9789144126357 by Smakprov Media AB

SPRÅKET GRUNDEN TILL DIN FRAMTID Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

SPRÅKET GRUNDEN TILL DIN FRAMTID Elevpaket – Digitalt + Tryckt Språket - grunden till din framtid är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK Språket – grunden till din framtid har ett mycket fylligt innehåll. Den är uppbyggd kring olika genrer och baserad på cirkelmodellen. Varje kapitel innehåller en exempeltext samt arbetstexter i ökande svårighetsgrad. Till alla texter finns läsförståelsefrågor samt skrivuppgifter eller övningar som tränar den muntliga förmågan.

DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet finns hela elevboken som digital bok, komplett med samtliga texter och övningar inlästa med autentiskt tal och textföljning. Det finns även fördjupningsmaterial och en mängd självrättande övningar till alla kapitel. De självrättande övningarna ger eleverna nödvändig ord- och grammatikträning och kan göras hur många gånger som helst.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

SprĂĽket

grunden till din framtid sv/sva G

CĂŠcile Tartar och Marie-Elen Osbeck

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 04631 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för under visningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som ebok, är eboken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik och Henric Arfwidsson Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 39944 ISBN 9789144126357 © Författarna och Studentlitteratur AB 2019 Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2020

Innehåll Studieteknik och språkverktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Studieteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Planera dina studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Läsa en text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Skriva med egna ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Läsa en roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Lässtrategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Texttyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Läsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Vad behövs för att bli en god och självständig läsare? . . . . . . . . . . . . 14 Dra en slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Strukturera en text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Textbindning och sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Uttala, förstå och göra sig förstådd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Uttalets betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Betoningens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Rytmens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Tala och samtala, föra en diskussion framåt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Inför ett samtal/en diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Föra ett samtal framåt och fördjupa ett samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Diskussionsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Samordnande konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Underordnande konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Räkneord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Interjektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Substantivets deklinationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Obestämd och bestämd form av substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Böjning av adjektiv och substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Text 2 – Jack och bönstjälken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Grammatik – Satsdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Subjekt – Predikat – Objekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Predikatsfyllnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Adverbial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Satsadverbial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Aktiv och passiv sats samt agent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Ordföljd i huvudsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Ordföljd i bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Text 3 – Rapunzel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Tempussystem och tempusharmoni . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Verbgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Text 4 – Tiggaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Presentationsteknik – Hålla ett föredrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

2. NOVELLER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Ge respons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Novell – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . . . . . .90 Typiska drag i en novell – med exempel ur Dossy . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Novellanalys av Dossy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Miljöbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Personbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Gestaltande beskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96 Faktaruta – berättargrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .99

Resonera och utveckla ett resonemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Källkritik: Resonera om källors trovärdighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Citera en källa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Källförteckningsmallar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

1. SAGOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Saga – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Exempel på analys av Askungen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Text 1 – Spadjäveln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Text 1 – Rödluvan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Text 2 – På väg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Språkets normer – Skiljetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Stor bokstav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Liten bokstav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Grammatik – Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .112 Possessiva pronomen: hans, hennes, dess, ens, deras, sin, sitt, sina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

Grammatik – Ordklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Grammatik – Samordnande konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Text 3 – Vågen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .115 Grammatik – Direkt och indirekt tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Text 4 – Pälsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Grammatik – Underordnande konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Bisatsinledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

3. ROMANUTDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

Text 1 – Dyraste pärlan kommer från Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204

Att läsa en roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Studietekniktips – Medan du läser din roman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Frågor – Förstå romanen bättre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Muntlig recension av en bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Grammatik – S-passiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Från aktiv till passiv form . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Passivkonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .208

Romanutdrag – Exempeltext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Recension – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . 141 Tips på böcker att läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Nyhetsnotiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205

Grammatik – Reciproka verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Grammatik – Deponens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .212

Text 1 – Utdrag ur Eldens hemlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

Text 2 – Att vara i närheten av din smartphone gör dig dummare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .214

Text 2 – Utdrag ur Dumpad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

Nyhetsnotis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .215

Text 3 – Utdrag ur Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Grammatik – Perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Perfekt particip – olika former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Passiv med bli + perfekt particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Böjning av perfekt particip efter verbet bli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218

Grammatik – Pronomen: man, en, ens, sin/sitt/sina . . . . . . . . . . . . . 158 Text 4 – Utdrag ur En man som heter Ove . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Sammansättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Särskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Avledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

Text 3 – Välkommen hem, Ahmed! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .221

4. INSÄNDARE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

Nyhetsnotis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .222 Grammatik – Presens particip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Text 4a – Gymnasielevers projekt – att främja läsning . . . . . . . . . . 226

Insändare – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . 172

Text 4b – HBTQ-barnböcker tvingas bort från bibliotek i Nordamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .227

Att skriva en insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

Nyhetsnotiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228

Att besvara en insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Svar på insändare – Exempeltext med typiska drag för genren . . . 175 Sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Referatmarkörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177

6. Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230

Ordval – positiva, neutrala och negativa ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Text 3 – Mötesplats för surfare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248

Text 1a – Miljöargumenten kring biltvätt är ogrundade . . . . . . . . . .179

Text 4 – Power woman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .253

Text 1b – Tungmetaller från bilar farliga för miljön . . . . . . . . . . . . . . 180

Grammatik – Partikelverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .261

Text 2a – Borde inte parken vara för barnfamiljer? . . . . . . . . . . . . . .183

Grammatik – Prepositioner vid kroppsdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268

Text 2b – För barnfamiljer som önskar utmaningar . . . . . . . . . . . . . 184

7. Krönikor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272

Text 3a – Kalven tas från sin mamma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

Reportage – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . 232 Text 1 – Hon hittade kärleken i en buske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .235 Text 2 – Ett dockskåp från en svunnen tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243

Krönika – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . . . . 274

Text 3b – Svenska mjölkbönder använder minst antibiotika . . . . .187

Text 1 – Kärleken skulle kunna vinna över hatet . . . . . . . . . . . . . . . . .277

Text 4a – Skånes länstrafiks information brister . . . . . . . . . . . . . . . . .192

Text 2 – Face to face i stället för Facebook . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279

Text 4b – Skånes länstrafik ersätter utlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .193

Text 3 – Lär dig av thaiboxningsmästaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .281

5. Nyhetsartiklar och nyhetsnotiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198

Text 4 – Emojin utvecklar nya dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283

Samma nyhet på två olika sätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Nyhetsartikel (exempel 1 och 2) – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .200 Nyhetsnotis – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . . . 202

8. Debattartiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .286 Debattartikel – Exempeltext med typiska drag för genren . . . . . . .288 Exempel på arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .290 Text 1 – Säg nej till droger även för miljöns skull . . . . . . . . . . . . . . . 292

Text 2 – "Förbjud gnälliga människor" . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 Text 3 – "Vi gnäller inte, vi vill att folk ska slippa bli sjuka" . . . . . . . 298 Text 4 – Pride handlar inte bara om fest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .301 Grammatik – Relativa pronomen och adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303

9. Språkhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .308 Språk i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .309 Indoeuropeiska språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Finsk-ugriska språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Svenska språkets utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 Runsvenska 800–1225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .311 Äldre fornsvenska 1225 – 1375 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 312 Yngre fornsvenska 1375–1526 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Äldre nysvenska 1526–1732 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Yngre nysvenska 1732–1879 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 Nusvenska 1900– . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317 Arvord – Lånord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318 Danska och norska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 Danska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 Norska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 Svenska dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .327 Vad är en dialekt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327 Hur uppstod dialekterna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327 Från utpräglad dialekt till rikssvenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 Hur kommer det att gå med dialekterna i framtiden? . . . . . . . . . . . 328

Upplysningen (1700–1800) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 342 Defoe (1660–1731) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 342 Swift (1667–1745) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 343 Voltaire (1694–1778) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 344 Nordenflycht (1718–1763) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 345 Romantiken (1760–1840) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346 Mary Shelley (1797–1851) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346 Poe (1809–1849) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 347 Realismen (1830–1910) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 Dickens (1812–1870) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 Beecher Stowe (1811–1896) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349 Modernismen (1910–1950) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350 Den förlorade generationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350 Remarque (1898–1970) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350 Arbetarförfattarna i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 351 Moa Martinsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 351 Ivar Lo-Johansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 353 Från 1950-talet och framåt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 354 Från tryckpressar till digitala filer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356

11. Övriga textgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 358 Brev, mejl, sms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 360 Brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .360 Mejl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 362 Sms, mms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363

Minoritetsspråken i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Finska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Meänkieli . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Samiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Jiddisch . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Romani chib . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331

Arbetsannons, meritförteckning/cv och personligt brev . . . . . . . . 364 Arbetsannons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364 Personligt brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365 Meritförteckning/cv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .366

Alla dessa språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331

Referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 376

10. Litteraturhistoria – en översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334

Filmrecension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 379

Antiken (800 f .Kr .–500 e .Kr .) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 336 Homeros (700-talet f .Kr .) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 336 Sapfo (600-talet f .Kr .) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337

Blogg, dagbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382 Blogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382 Dagbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 383

Medeltiden (500–1400) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 Tristan och Isolde (1180-talet) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 Isländska sagor (800–1200) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 Snorre Sturlasson (1178–1241) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339

Resedagbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 384

Renässansen (1500–1700) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 Shakespeare (1564–1616) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .340 Cervantes (1547–1616) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341 Drottning Kristina (1626–1689) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 341

Teater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 390

Populärvetenskaplig text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 368 Faktatext . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .374

Vykort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 386 Dikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 387 Diktanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .388 Instruerande text – Recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 393

12. Grammatik och extra grammatikövningar . . . . . . . . .394 De och dem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 396 Här och där, hit och dit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 399 Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400 Rumsprepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .400 Tidsprepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .402 Prepositioner vid känslor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .405 Adjektivets komparation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 408 Skillnad mellan adjektiv och adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .413 Huvudverb och hjälpverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .414 Transitiva och intransitiva verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 416 Skulle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 418 Ingen – inte någon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 420 Skillnad mellan därför att och därför . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 422

Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .424

Till eleven Välkommen till Språket – grunden till din framtid, som är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för grundläggande vuxenutbildning samt för högstadiet årskurs 7–9. Läromedlet kan även användas för studier i svenska som främmande språk.

Ord är makt Ord är makt, makt att påverka, makt att göra din stämma hörd, makt att få dina ord lästa. Om du kan välja dina ord rätt och vet vad du ska säga, ökar chanserna för att mottagarna verkligen lyssnar.

