9789144133065 by Smakprov Media AB

MODERSMÅL, MINORITETER OCH MÅNGFALD Modersmål, minoriteter och mångfald

I FÖR SKOL A OCH SKOL A

Boglárka Straszer Åsa Wedin (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40363 ISBN 978-91-44-13306-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2020

Innehåll

Förord 13 Författarpresentationer 17

1. Modersmål i svenska skolan – introduktion 21 Boglárka Straszer och Åsa Wedin Begreppet modersmål 24 Modersmål och studiehandledning på modersmålet 27 Modersmålsämnets betydelse 28 Bokens kapitel 30 Litteraturförteckning 33

2. Modersmålsundervisningens framväxt och utveckling 37 Natalia Ganuza och Kenneth Hyltenstam Bakgrund till hemspråksreformen 1977 38 Modersmålsundervisningens symbolfunktion 39 Ämnets framväxt och utveckling 41 Tvåspråkig undervisning 45 Utbildning för modersmålslärare 45 Modersmålsundervisning för nationella minoriteter 47 Debatterna om modersmålsundervisning 48 Ämnets ramar och villkor 51 Grundläggande kunskaper 52 Begränsning till ett språk 53

Begränsad undervisningstid 54 Ämnets underordnade position 55 Tematisk forskningsöversikt 56 Faktorer bakom elevers investering i modersmålet 57 Modersmålsundervisningens effekter 58 Samband med elevers skolframgång 64 Didaktiska perspektiv i modersmålsundervisningen 67 Framtida forskningsbehov 70 Litteraturförteckning 72

3. De nationella minoritetsspråken i modersmålsundervisningen 79 Jarmo Lainio och Sari Pesonen Bakgrund till de särskilda rättigheterna 80 Särskilt skydd genom minoritetslagen och språklagen 82 Särskilt skydd genom ändringar i skollagen 84 Kursplaner för nationella minoritetsspråk 86 Paradoxer i undervisningen 88 Utmaningar i implementeringen 89 Attityderna påverkar 90 Informationen om de särskilda regleringarna är bristfällig 93 Lärarbristen är akut 94 Utmaningar i undervisningen 96 Första- respektive andraspråkselever i samma grupp 96 Bristen på läromedel har ökat 98 Behovet av ämnesutveckling växer 98 Föreslagna åtgärder 99 Undervisning på språken 101 Slutord men inte slutliga ord 102 Litteraturförteckning 104

4. Språklig mångfald i förskolan 109 Jenny Rosén och Boglárka Straszer Styrdokument och referensmaterial 110 Forskning om språklig mångfald och modersmålsstöd 112 Hemspråksstöd i förskolan 115 Hemspråksreformen 116 Organisationen av hemspråksstöd under 1980-talet 117 Språklig mångfald och förskolans första läroplan 120 Från hemspråkträning till läroplan – en sammanfattning 122 Språklig socialisation och identitet 123 Diskursanalytiska utgångspunkter 125 Språklig mångfald i förskolans läroplan 1998–2018 126 Stöd för barns språkutveckling 129 Avslutande reflektioner 132 Litteraturförteckning 134

5. Språkliga hierarkier i modersmåls undervisningen 139 Anna Mazur-Andersson Modersmål, arvspråk och infödd talare 141 Språkkonstruktioner och språkliga hierarkier 144 Engelskan i världen och i Sverige 145 Bakgrund till undersökningen 148 Datainsamling 149 Hur konstrueras ämnet modersmål diskursivt? 152 Hur påverkas eleverna och deras andra språk av engelskans höga status? 157 Avslutande diskussion 164 Litteraturförteckning 166

6. Kritiskt språkmedveten undervisning 171 Natalia Ganuza och Christina Hedman Heterogena elevgrupper 172 Synen på språk och språklig variation 174 Fokus på standardspråk och skriftliga varieteter 175 Språklig variation som grund till konflikter 176 Dominerande enspråkighetsnorm 177 Flerspråkighet som en resurs för lärande 180 Modersmålens utveckling i Sverige 181 Att undervisa kritisk språkmedvetenhet 183 En additiv och breddningsorienterande undervisning 184 Undervisning med utgångspunkt i elevernas språkbruk 187 Kritisk pedagogik 188 Praktiska exempel 189 Förutsättningar för kritiskt språkmedveten modersmålsundervisning 191 Avslutande diskussion 192 Litteraturförteckning 194

7. Språkdidaktik för modersmåls undervisningen 199 Åsa Wedin och Lovisa Berg Heterogenitet i klassrummet 200 Språkliga varieteter 201 Barns och ungdomars språkutveckling 203 Interaktion och språkutveckling 205 Språk i diaspora 208 Modeller och förslag för klassrummet 211 Lyssna 211 Tala 213

