9789144129235 by Smakprov Media AB

MELLAN RÖST OCH SERVICE Ideella organisationer i lokala välfärdssamhällen

Håkan Johansson Malin Arvidson Staffan Johansson Marie Nordfeldt

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40181 ISBN 978-91-44-12923-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefania Malmsten/Malmsten Hellberg Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Författare �� 9 1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun �� 11 Önskan om ”mer för pengarna” �� 11 Samverkan, långsiktighet och företrädarskap �� 13 Krympande resursbas för ideella organisationer �� 15 Ett möjligt dilemma för ideella organisationer �� 16 Aktörer i lokala institutionella miljöer �� 17 Strategiska aktörer på tre olika områden �� 19 Bokens upplägg �� 20 2. Röst och service inom tre lokala välfärdsområden �� 23 Funktionshindersområdet �� 23 Kvinnofridsområdet �� 33 Hemlöshetsområdet �� 41 Avslutning �� 48 3. Ideella organisationer – teorier om miljö, styrning och anpassning �� 53 Inledning �� 53 Staten och styrning: från top-down till samspel �� 56 Samband mellan miljö och organisation: styrning och anpassning �� 64 Ideella organisationer inom offentlig miljö – anpassning och motstånd �� 67 Strategier för politiskt inflytande �� 73 Bokens empiriska undersökningar �� 76 © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

Innehåll

4. Kommunernas politik om samverkan med ideell sektor �� 81 Inledning �� 81 Styrning genom överenskommelser �� 81 Överenskommelser bland Sveriges kommuner �� 86 Vem bestämmer över den lokala politiken? �� 87 Lokala prioriteringar om ideell sektor �� 88 Institutionaliserad samverkan på nationell och lokal nivå �� 90 Lokala råd för deltagande eller inflytande �� 93 Styrning och politik i de svenska storstäderna �� 94 Avslutning �� 102 5. Kommunernas ekonomiska stöd till ideella organisationer �� 105 Inledning �� 105 Kommunernas ekonomiska stöd till ideella organisationer − olika stödformer och deras betydelse �� 109 Kommunernas bidragsgivning till ideella socialt inriktade organisationer 2000–2014 �� 111 Kommunernas uppföljning och kontroll av bidragens användning �� 115 Kommunernas anlitande av ideella organisationer som uppdragstagare 2000–2014 �� 116 Storstadskommunernas bidragsgivning och köp av sociala tjänster från ideella organisationer �� 119 Avslutning �� 122 6. Lokala ideella organisationers mål, resursbas och resursberoende �� 125 Ideella organisationer i lokala fält �� 125 Funktioner som röst och serviceutförare �� 128 Ideella organisationers ekonomiska bas �� 132 Bidrag och kontrakt i de lokala fälten �� 136 Omfattningen av bidrag och köp av tjänster �� 137 Medlemmar och anställda hos lokala organisationer �� 139 Avslutning �� 142

Innehåll

7. Ideella organisationers anpassning och politiska påverkansstrategier �� 147 Inledning �� 147 Politiska påverkansstrategier i de lokala fälten �� 147 Kohandla med företrädarskapet �� 152 Förklaringar till tillbakahållen kritik �� 155 Uppfattningar om omgivningen som förklaring �� 158 Avslutning �� 159 Bilaga �� 162 8. Ideella kvinnojourer i den lokala välfärden �� 165 Inledning �� 165 Bakgrund – den institutionella ramen �� 166 Ideella kvinnojourer i lokala policyer och handlingsplaner �� 168 Samverkan och nätverkande på lokal nivå �� 170 Finansiering: mellan bidrag och upphandling �� 172 Resursberoende och diversifiering: kvinnojourernas perspektiv �� 175 Röst och service genom kvinnojourer: anpassning och politik �� 179 Avslutning �� 184 9. Mellan röst och service – sammanfattande reflektioner och slutsatser �� 187 En förändrad kommunal samverkanspolitik? �� 187 En förändrad kommunal stödpolitik? �� 190 Den ideella sektorns företrädarskap i den lokala välfärdsstaten �� 194 Den ideella sektorns tjänsteproduktion i den lokala välfärdsstaten �� 196 Rollen som lokal samhällskritiker �� 198 Samverkan mellan kommuner och ideella organisationer från ett teoretiskt perspektiv �� 199 Avslutning �� 201 Referenser �� 205 Person- och sakregister �� 219

