse av att veta mer om polisen i samhället.

K apitel 1

Polis – vad är det?

Vad är polisen och hur kan eller bör den fungera? Denna fråga inleder boken och är den vi ska försöka besvara genom att ta upp olika aspekter av polisarbete.

Flera händelser har förändrat polisens arbete i Sverige och i Norden, och allmänhetens bild av detsamma. Vi tänker framför allt på polismorden i Malexander år 1994, upploppen i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001, Husbykravallerna 2013, skol­ attacken i Trollhättan 2014 och terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017, för att nämna några. En händelse som för alltid förändrat samhället och polisen i Norge är terrorattacken på Utöya och mot regeringskvarteret i Oslo den 22 juli 2011. En händelse som dessutom uppmärksammats mycket under den period som vi har arbetat med den här upplagan av boken handlar om de poliser som en tidig augustimorgon i Stockholm 2018 sköt ihjäl en ung man med Downs syndrom efter att han riktat ett vapen, som de uppfattade som ett riktigt vapen, mot poliserna på plats.

De inblandade poliserna friades i tingsrätten från anklagelserna om tjänstefel och vållande till annans död eftersom de uppfattat situationen som ”inbillat nödvärn” (Stockholms tingsrätt. Mål nr B 10655-18 dom 2019-10-03, Norée 2022)1, vilket är förhållandevis ovanligt i Sverige (Norée 2022). Fallet har också ibland lett till 1

”Inbillat nödvärn” (putativt nödvärn) betyder att polisen i detta fall uppfattat att det förelåg en nödvärnssituation men att så egentligen inte var fallet. Läs mer om nödvärn i brottsbalk (1962:700) 24 kap.

11

2

En särskild händelse är när polisen utifrån en händelse organiserar sig på ett särskilt sätt. Det kan handla om att inkommendera extra personal från olika delar av landet, att använda extra utrustning eller liknande för att hantera det som uppstått. Syftet är att skapa förutsättningar att arbeta fokuserat med en uppgift och att personalen inte tas i anspråk till andra uppgifter.

12

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

upprörda diskussioner om polisens agerande. Journalisten Gabriel Cordona Cervantes och polisen Rune Engström (2021) skrev boken 25 skott där de granskar vad som hände tidigt denna augustimorgon och vilket ansvar poliserna som sköt hade. Författarna ifrågasätter polisens agerande och delar av den svenska polisutbildningen, och händelsen kommer förhoppningsvis att leda till en långsiktig konstruktiv diskussion om polisens möjligheter, begränsningar, ansvar och om utbildningar för poliser.

Alla dessa händelser har framför allt påverkat polisens ingrip­ ande­­arbete men även polisens utredningsarbete har påverkats av vissa specifika händelser. Mest uppmärksamhet de senaste åren har fallet med Thomas Quick fått, eller det som kallas för Kevin-fallet där två unga pojkar misstänktes för att ha dödat sin jämnåriga kamrat men där det sedan visade sig att de inte hade något med saken att göra. Dessa moderna rättsskandaler leder till ett ifrågasättande av rättssäkerheten och de skadar allmänhetens förtroende för polis, åklagare och domstolar.

De senaste åren har så som tidigare nämnts den grova brottsligheten i Sverige uppmärksammats, och då särskilt skjutningar och sprängningar i landets storstäder. Problemen uppmärksammas inte bara nationellt utan även internationellt och begreppet ”Det svenska tillståndet” används ibland för att beskriva den negativa utvecklingen i Sverige (Rostami & Sarnecki 2022). Svensk polis har därför börjat snegla på amerikanska arbetssätt för att hantera det allra grövsta våldet. Projektet ”Sluta skjut”, som bygger på den amerikanska strategin Group Violence Intervention (Kennedy m.fl. 2001), har implementerats i Malmö (Ivert m.fl. 2020, Ivert & Mellgren 2021) och sprids nu till fler städer. 2019 utlystes också den nationella särskilda händelsen 2 ”Rimfrost” i syfte att komma till

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

bukt med det grova våldet och trots insatserna har inledningen på år 2022 inneburit en toppnotering för antalet skjutningar. Polisen är, kanske nu mer än någonsin tidigare, i medialt, politiskt och i allmänhetens fokus. Vidare har kriminalpolitiken fått en alltmer framträdande roll, mycket på grund av det ökande problemet med grovt organiserat våld. Sverige sticker ut i europeiska jämförelser när det gäller mängden skjutvapenvåld (Brottsförebyggande rådet 2021a), och ”lag och ordning” är en fråga som engagerar de svenska väljarna i betydligt större utsträckning nu än jämfört med för tio år sedan (Andersson m.fl. 2021).

