9789144127439

NYCKLAR TILL SKOLFRAMGÃ…NG

Olof Johansson (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40006 ISBN 978-91-44-12743-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jan Pettersson Printed by Eurographic 2018

INNEHÅLL

Förord 7

1 Utmaningar i svensk skola – Vad kan vi lära av varandra och av andra länder? 9 Gu n na r Woh l i n, I nge l a Br i m be rg & Ol of Joh a ns s on Rektors komplexa uppdrag 10 Rektorers kollegiala lärande – ett utvecklingsprojekt 11 Kvalitetsarbete genom kollegialt lärande – ett projekt 12 Projektets uppstart 12 Projektet utvecklas 14 Att studera ”Nycklar till skolframgång” genom internationella utblickar 14 Uppdrag Singapore – En rektorsspaning på lärares professionsutveckling 16 Uppdrag Washington (USA) – Att utveckla en kreativ undervisningskultur 16 Uppdrag Ontario (Kanada) – Systematik som framgångsfaktor för rektors ledarskap 17 Uppdrag Skottland – En digitaliserad skola i pedagogernas tjänst 17 Uppdrag Danmark – Samhällsutveckling och digital kompetens 18 Referenser 19 2 Uppdrag Singapore – En rektorsspaning på lärares professionsutveckling 21 F r e dr i k B o st röm, Bi rge r Sa s se & G ör a n Sko g sbe rg Varför Singapore? 21 Staten och utbildningssystemet 22 © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

3

Innehåll

Kortfattad nutidshistoria 23 Utbildningssystemets förändring från 1965 fram till i dag 23 Verksamhetsbesök 25 Tanglin Trust School 26 North Vista Primary School (NVPS) 28 Anderson Junior College 30 Henry Park Primary School (HPPS) 33 Slutsatser 36 Långsiktighet 37 Tydligt ansvar i olika roller 37 Värdestyrning 38 Diskussionsfrågor 39 Referenser 39 3 Uppdrag Washington (USA) – Att utveckla en kreativ undervisningskultur 41 Ph i l i p Ol s s on & A n de r s K j e l l gr e n PISA-trenden och dess konsekvenser 42 De praktisk-estetiska ämnenas återkomst? 43 Utvecklingen i anglosaxiska och västeuropeiska länder 44 Utvecklingen i Sverige 45 Verksamhetsbesök i Washington 46 Vad är Arts Integration? 47 Roots Academy 49 Duke Ellington School of the Arts 50 Potomac Elementary School of the Arts 51 En framgångsrik skolkultur 56 Slutsatser 58 Diskussionsfrågor 59 Referenser 60

4

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

4 Uppdrag Ontario (Kanada) – Systematik som framgångsfaktor för rektors ledarskap 61 N i na A l sh a m m a r , Joa k i m G ode , L ol i t h a N i l s s on & M a rt i n de Ron Om skolan i Kanada 62 Ontarios framgångshistoria 62 Förutsättningar för lärare och skolledare 63 Vad skapar skolframgång? 64 På besök i Ontario 65 Ministry of Education 65 Ontario Principals’ Council 70 Skolbesök 70 Slutsatser 73 Framgångsfaktorer i Ontarios skolsystem 73 Lärdomar för svenska skolan 74 Diskussionsfrågor 75 Referenser 76 5 Uppdrag Skottland – En digitaliserad skola i pedagogernas tjänst 77 M a r i ta Sva h n & M a rja Nor r sta d Sveriges nationella strategi för digitalisering av skolväsendet 78 Skottlands digitala plan 80 Målsättningar med Skottlands digitala plan 81 Skottlands digitala strategi för utbildningsväsendet 83 På besök i Skottland 85 Aberdeens digitaliseringsprocess 86 Kaimhill School 88 Middleton Park School 89 Aberdeen Grammar School 90 Slutsatser 93 Diskussionsfrågor 95 Referenser 96

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

5

Innehåll

6 Uppdrag Danmark – Samhällsutveckling och digital kompetens 97 C a r i na Luc a s , Gu n i l l a Ol s s on & Gu i d o Pi l l ol a Den danska nationella it-strategin 98 Intervjuer och skolbesök 99 Grundskolebesök 1 100 Grundskolebesök 2 101 Lärarhögskolan 103 Århus Universitet i Köpenhamn 104 Slutsatser 104 Diskussionsfrågor 107 Referenser 107 7 Vad vi sett och reflekterat över – en sammanfattning 109 M a rt i n de Ron, M a rja Nor r sta d, F r e dr i k B o st röm, G ör a n Sko g sbe rg, A n de r s K j e l l gr e n & Gu i d o Pi l l ol a Referenser 117

6

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

KAPITEL 1

Utmaningar i svensk skola – Vad kan vi lära av varandra och av andra länder?