Varför ska du kunna uttrycka dig på olika sätt? Tänk dig att du vill starta eget företag. Då måste du söka efter lämplig lokal, ta kontakt med myndigheter, söka bidrag, annonsera efter arbetstagare, intervjua dem som söker, fylla i anställningsdokument och sköta administrativa uppgifter. Du måste skriva mejl, ansökningar, och jobbannonser samt prata med kunder och myndighetspersoner. För att få gehör hos myndigheter bör du inte använda talspråk när du formulerar dig i skrift. I andra situationer är det inte effektivt att formulera sig alltför formellt. Som du märker behöver du behärska flera olika sätt att formulera dig på, både i tal och skrift, för att din idé ska bli verklighet. Så när du övar dig på att skriva i olika genrer, tänk att det i framtiden kommer att löna sig, för du kommer att bli skickligare på att anpassa ditt språk efter olika mottagare och sammanhang. Vår förhoppning är att du genom detta läromedel får kunskaper som kan hjälpa dig att använda rätt ord vid rätt tillfälle, för rätt mottagare. Genom att välja dina ord kan du bli hörd och på så sätt påverka din omgivning. Lycka till! Cécile Tartar & Marie-Elen Osbeck

Tack till Céciles elever som testade materialet på komvux och Folkuniversitetet, och tack till Marie-Elens elever som testade delar av materialet på Sankt Thomas skola i Lund, under hösten 2017 och 2018.

Kapitel 7

Krönikor I det här kapitlet kommer vi att arbeta med följande • läsa krönikor samt tolka deras innehåll och budskap • informationssökning och källkritik • skriva en krönika utifrån genrens kännetecken .

Krönikor I sociala medier har formen krönika blivit allt mer populär och många samhällsdebattörer använder sig av denna genre för att förmedla sina åsikter. Krönikor kan du hitta i tidningar. Det finns olika sorters krönikor, till exempel sportkrönika, kulturkrönika, politisk krönika och personlig krönika. Tycker du om att använda dig av liknelser och metaforer när du skriver? Trivs du med att, ur en liten vardaglig händelse, ge din personliga tolkning och dra slutsatser som sträcker sig till djupa allmängiltiga funderingar? Ja, då kommer du att tycka om att läsa och skriva krönikor.

Utmärkande drag för en krönika är att • ämnet presenteras i inledningen och oftast börjar i en personlig händelse, som läsaren kan känna igen sig i • texten mynnar ut i en generell iakttagelse

• krönikören kan kommentera nyheter från tv/tidningar, eller något som har hänt krönikören själv (händelsen behöver inte vara något stort, utan kanske bara vara något litet som man har reagerat eller funderat på) • den skrivs för att få läsaren att reagera och att engagera sig

• texten är subjektiv, det vill säga innehåller författarens egna tankar och åsikter om den aktuella händelsen • man skriver i jag-form

• texten vädjar till läsarens känslor

• det måste finnas en balans mellan personligt (författarens egna åsikter och tankar kring den aktuella händelsen) och allmängiltigt (ett generellt budskap som riktar sig till läsaren och som angår de flesta)

• texten eventuellt innehåller retoriska frågor (frågor som ställs för att väcka funderingar) • den innehåller ett budskap

• liknelser och metaforer används för att förstärka budskapet

• man eventuellt argumenterar för sin åsikt, och i så fall tar man också upp motargument • avslutningen knyter an till inledningen.

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

273

Typiska drag huvudrubrik

inledning – skribenter inleder med något personligt, t.ex. en händelse som han eller hon varit med om.

krönikörens egna tankar/ åsikter

budskap

Krönika – Exempeltext med typiska drag för genren

Vad var det de ljög om?

Jag sitter och lyssnar på några unga tjejer på tåget norrut. Det är lördag förmiddag. De pratar intensivt och det är uppenbart att de inte har berättat hela sanningen om gårdagskvällen för sina föräldrar. Speciellt inte en av tjejerna, eller är det bara så att hon har en förälder som är extra misstänksam och som inte ger sig? En förälder som inte tvekar att använda telefonsamtal som förhörsmetod. Frågorna, som jag bara får höra svaren på, låter ettriga och envisa. Svaren innehåller förklaringar som urladdad mobil, dålig mottagning, låg ringsignal som inte hördes och att hon fick bråttom. Det är fascinerande att lyssna på tjejerna när de försöker fläta samman en vattentät lögn till nästa samtal med mamman. Jag lyssnar och får lust att gå fram och säga till dem att det är så himla jobbigt att ljuga. Att det är dumt att blanda in andra människor i lögnen och att det ofta är bäst att säga sanningen. Men nyfikenheten tar över. Jag lyssnar intensivt på när de ömsom spelar mammarollen och ömsom dotterrollen i jakten på den vattentäta lögnen. Jag vill veta vad de ska berätta. Jag vill veta hur historien, som ska täcka över det som de inte kan berätta, ska låta. Förslagen prövas och ratas. De genomgår ny prövning, finslipas och till

274

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

slut är tjejerna ense. Det är det här som har hänt. Jag tänker att det där går ingen mamma på. Men nästa samtal förlöper lite lugnare. Kontrollfrågorna är fortfarande många, men de verkar inte lika ettriga. Flickan spelar sin roll väl när hon formulerar historien om fredagskvällen och starten på lördagen. De unga flickorna bor på landet, så långt ute på landet att de måste hämtas med bil på stationen. Tågtider är en sak som är lätt att kontrollera för en misstänksam förälder. De finns ett knapptryck bort med förseningar, inställda turer och allt. Mobilen gör att barnen är ständigt övervakade – även när de prövar sina vingar. Det har helt enkelt blivit svårare att ljuga. Tekniken inbjuder till kontroll – vilka föräldrar kan stå emot den lockelsen?

krönikörens egna tankar/ åsikter

allmängiltigt / generell iakttagelse

retorisk fråga

Vad var det flickorna inte hade berättat för sina föräldrar? Vilken var denna hemska hemlighet som tvingade in dem i en härva av lögner? Jo, att de tillbringat fredagskvällen hos kompisar i Malmö och inte i den betydligt mindre staden de sagt att de skulle till.

personligt

Vad gjorde de i Malmö? Förmodligen samma sak som de hade gjort om de åkt till den lilla staden, men utan lögnen och utfrågningen. Och med lite mer spänning. Jag är uppvuxen i Malmö och det fanns kvarter i stan som den tidens föräldrar satte upp på förbjudna listan. Ett

av dem är stadsdelen som jag bor i nu. personligt Därför berättade jag och mina kompisar inte när vi genade genom de då lite skumma kvarteren för att komma hem snabbare och tillbringa lite, med betoning på lite, mer tid i stan. Då gick det rykten om de farliga Persborgarna. Tvåa på farlighetslistan var Lorensborgarna. Jag kommer ihåg att det var extra spännande att bege sig till dessa områden. Det kunde ju hända något som vi inte var vana vid. Gjorde det det? Nej. Men våra för- avslutning – här med äldrar visste inte att vi varit där och det något oväntat är fortfarande en hemlighet. Lotta Satz Sydsvenskan, 8 april 2017, s.B1

Ordlista misstänksam, -t när man inte tror på någon eller något en förhörsmetod ett sätt att fråga ut för att få ut information från en person ettrig, -t energisk och ilsken att fläta samman här att sätta ihop vattentät, -t här helt säker ömsom … ömsom ena gången … andra gången att rata att inte vilja ha att finslipa här att ta bort de sista svagheterna ense som har samma åsikt går ingen på (uttryck) att inte bli lurad, man förstår att det som den andra säger inte är sant att förlöpa, förlöper, förlöpte, förlöpt att utveckla sig på visst sätt en tur här en kort resa ständigt här hela tiden att pröva sina vingar att försöka klara sig själv att inbjuda, inbjuder, inbjöd, inbjudit att locka

en lockelse något som har förmåga att dra till sig intresse en härva här en röra, en blandning ett kvarter en grupp av hus mellan några gator förbjudna listan här en lista över saker som barn inte får lov att göra för sina föräldrar att gena att gå en snabbare och kortare väg skum, -t här lite farligt, som man inte kan vara helt säker på att tillbringa att vara på en plats under en viss tid en betoning en tonvikt, här en tydlig markering ett rykte löst prat som går från person till person och som inte behöver vara sant Persborgarna personer som bor i området Persborg i Malmö Lorensborgarna personer som bor i området Lorensborg i Malmö att bege sig, beger, begav, begett/begivit att gå iväg, att åka, att resa

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

275

A. Läsförståelsefrågor till Vad var det de ljög om?

1 . Varför säger inte krönikören till flickorna att de inte ska ljuga? 2 . Vad ljög flickorna om? 3 . Varför ljög de? 4 . Vad har krönikören ljugit om för sina föräldrar? 5 . Vad är krönikörens budskap? B. Resonera, diskutera

1 . Vad anser du om att barn ljuger för sina föräldrar? 2 . Vad anser du om att föräldrar ljuger för sina barn? 3 . Vad tror du föräldrarna tänker om de upptäcker att deras barn har ljugit? 4 . Vad tror du barnen tänker om de upptäcker att deras föräldrar har ljugit?

Arbetsgång för att skriva en krönika 1. Bestäm dig för en händelse du har reagerat på.

2. Presentera ämnet och händelsen i inledningen.

3. Fortsätt med att beskriva hur och varför händelsen har berört dig.

En liknelse är när man jämför något med något annat . En liknelse innehåller ordet ”som” . Exempel: Mina fingrar var som russin, när jag kom upp ur badkaret. Jag är hungrig som en varg. En metafor är ett bildligt uttryck . Man tar ett ord från ett sammanhang och använder det i ett annat sammanhang . Exempel: Min dator är väldigt långsam. Den är en snigel! Han fick en kalldusch när han såg sitt provresultat.

4. Fundera på i vilket större sammanhang din händelse passar. Detta blir eventuellt ditt budskap. 5. Skriv din text och variera mellan det personliga och det allmänna. 6. Ställ eventuellt retoriska frågor.

7. Avsluta genom att knyta ihop slutet med inledningen. 8. Sätt en rubrik till din text.

Checklista

När du skriver en krönika kan du tänka på följande. Att … ge texten en rubrik som lockar till läsning. ämnet presenteras i inledningen.

texten mynnar ut i en generell iakttagelse.

eventuella retoriska frågor får läsaren att reagera.

det i texten finns balans mellan personligt och allmängiltigt.

din krönika innehåller ett budskap.

eventuella liknelser och metaforer förstärker budskapet. avslutningen knyter an till inledningen.

