9789144127620 by Smakprov Media AB

Anna Dåderman Petri Kajonius

GÄRNINGSMANNAPROFILERING Personlighetens betydelse för utförandet av brott

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40025 ISBN 978-91-44-12762-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Latgales Druka, Latvia 2022

Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Göran Alfred Formgivning omslag: Karl Stefan Andersson Bild framsida: Olena Vorovchenko/Shutterstock

INNEHÅLL

FÖRFAT TARNA S TACKORD

FÖRORD

1 Gärningsmannaprofilering som metod

Termen gärningsmannaprofilering Teorier utifrån psykologisk forskning om personlighet Över 40 års forskning om g ärningsmannaprofilering Forskningsöversikt av Dowden med flera (2007) Forskningsöversikt och meta-analys av Snook med flera (2007) Forskningsöversikt av Bennell med flera (2012) Forskningsöversikt av Fox och Farrington (2018) Varför profilera gärningspersoner utifrån personlighet? Krav på förbättringar och ökad kunskap efter Thomas Quick-fallet Tänkbar användning av vår profileringsmodell utifrån personlighet Att använda ett känt rättsfall i lärande syfte Etiska överväganden vid användning av känt fall Bokens upplägg Referenser

2 Historisk tillbakablick på klassiska fall Gärningsmannaprofilering i kulturen Häxprocesserna Olika tillvägagångssätt vid profilering Bakgrund till profilering UTIFRÅN typologier Cesare Lambrossos första systematiska studie Hans Gross: den första systematiska psykologiska gärningsmannaprofileringen? Modern forskning som knyter an till Lambrossos och Gross teorier

23 26 27 28 28 30 31 31 32 35 36 38 40

43 44 44 45 45 47 48

Innehåll

Bakgrund till profilering UTIFRÅN fallbeskrivningar 1888–1891 Jack the Ripper 1883–1911 The Postcard killer 1937 The Babes of Inglewood 1940–1956 The Mad Bomber Andra kända fall 1991–1992 Lasermannen Referenser

3 Klassisk gärningsmannaprofilering Metoder för systematisk insamling och undersökning av fakta Brott eller olyckshändelse? Vikten av ett noggrant polisarbete Grupperingar av olika profileringsmetoder FBI-metoden Utveckling av metoden Generell profil på seriella sexualmördare Tillämpning av FBI-metoden i fyra steg Steg 1 Assimilering: genomgång av förundersökningsmaterial Steg 2 Klassificering: informationen ordnas i meningsfulla mönster Steg 3 Rekonstruktion av händelseförloppet med tonvikt på beteende Steg 4 Konstruktion av en gärningsmannaprofil Kritik mot FBI-metoden Geografisk och statistisk profilering Utveckling av metoden Canters term investigative psychology Hur går geografisk profilering till? Profilering inom seriebrott med crime linkage analysis Statistiska och geografiska profileringsmetoder i Sverige Ärendeanalys eller den svenska GMP-metoden GärningsmannaprofilgruppenS uppdrag och arbete Metodutveckling: p rofilering blir ärendeanalys Steg 1 Genomgång av förundersökningsmaterial och brottsplatsbesök

49 51 52 54 56 56 59

61 62 63 68 68 70 71 71 71 73 76 76 78 78 80 81 82 84 85 85 88 90

Innehåll

Steg 2 Klassificering: informationen ordnas i meningsfulla mönster Steg 3 Ärendeanalys Praktisk tillämpning av GMP-metoden Bokens idé: Profilanalys utifrån personlighet en strukturerad mall för profilering Författarnas avslutande reflektioner Referenser

4 Sommarstugemordet, asylsexhistorien – och nio ytterligare brott Den så kallade asylsexhistorien Författarnas reflektioner om det inträffade Sommarstugemordet i Arboga Bakgrund till sommarstugemordet Händelserna den 3 augusti 2016 Efterföljande brottsutredning och erkännandet Ur tingsrättens och hovrättens domar Anstiftan till mord på maken Bakgrund till anstiftan till mord Händelserna den 7–8 augusti 2015 Författarnas reflektioner om det inträffade Efterföljande händelser och försäkringsbolagets misstankar Ur tingsrättens och hovrättens domar Författarnas reflektioner om det inträffade Stämpling till mord och grov misshandel av maken Bakgrund Ur tingsrättens och hovrättens domar Författarnas reflektioner om det inträffade Grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri med bruk av falsk urkund Händelserna den 27 augusti–7 september 2015 Ur tingsrättens och hovrättens domar Författarnas reflektioner om det inträffade

91 93 93 95 96 97 98

103 104 107 108 108 110 111 112 113 113 114 115 116 117 120 121 121 121 122 124 124 125 125

Innehåll

Givande av muta Händelsen i november 2016 Ur tingsrättens och hovrättens domar Urkundsförfalskning gällande bouppteckning Händelserna hösten 2015 Ur tingsrättens och hovrättens domar Hot mot tjänsteman Händelsen i februari 2017 Ur tingsrättens och hovrättens domar Författarnas reflektioner om det inträffade Referenser

5 Organiserad–kaotisk – beteende och personlighet utifrån brottsplatsen Varför inkludera typologin organiserad–kaotisk Typologin organiserad–kaotisk Klassificering av brottsplatsen Klassificering av gärningspersonen Påverkan av substanser kan försvåra klassificeringen Forskning om organiserad–kaotisk Teoretiska perspektiv på att undvika polisens upptäckt Teorin om rationella val av offer och tidpunkt Teorin om rationella tillvägagångssätt Teorin om analys av kostnad–nytta Typologin planerad–oplanerad En studie om uppväxtmiljöns betydelse för planeringen av brott Fallbeskrivning: klassificering i organiserad–kaotisk Förutsättningar för klassificeringen Klassificering av brottsplatsen som organiserad eller kaotisk Klassificering av gärningspersonen som organiserad eller kaotisk Författarnas avslutande reflektioner Referenser