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun Relationerna mellan offentliga och ideella aktörer kan beskrivas som baserade på ett grundläggande dilemma sett ur ideella organisationers horisont. Å ena sidan strävar ideella organisationer efter att bevaka sina målgruppers intressen och försöka påverka opinion, politik och samhällsutveckling i linje med sin organisations visioner och ideal. Å andra sidan är de ofta beroende av offentliga bidrag eller av att utföra tjänster på uppdrag av stat och kommun. Hur ideella organisationer agerar i relation till dessa omgivande strukturer är i fokus i denna bok. I centrum står de avvägningar organisationerna gör avseende att företräda medlemmar och samtidigt vara en effektiv utförare som levererar service och tjänster av god kvalitet.

Önskan om ”mer för pengarna” Termer som ”bit inte den hand som föder dig” och ”det finns inget som en gratislunch” används ibland för att illustrera hur olika aktörer kan hamna i en beroendeställning i relation till dem som bestämmer över ekonomiska resurser, inte minst om dessa ekonomiska resurser är av stor betydelse för deras överlevnad och handlingsutrymme. Dessa diskussioner har framför allt bäring på hur man inom ekonomiska vetenskaper ser på relationer mellan olika aktörer, men de har också relevans för hur relationerna mellan offentliga och ideella aktörer kan förstås och analyseras, inte minst då stat och kommun ofta är de främsta anslags- och bidragsgivarna till ideella organisationer (Arvidson m.fl. 2017b). Att ställa frågor på detta sätt är allt mer aktuellt i och med förändringar © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

i den svenska välfärdspolitiken där offentlig styrning allt mer präglats av affärsmässighet och new public management. Den svenska välfärdsstaten har ofta beskrivits som en socialdemokratisk välfärdsregim, en skandinavisk eller nordisk välfärdsmodell (Esping-Andersen 1990, Hvinden & Johansson 2007). Forskare pekar på att den haft vissa särdrag gentemot andra europeiska länder. Bland annat har analyser av detta slag utgått från vem som producerar och utför social service till medborgare. I Sverige har social service varit offentligt reglerad, finansierad och producerad till skillnad från i andra länder där marknaden, familjen eller ideella aktörer spelar en väsentligt större roll för att möta medborgarnas behov av ekonomiskt stöd eller sociala tjänster. Utvecklingen ifrågasätter detta sätt att beskriva den svenska välfärdsstaten då Sverige privatiserat delar av de offentliga välfärdstjänsterna, framför allt inom områden som skola, vård och social omsorg. Företags tänkande genomsyrar inte bara offentlig sektor och myndigheter utan även hur dessa agerar i relation till privata företag och ideella organisationer. Ett ledord i den politiska debatten har varit att öka mångfalden av utförare för att förbättra tillgänglighet, service och kvalitet samt att stärka medborgarnas valfrihet genom att öka möjligheterna att välja utförare av vård, omsorg eller social service (Hartman 2011). Även om detta framför allt berör privata företag har även offentliga aktörer engagerat ideella aktörer som utförare av stöd och service på uppdrag av stat och kommun. Utvecklingen har stärkts av inrättandet av så kallade valfrihetssystem som skapat lokala välfärdsmarknader och kundvalssystem inom områden som hälsovårds- och socialtjänster samt vissa arbetsmarknadstjänster (Vamstad 2015). Det är vanligt att offentliga aktörer upphandlar delar av sin verksamhet där både privata företag och ideella aktörer kan vara med och konkurrera om uppdrag. Från offentliga aktörer syns också ett intresse att engagera ideella aktörer som utförare av service och tjänster genom olika typer av samverkansformer. Relationerna mellan kommuner och ideella organisationer kan regleras efter affärsmässiga principer då ekonomiskt stöd och ersättningar ges i form av projektbidrag och ersättningar för särskilda uppdrag. De ideella organisationerna ska uppfylla resultat och värderas utifrån i vilken grad de bidrar till statens eller kommunernas uppställda mål och förväntningar. Parallellt har managementidéer fått fotfäste och förstärkt bilden av att relationerna 12