276

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

Text 1

Krönika – Text 1

Kärleken skulle kunna vinna över hatet Det nya året har fått en tråkig början. Onsdagen den 7 januari hände något mycket hemskt i Frankrike. Två män gick in på tidningen Charlie Hebdo. Männen sköt mot dem som arbetade på tidningen. 12 personer dog. Nu är många arga och ledsna. I Frankrike har det varit stora manifestationer. Under manifestationerna har människor haft pennor i sina händer. De vill visa att alla människor har rätt att säga eller att skriva, det som de tycker och tänker. När jag läste om det som hände i Frankrike, började jag också tänka på det som hände i Norge. Där blev 69 personer dödade på ön Utöya. Det hände sommaren 2011. De flesta som dog var ungdomar. De var med i ett norskt politiskt parti som heter Arbeiderpartiet. Ungdomarna hade ett sommarläger på Utöya. De blev skjutna av Anders Behring Breivik. Han ville inte att alla skulle få säga eller skriva det

att skjuta, skjuter, sköt, skjutit att avlossa ett skott

som de tycker och tänker. Han har sagt att han tycker nazism är bra.

Efter händelsen var det stora manifestationer i Norge. På manifestationerna sa man att nu var det viktigt att visa kärlek. Flera sa ”Om en man kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans.” Budskapet var att kärleken skulle vinna över hatet. Men efter det som hände i Frankrike är det ingen som säger så. Nu säger många att de är rädda för att hatet i världen kommer att växa. Men så behöver det faktiskt inte bli. Även den här gången skulle man kunna möta hat med kärlek. Den här gången var det två män som dödade. Men alla vi andra är många fler.

en manifestation när många människor samlas, t .ex . på ett torg för att visa sina åsikter

ett läger en plats där en grupp personer tillfälligt bor i tält eller baracker nazism en politisk rörelse som grundar sig på rasism och fascism och som dominerade i Tyskland mellan 1933 och 1945

Karin Frimodig Sesam, 14 januari 2015

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

277

Text 1

Läsförståelsefrågor till Kärleken skulle kunna vinna över hatet A. Vad står i texten?

1 . Varför hade människor pennor i sina händer när de manifesterade i Frankrike? 2 . Vilket var Anders Behring Breiviks motiv till masskjutningen på ön Utöya? (Ett motiv är en anledning till varför man begår ett brott .) 3 . Var är krönikan publicerad? 4 . Vilket år sköts två män på tidningsredaktionen Charlie Hebdo? B. Att läsa mellan raderna

Vilket är sambandet mellan händelserna i Frankrike och i Norge? C. Resonera, diskutera och ta reda på

1 . Vad är tidningen Charlie Hebdo för någon sorts tidning? 2 . Vad är krönikans budskap för dig? 3 . Varför sa man i Norge, efter Utöya, att det nu var viktigt att visa kärlek? 4 . Vad är Sesam för något? D. Skriv

Välj mellan nedanstående uppgifter . (Se arbetsgång och checklista s . 276 efter exempeltexten .) 1 . Skriv en egen krönika . Välj en aktuell händelse som du har läst om i tidningen eller sett/hört på nyheterna och som du har reagerat på . Vad handlar nyheten om? Vad fick dig att reagera? Hur var din reaktion? 2 . Skriv en egen krönika . Välj en känsla (kärlek, hat, skräck, glädje osv .) . Utgå från en vardaglig händelse där den känslan spelade en avgörande roll . Filmtips

Titta på filmen Förortsungar . Vad är budskapet i filmen? Vilka fördomar representerar de olika karaktärerna? Vad kan man göra för att bemöta och motverka fördomar? Diskutera .

278

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

Text 2

Krönika – Text 2

Face to face i stället för Facebook

bookfeed om mängden utpillat navelludd. Eller instagram-Saras ständiga ”träningsbilder” som alltid visar mer bröst än muskler. Alla små privathändelser kastas ut i den vrå av ”privat offentlighet” där jag förväntas hänga 16 timmar per dygn.

”Du lever! Varför svarar du inte?” Frågan har stalkat mig senaste veckan. Med hemtentastudier under dagens alla ljusa timmar har jag varit mer distanserad än vanligt. Displayens historik avslöjar dock ett glasklart kommunikationsmönster av frånvaron. Först får jag ett sms. Om jag inte svarat på fem minuter kommer ytterligare ett. Tio minuter senare landar ett meddelande på Facebook. Därefter ett i mailen. Efter tjugo minuter ljuder nallen. Att svara en halvtimme senare genererar frågan som känns som en allvarlig anklagelse: ”varför svarar du inte?”. Än så länge har jag inte dött i ett dike, även om det känns som den enda godtagbara ursäkten för att inte vara tillgänglig. Om jag först facebookat det vill säga, så alla vet varför. För förklaringarna som att jag pluggade, sov eller duschade är nu bara dåliga ursäkter. Det finns ju faktiskt vattentäta mobiler! Mobilen är fantastisk när jag gått vilse, eller står i affären och bara mormor vet ingredienserna i världens bästa kladdkaka. Men den virtuella världen äter upp min vardag. Med Axels face© Författarna och Studentlitteratur

Kolla själv mönstret nästa gång du sörplar kaffe. Var ligger mobilen? På bordet! Är du rädd att drunkna i koppen och behöva ringa 112? Eller att personen du fikar med checkar in er och du missar gilla? För ja, tresekundersregeln gäller även här. Det kommer definitivt att tolkas som att du inte vill vara där. Eller är jag blott ung, bitter och frånkopplad? För ett par dagar sedan frågade jag en klasskompis hur det gått med tentan. Svaret löd: ”har du inte läst på facebook?”. Så istället för att ge ett face-to-face svar, fick jag facebooka. Än en gång, missförstå mig rätt. Socialmedier är en bra kanal för det mesta, som alternativ till insändare i papperstidningar, marknadsföringskanal och för att hålla kontakten med den yttre vänkretsen.

att stalka att förfölja eller att bevaka någon på ett obehagligt sätt en hemtenta en tentamen (prov på högskola och universitet) som görs hemma distanserad avståndstagande en display här en mobilskärm en nalle här en mobil att generera att ge upphov till en anklagelse en beskyllning ett dike en grävd ränna i marken (ofta på båda sidor av en väg) godtagbar, -t som man kan acceptera tillgänglig, -t som man kan få kontakt med vattentät, -t som inte släpper igenom vatten att gå vilse att inte veta var man är en vrå ett hörn i ett rum att förvänta att hoppas på ett mönster ett regelbundet upprepat arrangemang av linjer och kurvor, här upprepning av samma beteende att sörpla att dricka så att det hörs blott bara bitter, -t nedstämd, hatisk att missförstå, missförstår, missförstod, missförstått att tolka felaktigt, att missuppfatta Missförstå mig rätt! Förstå mig rätt! (skämtsamt) ett statement engelska ett uttalande, ett påstående

Men att inte kunna tala en hel mening utan förkortningar och hänvisa till gårdagens status under samtalet är en utveckling jag inte är förtjust i. Därför gör jag ett statement. Min icke ständiga tillgänglighet har fått sig en ny facebookstatus: DIED (“Död I Ett Dike”) Lisen Älgne City, 27 februari 2014, s.4 KAPITEL 7 KRÖNIKOR

279

Text 2

Läsförståelsefrågor till Face to face i stället för Facebook A. Vad står i texten?

1 . På vilka olika sätt har Lisas kompisar försökt nå henne den senaste veckan? 2 . Varför har Lisen inte varit tillgänglig? 3 . Vad har hon anklagats för? 4 . Vad är dåliga ursäkter för att inte svara, enligt Lisen? 5 . När tycker hon att det är bra att ha en mobil? 6 . Vad är negativt med den virtuella världen? 7 . Var är texten publicerad? B. Att läsa mellan raderna

1 . Vad menar krönikören med ”där jag förväntas hänga 16 timmar per dygn”? 2 . Vad är krönikörens budskap? 3 . Vilket mönster syftar Lisen Älgne på när hon skriver ”Kolla själv mönstret nästa gång du sörplar kaffe .”? 4 . Vad menar Lisen med: ”den virtuella världen äter upp min vardag”? C. Resonera, fundera och diskutera

1 . Hur mycket tid lägger du själv på sociala medier? 2 . Vad brukar du dela med dig av på sociala medier? 3 . Vad brukar du gilla på sociala medier? 4 . Vad menar Lisen med sin rubrik ”Face to face i stället för Facebook”? D. Skriv

Välj något som har hänt dig på sociala medier och skriv en egen krönika om detta . Vad hände? Hur reagerade du? Vad fick det för konsekvenser? Vad anser du om sociala medier? (Se arbetsgång och checklista s . 276 efter exempeltexten .)

280

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

Text 3

Krönika – Text 3

Lär dig av thaiboxningsmästaren

vettlukten slår an som en sandkornig siroccovind som sätter sig i porerna när jag kliver in under det vidöppna plåtskjulet. Februarisolen föder febervärme som får lederna att mjukna. Utanför lokalen ligger en hög med tofflor i stora storlekar. Plastmattorna är trasiga, ringen fylld av gaddade glansiga överkroppar. Boxningssäckarna gungar av slag och sparkar. Här hänger hopprep, några rostiga hantlar, en smutsig bänkpress. På väggen hänger en tavla med thaiboxningens sex regler: Förmågan att ta stryk och tåla smärta, disciplin, respekt, målmedvetenhet, smidighet och ödmjukhet. Mitt pass börjar alltid med att jag skuggboxas medan jag studsar på stora bildäck. Ägaren William är en tidigare thaiboxningsmästare. Han har vunnit matcher på Lumpini Stadium i Bangkok och fått hälsa på kungen. Numera ser han ut som en Buddha på ballerinaben. Han sitter i sitt inglasade kontor med luftkonditioneringen på sibirisk kyla. Hans hund, en grand danois, som ser ut som en häst ligger utsträckt på skinnsoffan och gäspar åt de solbrända svetthögarna. Men det är mästaren Payap som får mig att vallfärda längs den jordiga uppförsbacken genom bananplantage och gummiträd. Payap är liten men gör ett stort intryck. Den kompakta kroppen andas lugnt och rör sig kontrollerat. Förra veckan gick han en match mot en kille som var både längre och yngre. Payap slog in vartenda slag och varenda spark med ett nästan ursäktande leende. Som ett vulkanutbrott exploderade han i träffsäkra slagkombinationer för att i nästa sekund dansa med fjäderlätta steg som om ingenting hänt. © Författarna och Studentlitteratur