126 126 127 127 127 128 128 128 129 129 130

131 131 133 133 136 138 140 140 140 141 142 143 143 145 145 145 148 152 153

Innehåll

6 Pendlare eller marodör – beteende utifrån geografisk spridning av brott Varför inkludera beteendemodellerna? Två beteendemodeller: pendlare och marodör Cirkelteori för miljöräckvidd Forskning om cirkelteorin och b eteendemodellerna Platsteorin utifrån brottets lokalisering Metodologiska begränsningar Referenser

157

7 Modern gärningsmannaprofilering – utifrån avvikande personlighetsdrag Termen personlighet Olika teorier om antal p ersonlighetsdrag Eysencks PEN-teori om de tre personlighetsdragen Extraversion–introversion Neuroticism–emotionell stabilitet Psykoticism–självkontroll Skattning av personlighetsdrag enligt femfaktormodellen De fem huvudsakliga personlighetsdragen Extraversion Öppenhet för nya erfarenheter Välvillighet Samvetsgrannhet Fasetter till de fem personlighetsdragen Forskning om och mätning av personlighetsdrag Forskning om gärningspersoners fem stora personlighetsdrag Personlighetsdrag enligt femfaktormodellen hos gärningspersoner i Sverige Fallbeskrivning: analys av Johannas fem huvudsakliga personlighetsdrag Förutsättningar för analysen Författarnas kommentar Neuroticism Speglas Johannas mycket låga nivå av neuroticism i brottens karaktär?

167

158 159 160 161 162 164 165

167 168 169 170 171 171 172 173 173 173 174 174 175 181 182 184 185 185 186 187 189

Innehåll

Extraversion Speglas Johannas genomsnittliga nivå av extraversion i brottens karaktär? Öppenhet för nya erfarenheter Speglas Johannas relativt låga nivå av öppenhet i brottens karaktär? Välvillighet Speglas Johannas mycket låga nivå av välvillighet i brottens karaktär? Samvetsgrannhet Speglas Johannas relativt genomsnittliga nivå av samvetsgrannhet i brottens karaktär? Sammanfattande resultat av Johannas fem huvudsakliga personlighetsdrag Författarnas avslutande reflektioner Referenser

191

8 Psykopatiska kännetecken – emotionella och interpersonella drag, och antisocial livsstil Varför inkludera psykopati? Termen psykopati Kognitiv och affektiv empati Psykopati, sociopati och antisocial p ersonlighetsstörning Cleckleys prototyp över psykopati Psykopati och de fem personlighetsdragen Skattning av psykopati med checklista Forskning om psykopati Psykopatins betydelse för återfall och våld Förekomst av psykopati bland g ärningspersoner Skillnader mellan kvinnlig och manlig psykopati Checklistornas funktionalitet för kvinnor och män med psykopati

215

194 196 197 198 203 204 207 209 210 211

216 216 218 219 220 221 224 226 226 227 228 230

Innehåll

Hur går skattning av psykopati till? Skattning av emotionella och interpersonella drag med psykopatichecklistan PCL:SV Del 1 Skattning av antisocial livsstil med p sykopatichecklistan PCL:SV Del 2 Fallbeskrivning: analys av Johannas eventuella uttryck för psykopati Förutsättningar för analysen Del 1: Emotionella och interpersonella psykopatidrag: tankar och känslor Item 2 Grandios Item 3 Lögnaktig och manipulativ Item 4 Saknar skuldkänslor Item 5 Saknar empati Item 6 Tar inte ansvar för sina handlingar Del 2 Antisocial livsstil och antisociala beteenden Item 8 Dålig självkontroll Item 9 Saknar långsiktiga mål Item 10 Oansvarig Item 11 Antisocialt beteende i ungdomen Item 12 Antisocialt beteende i vuxen ålder Sammanfattande resultat av Johannas nivå av psykopati Författarnas avslutande reflektioner Referenser

232

9 Narcissistens två ytterligheter – grandios överskattning och sårbar underskattning Varför inkludera narcissism? Termen narcissism Legenden om Narcissus som blev förälskad i sig själv Narcissistiska drag hos kända makthavare Narcissismens paradox: två ytterligheter Iakttagelser från några kliniskt verksamma

277

235 238 240 240 242 247 250 254 256 259 261 263 264 265 267 267 269 270 271

278 279 280 281 283 284

Innehåll

Hur utvecklas individuella skillnader i narcissism? Arv eller miljö? Tillbaka till barndomen? Två exempel på påverkan av arv eller miljö Hur fungerar narcissisten i vardagen? Hur fungerar en narcissistisk partner? Hur fungerar en narcissistisk ledare? Narcissism och de fem personlighetsdragen Samband mellan Big Five och subkliniska nivåer av narcissism Narcissism och psykopati: likheter och skillnader Narcissistens icke-stabila och sårbara självkänsla Avsaknad av tecken på uppförandestörning i barndomen Narcissisten vill bli beundrad, psykopaten bryr sig inte Instrument för skattning av narcissism Forskning om narcissism bland gärningspersoner Våld och aggression i relation till narcissism Förekomst av narcissism hos gärningspersoner Finns det könsskillnader i narcissistiska uttryck? Indikatorer på narcissistiska uttryck, enligt DSM-5:s kriterier Hur går skattning av narcissistiska uttryck till? Fallbeskrivning: analys av Johannas eventuella uttryck för narcissism Förutsättningar för analysen Uttryck 1 Grandios Uttryck 2 Fantasier Uttryck 3 Speciell och unik Uttryck 4 Kräver beundran Uttryck 5 Särskilt berättigande Uttryck 6 Utnyttjar andra Uttryck 7 Oempatisk Uttryck 8 Avundsjuk Uttryck 9 Arrogant och högdragen Sammanfattande resultat av Johannas narcissistiska uttryck Författarnas avslutande reflektioner Referenser

286 286 287 288 289 290 291 292 295 296 297 298 299 300 302 302 303 304 305 305 307 307 309 313 315 317 320 321 322 324 325 329 330 331

Innehåll

SLUTORD

339

Lärdomar Tillämpad gärningsmannaprofilering Hur kan denna bok hjälpa anhöriga och de som arbetar med gärningspersoner?

