9789144132198 by Smakprov Media AB

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40335 ISBN 978-91-44-13219-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Lotta Bruhn Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll Inledning 9 KAPITEL ETT

Miljöproblemen och psykologin 13 Om grisar 13 I Indonesien 13 Och i Kalifornien 14 Lokala och globala ekonomier 15 K A P I T E L T VÅ

Varför är vi miljövänliga? 19 Inre motivation – värden 20 Etik och miljöfilosofi 22 Värden i praktiken 23 Värde, uppfattning och norm 26 Yttre motivation – normer 28 Deskriptiva och injunktiva normer 29 Lokala normer 31 Broken windows-hypotesen 32 Vilka är miljövänliga? Och under vilka omständigheter? 35 Individuella faktorer 36 Sociala faktorer 39

KAPITEL TRE

Varför är vi inte miljövänliga? 43 Varför ska jag göra något om inte andra gör det? Om sociala dilemman 43 Fångarnas dilemma och mixade motiv 43 Resursdilemman och allmänningens tragedi 46 Att tycka en sak men göra en annan – om kognitiv dissonans 51 När vi vill handla men hindrar oss – om psykologiska barriärer 60 Klimatångest och coping – om hunden i buren 71 Hunden i buren 72 Coping 73 Problemfokuserade och känslofokuserade strategier 74 KAPITEL FYRA

Sätt att förändra beteenden 79 Jag lovar och svär – åtaganden 81 Målsättningar 82 Påminnelser 83 Incitament 83 Tävlingar 87 Feedback – återkoppling på beteendet 88 Gör det enkelt! 90 Fungerar skrämselinformation? 91 Jag gör som jag alltid gjort – om vanor 93 Nudging 95 Att förändra beteenden 99

KAPITEL FEM

Hur löser vi de stora miljöproblemen? 103 Vad behöver göras? 103 Det måste kosta att släppa ut! 104 Satsa på up-stream-styrmedel där det är möjligt 105 Satsa stort på teknikutveckling 106 Hur ska det gå till? 106 Har vi gjort det förr? Tidigare lösningar på stora miljöproblem 108 Utfasning av freoner 108 Utfasning av bly i bensin 109 Förbud mot POPs-ämnen 110 Klimatförändringar och tidigare lösningar på miljöproblem – likheter och skillnader 111 Vilka slutsatser kan vi dra från mänskligt beteende och miljöproblem? 113 Acceptans av styrmedel 116 Är det rättvist att fattiga inte kan köra bil? 118 Vad kan du göra? 119 Sök dig till andra människor och påverka tillsammans 119 Välj politiker och parti som agerar och sätt press på folkvalda beslutsfattare 120 Gör vad du kan själv 120 Gröna sociala rörelser 121 Referenser 125 Sakregister 131

K A PITEL TR E

Varför är vi inte miljövänliga? Varför ska jag göra något om inte andra gör det? Om sociala dilemman Ruin is the destination toward which all men rush, each pursuing his own best interest in a society that believes in the freedom of the commons. Freedom in a commons brings ruin to all. G a r e t h H a r di n, 19 6 8

Fångarnas dilemma och mixade motiv Låt oss föreställa oss följande, kanske inte helt realistiska, scenario: Bengt och Bertil är kumpaner och har tidigare gjort en del stötar tillsammans. En fredagskväll bestämmer de sig för att kidnappa sonen till en rik industrimagnat för att begära en lösensumma. Helgen efter beger de sig till familjens hem, tar sig in genom ett öppet fönster och får med sig den tioåriga sonen. Men det hela går snett när pojkens mor vaknar och överraskar dem när de är vid bilen. Hals över huvud tar de sig där ifrån utan kidnappningsoffret. Dagen efter får polisen ett tips och arresterar både Bengt och Bertil. Båda sätts i arresten i var sin cell. Men problemet för polisen är att de inte har tillräckliga bevis för att åtala dem. De har starka indicier på att de båda var med, men har svårt att finna bevis på vem som gjorde vad. De ger därför båda fångarna samma förslag: om du vittnar mot den andra och den