Jag är här på Lanta Muy Thai i Thailand på rekommendation av min svenske tränare, kampsportsmästaren Johan Lindqvist som tränat med Payap. Två så olika män med samma varma, beslutsamma blick och ödmjuka hållning. Nu har Payap tränat mig i en månad och hans fåordiga engelska gör att vi kommunicerar som ett gammaldags gift par. Han ger order, jag lyder. ”Elbow, punch, jab, uppercut, frontkick, block, left highkick”, ropar han och jag slår som om det var mitt livs sista slag.

ayap kommer från en thaiboxningstokig familj i Bangkok. Där gick han sin första match i 19 kilosklassen som nioåring. Det slutade i ett blodbad som gav pojken, bokstavligt talat, blodad tand. Sen dess har han knockats och fallit och rasat och rest sig. Nu arbetar han som tränare för 60 kronor om dagen och tjänar 800 kronor när han går en match oavsett resultat. ”Life is a fight” säger Payap med ett leende och jag tänker att livet tvingar vissa att fajtas hårdare än andra. Men allt handlar om inställning. För ingen kan räkna med att gå genom livet osårbar. Vi faller och vi knockas. Vi åker på en rak höger eller en lömsk armbåge. Oavsett vad, är det viktigaste att lära sig parera slagen och resa sig igen och ta framtida fajter som en ljusets krigare som är lycklig i sin strid. En krigare som vet hur man värjer sig mot mörker och slag under bältet. Förlorare blir vi inte för att vi faller. Det blir vi bara om vi ger upp.

att slå an att träffa en siroccovind en het ökenvind från Sahara en por, porer en pytteliten öppning i huden att kliva in, kliver, klev, klivit att gå med stora steg vidöppen, -et helt öppen ett skjul en enkel byggnad för förvaring gaddad, -t här tatuerad att tåla, tål, tålde, tålt att stå ut med, att uthärda en smidighet egenskapen att vara smidig, dvs . böjlig, spänstig, flexibel en ödmjukhet egenskapen att värdera andra mer än sig själv att skuggboxas att boxas mot en låtsad motståndare, boxa i luften att studsa här att hoppa att vallfärda att resa till en helig plats kompakt tät fjäderlätt väldigt lätt fåordig, -t utan många ord att lyda, lyder, lydde/löd, lytt att göra som man blir tillsagd bokstavligt talat enligt ordets riktiga betydelse blodad tand här fick blod på en tand (att få blodad tand bildligt att få mersmak, att bli inspirerad att fortsätta med det man har provat) att knocka att slå knockout på (knockout slag som genast avgör en boxningsmatch) oavsett utan hänsyn till, oberoende av att fajtas att slåss en inställning en uppfattning, en attityd osårbar, -t som inte lätt kan såras/skadas lömsk, -t opålitlig att parera att avvärja/förhindra angrepp en fajt en kamp att värja sig, värjer, värjde, värjt att försvara sig

Alexandra Pascalidou

Frilansjournalist

Metro, 21 februari 2014, s. 6

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

281

Text 3

Läsförståelsefrågor till Lär dig av thaiboxningsmästaren A. Vad står i texten?

1 . Ge exempel på två liknelser i texten . 2 . Var befinner sig krönikören? Och varför är hon där? 3 . Vilka träningsredskap nämns i texten? 4 . Hur många regler finns det i thaiboxning? Och vilka är reglerna? 5 . Under vilken tid på året skrev Alexandra sin krönika? 6 . Hur gammal var Payap när han vann sin första match?

E. Extraövning

Para ihop ord och bild . 1 . en boxningssäck

6 . en skivstång

2 . ett hopprep

7 . en crosstrainer

3 . en hantel, flera hantlar

8 . en roddmaskin

4 . en bänkpress

9 . ett löpband

5 . romerska ringar

7 . Hur mycket tjänar Payap som tränare? B. Att läsa mellan raderna

1 . Vad är textens budskap? 2 . Hur mycket tjänar Payap om han förlorar en match? C. Resonera, fundera och diskutera

1 . Vilken innebörd lägger du i thaiboxningens sex ”regler” som Alexandra Pascalidou tar upp i sin text? Ge exempel på hur du tror att reglerna tillämpas (används) i verkligheten . 2 . Vad tycker du om boxning? 3 . Vad är skillnaden mellan thaiboxning och vanlig boxning? 4 . Vilka tankar väcker textens budskap hos dig? D. Skriv

Skriv en krönika om någon avgörande händelse i livet . • Tillökning i familjen: att få ett barn eller att få ett syskon • Att flytta till ett annat land eller en annan stad • Att klara körkort för bil/moped • Dödsfall • Börja på ett nytt jobb eller en ny skola Vilka känslor får man när något sådant händer? Berätta om någon viktig händelse som du, eller någon du känner, har varit med om och vad detta fick för betydelse .

282

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

Text 4

Krönika – Text 4

Emojin utvecklar nya dialekter

Det skickas miljarder emojier varje dag. Bland mina egna senast använda symboler hittar jag en brun uppåtpekande tumme (en flitigt använd favorit), ett hjärta och en champagneflaska jag måste ha skickat iväg på nyår. Jag skickar emojier uteslutande till personer jag känner. Men den där gränsen mellan privat och professionellt tycks vara på väg att luckras upp. [---] Emojin håller på att bli ett världsspråk som trotsar de flesta barriärer. Men även om ordförrådet fylls på med jämna mellanrum är det trots allt ganska begränsat. Detta har lämnat fältet öppet för avarter, eller nya dialekter om man så vill. I Japan, emojins födelseland, har man alltmer övergett emojin till förmån för så kallade stickers, större och mer elaborerade emojier. Det mest populära meddelandeverktyget Line erbjuder visserligen ett klassiskt emojitangentbord, men de flesta användare föredrar företagets björnar, katter, ankor och andra seriefigurliknande symboler. Medan de emojier som är standard i våra telefoner utfärdas av den ickevinstdrivande organisationen Unicode ägs Line av ett privat företag, vars affärsmodell går ut på att låta företag göra reklamkampanjer med specialdesignade symboler. Med tanke på att den unga generation som är uppvuxen med smarta telefoner sägs skicka sjuttio meddelanden per person och dag har privata chattfönster det senaste året seglat upp som en ny yta för kommersialisering. © Författarna och Studentlitteratur

Ett företag som experimenterar med det här är en amerikansk startup som heter Emogi. Vd:n och grundaren Travis Montaque var tidigare medlem i Unicodekonsortiet, en organisation som, menar han, är alldeles för långsam i denna hypersnabba digitala värld. ”Häromdagen gick jag förbi en Subway och insåg att det inte finns någon sandwichemoji. Och jag tänkte: seriöst?”, sa han i en intervju i The New Yorker för drygt ett år sedan. Emogis grej är att tillsammans med sina kunder ta fram skräddarsydda stickers och gif:ar. Och förmå användarna att i utbyte mot ett lite häftigare utbud symboler importera Emogis tangentbord till sina meddelandeappar. Hur når man då fram till z-generationen, som har vaccinerat sig mot reklam? Man integrerar reklamen i deras vardagskonversationer. Appen skannar av konversationernas innehåll och anpassar budskapen därefter. Exempelvis: Om man vill säga skål och gott nytt år till en kompis så blir man plötsligt erbjuden att skicka en flaska med en etikett från ett specifikt champagnehus istället för den intetsägande standardvarianten. Även om den här typen av marknadsföring än så länge befinner sig i sin linda måste man ändå ha klart för sig: Ja, emojier och stickers håller på att bli ett helt eget språk – men det är inte vi användare som äger det. Filip YifterSvensson Sydsvenskan, 7 januari 2018

en uppåtpekande tumme uppåtpekande som pekar uppåt flitig, -t här ofta uteslutande bara att luckras upp att bli lösare/slappare att trotsa att gå emot; här att övervinna en barriär ett hinder med jämna mellanrum återkommande med samma intervall begränsad, -t perfekt particip av att begränsa (sätta en gräns för) att lämna fältet öppet bildligt att öppna dörren för något, att ge möjligheten för något att ske en avart en dålig variant; en dålig sida till förmån för till nytta/fördel för stickers olika tecknade bilder som visar känslor och sinnesstämningar elaborerad, -t perfekt particip av att elaborera (att utarbeta omsorgsfullt) visserligen … men används för att säga att något är sant, men att det finns en invändning ett tangentbord att utfärda här att ge ut ickevinstdrivande en organisation vars syfte inte är att gå med vinst vars vilkens, vilkets, vilkas (se s . 306) en affärsmodell företagets idé en kampanj en aktivitet under viss tid för att påverka (t .ex . kunder) att segla upp som en ny yta för kommersialisering här en ny plats för att sälja något att experimentera att undersöka hypersnabb, -t väldigt snabb skräddarsydd, -tt perfekt particip av att skräddarsy (att anpassa) gif:ar (GIF, graphics interchange format) t .ex . emojis som rör sig att förmå här att få någon att göra något i utbyte mot uttryck för att säga att någon måste göra något för att få något annat häftig, -t cool, tuff ett utbud här alla symboler som finns att användas z-generationen millenniumgenerationen, samlingsnamn för personer födda strax innan och efter år 2000 . intetsägande ointressant en marknadsföring en lansering av en vara att befinna sig i sin linda att vara i början/ starten av något nytt att äga, äger, ägde, ägt här att ha KAPITEL 7 KRÖNIKOR

283

Text 4

Läsförståelsefrågor till Emojin utvecklar nya dialekter A. Vad står i texten?

1 . Vilken emoji skickade krönikören till nyår? 2 . Vem brukar Filip skicka emojier till? 3 . Hur många emojier skickas varje dag? 4 . I vilket land föddes emojin? 5 . Vad är stickers? 6 . Vem ger ut standardemojier? 7 . Hur många meddelanden skickar ungdomar per dag? B. Att läsa mellan raderna

1 . Vad vill företagen använda privata chattfönster till? 2 . Varför anser krönikören att emojier och stickers håller på att bli ett eget språk? 3 . Om inte vi, användarna, äger emojispråket, vem äger det då? 4 . Hur står det till med de privata konversationernas integritet? C. Resonera, fundera och diskutera

1 . Vilka emojier använder du? Varför? I vilka sammanhang? 2 . Vilka saknar du? 3 . Vad är faran med att vi, användarna, inte äger emojispråket? 4 . Är uppsättningen emojier likadan i alla världsdelar? 5 . Vilken betydelse lägger du i den här emojin? D. Skriv

Skriv en krönika om vad du anser om reklam • i mobilen • på internet • på TV • på radion .