339 341 341

BIL AGA : MALL FÖR FÖRFAT TARNA S PROFILERINGSMODELL UTIFR ÅN PERSONLIGHET

343

Ärendet Bakgrund Den aktuella gärningen (kapitel 3) Gärningspersonen Uppgifter för traditionella metoder som statistisk och geografisk profilering (kapitel 3, 5 och 6) Personlighet De fem huvudsakliga personlighetsdragen (Big Five, kapitel 7) Skattning av graden av psykopati med PCL:SV (kapitel 8) Indikatorer på narcissistiska uttryck (kapitel 9)

343

344 344 344 347 348 348 349 352

FÖRFAT TARNAS TACKORD

Ett stort och varmt tack till alla som har bidragit till vår bokidé och dess nuvarande form. Under en tid hade vi förmånen att bli ledda med varmt hjärta och ibland med kall hand. Vi tackar:

Ǵ Tidigare avdelningschefen vid Högskolan Väst, Anna Henriksen,

Ǵ Ǵ

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

som gav oss möjligheten att utveckla och bedriva kursen i Tillämpad rättspsykologi. Då upptäckte vi att det saknades litteratur på svenska om gärningsmannaprofilering. Studentlitteraturs förläggare Susanna Magnusson som gillade vår bokidé, tålmodigt läste våra texter och gav oss ovärderliga tips på bästa förpackningen för vår rättspsykologiska kunskap. Sten Levander som med ett erfaret kliniskt öga läste och granskade fakta i kapitlet om narcissism, bollade våra idéer, gav oss insiktsfulla litteraturtips, samt var en ovärderlig diskussionspartner om människan i sitt sociala och historiska sammanhang. Charlotta Ekeström som kommit med konstruktiva frågor och förslag på ändringar. Förlagschefen Ronny Petterson och förlagsjuristen Jerker Fransson som läste, granskade och diskuterade bokens manus utifrån juridiska och etiska aspekter. Henrik Belfrage som gav oss sitt tillstånd att använda hans översättning av kriterierna för psykopati enligt PCL:SV. Jörgen Herlofson som gav oss sitt tillstånd att använda hans översättning av kriterierna för narcissism enligt DSM-5. Bokens redaktör Frida Eriksson som förberedde texten för ombrytning, tålmodigt utvecklade vår kurslitteraturkompetens,

F ö r f at ta r n a s ta c k o r d

guidade oss i rubrikformuleringar, textförkortningar och övriga formalia i slutskedet av bokens produktion. Ǵ Anna-Christina Blomkvist som ville bli vår första externa läsare av ett formgivet korrektur och som bidrog med insiktsfulla synpunkter och värdefulla kommentarer som vi hade en stor glädje av. Ǵ Alla andra som hade tålamod med våra ändringar och som jobbade med ett formgivet korrektur, text- och figursättning samt med omslagsbilden. Ǵ Alla våra studenter som visade enorm entusiasm inför rätts psykologi som ämne. Täby, Silverstrand (Lesjöfors) och Trollhättan, maj 2022 Anna Dåderman och Petri Kajonius

FÖRORD

Denna bok har vi, Anna Dåderman och Petri Kajonius, skrivit tillsammans. Låt oss börja med att berätta om bokens ursprung och tillkomst. Varför har vi skrivit denna bok? År 2018 fick avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi vid Högskolan Väst, där vi båda arbetade, möjlighet att erbjuda fler studenter plats på en utbildning. Jag, Anna, blev tillfrågad av min chef om det fanns någon kurs som jag kunde utveckla. Jag behövde inte tänka länge. Tillämpad rättspsykologi – ett ämne som jag hade undervisat i tidigare, som sedan 1990-talet är djupt rotat i min forskning. Då och då har jag dessutom rollen som sakkunnig i olika rättsfall, i vilka mina kunskaper i rättspsykologi och rättspsykiatri är till nytta. Till min medarbetare på kursen utsågs Petri. Vi hade tidigare samarbetat inom andra kurser, till exempel Scientific Writing på forskarnivå, metodkurser i statistik på avancerad nivå och inom en rad olika kurser i ämnet psykologi och på Personalvetarprogrammet. Vi har tillsammans publicerat vetenskapliga artiklar och har nyligen gett ut den första boken på svenska om de fem stora eller huvudsakliga personlighetsdragen hos oss människor, de så kallade ”Big Five-dragen” (neuroticism, extraversion, öppenhet, välvillighet och samvetsgrannhet), där ett kapitel också handlar om avvikande personlighet. Vi visste när vi började skriva denna bok att det fanns behov av att sprida vidare kunskapen om den moderna forskningen avseende gärningsmannaprofilering. För Högskolan Väst är arbetsintegrerat lärande (AIL) den övergripande profilen och värdegrunden för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling och Högskolan Väst har sedan många år regeringens uppdrag att utveckla arbetsintegrerat lärande. Därför blev det naturligt att den kurs inom tillämpad rättspsykologi som vi fick i uppdrag att utveckla © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Förord