Fånge B Bertil (C) Inte erkänna (Tjallar inte)

(D) Erkänna (Tjallar)

R Bengt får 1 år Bertil får 1 år

S Bengt får 10 år Bertil blir fri

(D) Erkänna (Tjallar)

T Bengt blir fri Bertil får 10 år

P Bengt får 6 år Bertil får 6 år

Generellt måste T > R > P > S

FIGUR 3.1 Fångarnas dilemma. Fritt efter Komorita, S.S. & Parks, C.D. (1994).

andra inte säger något, blir du (angivaren) fri och din medhjälpare får tio år i fängelse. Om ni båda är tysta, skickas ni båda i fängelse för en mindre förseelse på ett år. Om ni båda vittnar mot varandra, får ni båda sex år i fängelse. Låt oss först begrunda läget här. Båda sitter i en prekär situa tion eftersom de inte kan prata med varandra innan de bestämmer sig. De är alltså helt utelämnade åt vad de tror att den andre ska göra. För både Bengt och Bertil är det lockande att tjalla på den andre eftersom de då har chansen att bli helt fria. Det är dock lätt hänt att båda väljer detta, vilket gör att de båda hamnar i fängelse i 6 år. Att lita på den andra och hålla tyst är en ännu mer riskfylld strategi, eftersom de då riskerar att åka dit på det längsta straffet, 10 år, om den andre tjallar. Samtidigt som detta val också innebär det bästa utfallet kollektivt sett, eftersom de om de båda är tysta kommer undan med ett år var. Detta scenario belyser en central del av sociala dilemman, nämligen att det är en situation där utfallet av ens eget val beror på andras val. Scenariot är en så kallad mixad motiv-situation (mixed motive), där konsekvenserna för de två kan bli både negativa och positiva beroende på vad den andra väljer eller gör.

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

Fånge A Bengt

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

I andra situationer, om vi till exempel föreställer oss att Bengt och Bertil spelar en dubbeltennismatch ihop, finns ingen mixad motiv-situation utan snarare en ”nolldifferenssituation”. Om Bertil smashar in en volley blir det poäng till Bengt också, missar han förlorar de båda. En nolldifferenssituation är med andra ord en situation där totalt samarbete råder. Fångarnas dilemma är inte heller ett så kallat ”nollsummespel” där det råder en total tävlingssituation. Om de skulle spela tennis mot varandra i en singelmatch skulle smashen på baslinjen av Bertil obönhörligen betyda en förlorad poäng för Bengt, och tvärtom om Bengt gör ett servess på Bertil. Dessa två senare situationer är inte speciellt intressanta rent psykologiskt, i alla fall inte i detta sammanhang, eftersom motiven och utfallen är tydliga. I det första fallet kommer Bengt och Bertil att samarbeta så mycket de kan, och i det andra fallet kommer de att göra allt för att vinna mot den andre. Betydligt mer intressanta är däremot de mixade motiven, där utfallet blir olika beroende på om de båda satsar på samarbete (cooperation) eller väljer att ”hoppa av”, det vill säga tänka på sig själva (defection). Det intressanta är att det i en och samma situation finns motiv både för att samarbeta och för att tänka på sig själv, och att konsekvenserna av valet blir olika beroende på vad den andra väljer. Låt oss ta ett annat exempel på en mixad motiv-situation innan vi återgår till Bengt och Bertil. Ett par, Max och Matilda, är båda studenter och bor i en enrumslägenhet. Båda två har en tenta dagen efter och skulle egentligen behöva läsa. Men Max vill gärna se på en dokumentär om potatisens historia och funderar på att göra det i stället för att plugga. Matilda å sin sida spelar valthorn och funderar på att öva lite. På samma sätt som tidigare har vi alltså en mixad motiv-situation där de kan välja att antingen samarbeta eller tänka på sig själva. Om Max och Matilda väljer att samarbeta, det vill säga att plugga till tentan, kommer båda antagligen att klara tentan och får det bästa utfallet kollektivt sett. Om Max däremot väljer att se på dokumentären