284

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

E. Extraövningar

1 . Hitta emojier som du använder för att visa följande känslor och aktiviteter, när du chattar . • glädje, sorg, förtvivlan, besvikelse, rädsla, galenskap, illamående, trötthet, kärlek, ilska • sömnig, spyfärdig, förvånad • sova, skratta, gråta 2 . Jämför din uppsättning av emojier i din mobil med en klasskamrats . Hur skiljer sig era emojier åt?

KAPITEL 7 KRÖNIKOR

285

I det här kapitlet kommer vi att arbeta med följande • läsa och diskutera innehållet i olika debattartiklar • informationssökning och källkritik • skriva en strukturerad debattartikel med underbyggda resonemang • förbereda och genomföra muntliga presentationer med ett audiovisuellt hjälpmedel .

Kapitel 8

Debattartiklar

Debattartiklar Vill du övertyga andra att hålla med dig med stöd av fakta? Har du mycket sakkunskap och är engagerad? Då kan genren debattartikel vara svaret för dig. Du skriver sakligt och inte speciellt personligt. Med en debattartikel kan man nå ut till fler mottagare än när man skriver en insändare. Oftast är det politiker, forskare och olika organisationer som skriver debattartiklar för att få ut sina åsikter. Debattartiklar förekommer både i dagspressen och på nätet, samt till exempel i vissa bloggar. I en debattartikel motiverar skribenten sina åsikter med hjälp av argument, precis som i en insändare. Debattartiklar är dock mycket längre och mindre personliga. I texten måste man ta upp argument för sin åsikt, men också motargument som man sedan bemöter. Texten kallas debattartikel, då man för en debatt/diskussion i själva texten. Att läsa debattartiklar är ett sätt att hålla dig à jour med de åsikter som florerar inom bland annat politik och näringsliv. Utmärkande drag för en debattartikel är att • skribenten tar personlig ställning och formulerar en tes. En tes är ett påstående som ska bevisas, t.ex.: ”Det är dåligt att äta kött.”

• texten innehåller: en inledning, en diskussion, en avslutning

• man använder ett antal sakliga argument till stöd för tesen. Fakta måste användas för att underbygga argumenten. • texten måste innehålla minst ett motargument. Passande sambandsord till din debattartikel

Här är ett exempel på hur du kan strukturera din debattartikel.

• rubrik

• börja med tesen

• skriv argument för din åsikt • upprepa tesen • ställ frågor

• diskutera mot-argument • ge exempel

• avslutning som sammanfattar din ståndpunkt

• Att använda sambandsord är ett sätt att strukturera dina argument, till exempel: för det första, för det andra, för det tredje, dessutom

• För dina motargument kan du till exempel använda följande bindeord: å ena sidan … å andra sidan, däremot, emellertid

• Andra uttryck som kan användas för att påverka läsaren är till exempel:

det är utan tvekan så att …, det är helt klart fel, frågan/problemet måste tas på allvar, det kan bli mycket bättre.

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

287

Typiska drag tes i huvudrubriken

Tidningen presenterar vad debattartikeln handlar om i en ingress.

inledning – presentation av problemet, vad Elsa har reagerat på, och länk1 till det.

sambandsord tesen presenteras

argument FÖR tesen

FAKTA-argument hänvisar till forskning och studier2

argument FÖR tesen

Debattartikel – Exempeltext med typiska drag för genren

”Skärmtid är ett förlegat begrepp”

INTERNET ”Att försöka räkna ut vad som är skärmtid under en dag är inte

längre en relevant mätmetod. Forskning visar dessutom att tid inte är någon bra indikator på hur barn påverkas av skärmanvändning”, skriver internet forskaren Elza Dunkels.

Tjugo år efter att Sverige fick massanvändning av internet diskuterar vi fortfarande hur farlig nätanvändning kan vara för barn och vuxna. I dag gick till exempel barnläkaren Hugo Lagercrantz ut och varnade för små barns skärmanvändning utan annat på fötterna än sin oro. Jag är mycket kritisk till den typen av utspel, av främst två skäl. För det första är ordet skärmtid som används i debatten ett förlegat begrepp. Det uppstod som ett sätt att benämna det som i dagligt tal kallades ”sitta vid datorn” och ska alltså beskriva den tid som ägnas åt aktiviteter framför en skärm. För många, kanske de flesta av oss, är skärmtid all vaken tid på dygnet. Vi bär med oss en kraftfull dator i fickan och läser morgontidningen på en skärm. Att försöka räkna ut vad som är skärmtid under en dag är inte längre en rele vant mätmetod för något annat än att beskriva hur många timmar dygnet har. Forskning visar dessutom att tid inte är någon bra indikator på hur barn påverkas av skärmanvändning. Studier har visat att vad vi gör vid en skärm är viktigare än hur länge vi gör det. För det andra kan vi inte annat än underkänna argument som grundar sig i känslomässiga reaktioner på något som uppfattas som nytt. Dessa emotionella utbrott är nämligen historiskt återkommande och finns dokumenterade vid teknikskiften så långt tillbaka som antiken. Då var det boken som skulle fördärva ungdomen, idag är det skärmar. Vi vet alltså att argumenten kommer att bytas i sin motsats inom kort, eftersom det är exakt det som alltid händer. I dag lyfter vi fram boken som något positivt för barn, jämfört med skärmar. Så småningom kommer vi att lyfta fram skärmar som något positivt för barnen, jämfört med nästa fara. När samma typ av argument upprepas om och om igen är det i sig ett skäl att inte använda dem. Vi kan lära oss av teknikhistorien och avfärda argumenten i tid, innan de gör skada. Det är nämligen inte oproblematiskt att vi genomgår paniker om och om igen. Dels skapar det onödiga spänningar mellan människor och grupper av människor, dels skapar det oro som inte har någon grund, som i det här fallet genom att ge föräldrar dåligt samvete när vi inte på något sätt vet att det är skadligt. 1 Gå till det digitala läromedlet som hör till denna bok för att läsa artikeln som Elza Dunkels länkar till i sin debattartikel.

2 Källa till Elza Dunkels påstående om forskning saknas i hennes debattartikel. Debattartikeln blir bättre om man hänvisar till en källa. Se hur andra debattörer hänvisar till källor i de andra debattartiklarna i det här kapitlet.

288

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Så när Lagercrantz går ut med varningar skriver han in sig i en lång tradition av mediepaniker. Han ansluter sig till dem som uttalar sig med gissningar och antaganden som grund. Lagercrantz uttalar sig om så skilda områden som språkvetenskap, ungdoms forskning och medieforskning, fast utan att ha kunskap inom dessa områden. Det är ingen tvekan om att vi ser och kommer att se förändringar i samhället som beror på den ökade användningen av internet. Vi kan redan nu se en generation unga som är mer allmänbildad än tidigare, som har täta kontakter med sådana de inte kan träffa i köttet så ofta, som förmår föra komplexa resonemang, som har terminologi för sådant min generation förvärvade först i vuxen ålder, och så vidare. Vi kan också se att en del har fått sämre handstil, är sämre på huvudräkning och har svårt att hålla sig från att ständigt kolla sitt flöde. Så snart en teknisk landvinning har etablerats brukar dock nackdelarna ses som acceptabla förluster, alltså något som vi förlorat därför att vi vunnit något viktigare. Vi behöver utan tvekan föra allvarliga och kunniga samtal om hur skärmar an vänds, men det är vårt ansvar som vuxna att denna diskussion blir rationell och inte emotionell. Elza Dunkels – Docent pedagogiskt arbete Umeå universitet Svt.se, 16 april 2015 förlegad, -t omodern, föråldrad relevant som är av betydelse för sammanhanget en mätmetod ett sätt att mäta eller att beräkna storleken eller mängden på något en indikator ett ämne eller en omständighet som visar att något händer en massanvändning när ett stort antal människor använder något att ha (bra/dåligt) på fötterna att vara (väl/inte) förberedd genom att ha tagit reda på fakta ett utspel ett sätt att spela (teater) på ett dramatiskt sätt; att spela på motpartens känslor att ägna tiden åt att använda tiden till en aktivitet att underkänna att förklara att någon eller något inte är tillräckligt bra känslomässig, -t som har att göra med känslor emotionell, -t känslomässig ett utbrott något som sker plötsligt och våldsamt ett skifte en växling av tillstånd, övergång att fördärva att förstöra, att skada att avfärda att visa ifrån sig, att tillbakavisa en mediepanik en plötslig och stark känsla av skräck som sprids i pressen, i radion, på tv

debattören hänvisar igen till det hon har reagerat på

argument FÖR tesen

MOT-argument argument FÖR tesen som svar på motargumentet

avslutning som sammanfattar

debattören skriver under med sitt namn

att ansluta sig till att koppla sig till en gissning ett antagande, en förmodan; när man försöker gissa något ett antagande en gissning allmänbildad, -t som har allsidiga kunskaper, dvs . som har kunskaper inom många olika områden tät, -t kompakt, utan stora mellanrum, här ofta att förmå att kunna att föra ett resonemang att leda en diskussion komplex, -t komplicerad en terminologi ett system av termer (fackord inom ett specifikt ämne) att förvärva att lyckas skaffa sig ett flöde en ”vägg” på sociala medier, det vill säga en plats där aktuella nyheter och inlägg om bland annat ens vänners status uppdateras kontinuerligt en landvinning ett framsteg att etablera att grunda, att starta acceptabel, -t som kan accepteras/godkännas en förlust det man förlorar rationell, -t som har med förnuft att göra (förnuft förmågan att tänka)

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

289

Exempel på arbetsgång 1. Välj ämne: Användning av mobiltelefoner i klassrummet 2. Lista upp alla argument du kommer på om ämnet, både för och emot Argument FÖR

Argument EMOT

- man kan ta emot viktiga samtal - man kan använda viktiga appar, t.ex. lexikon - man kan ta bilder på det som läraren skriver på tavlan, eller på en kamrats bok om man har glömt sin egen - man kan som förälder kontrollera att ens barn är i skolan - man kan ringa efter hjälp vid behov

- man tappar koncentrationen - man kan kopiera texter från internet - man stör klasskamraterna när mobilen ringer - man kan fuska - man är inte uppmärksam på vad som händer på lektionen - man använder sociala medier eller spelar spel och fokuserar inte på lektionen - man pratar inte med varandra

3. Ta reda på eventuella fakta/studier om ämnet.

-…

4. Ta ställning = Välj din åsikt

Jag tycker att man ska få använda mobiler i klassrummet.