Läsa 216 Skriva 217 Multimodalitet och digitala verktyg 219 Avslutande språkdidaktiska reflektioner 221 Litteraturförteckning 223

8. Modersmålsundervisning i en digital tid 227 Hülya Basaran Verktyg för kommunikation 228 Digitalisering en del av vardagen 230 Digital kompetens i alla ämnen 231 Undervisning i en digital tid 232 Att läsa och skriva i en digital tid 234 Anpassa språket för olika syften, mottagare och sammanhang 236 Digitalt berättande 239 Ljudinspelningar 239 Digitala multimodala böcker 241 Book Creator – att producera bok eller film 243 Att se barn och unga som medskapare 244 Skriva fanfiction 244 Digitala bokcirklar 245 Använda lektionstiden effektivt 246 Skapa egna genomgångar i videoformat 247 Träna ord och begrepp 250 Avslutning 251 Litteraturförteckning 252

9. Transspråkande som förhållningssätt och praktik 255 Åsa Wedin och Boglárka Straszer Transspråkandets möjligheter 259 Samverkan genom transspråkande 262 Utrymme för transspråkande 265 Trygghet genom transspråkande 266 Avslutande ord 268 Litteraturförteckning 269

10. Modersmålselevers syn på språk och modersmålsämnet 273 Anne Reath Warren Elevperspektiv på modersmålsämnet 275 Språkanvändning 275 Modersmålsämnet 276 Språk, språkanvändning och språkutveckling 277 Språk, språkideologier och språkhierarkier 277 Språkdomäner 278 Språk och identitet 279 Språkanvändning i språkundervisning 279 Skolan och eleverna 281 Många språk och ett värdefullt ämne 282 Strategiska språkpraktiker 282 Uppfattningar om modersmålsämnet 291 Resursstarka elever i föränderliga miljöer 294 Flexibla språkpraktiker i kontext 294 Identitet och styrdokument 296 Att hitta vägen mellan spänningarna 298 Litteraturförteckning 300

11. Modersmålslärare – så mycket mer än språklärare 303 Sari Vuorenpää och Elisabeth Zetterholm Stort behov av modersmålslärare i den svenska skolan 304 Reflektioner om modersmålslärares yrkesroll 305 Skolans värdegrund 307 Det tredje rummet 310 Fokusgruppsamtal 312 Fokusgrupper 312 De deltagande modersmålslärarna 313 Inspelning och bearbetning av materialet 315 Modersmålslärarnas röster 317 Att arbeta i mindre elevgrupper över åldersgränser 317 Skolans värdegrund i modersmålslärarnas tal 320 En bro mellan hem och skola 323 Avslutande reflektioner 325 Litteraturförteckning 327

12. Mother tongue instruction – at its best? An epilogue 331 Andrea C. Schalley The present: Affordances and challenges of mother tongue instruction 333 Performance: Academic success and language learning 334 Affect: Well-being, anxiety and identity 336 Societal relevance: Recognition and social cohesion 338 The future: Research directions and dissemination 340 Conclusion 343 References 344 Sakregister 347

Modersmål i svenska skolan – introduktion

Boglárka Straszer och Åsa Wedin

Det här kapitlet är en introduktion till antologin där modersmålsbegreppet i den svenska skolkontexten diskuteras. I kapitlet argumenterar vi för att modersmålsämnet behöver belysas ur olika perspektiv för att ge en nyanserad bild av ämnet. Slutligen ger vi en kort presentation av antologins olika kapitel. Denna antologi behandlar modersmålsämnet, det vill säga ett ämne och ett pedagogiskt sammanhang i skolan som syftar till att stödja elevers lärande och där de ges möjlighet att använda och utveckla ett annat språk än svenska. Modersmål finns idag, i början av 2020-talet, som skolämne i grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och motsvarande skolformer. I förskola och förskoleklass kan i stället modersmålsstöd anordnas, och i många kommuner uppmanas personalen att uppmuntra barn att använda och utveckla olika språk. Modersmålsundervisning, modersmålsstöd och barns rätt att utveckla andra språk än svenska som används i hemmen stöds även av Sveriges språklag (SFS 2009:600), som uttryckligen säger både att den som har ett annat modersmål än svenska, något eller några nationella minoritetsspråk eller det svenska teckenspråket ”ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål” och att alla i det svenska samhället ”ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk” (se §14 och §15 i SFS 2009:600).