Resursdilemman och allmänningens tragedi En av de mest citerade vetenskapliga publikationerna genom historien är Gareth Hardins (1968) The tragedy of the commons, eller Allmänningens tragedi på svenska. Artikeln kom ut 1968 och är ett exempel på hur en bra idé kan få ett väldigt stort genomslag utan att egentligen speciellt mycket fakta eller empiriskt stöd presenteras. I själva verket är det inte idén i Hardins fall, liknande tankar kan vi hitta så långt tillbaka som till Aristoteles,

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

maximerar han i stället sin egen vinst (hoppar av). Matilda blir då störd av dokumentären. Väljer hon att studera hamnar hon i det sämsta alternativet individuellt sett, eftersom hon blir störd och inte kan plugga och inte heller kan öva på sitt valthorn. Väljer hon också att hoppa av blir resultatet det kollektivt sett sämsta, Max blir störd och hon blir störd. Ingen av dem klarar tentan och ingen av dem har heller fått ut något av sin fritid. Men åter till våra fångar. Scenariot beskrivet ovan är ett klassiskt exempel på en social dilemma-situation. En hel del forskning har gjorts på fångarnas dilemma. Forskningen inom detta område är framför allt experimentell, där olika scenarion varieras för att undersöka inom vilka situationer människor väljer att hoppa av eller att samarbeta. Scenariot har också förts vidare till situationer där man väljer upprepade gånger, inte ”one shot” som är fallet med Bengt och Bertil. En av de viktigaste slutsatserna när det gäller upprepade val i sociala dilemman är att man ofta bemöter den andras val med samma mynt; när den andra samarbetar väljer man ofta själv att samarbeta, väljer den andra att hoppa av, väljer man även ofta själv att göra detsamma. Fångarnas dilemma har hjälpt oss att se tydligt på hur valen i en sociala dilemman-situation kan se ut, men vad har den egentligen med miljöfrågor att göra? Detta blir tydligare när vi tittar mer specifikt på en annan typ av sociala dilemman, nämligen resursdilemman.

1 En extern effekt (eller externalitet) föreligger om en ekonomisk transaktion påverkar nyttan för tredje part, det vill säga i detta fall delas av alla.

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

utan snarare hur han presenterar och formulerar idén. Artikeln är överraskande kort och innehåller en hel del ogrundade påståenden, men skapar en ”ja, men det är ju så här det är”-känsla. I artikeln målar Hardin upp en bild av ett fält som ett antal herdar använder som betesfält för sina djur. Fältet är en allmänning, det finns alltså ingen ägare utan alla som vill kan nyttja den. Som alla naturresurser (även om vi inte alltid ser det) är det också en begränsad resurs, allmänningen är alltså inte oändlig utan begränsas av berg och privat mark. Till en början går allt bra, herdarna låter boskapen beta på och man kan också tänka sig att de har ganska trevligt när de går runt och småpratar lite och tittar på sina djur. För varje herde är situationen lika. Hardin väljer att med ekonomiska termer beskriva situationen: för varje herde är det nästan en perfekt positiv nytta av att låta sina djur beta på marken. Allt gagnar herden, boskapen äter sig fet, ger mjölk och kött och snart kan fler djur sättas ut på allmänningen. Den negativa nyttan däremot, vad ekonomerna i detta fall skulle kalla för externalitet eller negativ extern effekt1, fördelas över alla herdarna som använder marken. Den negativa nyttan handlar här om att gräset betas av. Det är därför rationellt (ur ett individuellt perspektiv) att sätta allt fler djur på marken eftersom vinsterna för varje enskild herde ökar för varje nytt djur man sätter ut och låter beta. Men som du anar, och här kommer också Hardins poäng; om alla maximerar sin egen vinst genom att sätta ut fler och fler djur når vi till slut ett tillstånd där allmänningen inte klarar av att bära fler djur, marken betas ner till en nivå där den inte längre kan återhämta sig. Det som tidigare varit saftigt gräs är nu en jordplätt. Med Hardins egna ord: ”Freedom in a commons brings ruin to all”. Med detta visualiserar Hardin den viktigaste tesen inom sociala dilemman, nämligen att om alla (eller tillräckligt många)