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

mellan offentliga uppdragsgivare och ideella utförare följer affärsmässiga principer (Arvidson & Linde 2017, Johansson 2001, 2005, Trägårdh m.fl. 2013). Detta har förstärkts av att bidragsgivning som utgått från organisationernas egna verksamheter minskat i betydelse (Danielsson m.fl. 2009, Johansson m.fl. 2015a, Amnå 2008). Skälen till att offentliga aktörer vill att ideella organisationer ska fungera som utförare av välfärdstjänster skiftar, men ofta anges att de känner och har bättre förtroende hos målgruppen än offentlig verksamhet samt besitter särskilda kvaliteter och kompetens och därför kan producera bättre anpassad service (Gavelin m.fl. 2010). Även om kostnadsskäl sällan anges som direkta skäl är det rimligt att anta att ideella krafter i vissa fall närmast budgeteras inom vissa politik- och verksamhetsområden (Harding 2012, Linderyd m.fl. 2012). Vissa försök har samtidigt gjorts för att skapa modeller som i större utsträckning möjliggör upphandling på ideella organisationers villkor. Ett exempel är idéburna-offentliga partnerskap (s.k. IOP). Målsättningen för dessa är att skapa en samverkansform där ideella aktörer inte behöver konkurrera om kontrakt på samma villkor som privata företag men sam tidigt kan anlitas som utförare av service och tjänster. Det har dock visat sig vara en svårknäckt nöt eftersom detta kan bryta mot konkurrenslagstiftning, vilket har lett till ett antal rättsfall som prövar den juridiska grunden för IOP.

Samverkan, långsiktighet och företrädarskap Tendensen mot tydligare servicefunktion utmanar den roll ideella organisationer haft i det svenska välfärdssamhället och kan beskrivas som en förändring från röst till service (Johansson m.fl. 2015a, Lundström & Wijkström 1997, Lundström & Svedberg 2003, Wijkström 2012). I internationella jämförelser brukar den svenska ideella sektorn beskrivas som en aktör som framför allt fungerat som påtryckare och opinionsbildare och som ställt krav på politiker och tjänstepersoner (Arvidson m.fl. 2018).1 1 I boken används härefter termen tjänstepersoner. I de undersökningar som gjordes (enkät m.m.) användes emellertid termen tjänsteman.