skulle ha en praktisk inriktning. Vi utvecklade kursen i samverkan med våra studenter, av vilka en majoritet var yrkesverksamma som psykologer, socialarbetare, socionomer, poliser, domare, jurister, kriminalvårdare, sjuksköterskor och kriminologer, som till vardags arbetade med personer som hade begått brott. Kursen gavs i form av distansutbildning och under kursens gång utvecklade vi vår modell för gärningsmannaprofilering. Kursens fokus var att lära sig att göra en modern rättspsykologisk gärningsmannaprofil utifrån personlighet med hjälp av offentliga handlingar som förundersökningsprotokoll och domar, eget deltagande som åhörare på rättegångar och rapportering i media med mera. Vi förväntade oss inte att flera tusen sökande skulle slåss om ett begränsat antal platser. Vi fick undervisa 450 studenter på distans, och av dessa examinerade vi 350, vilket motsvarar 78 procent av de studenter som påbörjade kursen. Det är ovanligt att en så pass hög andel studenter fullföljer sin utbildning när den ges på distans. Denna bok speglar både den teoretiska och den praktiska eller tillämpade delen i kursens innehåll. Vi har utvecklat en modell för att kunna profilera gärningspersoner utifrån personlighet, som bygger på modern psykologisk vetenskap (se den strukturerade mallen i bilagan). Modellen utgår ifrån att alla människor präglas av fem huvudsakliga personlighetsdrag som påverkar våra känslor, tankar och beteenden, och i modellen ingår skattning av gärningspersonens personlighet genom dessa fem personlighetsdrag, psykopati och narcissism. Detta fokus är viktigt, eftersom personlighet speglar våra tankar, känslor och beteenden – och därmed också brottets karaktär – och forskning visar att gärningspersoner ofta har en avvikande personlighet. Denna modell bygger på klassiska metoder för gärningsmannaprofilering såsom olika typologier, men preciserar hur man kan gå till väga för att profilera gärningspersonens personlighet. Bokens ledande idé är att gärningspersonens personlighet avspeglas i utförandet av en gärning eller ett brott. I boken delar vi med oss av vår kunskap och erfarenhet om särskilt personlighetens roll för att kunna belysa frågan om vem gärningspersonen sannolikt är. Under vårt yrkesliv vid akademin har vi haft flera förebilder. Två av dem har särskilt inspirerat oss i utformningen av vår modell för gärningsmannaprofilering: Sten Levander och Leif GW Persson. Många av deras idéer har varit ledande för oss. Leif GW Person var med vid uppstarten av verksamheten inom den svenska varianten av gärningsmanna

Förord

profilgruppen och har gjort gärningsmannaprofiler på både kända och okända gärningspersoner. Enligt honom är den viktigaste frågan: Vem har begått brottet? Vi har i boken byggt på den målbild som svaret på frågan utgör. Genom att ta reda på vilka de gärningspersoner som utför de allvarligaste gärningarna är och lära känna dem, skapas en kunskapsbank som möjliggör noggranna gärningsmannaprofiler. Att lära sig att känna igen ett mönster eller en profil av känslor, tankar och beteenden hos redan kända gärningspersoner hjälper oss att göra framtida förutsägelser och att förstå okända gärningspersoner. Vi hoppas att de som ville läsa vår kurs vid Högskolan Väst (Tillämpad rättspsykologi) men av olika anledningar inte kunde göra det, nu får en chans att på egen hand lära sig att utföra gärningsmannaprofileringar. Vi hoppas att boken kan användas som kurslitteratur inom tillämpad rättspsykologi och liknande kurser men även inom andra typer av utbildningar för brottsutredande poliser samt vårdpersonal inom rättspsykiatri och kriminalvård. Vår modell för gärningsmannaprofilering tillämpades i vår kurs vid Högskolan Väst på redan dömda gärningspersoner och den bygger på allmänt tillgänglig information i offentliga källor. När vi började skriva den här boken 2018 funderade vi över vilket rättsfall som på det mest pedagogiska sättet skulle kunna illustrera modellen. För att förstärka det lärande syftet behövde vi nämligen så mycket information som möjligt om en person som hade begått ett brott och om personen bakom brottet. Vi valde en massmedialt känd gärningsperson, eftersom vi blev nyfikna på personen bakom medias frekventa och innehållsrika rapportering. Denna gärningsperson är Johanna Möller, känd som Arbogakvinnan, och vi kallar henne Johanna genom boken. I januari 2020 besökte vi Johanna på Ystadsanstalten där hon avtjänar sitt livstidsstraff. Därefter har vi brevväxlat. Johanna har godkänt att vi berättar hennes historia på det sätt som vi själva anser är mest lämpligt. Vi tackar Johanna för hennes godkännande.

KLASSISK GÄRNINGSMANNAPROFILERING

I detta kapitel introducerar vi olika profileringsmetoder på ett enkelt sätt, så att läsaren kan bilda sig en uppfattning om hur man kan profilera kända och okända gärningspersoner. Först beskriver vi vilken information som samlas in, oavsett metod. Därefter beskriver vi några metoder och hur man använder dem. Vi fokuserar på metoder som kan förstås av alla som brinner för gärningsmannaprofilering, oavsett utbildningsnivå: först en metod som utvecklades av FBI, sedan geografisk och statistisk profilering och andra metoder som oftast kopplas till den brittiske psykologen David Canter, och därefter ärendeanalys, som är den metod som den svenska gärningsmannaprofilgruppen har utvecklat. Vår fjärde beskrivning introducerar bokens idé: vår profileringsmodell utifrån personlighet.