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

väljer att maximera sin egen vinst, skapar det till slut en situa tion där alla får det sämre än om alla hade valt att maximera det kollektivt sett bästa från början, det vill säga samarbetat om resursen. Detta låter som en självklarhet, och på många sätt är det ju det. Det är bara det att vi människor ständigt missar att se detta, och om vi inte missar det så är det ändå ofta något annat som är viktigare för oss, ett annat starkare motiv. Vad som gör sådana här dilemman så svåra, som vi såg tydligt när det gällde fångarnas dilemma, är att vi inte kan veta vad alla andra ska göra. Och i de fall vi vet det, och ser att de andra maximerar sin egen vinst, så vill vi såklart göra detsamma. När man hör kommentaren ”ja men om inte jag gör det så gör någon annan det” så tjing, vi har troligen att göra med ett socialt dilemma. Två speciellt viktiga typer av motivation som förklarar varför människor väljer att maximera sin egen vinst, att ”hoppa av” på sociala dilemman-språk, har utkristalliserats från forskningen. Den första är ren och skär girighet, man vill helt enkelt roffa åt sig så mycket som möjligt. Ofta är det nog girighet man först tänker på som förklaring till fenomenet att man tar så mycket man kan, och detta har också stöd i forskningen. Men ett i mitt tycke intressantare, och ett nästan lika starkt, motiv är rädslan för att bli utnyttjad, eller ”fear of losing” (Komorita & Parks, 1994). Egentligen är begreppet rädsla lite missvisande i detta sammanhang eftersom det snarare handlar om ett obehag, men i vilket fall handlar det om att undvika att känna sig utnyttjad. Om alla andra kör bil till jobbet och jag cyklar av miljöskäl, då blir det ju dubbelt av vad ekonomerna skulle benämna som negativ nytta; jag missar bekvämligheten av att köra bil, men får ändå brottas med de problem som kommer av andras bilkörning, till exempel avgaser och trängsel. Inom sociala dilemman-forskning kallar man detta fenomen för ”the sucker effect” (Komorita & Parks, 1994), det vill säga en motivation att undvika att bli den som blir utnyttjad. Detta motiv är av stor vikt för att förstå och hantera sociala dilemman och miljöproblem i allmänhet. Att människor

2 Det ska noteras att det finns system för handel med utsläppsrätter, men dessa har hittills inte inneburit en optimal prissättning.

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

är giriga är det inte alltid så lätt att göra något åt, däremot kan det vara lättare att hitta lösningar på människors känsla av att bli utnyttjade. Då handlar det mycket om att införa system som uppfattas som rättvisa och att jobba med uppfattningar om att många andra faktiskt drar sitt strå till stacken. Så, vad kan vi lära oss av allt detta? Sociala dilemman är ett sätt att förstå varför människor agerar som de gör när det gäller miljörelaterade handlingar och precis som när det gäller sociala normer så kan valen i sociala dilemman-situationer leda till både mer och mindre miljövänligt handlande. Men framför allt bidrar det till förståelsen av varför människor inte agerar miljövänligt. Forskningen om sociala dilemman visar att ju större grupper som ska hushålla med en resurs desto mer tänker deltagarna på sig själva och viljan att maximera sin egen vinst (att hoppa av) (von Borgstede, Johansson & Nilsson, 2018). Detsamma gäller ju mer anonyma de är, anonymitet leder till fler avhopp. När det gäller globala miljöproblem är gruppen som ska ta hand om dilemmat enorm. För att hårdra det innefattar dilemmat alla människor på jorden och även om vi tänker oss att dilemmat innefattar alla nationer i världen är gruppen stor. Alla förhandlingar när det till exempel gäller klimatförändringar sker på nationsnivå. På många sätt kan vi se dessa förhandlingar som ett perfekt exempel på en allmänningens tragedi. Vi har ett läge där alla nationer förhandlar om att frivilligt minska sina utsläpp för att undvika tragedin. Samtidigt är inte resursen prissatt 2 , så alla kan kostnadsfritt släppa ut samtidigt som konsekvenserna drabbar alla. För att göra situationen ännu mer komplicerad har alla länder olika förutsättningar. Många fattiga länder har haft mycket små utsläpp och har inte alls bidragit till problemet i lika stor utsträckning som de mer välbärgade länderna. Vad som är rättvist i det här sammanhanget är ytterst oklart och det är lätt att se att olika