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

De har också fungerat som demokratiskolor där grupper av medborgare samlats för att driva för dem viktiga frågor. Man har träffats i den lokala idrottsklubben, ungdomsföreningen eller kulturföreningen för gemensamma aktiviteter. Ideella organisationer är en del av ett mer omfattande landskap av folkrörelser som sedan tidigt 1900-tal fungerat som en länk mellan valda beslutsfattare och medborgare (Lundberg 2017, Giljam & Hermansson 2003). Svenska ideella organisationer har sällan producerat välfärdstjänster i större skala (Zimmer & Evers 2010). Innan den moderna välfärdsstaten växte fram hade de förvisso en viss roll som utförare av service och tjänster, men denna minskade i takt med att välfärdsstaten tog över sådana verksamheter (Scaramuzzino & Linde 2018). Stöd- och serviceverksamheter har därför oftast skett på eget initiativ och med egna resurser och har haft karaktären av öppna stödinsatser och allmän rådgivning, det vill säga huvudsakligen informella, icke byråkratiska eller myndighetsrelaterade verksamheter. Men även om den politiska styrningen lagt vikt vid serviceutförande och affärsmässiga relationer har politiker också betonat vikten av ideella organisationers oberoende och att staten inte ska styra för ingående. I en nyligen utkommen skrivelse från den socialdemokratiskt ledda regeringen (2014−2018) framhöll man att det ”övergripande målet för politiken […] är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin” (Skr. 2017/18:426, s. 1, se också SOU 2016:13). Syftet med den offentliga politiken var att ge den ideella sektorn goda och långsiktiga förutsättningar för att ”dess organisationer självständigt ska kunna utveckla och bedriva verksamhet, oavsett vilken den är” (ibid. s. 5). Det har också framhållits att staten ska säkerställa att mottagare av offentliga stöd och bidrag följer vissa demokratiska principer och former för organisering (Dir. 2018:19) men också att ideella organisationer ska kunna undantas från krav vid offentlig upphandling med mera. I viss mån kan detta säkerligen förstås som ett avståndstagande från tidigare allians driven politik där viljan att ideella organisationer skulle vara service utförare var mer tydlig. Det finns en rad olika initiativ som syftat till att stärka ideella organisationers demokratiska funktion i samhället. Sedan en tid tillbaka driver ofta offentlig sektor projekt inriktade på att stärka deltagardemokrati, exempel 14

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

vis genom demokraticoacher, medborgardialoger och medborgarforum (Giljam & Jodal 2005). Därutöver har den offentliga politiken betonat samverkan, dialog och samarbete mellan offentligt och ideellt, och det finns många exempel på att det offentliga bjuder in ideella aktörer för att diskutera samhällsutvecklingen och möjliga lösningar på samhälleliga problem (SOU 2016:13). Ett exempel är de överenskommelser som tecknats mellan företrädare för regeringen och nationella ideella organisationer rörande respektive parts rättigheter och skyldigheter inom olika politikområden (Johansson m.fl. 2011b, Gavelin 2018). Regeringen har också betonat att statliga myndigheter ska ha formaliserad samverkan med det civila samhällets aktörer (Skr. 2017/18:426, se också Överenskommelsen 2018).

Krympande resursbas för ideella organisationer För ideella organisationer är överenskommelserna betydelsefulla, inte minst då många organisationer sett och fortfarande ser sig som företrädare av medlemmar och behövande grupper snarare än som utförare som agerar på uppdrag åt stat eller kommun. Men de behöver ändå hantera offentlig styrning och politik i relation till de resurser som står till buds. Många studier visar minskande medlemsantal hos ideella organisationer och svårigheter hos många av dem att rekrytera nya medlemmar och få dem engagerade på regelbunden basis. Organisationer som Amnesty eller Greenpeace beskrivs ibland som organisationer vars medlemmar har ett så kallat plusgiromedlemskap som främst sträcker sig till månatliga inbetalningar snarare än ett aktivt deltagande i organisationen (Hvenmark 2010). Men utvecklingen går också mot mer flyktiga engagemang där individer engagerar sig under kort tid, ofta utan att knyta sig till den etablerade föreningen. Forskare har beskrivit detta som en form av en civilsamhällelig rationalisering med fler medlemslösa organisationer som dock befolkas av professionella aktörer (Garsten m.fl. 2015, Papakostas 2004). Det har bland annat lett till att engagemanget, det vill säga den tid som invånarna i Sverige lägger ner på frivilligt, ideellt arbete, är relativt stabilt, men att det också kanaliseras via mer informella och lösa former (Skov Henriksen m.fl. 2019). I takt med denna minskade formella medlemsbas ökar vikten för ideella organisationer av att finna andra alternativa finansieringskällor © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

för att kunna fortsätta att bedriva och utveckla sin verksamhet. Sådana finansieringskällor kan handla om donationer, försäljning eller att ta på sig uppdrag från stat och kommun för att producera tjänster av olika slag.