METODER FÖR SYSTEMATISK INSAMLING OCH UNDERSÖKNING AV FAKTA Denna bok strävar efter att visa att gärningsmannaprofilering kan göras på ett vetenskapligt sätt. Men läsaren behöver komma ihåg att profilering enbart är en bedömning, baserad på tillgänglig information. Vi vill betona att den som profilerar gärningspersoner på ett strukturerat sätt enligt vår metod kommer att bli mer erfaren i konsten att förutsäga vem som begått ett brott när det gäller helt okända gärningspersoner och där informationen är knapphändig. Genom att lära sig att praktisera metoden får man insikt i att gärningspersonens personlighet troligen är den viktigaste delen av gärningsmannaprofilering. Det förutsätter dock att man har tillräckligt med information utifrån brottsplatsens utseende, om gärningen och händelseförloppet, om offret, om tekniska fynd på © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

brottsplatsen och om ett eventuellt motiv. Det är viktigt att notera att det är det motiv som åklagare har formulerat som vi avser här. Profileraren ska inte skaffa sig en egen bild av motivet. Syftet med denna metod är inte att på något sätt ”forska i saken”. Det förutsätter också att gärningsmannaprofilen enligt den metod som boken handlar om är utförd på ett systematiskt och strukturerat sätt. Det handlar alltså inte om något slags forsknings- eller detektivarbete på riktigt, som eventuellt skulle kunna syfta till att inhämta ny kunskap, utan det handlar om ett eget lärande utifrån den information som redan har samlats in av andra i form av offentligt tillgängliga källor. Denna bok kan väcka funderingar kring det som Leif GW Persson (2018) har medvetandegjort, nämligen att polisens grundliga och systematiska spaningsarbete är mycket viktigt och att tiden är den största fienden. Om tillräckligt med information samlas in i ett tidigt skede kan det öka möjligheten att begränsa antalet misstänkta.

BROTT ELLER OLYCKSHÄNDELSE? VIKTEN AV ETT NOGGRANT POLISARBETE Gärningsmannaprofilering initieras vanligtvis med att polisen konstaterar att ett brott har begåtts. Egentligen är det en viktig förutsättning. Målet med profilering är då att svara på tre korta frågor:

Ǵ Vad? Vem är offret? Var inträffade händelsen? När? Hur? Det

gäller att säkra alla spår och att ha inledande samtal med personer som har haft kontakt med offret, långt innan ”riktiga” förhör hålls med eventuella misstänkta och vittnen. De ska beskriva det som har hänt med sina egna ord och det ska dokumenteras. Ǵ Varför? Finns det något troligt motiv? Ǵ Vem? Vem har begått brottet? När ett brott har begåtts, särskilt om det handlar om ett grovt våldsbrott som mord, är det ett naturligt första steg i det polisiära spaningsarbetet att försöka samla in och bearbeta fakta kring gärningen. I början vet man inte om det handlar om ett brott eller inte. En del intryck kan tala för att personen har avlidit på ett naturligt sätt, och andra intryck för att hen har tagit livet av sig. Men det kan även vara så att skenet bedrar,

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

och att personen har blivit mördad. Om det finns tveksamheter kring dödsorsaken bör en obduktionsläkare som samarbetar med profileringsgruppen kontaktas snarast, eftersom tiden är den största fienden. Sådana tveksamheter måste undanröjas för att ett eventuellt spaningsarbete ska kunna initieras. Det kan bli en komplex procedur att behöva gräva upp ett begravt lik för att leta efter eventuella bevis som egentligen skulle ha tagits fram vid dödstillfället. Är liket kremerat är det troligtvis omöjligt, i alla fall med dagens teknik, att spåra det som kan behövas. Om man misstänker att ett brott har begåtts måste man samla in teknisk bevisning och dokumentera allt som kan ha betydelse för fallet. Det kan handla om den avlidnes och andra berörda personers mobiltelefoner, tekniska spår som vattenprov för att kunna konstatera förekomsten av kiselalger om den avlidna personen har påträffats i ett sjövatten, eller sopor som inköpskvitton, matrester och flaskor. Det kan också handla om att identifiera fotspår och annat som kan försvinna med tiden. Polisen antecknar vanligtvis det som är brukligt att anteckna när man misstänker brott, exempelvis om det är kliniskt rent på platsen eller om det är något som vittnar om slagsmål eller fest. Polisen gör också iakttagelser om hur den avlidne kan ha tagit sig till platsen och hör alla personer som kan bidra med någon typ av information om fallet, långt innan de eventuellt blir misstänkta (Persson, 2018). Det är viktigt att göra det så fort som möjligt, eftersom minnet är kort. Man vill veta vem som har begått brottet, ifall det är ett brott som har begåtts.

GRUPPERINGAR AV OLIKA PROFILERINGSMETODER Gärningsmannaprofilering är en ung vetenskap. Det har utvecklats många olika metoder, vilket gör det svårare att få ett stadigt grepp om helheten. Det är dock inte konstigt att det finns olika metoder, eftersom de har utvecklats i olika länder, under olika tidsperioder och i olika polisiära kulturer och akademiska traditioner. Alla metoder går ut på insamling och undersökning av fakta kring brottet i fråga. Metoderna skiljer sig från varandra genom att de fokuserar lite olika på dessa fakta, och att fakta bearbetas på olika sätt. I tabell 3.1 ser vi exempel på vilken information som man brukar samla in när man gör en gärningsmannaprofil, oavsett vilken metod man använder. Det handlar om att samla in information som fogas till en helhets© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

bild: detaljer om händelsen (Vad?), om ett tänkbart motiv (Varför?) och utifrån brottsplatsen försöker man bilda sig en uppfattning om en eller fler gärningspersoner (Vem?). I kapitel 6 försöker vi även svara på frågan var gärningspersonen troligtvis bor i relation till var brottet har begåtts. Utöver att metoderna skiljer sig åt finns det olika sätt att gruppera eller systematisera dessa metoder, vilket kan påverka jämförelsen mellan dem. Vi exemplifierar skillnaderna med två moderna sätt att gruppera profileringsmetoderna. Det ena sättet föreslås av Howitt (2018) som presenterar metoderna utifrån två typer av profileringsanalyser:

Ǵ Profileringsanalys 1 (FBI-metoden). Ǵ Profileringsanalys 2 (Investigative psychology, statistisk profilering och geografisk profilering).