Gu n na r Woh l i n, I nge l a Br i m be rg & Ol of Joh a ns s on

Det svenska skolväsendet brottas med många frågor som bland annat har koppling till den snabba samhällsutvecklingen. Svenskt skolväsende har de senaste 15 åren kännetecknats av många politiska reformer inom utbildningsområdet, sjunkande resultat i internationell jämförelse samt en i huvudsak negativ mediabild som pekar på skolsystemets utmaningar.

Under senare år har många reformer genomförts i den svenska skolan.

Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit, liksom lärarnas status, vilket i stor utsträckning bidragit till svenska skolans så kallade kris. Vi har i dag en lärarbrist som, i vissa delar av landet, är rekordstor. Denna bild kan jämföras med förhållandena i Finland där det råder stor politisk enighet kring skolan och få reformer har genomförts.

Läraryrket har dessutom hög status i Finland, vilket sannolikt förklarar varför det inte råder någon lärarbrist i landet.

Skolan har vidare varit ett slagträ i den politiska debatten i Sverige under de senaste årtiondena, vilket knappast varit positivt för den svenska skolans utveckling. Den ena reformen har ersatt den andra och någon politisk enighet kring skolan, likt den i Finland, har inte funnits.

Detta har lagt lite sordin på arbetsglädjen och troligtvis även påverkat elevernas resultat. Allmänhetens tilltro till den svenska skolan har minskat.

Söktrycket till lärarutbildningen har minskat och därigenom har andelen högpresterande elever från gymnasierna minskat bland lärarkandidaterna.

Vid en internationell jämförelse anses dessutom många svenska elever omotiverade för skolarbete. Resultaten från PISA-undersökningen ­(Programme for International Student Assessment), som genomfördes under © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

9

1 Utmaningar i svensk skola …

2011, visade att elever i Sverige har en bristfällig kunskapsnivå inom matematik i jämförelse med genomsnittet. TIMSS-studien (Trends in International Mathematics and Science Study) 2011 visar på kopplingar mellan låga resultat och bristande motivation.

Skolans problem kan även kopplas till boendesegregationen som i Sverige har ökat från 1990-talet och fram till i dag. Den utvecklingen avspeglas i skolresultaten, där skolor i bostadsområden med många nyanlända totalt sett har lägre resultat än skolor belägna i andra områden. En utveckling som förstärks av det fria skolvalet.

Slutligen kan vi nämna den digitala utvecklingen i samhället som skett mycket snabbt och där skolan har halkat efter. Först 2017 skrevs området in i läroplanerna. Detta innebär en stor utmaning och stora behov av kompetens­utvecklings­insatser, då många skolors pedagoger saknar adekvat digital kompetens och modern utrustning i tillräcklig mängd.

Rektors komplexa uppdrag Det råder stor enighet bland svenska och internationella forskare (Ärlestig 2008; Nihlfors & Johansson 2013; Wahlstrom & Seashore Louis 2008) om att rektor är en viktig aktör i att stärka skolans pedagogiska verksamhet, genom att bevaka hur resultaten utvecklas och bygga den inre organisationen för att nå hög måluppfyllelse både vad gäller kunskaper och värderingar. Rektor måste i rollen som pedagogisk ledare informera om organisationens och läroplanernas mål och visioner och tolka dessa tillsammans med personalen samt återkoppla eller bekräfta de pedagogiska insatserna efter till exempel klassrumsobservationer (Ärlestig 2008). Rektor ska också arbeta för att verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Hörnqvist 2018) men även för att verksamheten generellt använder forskning för att belysa olika förhållanden av relevans för skolan (Rönnström & Johansson 2018). Förutom det pedagogiska ledarskapet har rektor även mycket annat på sitt bord. Det gäller bland annat att fördela resurserna på ett sådant sätt att både hög- och lågpresterande elever får det stöd de behöver. Dessutom har rektor givetvis ansvar för olika administrativa göromål.