Slutligen lägger vi till den 30 juni 2021 som en mörk dag och som en händelse som kommer att lämna avtryck. Sent på kvällen skjuts en polis till döds när han utför sitt arbete i ett av Göteborgs utsatta områden. Det har inte kunnat bevisas om skotten var ämnade åt polismannen eller åt någon annan. Oavsett motiv är det ett angrepp mot hela Sverige när en representant för rättsväsendet mördas, och en fråga som blir aktuell är vad denna händelse kommer att göra med svensk polis, det svenska samhället och relationerna mellan polis och allmänhet. Rättegången mot den 17-åring som misstänktes för brottet avslutades i november 2021 och tingsrätten dömde honom, mot hans nekande, till åtta års fängelse (Göteborgs tingsrätt, mål nr B 11160-21 dom 2021-10-29). På kort tid har även tre skolattacker ägt rum i tre sydsvenska städer, och det som länge verkade vara något som bara skedde i USA och andra länder med liberalare vapenlagar har nu blivit en del av det svenska samhället.

Men även om det målas upp en mörk bild av samhälls­utveck­ lingen i Sverige är läget fortfarande långt ifrån de nyheter som regelbundet kommer från exempelvis USA eller fattiga förorter till Paris: nyheter om masskjutningar, bilbränder och butiks­plundringar, gator höljda i en dimma av tårgas, poliser i skrämmande krigsmundering och skyddade i bepansrade fordon, dödsskjutningar av medborgare som följs av våldsamma konfronta­tioner mellan polis och demonstranter som protesterar 1 . P ol i s – va d ä r de t ?

13

Det beror på var du bor Polisforskare i Norden säger ibland att vi har världens bästa polis.

Men vi måste i all ödmjukhet medge att vi har hård konkurrens från andra länder i Nord- och Västeuropa och även i Oceanien.

Grovt sett kan man skilja mellan två olika polistraditioner: ­policing by consent, samtyckesbaserat polisarbete, där polisverksamheten bedrivs med allmänhetens förtroende och samtycke, och policing by force, tvångsbaserat polisarbete, där den bedrivs med hjälp av tvång. Det är inte bara i Norden som det samtyckesbaserade polisarbetet har fungerat som officiell guldstandard.

Samtyckesbaserat polisarbete har dominerat i de anglosaxiska 3

Den 25 maj 2020 dör en man vid namn George Floyd efter att en polis under ett ingripande under en längre tid suttit med knäet över hans hals. Polisen döms senare för mord.

14

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

mot ­polisens dödsskjutningar och annan våldsanvändning. Det är nyheter som förmedlar en bekymrande bild av samhällsutvecklingen och av en djup konflikt mellan polis och allmänhet. Denna konflikt mellan polis och allmänhet har synliggjorts ytterligare av det uppmärksammade polisingripande i USA som ledde till George Floyds död och de protester som följde, både i USA och i andra länder som Sverige3. I Sverige uppmärksammades en kvinnlig polis agerande när hon i samband med en demonstration i Stockholm knäböjde framför demonstranterna. Åsikterna går isär, en del menar att hon agerade rätt för att lugna situationen medan andra tycker att agerandet är förkastligt – polisen ska inte knäböja framför demonstranter.

Händelser som dessa är fortfarande ovanliga i Sverige och övriga Norden jämfört med exempelvis i USA. En central fråga är: Vad beror detta på? Är det polisens verksamhet som är annorlunda?