Jag tycker inte att man ska få använda mobiler i klassrummet.

5. Formulera en tes som passar till din åsikt.

Det är viktigt för ens kunskapsutveckling att kunna använda sin mobil i klassrummet.

Mobilerna i klassrummet stör undervisningen.

6. Välj de argument som passar din tes och som du ska utveckla i din debattartikel. Välj ett motargument som ska diskuteras. Argument FÖR

Argument FÖR

- man kan använda viktiga appar, t.ex. lexikon - man kan ta bilder på det läraren skriver på tavlan, eller på en kamrats bok om man har glömt sin egen -…

- man tappar koncentrationen och man är inte uppmärksam på vad som händer på lektionen - man stör klasskamraterna när mobilen ringer -…

Argument EMOT

- man kan fuska genom att kopiera texter från internet

- man kan använda viktiga appar, t.ex. lexikon

7. Skriv nu din debattartikel. 8. Välj en slagkraftig rubrik som innehåller din tes.

290

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Mall – Skriv en debattartikel

Välj ämne som du kan argumentera för eller emot.

Dela ditt papper i två spalter. I den ena spalten listar du upp argument för ditt ämne, och i den andra spalten listar du argument mot ditt ämne. Ta ställning. Bestäm dig för en åsikt. Formulera en tes som passar din åsikt. Skriv en inledning där du presenterar din tes.

Presentera tre eller fyra av dina argument som stödjer din tes. Använd både känsloargument och faktaargument. Varje argument ska stå i ett eget stycke. Hänvisa till källor.

Diskutera ett motargument.

Svara på motargumentet med ett argument som stödjer din tes.

Avsluta genom att sammanfatta. Du kan med fördel gärna kort upprepa ditt starkaste argument. Uttryck som är bra att använda:

• när man vill framföra en åsikt Jag anser att … Jag hävdar att … Enligt min åsikt … Min mening i denna fråga är att … Jag vill påpeka att …

Sambandsord

• för att kunna motivera Många håller med om detta därför att … Oavsett vad man tycker om detta så … Det finns forskning som visar … På XX:s hemsida hänvisar man till … Studie från (årtal) visar att … Rapporten fokuserar på … En konsekvens är att … Det är helt klart fel att … Det måste tas på allvar … Det kan bli mycket bättre om … Det är utan tvekan så att …

För motargument

för det första, för det andra, för det tredje dessutom på grund av ytterligare

å ena sidan … å andra sidan däremot emellertid

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

291

Text 1

Debattartikel – Text 1 att trasas sönder att riva sönder ofantlig, -t mycket stor en mängd ett stort antal ett bekämpningsmedel ett medel för att bekämpa skadliga djur och växter en konstgödsel ett industriellt framställt ämne som tillför jorden näring kemikalier kemiskt framställda ämnen (ofta mer eller mindre farliga) att bryta ner att dela i mindre delar att förorena att smutsa ner en mångfald ett stort och varierat antal en syrebrist när det inte finns tillräckligt med syre en algblomning när alger (en sorts vattenväxt) i vattnet blommar en vattenorganism en levande varelse som lever i vatten ett knark narkotika en kartell en sammanslutning mellan företag för att samordna priser en räd ett överraskande anfall (bakom fiendens linjer) en rehabiliteringsanläggning en plats för att hjälpa människor att återanpassa sig efter att ha varit sjuka eller skadade handfallen, -et rådlös, som inte vet hur man ska agera att fara illa att riskera att bli skadad att smuggla att ta in olagliga varor i landet reell, -t verklig

Säg nej till droger även för miljöns skull

Narkotikaproduktionen förstör Amazonas regnskog

I skolan får vi lära oss att knark är farligt för hälsan. Däremot talas det tyst om narkotikaproduktionens enorma miljökonsekvenser, med ut släpp av farliga kemikalier och ett ofantligt slöseri med vatten. Ett sätt att värna om jordens begränsade re surser är att säga nej till knark, skri ver Josefin Ljungblom och Walter Kegö från tankesmedjan ISDP. Amazonas regnskog trasas sönder till följd av narkotikaproduktionen. Ofantliga mängder vatten, bekämpningsmedel, konstgödsel och farliga kemikalier används vilka jorden inte klarar av, eller har svårt, att bryta ner. Narkotikaproduktionen förorenar jordens vatten, stör de naturliga närings-

292

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

cyklerna och hotar den biologiska mångfalden. Avfall skapar syrebrist och algblomning i vattnen, och varken fisk eller andra vattenorganismer kan överleva – något som är grundläggande för att jorden ska må bra. Inte nog med det, knarkkarteller i Mexiko gör räder mot rehabiliteringsanläggningar för att hålla människor beroende och på så sätt fortsätta att tjäna pengar. I Afghanistan står regeringen handfallen då kriminella grupper styr narkotikahandeln med korruption och våld. Människor och djur far illa genom att de tvingas smuggla knark över gränser, ofta i sina magar. Ungdomar bör få förklarat för sig vad narkotikan har för reella konsekvenser. Skolan lär oss att droger är © Författarna och Studentlitteratur

Text 1

skadliga för kroppen och ger oss arguSverige kan förstås endast vara en ment till att tacka nej till droger. Men del i det globala ställningstagandet genarkotikans otroliga miljöförstöring nom att påverka nationellt. Det är får man inte höra mycket om. svårt att från denna sida av världen påDet finns för tillfället en debatt om verka amerikaners köttkonsumtion elatt legalisera vissa narkoler kärnvapenpolititikapreparat, och det har ”Det spelar ingen roll om det ken i Ryssland, saker börjat infinna sig en libe- skulle finnas alternativa, far- som vi vet påverkar ral attityd till användan- ligare berusningspreparat. Det miljön och den globadet av narkotika bland la uppvärmningen nåförtar inte det faktum att unga. Argumenten är ofta knarket påverkar miljön, inte got ohyggligt. Däreatt det inte är så farligt, heller det systematiska våldet mot kan vi genom att vissa preparat är naturliga, för att få ut produkterna på informera våra barn man bör ha rätten att beoch unga om drogmarknaden.” stämma över sig själv. produktionens globaFrågan om det är farligt eller ej överla påverkan visa på hur långt vår aklåter vi till den medicinska forskningtionsradie faktiskt når. en. Men preparaten ställs ofta i förhålJordens resurser är begränsade – och lande till alkohol, som är det lagliga ett fantastiskt sätt att värna om dem är berusningspreparatet i Sverige. att helt enkelt tacka nej till droger. Att ställa en drog mot en annan är Josefin Ljungblom värdelöst i denna diskussion. Det spePraktikant, ISDP lar ingen roll om det skulle finnas alWalter Kegö ternativa, farligare berusningspreparat. Senior Fellow, ISDP Det förtar inte det faktum att knarket Metro, 13 november 2015 påverkar miljön, inte heller det systematiska våldet för att få ut produkterna på marknaden. Institute for Security and Narkotikaindustrin utplånar den Development Policy, ISDP biologiska mångfalden. Djur tvingas fly eller dör då deras hem förstörs. Josefin Ljungblom. Praktikant på tankesmedjan ISDP . Regnskogarna hotas, vilket kan få till Har en kandidatexamen i freds- och följd att de inte kan producera syret utvecklingsstudier samt sociologi vid som vi andas. Vart fjärde barn under Linnéuniversitetet . fem år i Afghanistan dör av vattenförWalter Kegö. oreningar. Narkotikapreparat innehållSenior Fellow på tankesmedjan ISDP . er hundratals kemiska substanser, Pensionerad polis som arbetat med brandfarliga vätskor och allergiframorganiserad brottslighet med inriktning kallande ämnen. Jordbrukare utnyttjas på narkotikafrågan, både vid Säpo och och el överkonsumeras. Detta fördärRikskriminalen . var sakta men säkert vår planet.

att legalisera att göra laglig att infinna sig att komma till en bestämd plats liberal, -t fördomsfri, generös, tolerant en attityd en hållning, en inställning, ett sätt att tänka ett preparat en kemisk produkt att överlåta att lämna över ett berusningspreparat ett medel/ämne som man kan bli full av att förta, förtar, förtog, förtagit att ta bort; att hindra något från att komma till uttryck ett faktum en information, en kunskap systematisk, -t som bygger på ett system, planmässig att utplåna att förstöra så att inget blir kvar en substans ett ämne en vätska ett flytande ämne allergiframkallande som skapar allergi att överkonsumera att använda för mycket att fördärva att förstöra ett ställningstagande ett beslut ohygglig, -t hemsk global, -t som omfattar eller gäller hela världen en radie en sträcka från en cirkels eller ett klots medelpunkt till dess omkrets begränsad, -t här som det finns en viss mängd av att värna om här att skydda

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

293

Text 1

Läsförståelsefrågor till Säg nej till droger även för miljöns skull A. Vad står i texten?

1 . Vilka miljökonsekvenser skapar narkotikaproduktionen? 2 . Varför gör knarkkarteller i Mexiko räder mot rehabiliteringsanläggningar? 3 . Vilka är argumenten för att legalisera vissa narkotikapreparat? 4 . Vilken är anledningen till att vart fjärde barn dör i Afghanistan? 5 . Vad är skribenternas tes? B. Att läsa mellan raderna

Vad är syftet med debattartikeln? C. Resonera, fundera och diskutera

Nämn något som, förutom droger, påverkar miljön negativt . D. Skriv

Arbeta i par . Följ arbetsgången här nedan . 1 . Välj en av nedanstående rubriker: - Ät mindre kött, rädda miljön! - Drick enbart kranvatten för miljöns skull! - Sluta tvätta bilen på gatan! - Spara pengar, släck ljuset när du går! 2 . Lista alla argument du kommer på om ämnet, både för och emot . Argument FÖR

Argument EMOT

3 . När ni har listat era för- och motargument, debatterar ni parvis . En av er argumenterar för och den andra argumenterar emot den valda tesen . 4 . Skriv en dialog mellan två personer som har olika åsikter om ämnet . Spela upp inför klassen .

294

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Text 2

Debattartikel – Text 2

”Förbjud gnälliga människor”

Artikelförfattaren anser att det inte finns någon passiv rökning utomhus och att regeringen bakar moralkakor, i stället för att fokusera på riktiga problem.