22 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

Boken riktar ljuset mot modersmålsämnet, ett skolämne som ofta blivit styvmoderligt behandlat i förhållande till skolans övriga ämnen. Det är aktuellt att fokusera modersmålsämnet i början av 2020-talet av flera orsaker. En viktig orsak är att skolämnet modersmål många gånger har ifrågasatts i den offentliga debatten, dels på grund av en del påtalade brister, dels för den symbolfunktion ämnet tillskrivs. Inte sällan har en skenbar debatt om skolämnet modersmål snarare gett uttryck för attityder till invandring och personer med olika kulturell bakgrund (se exempelvis Hyltenstam & Tuomela 1996, Salö, Ganuza, Hedman & Karrebæk 2018). Under den senare delen av 2010-talet har ämnets existens återigen lyfts fram i den samhällspolitiska debatten. En omfattande statlig utredning har genomförts 2019 (SOU 2019:18) för att kartlägga bland annat modersmålsundervisningens organisation och elevdeltagande. Målet med utredningen har varit att lämna förslag på åtgärder för att utveckla modersmålsundervisningen och öka elevers deltagande i den. Utredningen har också resulterat i ett antal författningsförslag med syfte att stärka modersmålsämnet. Både den nämnda utredningen (SOU 2019:18) och en avhandling av Bajqinca (2019) visar att modersmålsämnet under lång tid har varit en del av den svenska invandrarpolitikens skiftande mål och att ämnets företrädare har fått kämpa för dess existens. Salö, Ganuza, Hedman och Karrebæk (2018) har dock visat att forskare och ämnets aktiva lärare har haft stort inflytande över frågor som handlar om modersmålsundervisning i Sverige jämfört med Danmark. Därför har ämnet även tillskrivits värde genom att det bidrar positivt till enskilda elevers studieresultat och flerspråkighet och för att det stöder en utveckling i riktning mot ett mer mångkulturellt Sverige. Liknande positiva värden framkommer även i forskning av Ganuza och Hedman (2018) samt Straszer, Rosén och Wedin (under utgivning), myndighetsrapporter (till exempel Skolverket 2008) och även genom en verklighet som många pedagoger och

familjer vittnar om, som till exempel att ett stort antal elever trivs i denna frivilliga undervisning. Många familjer är engagerade och ser positivt på att deras barn får modersmålsundervisning (se Straszer 2008). Av både föräldrar och forskare (se exempelvis Rosén, Straszer & Wedin 2019a) anses ämnet förbättra elevernas framtidsmöjligheter till exempel när det gäller studieresultat, läsoch skrivkunnighet samt den fortsatta utvecklingen av svenska och de möjligheter eleverna får genom ökade språkkunskaper och förstärkt flerspråkig identitet. Både elever och föräldrar vittnar om att de elever som deltar i modersmålsundervisning, genom förbättrade språkkunskaper och förstärkt identitet, har tillgång till andra kulturer och upprätthållande av kontakt med andra med liknande språklig och kulturell bakgrund och genom det även sina rötter (se Skolverket, 2018). Detta bör emellertid relateras till den forskning och de myndighetsrapporter där en bild av svårigheter och stora utmaningar för ämnet och för dess elever och lärare framträder när det gäller bland annat ämnets organisatoriska villkor, kunskapskrav, lärarnas arbetsvillkor, brist på läromedel och den låga status överlag som ämnet har. Denna motsättning mellan officiell policy och genomförande ger uttryck för en ambivalens, och vårt eget genuina intresse för ämnet har motiverat oss att med denna bok bidra med kunskap genom att belysa modersmålsämnet och modersmålsundervisningen ur olika perspektiv. I boken problematiseras själva begreppet modersmål och bokens olika kapitel bidrar med kunskap om skolämnet modersmål ur olika perspektiv. Ämnet presenteras bland annat historiskt, språkdidaktiskt och från rättighets- och läroplansanalytiskt perspektiv. Även modersmålsstöd i förskolan samt modersmålselevers och modersmålslärares röst uppmärksammas. Särskilt behandlas frågor som gäller Sveriges nationella minoritetsspråk, det vill säga finska, meänkieli, samiska, jiddish och romani chib. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma modersmålslärare men även till lärarstuderande, verksamma lärare, lärarutbildare, skolledare och andra intres1. Modersmål i svenska skolan – introduktion � 23