Att arbeta som rektor i Sverige innebär inte bara att vara pedagogisk ledare och ansvara för varje elevs måluppfyllelse, vilket i sig är ett tillräckligt komplext uppdrag, utan dessutom att ansvara för fastigheter, kök, upp10

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

1 Utmaningar i svensk skola …

handling, personalfrågor, elevhälsa med mera. Som rektor är man dessutom ständigt i fokus för media, vårdnadshavare, politiker och andra aktörer.

Givet det breda uppdraget bör en rektor vara både analytisk och strukturerad, men även en visionär, kommunikativ och handlingskraftig, vilket kräver en mycket bred kompetens (Shields & Edwards 2005; TschannenMoran 2004). För rektor är, trots de stödfunktioner som finns runt omkring, ensam i sin roll, och måste ensam kunna möta den mängd krav som ställs i arbetet. Samtidigt finns det hjälp att få, inte minst från rektorskollegor som kan utgöra stöd och vara samtalspartner i fråga om uppdraget och dess utmaningar. Den nuvarande statliga utbildningen för rektorer – det så kallade rektorsprogrammet – har stärkt rektorerna i sin profession genom det stöd som finns att hämta i forskning om rektorers roll. I Stockholm finns också möjlighet till ledarutveckling genom Utbildningsförvaltningens försorg.

Rektorers kollegiala lärande – ett utvecklingsprojekt Ett sätt att organisera denna stödstruktur för rektorer är det kollegiala lärandet (Larsson 2018; Fullan 2001; Glickman, Gordon & Ross-Gordon 2005).

I den här boken – som avser att beskriva och begripliggöra några nyckelfaktorer i en framgångsrik skola – utgår vi från ett utvecklingsprojekt som bygger just på kollegiala principer för lärande, rektorer emellan. Detta projekt – som benämns Kvalitetsarbete genom kollegialt lärande – bedrevs inom ramen för ett av Stockholms grundskoleområden (under åren 2013–2018) i samarbete med docent Niclas Rönnström på Stockholms universitet, och med senior professor Olof Johansson vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, som vetenskapliga ledare. Olof Johansson var ansvarig utredare för den statliga utredningen ”Rektor och styrkedjan”, SOU 2015:22, och är redaktör för denna bok.

Syftet med projektet var som sagt att stärka det kollegiala lärandet rektorer emellan, där fokus så småningom kom att ligga på internationella utblickar; ett sökande i andra länders praktik efter ”best practice” i förhållande till ett antal identifierade kärnområden, tillvägagångssätt som kan ses som nycklar till skolframgång.

Vi kommer att återvända till dessa utblickar, men först en kort beskriv© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

11

1 Utmaningar i svensk skola …

ning av själva projektet som genomfördes inom ett av Stockholms sju grundskoleområden och som innefattar grundskolor i stadsdelarna Hässelby, Vällingby och på Kungsholmen.

Kvalitetsarbete genom kollegialt lärande – ett projekt Stockholms grundskolor är indelade i sju områden där varje område har cirka 20 grundskolor. Varje område består av två stadsdelar med olika socioekonomiskt index, vilket gör att rektorer med olika typer av utmaningar möts i sina rektorsgrupper. Respektive område leds av en grundskolechef som arbetar tillsammans med en grundskolesamordnare. Rektorerna samlas cirka två gånger per månad i sina respektive områdesgrupper för att få information och för att diskutera aktuella utvecklingsområden samt dilemman man ställs inför i sin roll som pedagogisk ledare.

Det för projektet aktuella skolområdet består av 19 grundskolor fördelade på 17 rektorer i stadsdelarna Hässelby, Vällingby och på Kungsholmen i Stockholm. Samtliga rektorer har genomgått den statliga rektorsutbildningen. På skolorna finns totalt cirka 10 500 elever och en personalstyrka på cirka 1 700 personer. Skolorna i området servar cirka 140 000 invånare, vilket motsvarar en större kommun i Sverige.

Projektets uppstart När man börjar som rektor är det väldigt lätt att fastna i de dagliga göromålen och kopplingen till aktuell skol- och ledarskapsforskning riskerar att få stå tillbaka. Innan projektets uppstart speglade rektorsmötena i det aktuella skolområdet denna verklighet. De kom mest att handla om ­i nformation och praktiska göromål, trots att rektorerna i själva verket ­önskade diskutera skolforskning och olika dilemman man möter som skolledare. Av den anledningen tog man kontakt med Niclas Rönnström, docent och utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms ­u niversitet. Hösten 2014 startades en seminarieserie med vetenskapliga texter kring ”Kvalitetsarbete genom kollegialt lärande”. Själva arbetet pågick under läsåret 2014/2015 och det övergripande syftet med seminarie­ serien formulerades som följande:

12

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

1 Utmaningar i svensk skola …

• Att initiera ett kollegialt lärande kring rektors pedagogiska uppdrag

och de dilemman man som rektor möter i sin vardag.