OPINION · ”Det finns ett över hängande problem med hela idén om att förbjuda rökning utomhus – det finns ingen passiv rökning utom hus. Gnälliga människor som spring er till lagstiftaren, som barn springer till pappa för att få hjälp att få bort allt de inte gillar, är de som borde förbjudas”, skriver Rebecca Weidmo Uvell. Rebecca Weidmo Uvell Borgerlig opinionsbildare

Regeringen fortsätter att fokusera på problem som inte finns för att de inte har någon förmåga att lösa verkliga problem, som till exempel skjutningar i förorter, bostadsbrist eller vårdkris. Därför har folkhälsofrågor blivit de ras paradgren. Och det räcker inte med att föreslå att all tobak ska säljas under disk som

om produkten vore olaglig, vilket den alltså inte är. Eller att förbjuda helt ofarliga örtcigaretter. Nu vill de förbjuda alla vuxna att ta en fredagscigarett till vinet på en solig uteservering. I rapporten ”Utredning om framtida rökfria miljöer på allmänna platser – i synnerhet där barn vistas”1 konstaterar Folkhälsomyndigheten att regeringen borde förbjuda rökningen överallt utom på trottoarer i princip. Det finns ett överhängande problem med hela idén om att förbjuda rök ning utomhus – det finns ingen passiv rökning utomhus. På WHO:s hemsida hänvisar man till passiv rökning inomhus. Folkhälsomyndigheten själva skriver i rapporten ”Eventuella hälsoeffekter för de som drabbas av tobaksrök utomhus är inte fastställda”. 2013 släppte WHO en rapport som konstaterade att utomhusluften är farligare än passiv rökning inomhus. Folkhälsomyndighetens rapport kan alltså inte förlita sig på forskning så istället bygger deras slutsatser på hur folk i en undersökning de gjort ”upplever rökning utomhus”. Det tåls att upprepas: det finns ing en passiv rökning utomhus. Så hela det här förslaget kokar ner till att genom att förbjuda rökning utomhus ska de som röker röka mindre.

passiv rökning när man andas in någon annans cigarettrök en moralkaka ett moraliserande uttalande en opinion en åsikt som delas av många människor överhängande som kräver omedelbara åtgärder en lagstiftare en person som är med och skapar lagar en förmåga det att kunna göra något (bra), en kapacitet en paradgren något att visa upp för att visa hur bra det är att föreslå att ge ett förslag, att rekommendera att sälja under disk att sälja något olagligt en utredning en offentlig undersökning i synnerhet speciellt, särskilt i princip i grunden överhängande angelägen, viktig WHO World Health Organization, Världshälsoorganisationen att fastställa att bestämma att förlita sig på att lita på, att räkna med att tåla att stå ut med, att uthärda att koka ner här att komprimera, att koncentrera ren och skär uttryck som används för att förstärka det man vill säga en moralism frågor som handlar om rätt och orätt

1 https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/oktober/folkhalsomyndigheten-foreslar-fler-rokfria-platser-utomhus/

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

295

Text 2

renhårig, -t ärlig, rättvis oändlig, -t utan slut att blossa att röka otippad, -t oväntad, överraskande nämligen närmare bestämt att kompromissa att komma överens hyfs folkvett, ordning att unna sig att ge sig själv något som belöning såväl … som både … och

Är tanken. Ren och skär moralism alltså. För tobak är som sagt inte olagligt att konsumera. Det hade varit mer renhårigt om regeringen i så fall skulle förbjuda själva produkten istället för att baka moralkakor på hur vuxna människor ska använda denna lagliga produkt utomhus. Rapporten fokuserar framför allt på barn. Men på lekplatser är det redan oftast förbjudet att röka och jag har under alla år jag stått oändliga timmar på lekparker med mina barn inte sett en enda människa blossa på en lekpark. Det är heller inte förbjudet att för bjuda rökning. Kommuner har som sagt till största del redan förbjudit rökning på just lekparker; i kollektivtrafiken är det förbjudet i busskurer och på perronger, och vissa restaurangägare har redan rökzoner. Otippat nog kan nämligen människor anpassa sig till varandra helt utan statlig inblandning. Respekt och förmågan att kompromissa människor emellan är något som existerar helt utan en folkhälsomagisterns inblandning. Det finns ett annat ord för det – hyfs.

Att människor unnar sig en cigarett eller två när de njuter av en öl eller ett glas rosé på en uteservering en av de få sommardagar detta mörkerhål ger oss är inte ett folkhälsoproblem. I själva verket konstaterar Folkhäl somyndigheten själva i sina årliga folkhälsorapporter såväl att den gene rella hälsan i befolkningen aldrig varit bättre som att rökningen av sig själv går ner, framför allt i yngre målgrup per. Istället ska rökning utomhus räknas in i samma kategori som människor som pratar jättehögt i mobilen ute, skrikande barn, människor med ryggsäckar i kollektivtrafiken, svettlukt och folk som tränger sig – irritationsmoment. Som är en naturlig konsekvens av att det är fler människor än du själv som finns i det offentliga rummet. Kan bara regeringen sluta moralisera och börja lösa problem som faktiskt är verkliga istället? Kan de sluta jaga allt som är kul och jobba? Gnälliga människor som springer till lagstiftaren som barn springer till pappa för att få hjälp att få bort allt de inte gillar är de som borde förbjudas. Svt.se, 27 juni 2017

Läs svar på den här debattartikeln s. 298–299 i boken. https://www.svt.se/opinion/rebecca-weidmo-uvell-om-rokning (2/7 2017)

Från och med den 1/7 2019 är det förbjudet att röka på uteserveringar. Gå till det digitala läromedlet som hör till denna bok för att läsa om den nya lagen.

296

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Text 2

Läsförståelsefrågor till "Förbjud gnälliga människor" A. Vad står i texten?

1 . Vad är skribentens tes? 2 . Varför är det ett problem att förbjuda rökning utomhus, enligt textförfattaren Rebecca Weidmo Uvell? 3 . Varför anser Rebecca att folkhälsofrågor har blivit regeringens viktigaste fråga? 4 . Vad säger Rebecca att regeringen vill förbjuda? 5 . Vad borde regeringen göra enligt Folkhälsomyndigheten? 6 . Vilka källor hänvisas det till i debattartikeln? 7 . Vad konstateras i WHO:s rapport från 2013? 8 . På vilka platser är det förbjudet att röka, enligt texten? 9 . I vilka grupper går rökningen ner? 10 . Vid vilka andra störningsmoment liknar skribenten utomhusrökning? B. Att läsa mellan raderna

1 . Vad är syftet med debattartikeln? 2 . Hur förhåller sig Rebecca till rökning? C. Resonera, fundera och diskutera

1 . Vad anser du själv om rökning på uteserveringar? 2 . Vad anser du själv om rökning utomhus: allmänna platser, din egen balkong eller trädgård, och så vidare? 3 . Anser du att det är moraliserande att förbjuda rökning? Motivera . D. Skriv

Skriv en debattartikel (se arbetsgång s . 290–291 efter exempeltexten) . Använd någon av följande rubriker i din debattartikel . • Förbjud all rökning på balkonger i hyresrätter! • Likställ snus med rökning! • Tillåt gårdsförsäljning av vin i Sverige! • Tillåt odling av cannabis för hemmabruk!

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

297

Text 3

att slippa, slipper, slapp, sluppit att inte behöva utsättas för något att exponera att utsätta en överkänslighet att vara onormalt känslig en andnöd en svårighet att andas ett sugrör ett smalt rör att suga in dryck med ett besvär ett problem, en svårighet potentiell, -t möjlig att vistas att uppehålla sig, att vara tillfälligt på en plats en begränsning att hålla något inom vissa gränser onödig, -t inte nödvändig, som inte behövs en isolering en ensamhet

Debattartikel – Text 3 ”Vi gnäller inte, vi vill att folk ska slippa bli sjuka”

OPINION – ”Sitter du på ett trottoar

kafé intill en rökare som röker två ci garetter under en timme kan du expo neras för lika mycket rök som om du suttit bland rökare inne i en serve ring”, skriver Maritha Sedvallson och Göran Boëthius. Maritha Sedvallson Ordförande Astma- och Allergiförbundet Göran Boëthius Ordförande Tobaksfakta

I debattartikeln ”Förbjud gnälliga människor”1, SVT Opinion 27 juni, skriver Rebecca Weidmo Uvell att det saknas forskning om hälsorisker när det gäller passiv rökning utomhus och att det därför inte finns något sådant problem.

Men människor som lever med ast ma, allergi eller överkänslighet vet att problemet finns. För dem kan tobaks rök resultera i andnöd, motsvarande upplevelsen av att andas genom ett sugrör. Andra beskriver det som ett stort tryck över bröstet eller som ett band som dras åt över bröstkorgen. Och tyvärr löser sig inte problemet genom att den som blir sjuk reser sig upp och går. Mediciner hjälper inte alltid och för den som är överkänslig kan besvären sitta i under flera dagar. Upplevelsen kan vara så obehaglig och potentiellt farlig att människor drar sig för att vistas i miljöer där de riskerar att få återuppleva den. Det leder så klart till begränsningar i livet och onödig isolering.

1 Texten som hänvisas till finns på s. 295–296.

298

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Text 3

Även om det ännu inte finns särskilt mycket forskning om hälsorisker av passiv rökning utomhus är expertis i WHO eniga om att det inte finns några ofarliga nivåer av miljötobaks rök. WHO anser också att det enda effektiva sättet att uppnå rökfria miljöer är lagstiftning. En metaanalys om hur miljötobaksrök sprids utomhus visar en förhöjd exponering i vissa utemiljöer. Tobaksrök kan i vissa fall vara lika farlig ute i fria luften som inomhus. Visserligen gör luftens rörlighet att röken utomhus försvinner snabbare när ingen längre röker, men så länge rökning pågår kan skadorna bli desamma som vid inomhusrökning. Avgörande är graden av exponering och hur långvarig den är. ”Vi blev förvånade när vi upptäckte att exponeringen utomhus för rök från en rökare i närheten var jämförbar med genomsnittet för den rök vi tidigare mätt inomhus i en rökig taverna”, skriver en av forskarna i en omfattande studie från 2007 om passiv rökning vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Sitter du på ett trottoarkafé intill en rökare som röker två cigaretter under en timme kan du exponeras för lika mycket rök som om du suttit bland rö kare inne i en servering. 43 procent av astmatiker i en stor befolkningsundersökning (Miljöhälso-

rapport 2017) rapporterar symtom då de utsätts för passiv rökning. För att skydda barn, unga och personer med astma, allergi eller annan överkänslighet är rökfria miljöer en viktig och vardaglig miljöfråga. I en pilotundersökning på tre utom husrestauranger i Stockholm uppvisade en majoritet av personalen under sina arbetspass en exponeringsnivå för tobaksrök som låg över den nivå som visat sig vara en risk för utveckling av sjukdom. Precis som när det gällde inomhusrökningen är det för personalen en arbetsmiljöfråga. Den föreslagna begränsningen på uteserveringar stöds därför som väntat av facket. Rätten att slippa utsättas för passiv rökning är en viktig artikel i WHO:s tobakskonvention och rätten till till gängliga miljöer finns med i FN:s konvention om rättigheter för perso ner med funktionsnedsättning. Det är inte gnälligt utan helt enkelt en mänsklig rättighet att slippa utsättas för passiv rökning. Sverige har länge haft ett folkhälsomål att ingen ska behöva utsättas för passiv rökning år 2014 – men målet är ännu inte uppnått. Det är dags att utöka Tobakslagen för att värna rätten till rökfria offentli ga utemiljöer!