Begreppet modersmål För att belysa ämnet modersmål är det betydelsefullt att först diskutera och problematisera själva begreppet modersmål. Ordet modersmål kan ge associationer till att språket eller språken i fråga ska vara just moderns språk (se exempelvis Straszer 2015, s. 161). I många språk finns ett liknande uttryck som associerar till modern, så som mother tongue (engelska), äidinkieli (finska), anyanyelv (ungerska) och lengua materna (spanska). I svenska sammanhang används begreppet modersmål oftast synonymt med förstaspråk för att benämna det eller de språk som barnet möter först i sin uppväxtmiljö och som det först lär sig använda. Begreppet modersmål står numera främst för en benämning av ett skolämne som före år 1997 kallades för hemspråk. Därför använder vi i denna bok benämningen modersmål när vi refererar till skolämnet modersmål och även i hänvisning till lagar eller dokument där modersmålsbegreppet används. Däremot har vi valt att använda begreppet förstaspråk när vi diskuterar elevens rätt att läsa det språk eleven eller vårdnadshavarna har valt att eleven ska läsa som modersmål i skolan. Vi vill med våra val av begreppsanvändning signalera att i enig24 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

serade av modersmålsämnet, modersmålsundervisning och dess betydelse för elevers lärande. Genom att utforska modersmålsundervisning i ett svenskt utbildningssammanhang ur olika perspektiv bidrar kapitlen i boken med kunskap om olika möjligheter och utmaningar som utbildningssystemet har i ett samhälle präglat av språklig och kulturell mångfald. Alla kapitlen bygger på forskning och beprövad erfarenhet utifrån skribenternas omfattande kunskaper både gällande forskning och nära koppling till verksamheten. Därmed är vår förhoppning att boken ska utgöra ett värdefullt bidrag till utforskandet av modersmålsundervisning i relation till svenska villkor och styrdokument.

het med relevant forskning och i linje med Skolverkets senaste publikationer (se t.ex. Skolverket 2018) kan en elev ha fler än ett förstaspråk. Vi poängterar också att förstaspråket/förstaspråken inte alltid behöver vara det starkaste språket eller de starkaste språken för eleven. Termen modersmål används alltså här för att beteckna det av elevens förstaspråk som eleven läser som modersmål i skolan. Begreppet modersmål har diskuterats mycket av språkforskare och pedagoger. Likaså har flera forskare gjort försök att fånga begreppet genom olika definitioner. En framträdande forskare som har haft betydelse för dagens förståelse av begreppet modersmål är den ursprungligen finlandssvenska forskaren Tove Skutnabb-Kangas. Hon har under lång tid verkat internationellt inom flerspråkighetsfältet med sitt intresse för språkliga rättighetsfrågor. Hon var även språkforskaren Einar Haugens assistent och blev på så sätt engagerad i två- och flerspråkighetsfrågor. Detta skedde samtidigt som Nils Erik Hansegårds två- och halvspråkighetsdebatt väcktes i Sverige mot slutet av 1960-talet (se exempelvis Lainio 1996). Skutnabb-Kangas var vid den tiden mest intresserad av individuell tvåspråkighet och flerspråkighet i familjen, men blev snart engagerad i utbildningsfrågor, främst frågor relaterade till modersmålsklasser i Sverige. Hon var även först ut med att resa runt i landet och tala om modersmålets betydelse och orätt visor när det gäller språkliga rättigheter. Skutnabb-Kangas gav sig vidare in i många offentliga språkdebatter och försvarade modersmålsklasser och tvåspråkig undervisning, men efter dåvarande Skolöverstyrelsens kritik mot henne lämnade hon Sverige. Därefter har hon arbetat internationellt med språkliga minoriteter och frågor om urbefolkningars språkliga rättigheter som legat henne varmt om hjärtat (se bland annat Lainio 1996, s. 260–262, Skutnabb-Kangas 1995, 2000, Skutnabb-Kangas m.fl. 2009). En annan språkforskare som aktivt debatterat för modersmålsämnet och diskuterat modersmålsbegreppet är Kenneth 1. Modersmål i svenska skolan – introduktion � 25