Ett möjligt dilemma för ideella organisationer Beskrivningen av ideella organisationers nya situation reser en rad centrala frågor om förändrade relationer mellan offentligt och ideellt i den svenska välfärdsstaten, offentliga aktörers vilja och ambitioner att styra över ideella organisationer samt ideella organisationers strategiska agerande i relation till sitt relativa (o)beroende av offentliga aktörer. Samtidigt är utvecklingen från röst till service inte så entydig som tidigare forskning ibland ger sken av. I stället framstår offentlig styrning och politik som motsägelsefull där stat och kommun vill stärka ideella organisationers demokratiska funktion och styra mot mer affärsmässighet. Ideella organisationer står därmed inför att navigera mellan till synes motstridiga budskap och staka ut vägval i relation till sin egen organisations visioner och historia. Utvecklingen kan förstås som en situation där ideella organisationer står inför ett potentiellt dilemma i sin samvaro med företrädare för stat och kommun. Dilemmat handlar om hur ideella organisationer kan företräda och bevaka sina målgruppers intressen och samtidigt vara en effektiv serviceutförare på uppdrag av stat och kommun. Detta dilemma är på inga sätt nytt men har accentuerats och reser centrala frågor om ideella organisationers beroende och oberoende i ljuset av mer affärsmässiga styrningsprinciper. För vissa organisationer kan situationen vara ett reellt dilemma, men för andra delar av den ideella sektorn är ett utökat serviceuppdrag något önskvärt som stämmer överens med målbilden av hur den ideella sektorn bäst bidrar till samhällsutvecklingen och välfärden för sina medlemmar. De har getts resurser för expansion och verksamhetsutveckling i syfte att leverera bättre och mer omfattande service för sina grupper. Deras raison d’être är inte nödvändigtvis att företräda utan snarare att bedriva service på uppdrag (Johansson m.fl. 2015b). För vissa uppstår en potentiell konflikt mellan att företräda eller att utföra. Men det kan lika gärna ses som en möjlighet för organisationer att fördjupa sina verksamheter, vilket gör att 16

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

situationen varken upplevs som ett dilemma eller som en potentiell konflikt mellan att företräda eller att utföra. Samtidigt kan man argumentera för att dessa frågor rymmer mer grundläggande resonemang om den ideella sektorns roll och funktion i det svenska samhället. Som nämnts ovan har ideella organisationer under lång tid haft en demokratisk funktion som handlat om att fungera som demokratiskolor för medborgare men också som en central länk mellan offentliga beslutsfattare och medborgare då de kanaliserat medborgares förväntningar, krav och missnöjen in i det offentliga. På ett övergripande plan behandlar boken därmed grundläggande frågor gällande om det finns skäl att befara att den ideella sektorns roll som samhällskritiker naggats i kanten som en följd av mer affärsmässiga relationer mellan offentliga och ideella aktörer. Innebär resursberoendet av offentliga aktörer att ideella aktörer börjar kohandla med sitt företrädarskap för att inte ”bita den hand som föder dem”? Väljer vissa ideella organisationer bort att kritisera offentliga aktörer för att inte riskera sitt ekonomiska stöd från dem?