• Att få nära kontakt med aktuell forskning och högskola.

• Att träffa rektorer och beslutsfattare i andra länder där man lyckats bra med skolutveckling och ta med sig goda exempel hem till sin egen verksamhet.

Vad gäller målet med själva projektet så kom det att fokusera på det kvalificerade kvalitetsuppdraget: • Att i största möjliga utsträckning omsätta skolans mål i verksam-

heten genom systematiskt kvalitetsarbete.

• Att själva och tillsammans med kollegor utveckla kunskaper och förmågor nödvändiga för att kunna leda verksamheten, så att den främjar målsättningen om att alla elevers lärande och utveckling kan nås.

Totalt genomfördes fyra seminarier under följande rubriker: 1. Att förstå skolans mål och att kartlägga arbetet med dem.

2. Att analysera arbetet med mål: nivåer, orsaker och utvecklingsbehov?

3. Att planera, förankra, genomföra och följa upp utvecklingsarbete.

4. Systematiskt kvalitetsarbete: vad, varför, när, hur och för vilka?

Projektet utformades för att skapa goda möjligheter för rektorer att utveckla kunskaper och förmågor inom olika faser av ett fruktbart systematiskt kvalitets­arbete. Men projektet handlade även om kollegialt lärande.

Vetenskapliga texter användes som inspiration för arbetet i projektet och bidrog till att utveckla rektorernas professionella samtal. Utöver detta skedde arbetet i grupper som tillsammans arbetade med det systematiska kvalitetsarbetets kritiska faser att kartlägga måluppfyllelse, att analysera måluppfyllelse samt att planera och genomföra utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse. Mycket av arbetet skedde utifrån praktiska uppgifter till arbetsgrupperna, vilkas uppgift var att lösa dessa och ta del av varandras erfarenheter. Vid träffar presenterade grupper om tre personer © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

13

1 Utmaningar i svensk skola …

sina arbeten för andra rektorer och på så sätt möjliggjordes ett vidgat lärande inom kollegiet. Vid varje tillfälle lämnade arbetsgruppen in en skriftlig rapport.

Projektet utvecklas En logisk följd av seminarieserien blev att diskutera ledarskap i förändring.

Skälet var att rektorerna under det första året började reflektera kring sin roll i den så kallade styrkedjan (SOU 2015:22) och dilemmat ”hur får jag saker som vi beslutar, att realiseras i verkligheten?” – ett dilemma som säkert många skolledare känner igen sig i. Under det följande läsåret arbetade rektorsgruppen kring denna fråga med utgångspunkt från vetenskapliga rön och erfarenheter gjorda i olika länder, vilket gjorde rektorerna nyfikna på hur man löst olika dilemman i andra delar av världen.

Av den anledningen kontaktades Olof Johansson, senior professor, vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, inför nästa fas av projektet, som kom att handla om internationella utblickar. I denna fas av projektet, som pågick under 2016, reste rektorerna till olika delar av världen för att studera nycklar till skolframgång inom ett antal intresseområden.

Att studera ”Nycklar till skolframgång” genom internationella utblickar Den seminarieserie som följde handlade bland annat om framgångsrika skolsystem i världen, vilket innebar att rektorerna fick en god grund till att börja fundera på vad man ville studera. Internationella kontakter togs och intervjuer förbereddes. Rektorerna grupperade sig utifrån intresseområden och valde sedan det land där man kunde hitta skolsystem/skolor som varit framgångsrika inom det valda området. Tanken var att rektorerna skulle resa ut för att hitta nycklar till skolframgång och ta med sig goda exempel hem till sin verksamhet.

Singapore är ett av de länder som varit mycket framgångsrika som skolnation. Detta visar bland annat de resultat man erhållit i undersökningarna från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) och PISA. Vad ligger bakom detta? En frågeställning som den grupp som valt att åka Singapore tog med sig.