Eller samhället? Eller båda delarna? Nedan ska vi diskutera ett antal faktorer som kan vara av betydelse.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

länderna. Arbetssättet, eller filosofin kring hur polisarbete bör bedrivas, utvecklades av sir Robert Peel när New Metropolitan Police inrättades i London 1829 och beskrevs senare som nio principer, som kommit att kallas Peels principer, för polisens arbete.

Bland annat skulle polisen ha civil prägel och vara obeväpnad; poliser skulle vara medborgare i uniform och grunden för ett lyckat polisarbete är allmänhetens förtroende. I hanteringen av konflikter och sociala spänningar skulle polisen bruka minsta möjliga makt och våld. Polisen skulle vara synlig men så underlägsen till sitt antal att den inte skulle uppfattas som ett hot mot allmänheten (Halvorsen 2017, Lentz & Chaires 2007).

Tvångsbaserat polisarbete, policing by force, kopplas i stället till den franska eller kontinentala traditionen, som hämtar inspiration från militär ideologi och organisation. Det är en tradition som öppnar för en polis som är mer hårdhänt – bokstavligt talat – i hanteringen av politiska och sociala konflikter.

Samtyckesbaserat polisarbete innebär att polisen ska utöva sin makt utifrån goda kunskaper om rättsstatens principer om proportionalitet och minsta möjliga användning av makt och våld. Polisen ska tjäna högre makter – inte Gud, Allah eller Mammon, utan demokratin, rättssäkerheten och folket. Svensk polis är vältalig, välvårdad och förhållandevis välutbildad. Den svenska grundutbildningen till polis ges i dag som en uppdragsutbildning vid fem lärosäten: Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Södertörns högskola, högskolan i Borås och Malmö universitet. Den två och ett halvt år långa utbildningen (inklusive aspirantutbildning omfattande motsvarande en termin) kan leda till en högskoleexamen i polisiärt arbete och det finns möjlighet att läsa vidare inom huvudområdet polisiärt arbete fram till kandidatexamen. Vid Umeå universitet finns även möjlighet att läsa på avancerad nivå. Utbildningen kombinerar teori och praktik och vikten av reflektion lyfts fram i den nationellt fastställda utbildningsplanen. Polisen är dessutom omtyckt i betydligt högre grad än amerikansk eller fransk polis. Att polisen har en legitimitet och åtnjuter allmänhetens förtroende är 1 . P ol i s – va d ä r de t ?

15

16

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

en förutsättning för samtyckesbaserat polisarbete och enligt flera olika opinionsundersökningar har svensk polis högt förtroende bland allmänheten. Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att förtroendet för polisen ökat de senaste fem åren och ökningen är generell inom alla åldersgrupper, bland män och kvinnor och personer med svensk liksom utländsk bakgrund.

Totalt svarade 58 procent i undersökningen från 2021 att de hade ganska eller mycket stort förtroende för hur polisen bedriver sitt arbete (Brottsförebyggande rådet 2021b). Även inom ett litet land som Sverige finns det stora skillnader när det gäller hur polisens arbete är organiserat och utförs beroende på om man bor i en stad eller på landsbygden. För dem som bor i glesbygden kan det dröja lång tid innan en polispatrull kommer fram. Poliserna är få och avstånden är långa. Konsekvensen kan då bli ökad otrygghet och att människor slutar att anmäla brott och i stället försöker ta tag i problemen själva. Den som arbetar som polis i glesbygd har inte heller nära tillgång till flera olika specialister för exempelvis kriminaltekniska uppgifter utan måste klara av flera av dessa uppgifter själv. Dessutom är ärendenas natur ibland annorlunda och om ett arbetspass i en storstad kan handla om att hantera misshandel, narkotikabrott och social misär kan ett arbetspass i glesbygd bestå av att ta itu med jaktbrott och vilt­ olyckor. Detta ställer höga krav på polisens kunskap för att hantera olika ärenden. Kontrasten är särskilt stor mellan landsbygd och det som i dag kallas utsatta områden. Utsatta områden är enligt polisens definition ”… geografiskt avgränsade områden som kännetecknas av låg socioekonomisk status där kriminella har inflytande över närsamhället” (Polisen 2017). År 2021 bedömdes 61 svenska områden vara utsatta, och ett tjugotal av dem särskilt utsatta.