Aktörer i lokala institutionella miljöer För att kunna förstå och förklara hur ideella organisationer hanterar detta dilemma är det centralt att undersöka närmare hur de påverkas av och agerar i relation till förändringarna i offentlig styrning och politik och i relation till en krympande intern resursbas. I denna bok undersöker vi dessa frågor på kommunal nivå och i de lokala organisatoriska och institutionella miljöer som ideella organisationer är verksamma (Arvidson m.fl. 2017a, 2017b). Tidigare forskning om ideella organisationers tilltagande servicefunk tion har ofta hanterats på nationell nivå och har inte förmått spegla utvecklingen på lokal nivå, trots att det är på denna nivå välfärdstjänster i allmänhet produceras (Wijkström & Einarsson 2006, se emellertid Lund åsen 2014, 2015). Vi vet därmed lite om den variation som finns mellan kommuner och om vi verkligen kan tala om en nationell omläggning från röst till service. Vi vet också lite om i vilken utsträckning det snarare är lokala modeller som står i kontrast med varandra och vad som kan förklara en lokal variation (Johansson 2002, 2005). Betydelsen av nationell politik och styrning ska givetvis inte under © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

skattas, men för att få fatt i hur dilemmat mellan att företräda och utföra tar sig uttryck i organisationernas överväganden behöver vi analysera kommunernas politik och styrning gentemot den ideella sektorn. Analysen behöver gälla den ideella sektorns roll som producent av välfärds service och välfärdstjänster, men den bör också innefatta lokala institutionaliserade former för samverkan och deltagande. I boken kommer vi att diskutera detta i relation till frågor om ●● vilka former för samverkan och deltagande som förekommer på lokal nivå ●● hur de ekonomiska relationerna ser ut mellan kommuner och ideella organisationer ●● i hur hög grad som kommuner lagt ut uppdrag på ideella organisationer. Bokens lokala perspektiv möjliggör också ett tydligt aktörsperspektiv. I linje med organisationsteoretisk och nyinstitutionell teoribildning betonar vi att ideella aktörer varken är passiva mottagare av politiska beslut eller bundna av de institutionella strukturerna, utan vi förstår dem som aktiva strategiska aktörer. Det innebär att vi kommer att studera de överväganden, förhandlingar och motsättningar som kan tänkas uppstå i organisationernas dagliga verksamheter. I vissa fall kan detta exempelvis innebära att man medvetet anammar strategier för anpassning och följer yttre tryck men samtidigt söker bevara inre organisatoriska värden genom någon form av särkoppling av verksamheter. Av betydelse blir därmed att undersöka ●● hur ideella organisationer arbetar med sitt företrädarskap gentemot kommuner ●● vilka strategier de använder för att utöva intressepolitik men också ●● vilka institutionella hinder de stöter på i sin strävan att säkra resurser och samtidigt behålla sin identitet och autonomi.

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

Strategiska aktörer på tre olika områden Ideella organisationer är emellertid inte en homogen massa, utan det finns omfattande variation avseende vilka mål och värderingar som driver dem, vilka resurser de har till sitt förfogande, vilken miljö de ingår i och vilken typ av offentlig styrning de möter i sitt dagliga arbete. En analys av hur ideella organisationer hanterar att företräda och utföra är därmed beroende av vilken specifik institutionell miljö de är verksamma inom. Vi har valt ut tre politikområden för att närmare kunna analysera organisationernas ageranden i relation till sina respektive omgivningar. De tre områden vi valt att studera är funktionshinder, kvinnofrid och hemlöshet (se vidare kapitel 2). Vi har valt dem då ideella organisationer sedan länge haft en stark roll som röstbärare inom dessa områden – organisationerna har haft en stor roll i att försöka påverka politiken och politiker inom området, väcka opinion och bedriva intressepolitiskt arbete mer allmänt. Samtidigt skiljer sig de tre områdena åt när det gäller i vilken omfattning kommuner engagerat ideella organisationer som utförare av service och tjänster. Området funktionshinder har under en längre tid varit politiskt prioriterat, och sedan 1994 finns det en tydligt markerad rättighetslagstiftning (SFS 1993:387). Det finns en lång tradition av röststarka ideella organisationer som drivit på politiska förändringar och krävt rättigheter (Hugemark& Roman 2012). Funktionshinders- och funktionsrättsorganisationer gick tidigare under termen handikapprörelsen och har en stark paraplyorganisation som i allmänhet haft goda politiska kontakter, och i flertalet kommuner finns det lokala funktionshindersråd (tidigare handi kappråd) där politiker, centrala tjänstepersoner och representanter för organisationer möts (Johansson m.fl. 2011a). Nationellt har vissa delar av rörelsen uttryckt kritik mot privatiseringar och ökat inslag av ideella aktörer i välfärdspolitiken då det anses urholka rätten till stöd och service. Lokalt finns dock exempel på serviceinriktade aktiviteter såsom brukarkooperativ för personlig assistans, medlemsrådgivare och rättsombud, seniorboende för döva, självhjälpsgrupper och Fontänhus. Området kvinnofrid representerar en väl etablerad uppgift för landets kommuner och har hög politisk aktualitet. Kommunerna har också tagit över länsstyrelsens tidigare uppdrag att fördela medel till lokala kvinno© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