14

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

1 Utmaningar i svensk skola …

En annan grupp åkte till Washington, USA, där man ville titta på de estetiska ämnenas betydelse för en positiv skolutveckling. I USA har en stark opinion av både lärare och politiker under lång tid tryckt på för att ge konstarterna en större del i undervisningen. Tre skolor i Washington besöktes, där man arbetar målmedvetet för att inkludera konstarterna i all undervisning.

Till Toronto i Kanada reste fyra av rektorerna för att studera vilka framgångsfaktorerna är i det kanadensiska skolsystemet, och specifikt det i Ontario som är ansett som ett av de bästa i världen. Gruppen var speciellt intresserad av att studera skillnaden mellan första- och andraspråkstalande elever som många skolsystem rapporterar om. I Ontario blir skillnaden allt mindre. Hur gör rektorer på socioekonomiskt utsatta skolor för att åstadkomma goda skolresultat?

Två grupper valde att studera digitalisering, varav en grupp åkte till Skottland och den andra till Danmark.

I Skottland valde man att jämföra planer och processer gällande skolans digitalisering med hur det ser ut i Sverige. Man identifierade både likheter och skillnader. Båda länderna lyfter fram vikten av att utjämna skillnaderna mellan skolor och den undervisning som ges. En skillnad är att Skottland har ett tydligare fokus på lärande och undervisning samt en satsning på nationell nivå. Den nyligen antagna it-strategin för Sverige saknar en tydlig koppling till undervisning och lärande. Att skolorna i Sverige är ett kommunalt ansvar kan dessutom medföra olikheter gällande digitalisering beroende på ekonomiska förutsättningar.

Gruppen som åkte till Danmark, som haft en nationell it-strategi i mer än fem år, ville studera vad denna strategi haft för verkan på dansk skola.

Gruppen upplevde att skolorna, trots den nationella strategin, arbetade mycket olika med digitalisering. Lärdom som gruppen tog med sig hem var att det är viktigt att veta vad man vill med digitalisering och att våra skolor behöver en fördjupad diskussion om vilka kunskaper som är viktiga för framtiden, innan beslut tas om vilka digitala enheter och vilken mjukvara som ska köpas in. Ytterligare en sak som gruppen började reflektera kring efter besöket var hur man kan bygga upp elevernas klassrum på ett mer stimulerande vis, då de sett flera goda exempel på det.

De olika studiebesöken redovisas i varsitt kapitel som beskriver lär­ domarna. I ett avslutande kapitel diskuteras lärdomarnas möjliga användning och anpassning i en svensk kontext. Nedan följer korta sammanfattningar av de olika kapitlen. © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

15

1 Utmaningar i svensk skola …

Uppdrag Singapore – En rektorsspaning på lärares professionsutveckling Under våra skolbesök i Singapore fick vi erfara hög energi, lust till lärande och en generell glädje och stolthet hos personal och elever för den egna skolan och nationen. Dessa värden tror vi kan ha bidragit till att Singapore i dag är den framgångsrika skolnation som bland annat rapporter som PISA och TIMSS stipulerar. Vi har identifierat att det i Singapore finns en långsiktighet i utvecklandet av skolan där mål sätts flera år framåt och anpassas till den situation som landet befinner sig i utvecklingsmässigt. Den långsiktigheten kombineras med uthållighet, där den utstakade vägen följs under längre tid och skapar ett lärande som kan aggregeras. I detta utvecklingsarbete är det tydligt vem som ansvarar för vad och vilken roll de har i det stora sammanhanget.

Trots ett stort avstånd mellan Sverige och Singapore ser vi många likheter. Gällande ett kollegialt lärande är diskussionerna desamma, som utmaningarna att få alla att öppna klassrummen för varandra och delta i professionsutvecklingen. Lärarna upplever ett högt föräldratryck och vi fick beskrivet hur elever också utsätts för hög press av sin omgivning.

Uppdrag Washington (USA) – Att utveckla en kreativ undervisningskultur Trots satsningar för att stärka naturvetenskap, matematik och teknik har svenska elevers resultat sjunkit enligt 2012 års PISA-rapport. I USA har en stark opinion bland lärare, föräldrar och politiker under lång tid tryckt på för att ge konstarterna större utrymme i undervisningen.

För att hämta inspiration till skolutveckling i våra skolor har vi under en vecka i januari besökt tre skolor i Washington som målmedvetet arbetar för att inkludera konstarterna i all undervisning: Potomac Elementary School of the Arts, The Duke Ellington School of the Arts och Roots Academy.