26 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

Hyltenstam. Han har ända sedan 1970-talet följt ämnets utveckling och forskat och publicerat mycket inom området. Även Jarmo Lainio har uppmärksammat modersmålsbegreppet och aktualiserat frågor om modersmålsämnet i olika sammanhang, särskilt utifrån de nationella minoritetsspråkens perspektiv. Mot slutet av 2010-talet har även Christina Hedman debatterat ämnet tillsammans med många andra forskare i landet, bland andra Ellen Bijvoet, Kari Fraurud, Natalia Ganuza och Leena Huss. Vi är tacksamma över att flera av dessa forskare har bidragit till denna antologi. Tove Skutnabb-Kangas definierade redan 1981 begreppet modersmål samt två- och flerspråkighet på individnivån genom att presentera fyra kriterier för hur man kan tänka om modersmål (se Skutnabb-Kangas 1981, s. 83−96). Dessa kriterier är ursprung, kompetens, funktion och identifikation. Med ursprung betecknas när i barndomen eller som vuxen individen lärt sig språket, medan kompetens relaterar till språkförmåga, hur väl individen behärskar sina språk. Funktion syftar på när och i vilket sammanhang språket används, medan identifikation står för attityder, hur man förhåller sig till språken. Dessa kriterier är användbara för att definiera individens modersmål. Men det är viktigt att poängtera att enligt Skutnabb-Kangas behöver alla dessa kriterier inte gälla samtidigt, utan det räcker med ett av kriterierna. Det är också beaktansvärt att individens förhållningssätt till sina språk kan förändras från tid till annan. Således kan individen definiera sin relation till sina språk vid olika tider utifrån olika kriterier, vilket i praktiken betyder att individens modersmål eller förstaspråk kan vara ett språk som individen har lärt sig först eller ett språk som han eller hon kan förstå, tala, skriva eller läsa bäst. Likväl kan individen stödja sig på att han eller hon använder det aktuella språket mest och i de flesta situationer eller har ett starkt känslomässigt band till det aktuella språket. Alla dessa kriterier är viktiga och för vissa individer är vissa av dem viktigare än de andra för att kunna

definiera vilket eller vilka språk man anser sig ha som sitt/sina modersmål eller förstaspråk. Det problematiska med att enkelt förutsätta att moderns språk är det som automatiskt bör betraktas som någons modersmål synliggörs av döva eller gravt hörselskadade barn. De flesta av dem föds av hörande föräldrar som vid barnets födelse inte kan något teckenspråk. Många av dessa föräldrar försöker lära sig teckenspråk. Deras barn utvecklar då svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk men det kan inte betraktas som deras vårdnadshavares förstaspråk. Även för de barn som får cochleaimplantat1 inopererat och därmed får vissa hörselförnimmelser blir ofta svenskt teckenspråk det första och starkaste språket, med vissa variationer. Just för döva och hörselskadade barn är det i Sverige vanligt att undvika att tala om modersmål och i stället tala om svenskt teckenspråk som barnens förstaspråk och skriven (och i viss mån talad) svenska som deras andraspråk. För döva och hörselskadade barn är just ursprungsdefinitionen mindre värdefull. Större betydelse har i stället identifikation och vilket språk barnen identifierar sig med, även kallat kompetensidentifikation, alltså identifikation med det språk de behärskar bäst. Känslobandet har en stor betydelse även för andra grupper, exempelvis samer och tornedalsfinnar, vars föräldrageneration under flera årtionden har varit förbjudna att använda sina språk.

Modersmål och studiehandledning på modersmålet I samband med att modersmål berörs som skolämne i grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och motsvarande skolformer är det lämpligt att ta upp den näraliggande

1 Även benämnt CI-implantat. Detta är ett hjälpmedel som genom att det opereras in i hörselnerven ger hörselskadade eller döva personer förnimmelser av ljud. 1. Modersmål i svenska skolan – introduktion � 27

Modersmålsämnets betydelse Modersmålsämnet läses av elever med olika språklig bakgrund. Några elever har flyttat till Sverige under uppväxten. Andra elever har en eller två vårdnadshavare som av olika orsaker använder andra språk än svenska i sin vardag. Ytterligare andra är uppväxta i hem där man kopplar sitt ursprung till något av de svenska minoritetsspråken. Föräldrarna kan ha gått miste om möjligheten att utveckla kompetens i det språket men vill ge sina barn möjligheten att återerövra det. Som en följd kan modersmålsundervisningen vara betydelsefull på olika sätt för olika elever. För det första kan modersmålsundervisningen ha betydelse för elevernas språkutveckling på det aktuella språket och även i 28 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

verksamheten studiehandledning på modersmålet, inte minst för att modersmålslärarna i många kommuner är verksamma även som studiehandledare. Modersmålsämnet är ett frivilligt skolämne, med kursplaner, centralt innehåll och kunskapskrav, medan studiehandledning på modersmålet är en stödverksamhet. Både modersmålsundervisning och studiehandledning på moders målet är betydelsefulla inslag i skolan med syfte att gynna elevers utveckling av flerspråkighet och att stödja språk-, kunskaps- och identitetsutveckling hos elever med andra språk än svenska. Samtidigt har de två, modersmålsämnet och studiehandledning på modersmålet, skilda syften. Medan modersmålsämnet syftar till att stödja elevers utveckling av andra språk än svenska, språk som utgör levande inslag i deras hem, är målet med studiehandledning på modersmålet att stödja kunskapsutveckling i skolans ämnen hos elever vars svenskfärdigheter ännu inte är tillräckliga för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på svenska. För en mer omfattande beskrivning av studiehandledning på modersmålet se exempelvis Rosén, Straszer och Wedin (2017, 2019b, 2020) och Skolverket (2018).