Inom typen Profileringsanalys 1 lyfter Howitt den kliniska intuitionen hos enskilda profilerare (agenter). Inom den andra typen, Profilerings analys 2, inkluderar Howitt även crime linkage analysis (CLA) som kopplar samman seriella brott (metoden beskrivs ibland som case linkage). Det andra sättet att gruppera metoderna presenteras av Fox och Farrington (2018) som har gjort en systematisk sammanställning av befintlig forskning om gärningsmannaprofilering (se kapitel 1). Fox och Farrington har grupperat publikationer i två stora grupper utifrån profileringsmetoder:

Ǵ Den ena gruppen bygger på beteendevetenskapliga och psykolo-

giska teorier och metoder. Ǵ Den andra gruppen bygger på matematiska teorier och metoder. Intressant är att Fox och Farrington placerar CLA i den första gruppen, möjligtvis därför att de har gjort en meta-analys av CLA-studier som utgår just från gärningspersoners beteenden på brottsplatsen, och har exkluderat CLA-studier som bygger på geografisk profilering. Vi har försökt att finna en genväg mellan dessa två moderna sätt att gruppera profileringsmetoderna på, Howitts respektive Fox och Farringtons sätt, och beslutade oss för att inte krångla för mycket. Tabell 3.1 är resultatet av vår egen slutsats där vi placerar CLA i samma grupp som geografisk profilering, eftersom vi i denna grupp beskriver psykologen

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

David Canters ansats. Vi är emellertid medvetna om att CLA oftast utgår ifrån beteendevetenskapliga och psykologiska teorier, som bygger på matematiska och statistiska teorier och metoder. Tabell 3.1 visar både analysmetoder som bygger på beteendevetenskapliga och psykologiska teorier och analysmetoder som bygger på matematiska teorier. Två metoder profilerar en okänd gärningsperson och bygger på kunskapen avseende kända (tidigare dömda) gärningspersoner. Den ena av dessa metoder, FBI-metoden, har utvecklats i USA. Den andra metoden, ärendeanalys eller GMP-metoden, har utvecklats i Sverige av den svenska gärningsmannaprofilgruppen. Profileringsmetod som bygger på moderna personlighetsteorier, som vi introducerar i denna bok (se den grönmarkerade kolumnen), placerar vi i denna grupp då den bygger på idéer från dessa två klassiska profileringsmetoder. Metoden innehåller alltså även idéer inhämtade från klassiska metoder, men i något enklare form där man inte behöver ha matematiska kunskaper. De analysmetoder som främst bygger på matematiska teorier har utvecklats i Storbritannien utifrån David Canters idéer om utredande psykologi, så kallad investigative psychology. Canter med forskargrupp har med hjälp av CLA bidragit till utvecklingen av datoriserade metoder för sammankoppling av likartade brott till seriella brott. Geografisk profilering kan göras både med enkla beräkningar och med hjälp av datorer, där används olika algoritmer och specifika datorprogram. Geografisk metod har utforskats av professor Pekka Santtilas grupp vid Åbo Akademi. Canters idéer om utredande psykologi har utforskats med hjälp av experiment såväl vid Göteborgs universitet under ledning av professor Per Anders Granhag som vid Högskolan Kristianstad under ledning av universitetslektorerna Ulf Holmberg och Kent Madsen (den metod som vi beskriver i denna bok avser dock inte en utredande psykologi).

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

TABELL 3.1 Visar vilken information som samlas in för en gärningsmannaprofil inom de olika analysmetoder som bygger på beteendevetenskapliga och psykologiska teorier respektive matematiska metoder, för att kunna predicera svar på frågan: Vem har gjort det? Analysmetoder som bygger på beteendevetenskapliga och psykologiska teorier

Information i profilen

Erfarenhets baserad deduktiv profilering base rad på intuition FBI-metoden: Seriemord och seriella sexualmord

Gärningsperso nens namn

Analysmetoder som bygger på m atematiska teorier

Blandmetoder utifrån praktisk och teoretisk kunskap, vetenskapligt förankrade hos den som gör profilen

Statistiskt orienterad induktiv profilering

Ärendeanalys Profilanalys utifrån Geografisk och statis (GMP-metoden): personlighet (bokens tisk profilering, samt Svårlösta grova idé): crime linkage analysis: brott Alla typer av isolerade Alla typer av brott, både eller seriella brott isolerade och seriella

Okänt, Okänt, medias benämning medias benämning

Känt (eller okänt), medias benämning

Okänt, medias benämning

+ Polisens egen information

Har ett brott begåtts? Isolerat eller i en serie?

Om offret, bak grunden, risker, och händelser som kan ha underlättat motiv och relationer

+ Detaljerad kartläggning

Profilerarens eller gruppens namn och kompetens Källor för information

+ + Observation live eller Information insamlad inspelade rättegångar, av andra, matematiska information insamlad modeller och datorpro av andra gram

Vad?

Fyndplatsen – densamma som brottsplatsen?