jourer, och våld mot utsatta kvinnor är numera en del av socialtjänstens ansvar (SOU 2004:121, Prop. 2006/07:38). Ideella organisationer är viktiga serviceutförare inom området och driver merparten av landets kvinnojourer. I vissa kommuner (framför allt storstadskommunerna) finns dock kommunala kvinnojourer och boenden för våldsutsatta kvinnor (Holmberg & Bender 2003). Inom området finns två starka riksorganisationer (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund) som har en bred lokal verksamhet men kan antas vara konkurrenter om resurser och politiskt inflytande. Tidigare forskning (Helmersson 2017) identifierar också relationerna mellan kvinnojourer och kommuner som konfliktfyllda och komplicerade. Inom området hemlöshet saknas, i motsats till de andra två områdena, en tydlig nationell politik. Det är dock klart att ansvaret för åtgärder mot hemlöshet vilar på den kommunala socialtjänsten som genom socialtjänstlagen är skyldig att ge stöd och hjälp till personer som inte på egen hand kan lösa sitt boende eller har särskilda behov i boendet (SFS 1980:620). Periodvis uppmärksammas hemlöshet i media eller genom att organisationer skriver debattartiklar eller driver kampanjer genom exempelvis annonsering. Däremot saknas det bland ideella organisationer en gemensam politisk agenda, liksom det saknas nationella paraplyorganisationer. De tre områdenas likheter och inneboende variationer ger god grund för en fördjupad analys av betydelsen av den institutionella miljön för i deella organisationers ageranden. Likheterna skapar också möjligheten att studera hur organisatoriska resurser och prioriteringar skapar en grund för anpassning eller autonomi i de lokala fälten (se kapitel 2 för en för djupad diskussion).

Bokens upplägg Boken består av nio kapitel. Bokens inledande tre kapitel etablerar cent rala frågor, bakgrund och teori för vidare analys. I kapitel 2 analyseras de tre politikområdena närmare, både avseende hur politiken utvecklats och utformats och med speciell tonvikt på hur stat och kommun skräddar sytt en roll för ideella organisationer men också hur ideella organisationer har mobiliserat, organiserat och sökt att bedriva verksamheter och 20