viss mån på svenska. Modersmålsundervisning utgör dessutom ett viktigt stöd för utveckling av ämneskunskap i olika ämnen genom att stärka något annat språk som eleven behärskar utöver svenska (se exempelvis Avery 2015, Ganuza & Hedman 2018, Hill 1995, Nygren-Junkin 1997, Thomas & Collier 1997). För det andra är modersmålsundervisningen betydelsefull för att stärka elevers identitetsutveckling. Modersmålsundervisningen ger eleverna möjligheter att utveckla multipla identiteter och valmöjligheter när det gäller den egna identitetsutvecklingen (se Cummins 2001, 2017, McLaughlin 2012, Wedin 2020). För det tredje utgör kunskap i det aktuella språket i modersmålsundervisningen en kunskapsresurs. Det är en kunskap i sig att kunna ett språk och den kunskapen är värdefull både för individen och samhället. På så sätt utgör både modersmåls undervisningen i sig själv och dess deltagare, lärare och elever i första hand, en värdefull resurs både för individen, skolan och samhället. Flerspråkighet och flerspråkig utveckling i sig stärker dessutom elevernas kognitiva förmåga och har positiva effekter på kunskapsutvecklingen i stort (t.ex. Barac & Bialystok 2011). För det fjärde har utveckling av det aktuella språket sociala värden, det vill säga positiv betydelse för eleverna och deras familjer, och för deras sociala liv i och utanför skolan, för kontakt med släktingar och vänner och med landet eller området där det aktuella språket talas. För föräldrar till elever som deltar i modersmålsundervisningen kan denna och modersmålsläraren utgöra en viktig kontakt med skolan och en värdefull länk till det svenska samhället (Spetz 2014, Straszer 2008, Straszer & Wedin 2018). Modersmålsundervisningen bidrar även till ökad mångfald i lärarkåren. Professionen modersmålslärare kan även tillföra lärarkåren breddade och fördjupade kunskaper av betydelse för ett globaliserat och flerspråkigt samhälle. Detta kan exempelvis innebära ökade möjligheter att hantera frågor om rasifiering och främlingsfientlighet (Flores & Rosa 2015) i skolsammanhang. 1. Modersmål i svenska skolan – introduktion � 29

Men för detta krävs en stärkt roll för modersmålslärare och ökad samverkan mellan olika lärarkategorier. Vår förhoppning är att denna bok ska bidra till en sådan utveckling genom ökad kunskap om ämnet och dess aktörer.

Bokens tio följande kapitel och den avslutande epilogen bidrar vart och ett på olika sätt till kunskap om modersmålsstöd och modersmålsämnet. I kapitel två presenterar Natalia Ganuza och Kenneth Hylten stam modersmålsämnets historiska framväxt och utveckling i Sverige och relaterar detta till ett samtida perspektiv. I kapitlet presenteras en översikt över centrala frågor och teman i aktuell forskning om modersmålsämnet. I kapitlet framhålls även några kunskapsområden där särskilda forskningsbehov finns. I kapitel tre behandlar Jarmo Lainio och Sari Pesonen Sveriges nationella minoritetsspråk i modersmålsundervisningen. De ger en bakgrund till hur och varför de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska har fått en särskild ställning i den svenska språk- och utbildningspolitiken under 2000-talet. I kapitlet belyses såväl betydelsen av internationella påtryckningar som det särskilda stöd och skydd som språken ges, till exempel i skollagstiftningen. Kapitlet visar även på vilka utmaningar, såväl traditionella som nya, som undervisningen står inför. Det fjärde kapitlet inriktas mot förskolan. Jenny Rosén och Boglárka Straszer behandlar frågor om språklig mångfald i förskolan och diskuterar olika former av modersmålsstöd, vad som tidigare kallades hemspråksträning och hemspråksstöd. Kapitlet utgår från en analys av nationella policydokument med utgångspunkt i läroplanerna för förskolan 1998–2018. Deras analys visar en förskjutning i läroplanerna från ett fokus på modersmål till flerspråkighet som resurs för alla och från ett fokus på språklig 30 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