Ett första möjligt svar på frågan vad polisen är, kan eller bör vara är att det beror på var du bor. Polisen, och att vara polis, är något annat i Sverige än i exempelvis USA och Frankrike, och kan även vara något annat i utsatta områden och citykärnor jämfört med på landsbygden.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

Det beror på samhället där polisen verkar Om vi går tillbaka i tiden till de gamla grekerna användes begreppet polis – eller politeia på grekiska – i betydelsen god förvaltning och ett välordnat samhälle. Polis var beteckningen på ett samhälle i gott skick. Ordets ursprungliga betydelse vittnar om en nära koppling mellan polis och politik.

Inrättandet av de första europeiska polisväsendena på 1600talet hängde nära samman med städernas framväxt. Polisens uppgift var att hantera ordning, säkerhet och välfärd i staden och att sörja för god förvaltning (Heivoll 2018).

En god polis och ett gott samhälle är två sidor av samma mynt.

Om man menar att Norden har världens bästa polis är det nog egentligen de välordnade samhällsförhållandena man uttalar sig om (Thomassen & Kääriäinen 2016). Hur polisen uppträder påverkas av vilket slags stat det är den ska skydda. I Norden lever vi i demokratiska stater. I internationella jämförelser av hur bra olika samhällen är att leva i, som i exempelvis FN:s Human Development Index, HDI-rankning, hamnar de nordiska länderna högt mätt med indikatorer som livslängd, läskunnighet och inkomst (HDI uå).

Men kanske kan exempelvis USA fungera som ett förstoringsglas genom vilket vi kan betrakta polisiära teman och problem här hemma i Norden? 4 4

Osmo Vallo-fallet har blivit ett exempel på hur polisen ibland använder obefogat våld och på ett felaktigt sätt med dödliga konsekvenser. Osmo Vallo avled efter ett polisingripande 1995, förmodligen till följd av felaktigt betvingande och placering vid fängsling. I den utredning av polisens agerande som följde riktades kritik mot att polisen inte hade den kompetens som krävdes för att använda våld i samband med ingripandet och att kunskapen om riskerna vid ingripanden måste höjas.

Därutöver riktades kritik mot hur polisen hanterade den fortsatta utredningen av händelsen. Ett senare exempel är från 2022. En polis står åtalad för vållande till annans död efter att en man avlidit efter ett ingripande som skedde året innan.

Vid ingripandet sätter den ena polisen sitt knä över mannens rygg. Ärendet är i skrivande stund inte avslutat utan förundersökning pågår för att reda ut vad som hänt och vilken dödsorsaken är. Ärendet beskrivs som första gången en polis åtalas för vållande till annans död efter att ha använt ett polisgrepp. I fallet med Osmo Vallo dömdes de ingripande poliserna för att en polishund attackerat honom men inte för användningen av ett visst grepp (Larsson 2022).

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

17

Det beror på tiden du lever i Polisens roll och uppgift i det samhälle den verkar i varierar över tid, i takt med att samhället och brottsligheten förändras. 1776 utsågs den första polismästaren i Sverige av kung Gustav den tredje, men det fanns ännu ingen polisorganisation; den kom först under andra halvan av 1800-talet. Polisens uppgift var då att ”vårda och vaka”. Detta var samtidigt som Carl Michael Bellman var verksam och den tidens sedlighetspoliser, med uppgift att hålla ordning på manliga fridsstörare, var flitigt omskrivna i hans dikter som ”korvarna”. En parallell till skällsordet ”grisar” som 18

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

Nyheter om våldsam polisutövning i andra länder hittar snabbt hit, och det råder ingen tvekan om att brutala skildringar av polisen i andra länder påverkar synen på polisen också i Norden.

I mötet med våldsamma bilder av konfrontationer mellan polis och allmänhet i USA och andra länder kan tvivel och fördömanden smyga sig in i synen på polisen även här. Och man har kanske själv mött en skitstövel i polisuniform i samband med en trafikkontroll.