Vi besökte även The John F. Kennedy Center for the Performing Arts, där Changing Education Through the Arts Model School Program har sitt säte.

I skolorna vi besökte upplevde vi ett intensivt samspel mellan elever och lärare. Vi förstår att läraren som mänsklig och didaktisk förebild är viktig och ger kunskapen ett ansikte. Vi upplever att elevernas skapande i sång och 16

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

1 Utmaningar i svensk skola …

rörelse, i sinnenas och händernas erfarenheter skänker glädje och att glädjen över att lyckas, över att upptäcka något nytt, hos sig själv och hos varandra, är en viktig drivkraft i allt lärande.

Konstarternas närvaro i undervisningen är ett sammanhållande kitt som bidrar till att ge skolor identitet och skapa samhörighet. Vi delar ambitionen att forma en undervisning som skapar lust och motivation hos eleverna, som förenar teori och praktik, som tar alla sinnen i anspråk och som fördjupar elevernas upplevelse och förståelse.

Uppdrag Ontario (Kanada) – Systematik som framgångsfaktor för rektors ledarskap Det kanadensiska skolsystemet, och specifikt det i Ontario, är ansett som ett av de bästa i världen. Under relativt kort tid har provinsen nått höga resultat i skolorna. Provinsen placerar sig ständigt högt i diverse internationella mätningar, och under det senaste dryga decenniet har mycket uppmärksamhet också givits åt det faktum att skillnader mellan resultaten för olika elevgrupper ständigt minskar. Speciellt kan man konstatera att skillnaderna mellan första- och andraspråkstalande elever, som många skolsystem rapporterar om, i Ontario blir allt mindre.

Hur går då detta till och vilka är deras framgångsfaktorer? När vi fick möjligheten att göra en studieresa hamnade vårt intresse på Ontario, med särskilt fokus på hur rektorer i skolor i socioekonomiskt utsatta områden agerar för att trots förutsättningarna åstadkomma goda skolresultat.

Uppdrag Skottland – En digitaliserad skola i pedagogernas tjänst Som rubriken anger beskriver kapitlet hur viktig pedagogen och pedagogens kompetens är för lärandet – långt viktigare än själva det digitala verktyget.

Vi har granskat både Skottlands och Sveriges planer och processer gällande skolans digitalisering. Vi har identifierat såväl likheter som skillnader när vi har läst planerna, besökt skolorna och samtalat med skolpersonal på olika beslutsnivåer. Båda ländernas planer lyfter fram vikten av att utjämna skillnaderna mellan skolor och den undervisning som ges. I Skottland finns ett tydligt fokus på lärande och undervisning samt en ekonomisk satsning på © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

17

1 Utmaningar i svensk skola …

nationell nivå. I förslaget till en nationell it-strategi för Sverige saknar vi tydlig koppling till undervisning och lärande. Vidare är skolan i Sverige ett kommunalt ansvar, vilket kan medföra olikheter mellan kommunerna beroende på ekonomiska förutsättningar. De nationella upphandlingar som har gjorts i Skottland gällande inköp av digitala verktyg har medfört en gynnsam prisbild. I Sverige sker upphandlingen på lokal nivå vilket innebär, befarar vi, ett sämre förhandlingsläge.

Uppdrag Danmark – Samhällsutveckling och digital kompetens I mars 2017 stod vi inför att regeringen senare under året skulle besluta om en nationell it-strategi för den svenska skolan. Danmark har haft en nationell it-strategi inom skolan sedan 2011 och det ligger nära till hands att studera just Danmark eftersom landet har ett skolsystem och en samhällsstruktur som på många sätt liknar det svenska. Därmed såg vi en möjlighet till att jämföra it-mognaden i Danmark med situationen i Sverige och undersöka på vilka sätt vi skulle kunna dra nytta av erfarenheterna från deras framgångar i utvecklingen på våra respektive skolor.

Vi förberedde oss inför resan genom att läsa Skolverkets omvärldsblogg om skolans digitalisering som baserar sig på OECD: s olika rapporter och deras analyser av globala trender som påverkar skolan. I Köpenhamn besökte vi tre skolor och Aarhus universitet.