Bokens kapitel

mångfald i relation till migration till fokus på språklig mångfald genom de nationella minoritetsspråken. Kapitel fem, skrivet av Anna Mazur-Andersson, behandlar frågan om hur språkliga hierarkier påverkar samhället på mikronivå. I kapitlet är det engelska som modersmålsämne som står i fokus och i kapitlet diskuteras frågor om språk och status utifrån de specifika frågor som uppstår i modersmål engelska. Många flerspråkiga familjer med ursprung i södra Afrika väljer att låta barnen läsa engelska som modersmål i stället för något av familjens övriga språk. I kapitlet visas hur dessa familjers språkval återspeglar engelskans höga position i Sverige och på en global språkmarknad. I kapitel sex behandlar Natalia Ganuza och Christina Hedman modersmålsundervisning ur ett språkdidaktiskt perspektiv med fokus på förutsättningar för en kritiskt medveten modersmålsundervisning. Inledningsvis belyses frågor om språklig variation och olika ideologier som påverkar modersmålsundervisningen. Kapitlet lyfter särskilt fram ideologier om standardspråk och språklig korrekthet och hur de tenderar att ibland dominera undervisningen. Frågan om elevers utveckling av kritisk språkmedvetenhet behandlas, liksom hur arbetet i modersmålsämnet kan ske så att eleverna breddar sina språkliga repertoarer. Genom sådant arbete kan elever utveckla en förståelse för språkets sociala, politiska och ideologiska dimensioner. Även det sjunde kapitlet behandlar språkdidaktiska frågor för modersmålsundervisningen. I detta kapitel fokuserar Lovisa Berg och Åsa Wedin på modersmål arabiska och i kapitlet ges många olika exempel och förslag för modersmålsundervisningen, vissa mer riktade mot arabiska men de flesta tillämpbara även i många andra språk. Frågor relaterade till arabiskans speciella diglossisituation behandlas. Det innebär att situationen behandlas för standardarabiska som är egentligt modersmål för få men det som dominerar vad gäller skrift, samtidigt som de språk som talas i elevernas hem och i de områden i världen där de 1. Modersmål i svenska skolan – introduktion � 31

32 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

har sitt ursprung många gånger skiljer sig kraftigt från denna norm. I kapitlet behandlas även frågan om att använda ett annat skriftspråk i modersmålsundervisningen. Kapitel åtta, av Hülya Basaran, presenterar olika digitala medier och roller de kan ha i modersmålsundervisningen. Många exempel ges på hur digitala verktyg och digitala resurser kan användas för att stimulera elevernas intresse och förmåga att använda det aktuella modersmålet i tal och skrift via olika medier. I det nionde kapitlet diskuterar Åsa Wedin och Boglárka Straszer hur transspråkande som förhållningssätt och pedagogisk praktik kan vara en del av modersmålsundervisningen. Kapitlet ger först en introduktion till transspråkande-begreppets olika innebörd, och efter det ger författarna några konkreta exempel på hur transspråkande ges utrymme både i modersmålsklassrummet och utanför det. I kapitlet diskuteras även samverkans betydelse och hur utrymme för transspråkande kan skapa trygghet för både modersmålslärare och modersmålseleven i skolan. I kapitel tio lyfter Anne Reath-Warren fram modersmåls elevernas perspektiv. Här presenteras grundskoleelevers syn på språk, språkanvändning och modersmålsämnet i sig. Eleverna uttalar sig om sina språk, sin språkanvändning och modersmåls ämnet. I kapitlet relateras elevernas röster till andra studier där elever uttrycker sin syn på modersmålsämnet och ämnets styrdokument. I kapitel elva behandlar Sari Vuorenpää och Elisabeth Zetter holm modersmålslärares yrkesroll. Kapitlet fokuserar på den resurs modersmålslärare utgör för elevernas utbildning, sam tidigt som betydelsen av deras sociala engagemang för elever och föräldrar lyfts fram. I kapitlet synliggörs modersmålslärarnas positiva inställning till sitt arbete, och samtidigt att författarna upplever stark vilja hos dem att utgöra en länk mellan familj, skola och samhälle. På så sätt lyfts i detta kapitel

modersmålslärarnas potential som språklig och kulturell resurs för skolan fram. Antologin avslutas med ett omfattande efterord skrivet av Andrea Schalley. I epilogen sätts modersmålsämnet in i ett vidare politiskt och aktuellt perspektiv.