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

Analysmetoder som bygger på beteendevetenskapliga och psykologiska teorier

Information i profilen

Erfarenhets baserad deduktiv profilering base rad på intuition FBI-metoden: Seriemord och seriella sexualmord

Utifrån brotts + platsens utseende Organiserad, (från spår till kaotisk, blandtyp gärningsperson)

Analysmetoder som bygger på m atematiska teorier

Blandmetoder utifrån praktisk och teoretisk kunskap, vetenskapligt förankrade hos den som gör profilen

Statistiskt orienterad induktiv profilering

+ + + Planerad, oplane Organiserad, kaotisk, Många olika rad; organiserad, blandtyp typologier; likheter i kaotisk; effektivt, seriella brott utifrån ineffektivt efter brottsplatsens utseende, brottsbeteende; statistiska sannolikhets överskottsbete bedömningar ende, underskotts beteende

–

+ Spekuleras kring ursprung

+ Uppväxt förhållanden

+ Spekuleras kring ursprung

Ålder

Utbildning, yrke

Tidigare brottslighet

Eventuell medbrottsling

Utifrån brotts platsens lokali sering

+ + Avståndet mellan Avancerade program bostaden och och statistik, mängder brottsplatsen; pendlare av data; pendlare eller eller marodör marodör

Varför? Åklagarens teori om motiv Vem? Kön Födelseland, för äldrars födelse land, ursprung, uppväxt

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

Analysmetoder som bygger på beteendevetenskapliga och psykologiska teorier

Information i profilen

Erfarenhets baserad deduktiv profilering base rad på intuition FBI-metoden: Seriemord och seriella sexualmord

Påverkad av alkohol eller andra substanser

Analysmetoder som bygger på m atematiska teorier

Blandmetoder utifrån praktisk och teoretisk kunskap, vetenskapligt förankrade hos den som gör profilen

Statistiskt orienterad induktiv profilering

Personlighet +/– + + + Grundantagande Utifrån brottets Fysiska och psy Strukturerad skattning Olika och ostruktu enligt definitio karaktär, men kiska egenskaper, baserad på modern rerade karaktäristika nen på gärnings vad och hur vanor, beteenden, forskning utifrån Big utifrån brottets/brottens mannaprofilering: personligheten aktiviteter Five, psykopati och karaktär; länkar till Gärningsperso ska redogöras före och efter. narcissism. seriella brott nens personlighet för är inte tydligt Grund-antagandet Strukturerad avspeglas i brot definierat framhävs, men mall finns tets utförande. okänt om och hur

personligheten skattas

Not. Den grönmarkerade kolumnen sätter författarnas profileringsmodell i det klassiska sammanhanget av de gärningsmannaprofileringsmetoder som i dag (2022) används.

FBI-METODEN UTVECKLING AV METODEN FBI-metoden utvecklades på 1960-talet av två poliser (agenter) vid FBI, Howard Teten och Pat Mullany (Ressler & Shachtman, 1992). Teten var student till psykiatrikern James A. Brussel som hade lyckats göra en gärningsmannaprofil på The Mad Bomber, som vi beskrev i kapitel 2. Polisen insåg kraften i psykologisk kunskap som appliceras på det p olisiära detektivarbetet och tog vara på Brussels kunskap och erfarenheter. Brussel

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

misslyckades dock med att profilera den serievåldtäktsman som i media benämndes The Boston Strangler. Erfarenheterna från dessa två fall bidrog till att Teten och Mullany insåg att det behövdes mer kunskap om redan kända gärningspersoner. De var nyfikna på hur dessa personer är, hur de känner och tänker, varför de begår ett brott (motivet) och vilka strategier de använder sig av. Agenten Howard Teten blev utnämnd till den första chefen för en FBI-enhet för utbildning och utveckling, placerad i en nukleär bunker i Quantico som ligger i Virginia. Där bedrevs forskning och utbildning av psykologer och agenter. FBI-enheten upplöstes 2014. På 1970-talet ägnade sig denna enhet åt forskning fokuserad på personlighet, beteende och motiv av seriella sexualmord. De mest berömda agenterna heter Robert Ressler och John Douglas. Kunskapen byggdes upp genom att de intervjuade gärningspersoner som redan var dömda. Materialet systematiserades i samarbete med beteendevetare från University of Virginia.1 Beskrivningen av en typisk profil baserades på intervjuer med 36 seriemördare2, dömda för seriella sexualmord3 (Ressler m.fl., 1988). Utifrån Ressler med fleras (1988) studie utarbetades en klassifikationsmanual (Douglas m.fl. 2013). I stora drag utgår FBI-metoden ifrån en brottsplatsanalys som delas upp i en organiserad brottsplats (vilket tyder på planering) respektive en kaotisk eller dåligt organiserad (eng. disorganized). FBI-metoden används främst när brottsplatsen tyder på psykologisk patologi hos gärningspersonen, samt när det finns tillräckligt med information i databaserna om

1 Vid FBI har det byggts upp en omfattade databas (VICAP – Violent Apprehension Program), som innehåller en rad variabler om offren och gärningspersoner som har samlats in på ett systematiskt sätt. Till följd av komplexiteten ersattes det senare med ett annat system, utvecklat i början av 1990-talet i Canada, ViCLAS (Violent Crime Linkage Analysis System). Detta system har implementerats i flera länder, bland annat i Sverige (i dag 2022 använder sig inte den svenska polisen av något program). Dessa detaljerade databaser ger polisen utredningsförslag, utvecklar nya undersökningslinjer, begränsar sökningar efter misstänkta och erbjuder hjälp i sökandet efter samband, särskilt vid länkning av enskilda brott till serier. 2 Enligt FBI:s definition är en seriemördare en person som har mördat minst tre personer med ett visst tidsintervall mellan morden (i motsats till en massmördare som mördar ett flertal personer samtidigt). 3 Det ursprungliga samplet där dessa typologier utvecklades inkluderade 36 män dömda för seriella lustmord med sexuella inslag (de intervjuades om sina totala 118 brott). Lustmord definieras som följande: ”lustmordet är unikt och skiljer sig från det sadistiska mordet genom inblandning av stympning eller förflyttning av bröst, ändtarm eller könsorgan” (Hazelwood & Douglas, 1980, s. 18) (författarnas översättning).