Man ska dock akta sig för att dra förenklade paralleller mellan Norden och andra länder. Vi måste i stället ta hänsyn till att de historiska förutsättningarna är mycket olika. Hur påverkar till exempel USA:s mörka förflutna med slaveri och rasism relationen mellan polis och afroamerikaner i dag? Även jämförelser med Storbritannien, som ofta ligger närmare till hands eftersom den nordiska polismodellen är inspirerad av den brittiska, måste ta hänsyn till historiska och aktuella skillnader mellan länderna.

Viktiga skillnader har bland annat att göra med Storbritanniens historia som kolonialmakt och det faktum att landet både förr och nu har betydligt större klasskillnader än de nordiska länderna. Man ska till och med vara försiktig med att dra förenklade ­paralleller mellan de nordiska länderna.

Det andra möjliga svaret på vad polisen är, är att det beror på samhället där polisen verkar och det samhällets historia.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

ibland hörs om poliser i dag. Ordningspolisen växte sedan fram på 1850-talet och i takt med att allt fler flyttade till storstäderna för att söka jobb blev polisen alltmer organiserad och till slut en egen yrkesgrupp. Polisen dominerades på den tiden av personer med bakgrund som soldat, dräng eller kusk, och kraven på polisen var att han (för det var bara män) skulle vara lugn, av god frejd och minst 170 centimeter lång. Fokus för den tidens utbildning var på gällande lagar och lokalkännedom. Den första polisskolan startade 1910 i Uppsala, men det dröjde till 1957 innan den första kvinnliga studenten antogs (Polismuseet u.å). Även polisens metoder utvecklas och anpassas för att möta nya former av problem som uppstår utifrån samhällsförändringar. Ett exempel är hur digitaliseringen utvecklat samhället men sam­ tidigt skapat en ny typ av brott – och brottslingar, och inte att förglömma brottsoffer – som polisen måste utveckla nya metoder och kompetenser för att kunna hantera. Den grova och organiserade brottsligheten verkar bli alltmer utbredd, och media rapporterar regelbundet om skjutningar och sprängningar i våra största städer men även i mindre orter dit våldet nu också letat sig. Polisen måste då utveckla nya metoder för att komma åt denna typ av brottslighet.

Diskussionen i Sverige har dominerats av krav på strängare straff och ny lagstiftning för att komma åt den organiserade brottsligheten. Exempel som diskuterats är slopad straffrabatt för unga myndiga (som trädde i kraft den 2 januari 2022) och möjligheter att lättare avlyssna mobiltelefoner. Genom en ändring i polislagen (SFS 1984:387) år 2021 medges att polisen även i pro­aktivt syfte får genomföra husrannsakan i exempelvis allmänna utrymmen i flerbostadshus. Syftet med en sådan åtgärd är att leta efter vapen och andra farliga föremål som kan användas vid brott mot liv och hälsa. Ett annat förslag till följd av utvecklingen av den organi­ serade brottsligheten är att begränsa den information som finns på polisers ID-kort och ta bort personnummer som ett sätt att skydda poliser från hot och våld. Vilka effekter kan den här typen av straffskärpningar och juridiska förändringar ha på relationen mellan 1 . P ol i s – va d ä r de t ?

19

befolkningen och polisen? Finns det en risk att avståndet ökar och att känslan av ”vi och dem”, polisen och befolkningen, ökar?

I takt med att samhället och polisens uppgift förändras, förändras även kraven på och bilden av polisen. I dag är drygt 30 procent av poliserna kvinnor och egenskaper som betonas i den så kallade kompetensprofilen är personlig mognad, lyhördhet, flexibilitet, tålamod, noggrannhet, kommunikativ förmåga och ansvars­tagande (Rikspolisstyrelsen 2012).

Ett möjligt tredje svar på vad polisen är, kan och bör vara är alltså att det har förändrats över tid.

Liv Finstad gjorde inför den norska utgåvan av den här boken en informell minienkät bland vänner och familj. ”Vad förknippar du med polisen?” frågade Liv. Svaren hon fick spände från det helt konkreta till det mest samhällsexistentiella: ”en polisbil med två män i”, ”trafikpolisen”, ”lag och ordning”, ”de som upprätthåller gränsen mellan rätt och fel”, ”trygghet”, ”säkerhet för samhället”, ”någon som finns där”, ”som skyddar oss”.