1. Modersmål i svenska skolan – introduktion � 33

Rosén, Jenny, Straszer, Boglárka & Wedin, Åsa (2017). Transspråkande Boglárka Straszer (t.v.) är fil.dr i finsk-ugriska i studiehandledning som pedagogisk praktik. Lisetten, 1, s. 16–19. och docent i svenska som andraspråk. Rosén, Jenny; Straszer, Boglárka & Wedin, språk Åsa (2019a). Maintaining, Åsa Wedin är fil.dr i andraspråksforskning developing and revitalizing: Language ideologies in(t.h.) national och professor i pedagogiskt arbete. Båda education policy and home language instruction in compulsory school är verksamma vid Ieni Högskolan in Sweden. I: Seals, Corinne A. & Olsen-Reeder, Vincent (red.) Dalarna och forskar om lärande och språkutveckling Embracing Multilingualism across Educational Contexts. Wellington: i flerspråkiga sammanhang. Victoria University Press, s. 185–214.

Rosén, Jenny, Straszer, Boglárka Wedin, Åsa Berg, (2019b). I boken medverkar också: Hülya & Basaran, Lovisa Natalia Ganuza, Christina Hedman, Studiehandledning modersmål: Studiehandledares positionering Kenneth Hyltenstam,påJarmo Lainio, Anna Mazur-Andersson, Sari Pesonen, Anne Reath och yrkesroll. s. 49–61. och Elisabeth Zetterholm. Efterord av Andrea Schalley. Warren, Jenny Educare, Rosén, Sari3,Vuorenpää Rosén, Jenny, Straszer, Boglárka & Wedin, Åsa (2020). Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet. Pedagogisk forskning i Sverige. https://pedagogiskforskning.se/ MODERSMÅL, MINORITETER OCH MÅNGFALD nya-artiklar-publicerade-ahead-of-print-2/ Salö,I Linus; Ganuza,OCH Natalia; Hedman, Christina & Karrebæk, Martha FÖRSKOLA SKOLA Sif (2018). Mother tongue instruction in Sweden and Denmark: Denna antologi riktar ljuset mot språkets betydelse i lärande Language policy, cross-field effects, and linguistic exchange rates.med modersLanguage 17(4), s.i blickfånget. 591–610. mål ochPolicy, minoriteter Såväl modersmålsstöd i förskolan som SFS modersmålsämnet 2009:600. Språklag (2009:600). Utfärdad: i2009-05-28. i skolan diskuteras syfte att geStockholm: djup kunskap om Kulturdepartementet. modersmålsundervisningens kulturella, sociala och politiska dimensioner. Skolverket (2008). Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans Författarna lyfter 321. framStockholm: det positiva som förknippas med modersmålsstöd verksamhet. Rapport Skolverket. och modersmålsämnet, men uppmärksammar i lika grad en rad utSkolverket (2018). Greppa flerspråkigheten: En resurs i lärande ochhög under maningar som förskola ochRapport. skola står inför samt diskuterar möjliga vägar visning. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket. framåt. Bland mycket annat redogör deLund: för modersmålsstödets Skutnabb-Kangas, Tove (1981). Tvåspråkighet. Liber Läromedel. och modersSkutnabb-Kangas, Tove (1995). Human Rights: Overcoming målsämnets framväxt ochLinguistic utveckling i Sverige samt de särskilda regler som Linguistic de Gruyter. i modersmålsundervisningen. gäller förDiscrimination. de nationella Berlin: minoritetsspråken Skutnabb-Kangas, Tove (2000). Linguistic Genocide in Education kapitel Diversity är språkdidaktiska sin inriktning och behandlar bland annat – Flera or Worldwide and HumaniRights? Mahwah, N.J.: L. digitala verktyg för att stimulera lärande samt resonerar kring hur transErlbaum Associates. språkande som förhållningssätt och pedagogisk praktik kan vara Skutnabb-Kangas, Tove, Phillipsson, Robert, Mohanty, Ajit, K. & Panda, en del av modersmålsundervisningen. syn på språk, språkMinati (red.) (2009). Social JusticeModersmålselevernas Through Multilingual Education. användning och modersmålsämnet samt modersmålslärarnas yrkesroll Bristol: Multilingual Matters. också. kunskapsutveckling och inkludering: SOUuppmärksammas 2019:18. För flerspråkighet, Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Modersmål, minoriteter och mångfald vänder sig särskilt till lärare, lärarBetänkande av Utredningen om modersmål och studiehandledning modersmålslärare rektorer.skolformer. Med sina olika infallsvinklar ger påstudenter, modersmål i grundskolan och och motsvarande Statens boken värdefull kunskap om förutsättningar och villkor för alla offentliga utredningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet. elevers lärande. Spetz, Jennie (2014). Debatterad och marginaliserad: Perspektiv på modersmålsundervisningen. Rapporter från Språkråde: 6. Institutet för språk och folkminnen. Stockholm: Språkrådet. Art.nr 40363

34 � Boglárka Straszer och Åsa Wedin

studentlitteratur.se