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

nationer har olika uppfattningar om vad som är rättvist. Ska man se det som att alla har lika stor rätt att släppa ut lika mycket under en historisk period ska de västerländska länderna också stå för i princip alla minskningar. Samtidigt tillåter inte klimatet att alla utvecklingsekonomier går mot samma nivåer av utsläpp som de utvecklade. Vissa tillväxtländer står också för dramatiskt ökande utsläpp, men har inte speciellt stora historiska utsläpp. Det finns också en osäkerhet om vad konsekvenserna för klimatet faktiskt blir. Även om vi vet att utsläppen påverkar klimatet är det inte säkert vilka de exakta konsekvenserna blir. Vi har prognoser som bygger på en komplicerad samvariation av många faktorer som naturligt är förknippade med osäkerhet. Och osäkerhet är viktigt och potentiellt förödande om man vill motivera människor till förändring. Osäkerhet om att det finns ett problem tas lätt som en anledning att inte göra någonting. Studier inom sociala dilemman visar att när vi ökar osäkerheten om hur mycket det finns av en resurs, tar också deltagarna mer av resursen (von Borgstede, Johansson & Nilsson, 2018). Anledningen är troligen att man kan använda detta som en rationalisering för att inte göra mer. För att återvända till Hardins liknelse om herdarna och boskapen är klimatförhandlingarna som att försöka få de olika herdarna att frivilligt avstå från att sätta boskap på allmänningen. Detta samtidigt som vissa bara har haft ett får där, andra massor av kor, en tredje har gödslat allmänningen för att få större avkastning och en fjärde svälter. Alla vet att det inte är hållbart men ingen vet exakt när eller på vilket sätt allmänningen förstörs och tragedin blir ett faktum. Samtidigt är det i verkligheten långt mycket värre än i Hardins exempel eftersom allmänningen är en begränsad resurs som används av relativt få medan klimatproblematiken är global. Det finns exempel på när människor klarat av att hantera mindre lokala resurser under frivillighet men så vitt jag vet inget exem-

Att tycka en sak men göra en annan – om kognitiv dissonans Man is not a rational animal, he is a rationalizing animal.

R obe r t A . H e i n l e i n

”Tycker du att vi bör göra något åt miljöproblemen?” De allra flesta människor skulle svara jakande på denna fråga. Och om vi ställer frågan ”Tycker du att du bör hjälpa till att göra någonting åt miljöproblemen?” skulle de flesta hålla med om detta också. Men om vi frågar ”Tycker du att du gör tillräckligt i ditt liv för att åtgärda eller förhindra miljöproblemen?” så skulle de allra flesta troligen svara nej. Den här skillnaden mellan vad vi tycker att vi bör göra och vad vi faktiskt gör är ett fenomen vi hittar inom en rad olika områden: jo, jag borde ge blod, skänka pengar till välgörenhetsorganisationer, hälsa på min gamla farmor oftare. Som tur är, är vi människor sällsynt skickliga på att bortförklara, eller rationalisera, denna skillnad. Denna egenskap gör att vi faktiskt kan må ganska bra trots att vi inte alltid följer de värden vi tycker är viktiga. För att förstå hur denna process går till mer i detalj, vänder vi oss till den viktigaste teorin för att förstå hur vi hanterar dilemmat mellan att tycka en sak och att göra en annan, nämligen kognitiv dissonans. Har du hört någon som berättar hur det var att göra lumpen? De allra flesta jag känner som har gjort sin värnplikt brukar berätta, ofta med en levande historia, hur kul det var. Det brukar

| Kapitel tre | Varför är vi inte miljövänliga?

pel på stora allmänna resurser som har hanterats framgångsrikt på detta sätt. Det blir tydligt att valet att samarbeta blir mindre sannolikt när det gäller stora globala miljöproblem och att det troligen kommer att krävas andra sätt att hantera problemen.