Svaren vittnar enligt Finstad om att hon har välordnade vänner som förknippar polisen med det goda och trygga och att allmänhetens förtroende för polisen är högt både i Norge och i Sverige.

Forskning inom området ger dock en inblick i erfarenheter bland människor som inte har lika positiva erfarenheter av polisen, och dessa människor ger ofta helt andra svar. Ord som trakasserier och diskriminering dyker upp, och berättelserna innehåller klart fler negativa inslag än när man frågar allmänheten i stort. Vi beskrev i avsnittet om platsens betydelse för polisens verksamhet att allmänhetens förtroende för polisen som stort men fortfarande är det en ansenlig del av befolkningen som tvivlar på polisens förmåga att utföra sitt arbete. I en studie av socialt utsatta EU-medborgare som ägnade sig åt tiggeri och deras upplevelser av utsatthet frågade Wallengren och Mellgren 2017) om deras förhållande till polisen.

20

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

Det beror på vem du frågar

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

En kvinna uttrycker sig så här: ”Jag tycker inte om poliser. När jag ser dom blir jag alltid orolig” och, fortsätter hon, ”Det är farligt med poliser eftersom de kan göra vad dom vill mot oss eftersom dom har uniform” (Wallengren & Mellgren 2017:49).

Vissa grupper av brottsutsatta har särskilt lågt förtroende för polisen. Bland personer som utsatts för hatbrott är anmälningsbenägenheten låg, bland annat på grund av oro för att bli dåligt bemött av polisen eller ett bristande förtroende för rättsväsendets möjligheter att lösa brott och ge upprättelse. Detsamma gäller sexualbrotts­ utsatta som kan tveka att anmäla ett brott på grund av bemötande eller ett bristande förtroende för att polisen och rättsväsendet i stort ska kunna hjälpa dem att få upprättelse. Och media rapporterar dessutom om hur våldtäktsärenden läggs på hög eftersom resurserna inte räcker till på grund av att det grova våldet tar för mycket resurser i anspråk. Detta leder till kritik av polisen för bristande effektivitet och man menar att de inte behandlar alla brottsutsatta lika.

Ett möjligt fjärde svar på frågan om vad polisen är, kan och bör vara är alltså att det beror på vem du frågar.

Det beror på hur polisen framställs Ett möjligt femte svar på frågan som vi vill ta upp i den här svenska upplagan av boken är att den bild som finns av polisen också beror på den bild som skapats i populärkulturen. Denna bild skapar förväntningar, både positiva och negativa, på hur ­polisen är, ska eller bör vara – och hur den enskilda polisen ska vara. Deckaren som genre dominerar numera den svenska skönlitterära utgivningen, och tv-program, både fiktion och verklighetsbaserat, där skildringar av grova våldsbrott och polisens jakt på mördare, våldtäktsmän och terrorister utgör en allt större del av utbudet. En studie baserad på den svenska nationella SOM-undersökningen5 5

SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställer årligen frågor till befolkningen inom områdena Samhälle, Opinion och Medier.

1 . P ol i s – va d ä r de t ?

21

POLIS – VAD ÄR DET?

Den här boken tar sig an frågan om polisens samhällsuppdrag och hur målen för polisen uppfattas av olika parter. Boken handlar om polisen som den som både öppnar och stänger dörren till rättsväsendet, liksom hur polisens auktoritet utövas, vilka maktmedel som brukas och om balansgången mellan legitim kontroll och överkontroll. Sist men inte minst handlar den om hur polisens verksamhet kan eller bör fungera.

Polis – vad är det? är en översättning och omarbetning av Liv Finstads bok Hva er politi som gavs ut på norska 2018.

Boken vänder sig i första hand till studerande vid polisutbildningen men fungerar även utmärkt som litteratur i andra professionsutbildningar, exempelvis inom kriminologi eller socialt arbete, som leder till yrken som på olika sätt samverkar med polisen. Myndigheter är också en given målgrupp liksom den som bara har ett intresse av att veta mer om polisen i samhället.

Art.nr 40489

studentlitteratur.se