Vi hade en föreställning om att vi skulle få möta skolor som kommit lite längre i sin digitala utveckling, men ingen av de båda skolor vi besökte förhöll sig till någon gemensam it-strategi, trots att den nationella it-strategin i Danmark gällt i mer än fem år. Det vi mötte var ett Köpenhamn där skolor gjorde olika, precis som i Stockholm. Skolorna arbetar som solitärer gällande val av digitala enheter och undervisningsinnehåll.

Det vi tar med oss från det danska exemplet till våra verksamheter är att det är viktigt att veta vad skolan vill med digitaliseringen. Det finns en risk för att digitala satsningar leder till en snuttifierad, ytlig kunskap utan reflektion. Skolorna behöver därför en fördjupad diskussion om vilka kunskaper som är viktiga för framtiden, innan beslut tas om vilka digitala enheter eller applikationer som ska köpas in.

18

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

1 Utmaningar i svensk skola …

Referenser Fullan, M. (2001). The new meaning of educational change (3 uppl.) London: Teachers College Press, RoutledgeFalmer.

Glickman, C.D., Gordon, S.P. & Ross-Gordon, J.M. (2005). The basic guide to super­ vision and instructional leadership. Boston: Pearson.

Hörnqvist, M-L. (2018). Skolledarskap och beprövad erfarenhet – om erfarenhets­ baserat kunnande i förskola och skola. I: Rönnström, N. & Johansson, O. (red.)

Att leda skolor med stöd i forskningsexempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Larsson, P. (2018). Kollegialt lärande och konsten att navigera bland begrepp.

I: Rönnström, N. & Johansson, O. (red.) Att leda skolor med stöd i forsknings­ exempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Nihlfors, E. & Johansson, O. (2013). Rektor – en stark länk i styrningen av skolan.

Stockholm: SNS förlag.

Rönnström, N. & Johansson, O. (red.) (2018). Att leda skolor med stöd i forsknings­ exempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Shields, C.M & Edwards, M.M. (2005). Dialogue is not just talk. New York: Peter Lang.

SOU (2015:22). Rektorn och styrkedjan. Betänkande från utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet. Stockholm: Fritzes.

Tschannen-Moran, M. (2004). Trust matters: leadership for successful schools.

San Francisco: Jossey-Bass.

Wahlstrom, K. & Seashore Louis, K. (2008). How teachers experience principal leadership: The roles of professional community, trust, efficacy and shared responsibility. Educational Administration Quarterly, 44(4), 458–495. Ärlestig, H. (2008). Communication between principals and teachers in Successful Schools. Ph.D. disertation, Umeå Univesity, Umeå.

© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

19

Olof Johansson (red.) är senior professor och verksam vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Vid centrat finns sedan 1993 den statliga rektorsutbildningen samt annan ledarutbildning för offentlig verksamhet. Johansson är verksam inom olika forskningsprojekt kopplade till skolans ledning med fokus på vad som händer när nationell policy möter lokala genomförandestrukturer.

NYCKLAR TILL SKOLFRAMGÅNG Att lära av varandra är en nyckel till skolframgång. Den här boken fokuserar på sådana lärprocesser i dubbel bemärkelse. Det handlar dels om hur rektorer kan utveckla sitt kollegiala lärande, dels om hur svenska skolor kan lära av andra framgångsrika skolkulturer.

Nycklar till skolframgång beskriver de samlade lärdomarna av ett utvecklingsprojekt som genomfördes som ett samarbete mellan skolforskare och verksamma rektorer i Stockholms stad. Målsättningen var att få till ett möte mellan teori och praktik för att på så vis utveckla rektorernas kollegiala lärande. Förutom fördjupade samtal och reflektion resulterade projektet i en rad lärdomar från andra skolkulturer. Det handlar bland annat om Singapore och Ontario/Kanada, som har presterat väl i internationella kunskapsmätningar. Men även om skolkulturer som utmärkt sig inom ett visst delområde. Till exempel Washington/USA som kommit långt i fråga om konstnärliga inslag i utbildning, samt Skottland och Danmark som har intressanta erfarenheter av att arbeta med IKT i underisningen. Varje land visar på sina specifika nycklar till skolframgång. Läsaren får även insikter om den grundläggande nyckel som utgörs av lärandet: möjligheten att infoga andras erfarenheter i den egna kunskapsprocessen.

Boken riktar sig till verksamma skolledare och lärare men är även lämplig som litteratur på det statliga rektorsprogrammet.

Art.nr 40006

studentlitteratur.se