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

aktiviteter inom det aktuella området. Kapitlet tecknar med andra ord de tre politikområdena som organisatoriska fält som rymmer både offentliga och ideella aktörer verksamma på olika nivåer. I kapitel 3 fördjupas bokens teoretiska och analytiska ramverk. Vi introducerar aktuella diskussioner om governance-inriktad styrning som en övergripande trend som pekar mot hur staten och dess gränser blir mer svåra att identifiera. Detta knyts till organisationsteoretisk och nyinstitutionell teoribildning om fält och organisatorisk anpassning, men framför allt ligger tonvikten vid hur organisationer i allmänhet och ideella organisationer i synnerhet utvecklar strategier för att upprätthålla grader av oberoende i relation till det offentliga. Tidigare forskning om ideella organisationers strategier för politisk påverkan fördjupar det analytiska. Bland annat ger det stöd för identifiering av olika strategier för politisk påverkan som organisationer använder. Därefter följer två empiriska kapitel som analyserar kommunernas politik och styrning avseende ideella organisationer som röstbärare och företrädare (kapitel 4) samt ideella organisationer som utförare av service och tjänster på uppdrag av kommunen (kapitel 5). I kapitel 4 analyseras de strukturer och system som finns för att ideella organisationer ska representera sina medlemmar i relation till den kommunala politiken, politiker och tjänstepersoner. Skillnader mellan olika typer av kommuner analyseras speciellt. I kapitel 5 analyseras ekonomiskt stöd till ideella organisationer och även i vilken omfattning svenska kommuner har lagt ut service och tjänster på uppdrag till ideella organisationer och faktorer som kan förklara likhet och variation mellan olika kommuner. I bokens efterföljande kapitel analyseras lokala ideella organisationer som aktörer på lokala organisatoriska fält. I kapitel 6 analyseras deras verksamheter och resursbas. I fokus för detta kapitel ligger frågan om lokala ideella organisationer är beroende av kommunalt stöd, eller om de har en mer varierad resursbas. I kapitel 7 analyseras hur lokala ideella organisationer arbetar med att företräda sina medlemmar och vilka strategier de driver för att nå politisk påverkan. I detta kapitel läggs särskild vikt vid att analysera i vilken mån lokala ideella organisationer håller tillbaka sin kritik för att inte äventyra sitt ekonomiska stöd från kommunen. I det efterföljande kapitlet (kapitel 8) studeras kvinnojourers arbete med att dels vara utförare av service och tjänster på uppdrag av kommunen, dels © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TERATUR

1. Inledning – att företräda medlemmar och utföra tjänster åt stat och kommun

bedriva opinionsbildning och påverkansarbete mot kommunen, politiker och beslutsfattare. Boken avslutas med ett sammanfattande analytiskt kapitel där vi pekar på en del implikationer av våra undersökningar.

Håkan Johansson är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Malin Arvidson är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Staffan Johansson är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

MELLAN RÖST OCH SERVICE

Ideella organisationer i lokala välfärdssamhällen Oavsett om de benämns ideella organisationer, civilsamhälleorganisationer eller frivilligorganisationer är intresset för dessa större än någonsin både i Sverige och internationellt. Orsakerna är flera, främst att dessa organisationer förväntas spela avgörande roller för demokrati och välfärd. Men även att ge oss högre livstillfredsställelse och mer mening i våra liv. Kunskaperna om den ideella sektorn har inte hållit jämna steg. Det gäller framför allt för villkoren på lokal nivå, där ideella organisationer både är engagerade i intressepolitiskt arbete och utför konkreta serviceuppgifter. I den svenska samhällsdebatten har det sedan länge funnits en tveksamhet om möjligheten för ideella organisationer att axla dessa motstridiga roller. Denna bok beskriver hur ideella organisationer verksamma inom tre viktiga socialpolitiska områden − funktionshinder, kvinnofrid och hemlöshet – upplever villkoren att verka i sina lokala välfärdssamhällen. Boken redogör dels för kommunernas politik och ekonomiska stöd, dels för de ideella organisationernas villkor att agera som röst för viktiga behov och som servicegivare. En viktig fråga som boken ger svar på är om det finns skäl att befara att den ideella sektorns roll som samhällskritiker naggats i kanten som en följd av att ideella organisationer allt oftare verkar som offentliga serviceleverantörer. Boken vänder sig till alla som vill ha en djupare förståelse kring villkoren för ideella organisationer i våra lokala välfärdssamhällen. Det gäller naturligtvis alla samhällsintresserade men kanske speciellt för högskolestudenter, forskare, politiker, offentliga tjänstepersoner och den ideella sektorns företrädare.

Art.nr 40181

studentlitteratur.se