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

liknande rättsfall. Det handlar inte om triviala patologiska avvikelser utan om allvarliga sådana. Vad gäller sexualmord kan det vara frågan om att olika föremål medvetet har lämnats i offrets kroppsöppningar (i munnen eller genitalierna), eller att någon eller några kroppsdelar har avlägsnats från kroppen och tagits med som en slags trofé. Mer information finns nedan och i kapitel 5 som behandlar klassificering i en organiserad respektive kaotisk brottsplats.

GENERELL PROFIL PÅ SERIELLA SEXUALMÖRDARE Ressler med flera (1988) beskriver tio typiska drag för en seriemördare som har dömts för sexualmord: 1. psykiskt/emotionellt eller fysiskt misshandlad som barn, oftast av

sin mor 2. grym mot djur 3. sängvätare, oftast långt in i tonåren 4. narcissistiska tendenser (en inre värld fylld med visuella fantasier,

kontrollbehov) 5. pyromani 6. emotionellt impotent 7. avvikande sexuella intressen som vuxen (voyeurism, fetischism) 8. huvudtrauma (eventuella tidigare huvudskador till följd av olycka

eller slag) 9. dysfunktionell familj (substansmissbruk, ungdomsbrottslighet,

isolering, ensamhet) 10. alkohol- och narkotikamissbruk (påverkan redan i fosterstadiet). Denna beskrivning av en person som har begått seriella sexualmord innehåller även avvikande personlighetsdrag med social isolering och glädjelösa lekar under uppväxten, rebelliskt och aggressivt beteende, fientlighet, lögnaktigt beteende, ett extremt insnävat sätt att resonera kring sitt beteende och rättfärdigande av de egna negativa handlingarna, dagdrömmar och ett rikt fantasiliv om döden och dödande, fördomsfullhet, kontrollbehov, dominans och hämndbegär. Många av dessa drag är typiska för personer med hög neuroticism och låg välvillighet (se kapitel 7), psykopati (se kapitel 8) och narcissism (se kapitel 9).

3 K l a s s i s k g ä r n i n g s m a n n a p r o fi l e r i n g

TILLÄMPNING AV FBI-METODEN I FYRA STEG Nedan beskriver vi steg för steg FBI-metoden för gärningsmannaprofilering. Syftet med respektive steg är att predicera, det vill säga att bilda sig en uppfattning om vem som har gjort det utifrån den av polisen insamlade informationen om det som har hänt. Vi betonar att metoden används av ett team, och inte enbart av en enskild profilerare. Profileraren kan rekommendera olika sätt att kommunicera med misstänkta gärningspersoner, exempelvis hur polisen skulle kunna svara på brev och olika slags meddelanden från en potentiell gärningsperson.

Steg 1 Assimilering: genomgång av förundersökningsmaterial I detta första steg samlas all information om vad som har hänt in och gås igenom. Brottsplatsen och offret eller offren dokumenteras och beskrivs, och vittnen förhörs (Jackson & Bekerian, 1997). Fakta samlas in i form av fotografier, tekniska bevis i form av DNA, fysiska spår (t.ex. skoavtryck, bildäck, sopor), polisrapporter skrivs och förhör med vittnen hålls och dokumenteras. Till exempel rapporterar en patolog vilka skador som ledde till offrets död, och samlar ofta in bevis för att kunna formulera en eller fler teorier kring dödsorsaken. Tidpunkten för döden kan vara viktig för att kunna säga något om den psykologiska signaturen av gärningspersonen (se steg 4 nedan). Det kan också finnas behov av att säkra spår efter gärningspersonens eventuella fantasier. Under arbetet i det första steget vill profileraren inte ha någon uppgift om eventuella misstänkta gärningspersoner.

Steg 2 Klassificering: informationen ordnas i meningsfulla mönster I detta andra steg ordnas den information som samlades in i det första steget, för att se om det går att finna ett meningsfullt mönster. Alla insamlade fakta integreras till en helhet i syfte att klassificera gärningspersonen som organiserad eller kaotisk, utifrån brottsplatsens (eng. crime scene) organisering. En organiserad brottsplats, där allt verkar vara planerat och organiserat på ett genomtänkt sätt, tyder på att gärningspersonen har planerat brottet, riktat in sig på att skada offret och betett sig på ett systematiskt © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Bil aga: …

Anna Dåderman är expert på avvikande beteende och psykopati. Hon är med.dr i rättspsykiatri och fil.dr i psykologi. Från 2022 är hon professor em. i psykologi, Högskolan Väst. Petri Kajonius är universitetslektor och docent i personlighetsoch socialpsykologi, Högskolan Väst.

GÄRNINGSMANNAPROFILERING Personlighetens betydelse för utförandet av brott Gärningsmannaprofilering syftar till att ta reda på vem som har begått ett brott och bygger på antagandet om att gärningspersonens person lighet avspeglas i utförandet av gärningen. I denna bok beskrivs klassiska teorier om gärningsmannaprofilering utifrån psykologisk forskning. Författarna summerar de senaste decenniernas internationella forsk ning och redogör också för en egenutvecklad profileringsmodell utifrån personlighet, som syftar till att effektivisera framtida förutsägelser och tolkningar av okända gärningspersoners tillvägagångssätt. I modellen kombineras de fem stora personlighetsdragen med skattningar av narcissism och psykopati. Profileringsmodellen illustreras här med hjälp av uppgifter om en redan dömd person – den kvinna som dömdes för det uppmärksammade sommarstugemordet i Arboga 2016. Detta var ett lämpligt val eftersom det finns ett omfattande offentligt material som skildrar henne och som redan har samlats in av andra. Gärningsmannaprofilering riktar sig främst till universitetsstuderande i rättspsykologi och psykologi men är också en kunskapskälla för yrkes verksamma som i sitt arbete möter en rättspsykologisk problematik.

Art.nr 40025

354

studentlitteratur.se