en expertis personer som är särskilt kunniga inom ett visst område enig, -t överens effektiv, -t som ger bra och snabbt resultat en lagstiftning handlingen att stifta (grunda) lagar; lagar inom ett visst område en metaanalys en kombination av resultat från olika studier förhöjd, -t ökad, högre en exponering handlingen att utsättas för något visserligen (används med ”men”) utan tvivel, onekligen; här jag måste medge (hålla med om) att det är sant avgörande väsentlig, som bestämmer långvarig, -t som varar länge ett genomsnitt ett medeltal, ett medelvärde att mäta, mäter, mätte, mätt att beräkna storlek eller mängd av en taverna en enklare matservering en pilotundersökning en förstudie föreslagen, et perfekt particip av att föreslå att utsätta, utsätter, utsatte, utsatt att göra till föremål för något negativt en konvention en internationell överenskommelse en funktionsnedsättning en begränsning av en persons fysiska eller psykiska förmåga att värna att skydda

Svt.se, 29 juni 2017

Från och med den 1/7 2019 är det förbjudet att röka på uteserveringar. Gå till det digitala läromedlet som hör till denna bok för att läsa om den nya lagen.

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

299

Text 3

Läsförståelsefrågor till ”Vi gnäller inte, vi vill att folk ska slippa bli sjuka” A. Vad står i texten?

1 . Vad är skribentens tes? 2 . Hur mycket rök exponeras du för om du sitter på ett trottoarkafé intill en rökare som röker två cigaretter under en timme? 3 . Vilka problem kan man få av tobaksrökning om man är överkänslig? 4 . För vilka grupper av personer kan det vara ett problem att utsättas för tobaksrök?

Skriv en debattartikel (se arbetsgång s . 290–291 efter exempeltexten) . Välj en begränsad problematik (ett ämne som inte är så brett) att debattera om inom följande ämnen: alkohol, droger eller rökning . Alkohol • Legalisering av inköp av alkoholhaltiga drycker på Systembolaget före tjugoårsåldern • Problem med alkoläsk

5 . Vad anser WHO om rökning utomhus?

• Försäljningsförbud för alla alkoholhaltiga drycker i Sverige

6 . På vilket sätt kan man uppnå rökfria miljöer enligt WHO?

• Alkoholfri öl

7 . Vad är avgörande för hur skadlig rök utomhus är? 8 . Hur många procent av astmatikerna anser att de får symtom av passiv rökning? 9 . Vilka källor hänvisas det till i debattartikeln? 10 . Vilket folkhälsomål hade Sverige för år 2014? B. Att läsa mellan raderna

1 . Vad är syftet med debattartikeln? 2 . Varför stödjer facket en begränsning av rökning utomhus? C. Resonera, fundera och diskutera

1 . Varför tror du att folkhälsomålet för 2014 ännu inte har uppnåtts? 2 . Vad anser du själv om rökning på uteserveringar? 3 . Vad anser du själv om rökning utomhus: allmänna platser, din egen balkong/trädgård och så vidare? 4 . Vad är skillnaden mellan en offentlig plats och en allmän plats?

300

D. Skriv

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Droger • Legalisering av marijuana Rökning • Bruk av el-cigaretter • Snus E. Samtala

Du ska presentera ett ämne som man kan ha olika åsikter om och som du ska vara diskussionsledare för . Du kan välja mellan ämnen som berör alkohol, droger och rökning eller något av ämnena här nedan . Börja med att presentera ditt ämne . Ställ därefter en inledande diskussionsfråga till gruppen . Nu ska alla vara med och diskutera och föra diskussionen framåt med hjälp av fördjupande frågor/svar . Diskussionsledarens uppgift är att se till att alla kommer till tals och håller sig till ämnet . Här är förslag på några ämnen som du kan välja mellan: • dödsstraffets vara eller icke-vara • eutanasi (aktiv dödshjälp) • abort • tatueringar Tidsåtgång • invandringspolitik Presentation: 2–3 minuter • reklam Diskussion: 5–8 minuter • eget ämne

Text 4

Debattartikel – Text 4

Pride handlar inte bara om fest – utan även om den dagliga kampen

Det är ingen tvekan om att Pride behövs, skriver Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad. Foto: Privat, Shutterstock/IBL

Kraven är inte höga för att förändra samhället, inte alls. Tvärtom är de väldigt enkla. Det handlar för varje enskild om att respektera sina med människor. Tyvärr ser inte verklig heten ut så. Det är ingen tvekan om att Pride behövs, skriver Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad. Att vi lever i ett samhälle där många människor exkluderas både strukturellt och socialt är det ingen tvekan om, men det går att förändra. En förändring som i sig inte skulle medföra något annat än positiva effekter i samhället. Särskilt sett till det stora personliga lidande som markant skulle minska och de i dag enorma kostnader som samhällets skadliga normer skapar genom det stigma som orsakar psykiskt lidande, men också de kostnader som följer av det våld som HBTQIA-

personer utsätts för dagligen i samhället. Var femte homo-, bisexuell och transperson i åldern 16–25 år har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående. Det är dubbelt så många som hos andelen unga heterosexuella enligt Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Samtidigt har fler än var tredje transperson, hela 36 procent, allvarligt övervägt att ta sitt liv det senaste året. Ser vi till gruppen unga transpersoner i åldern 15–19 år så är det så många som 57 procent som försökt ta sitt liv enligt Folkhälsomyndigheten. Något som är starkt kopplat till oviljan runt om i samhället för att respektera alla människor på lika villkor. Pride handlar inte bara om fest och glädje utan även om den kamp som dagligen måste fortgå. Kraven är inte höga för att förändra samhället, inte alls. Tvärtom är de väldigt enkla. Det handlar för varje enskild om att respektera sina medmänniskor. Svårare är det inte. Ska vi se det ur ett vidare perspektiv så kan det sammanfattas precis så som FN gjort i deklarationen om mänskliga rättigheter. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Tyvärr kränks HBTQIA-personer i Sverige dagligen, både fysiskt och psy-

ett krav ett villkor för något enskild, -t privat, här individ, person en ordförande en talesman för en organisation; person som leder ett sammanträde RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, tidigare Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, intresseorganisation, bildad 1950, som verkar för hbtq-personers rättigheter . att exkludera att utesluta, att låta vara utanför att medföra, medför, medförde, medfört att ha till följd ett lidande en plåga, smärtor markant mycket tydlig en norm en regel för handling eller tänkande ofta av social karaktär och vanligtvis inte nedskriven ett stigma ett negativt socialt kännetecken en andel en del ett villkor en förutsättning, det som krävs för att något ska hända att fortgå, fortgår, fortgick, fortgått att fortsätta, att gå vidare vidare här bredare

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

301

Text 4

att lyfta blicken här att se alla ett kliv ett stort steg en barriär ett starkt hinder en kränkning handlingen att behandla någon på ett nedsättande sätt en föreläsning en muntlig framställning över ett visst ämne, ett föredrag en utställning en samling föremål som visas för allmänheten i en speciell lokal

kiskt, i alla klasser och samhällsgrupper, oavsett ursprung och ålder, oavsett kön eller läggning. Grunden till det ligger i de skadliga normer som i mångt och mycket styr vårt samhälle och vårt agerande i vardagen. Normer som enbart finns för att vi tillåter dem att finnas. Det är dags att vi lyfter blicken och tar klivet bortom normbarriären och börjar ta ansvar för våra medmänniskors rättigheter och hälsa. Pride handlar helt enkelt om just den rätten, rätten att få leva fritt och utan kränkningar. Att få älska den en älskar att få leva som det kön en är. Det är ingen tvekan om att Pride behövs, att alla föreläsningar, utställningar, samtal, debatter och möten mellan människor behövs för att skapa en värld där alla människor kan leva tryggt.

Om debattören

Ålder . 42 år . Gör . HBTQ-aktivist och ordförande RFSL Borås Sjuhärad . Mer . Förälder till två barn .

HBTQIA

Förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner, ickebinär och asexuell . Mer information hittar du på RFSL:s hemsida .

Emilia Larsdotter ordförande RFSL Borås Sjuhärad Metro, 15 juni 2017

302

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

Text 4

Läsförståelsefrågor till Pride handlar inte bara om fest … A. Vad står i texten?

1 . Vad är skribentens tes? 2 . I vilken grupp är det över 50 procent som har försökt begå självmord? 3 . Vad handlar Pride om förutom fest och glädje? 4 . Vilka krav ställs av skribenten för att samhället ska förändras? 5 . Vad står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? 6 . Vad syftar Prides föreläsningar, utställning och debatter till?

E. Muntligt: Håll en debatt

1 . Dela upp er i grupper om två eller fyra personer per grupp . 2 . Välj ett ämne som engagerar er (se förslag här nedan) . 3 . Skapa tillsammans en inledande diskussionsfråga, som ska starta upp debatten . 4 . Bestäm sedan vem som ska argumentera för ämnet och vem som ska argumentera mot . Se till att det är lika många personer på varje sida .

1 . Vad är syftet med debattartikeln?

5 . Förbered er genom att skriva en lista på era argument (för eller emot beroende på vilken sida ni står på) . Fundera på vilka motargument din motståndare kan komma med .

2 . Hur många procent i åldern 16–25 har utsatts för fysiskt våld?

6 . När det är dags för debatten inleder någon av gruppdeltagarna med diskussionsfrågan .

B. Att läsa mellan raderna

3 . Vilken är anledningen till att många HBTQIA-personer kränks dagligen? C. Resonera, fundera och diskutera

1 . Vad står HBTQIA för? 2 . Varför mår många ungdomar psykiskt dåligt? 3 . Vilka normer styr vårt samhälle och vårt agerande gentemot HBTQIA-personer?

Här är förslag på några ämnen . Om du vill kan du välja ett eget ämne . • dödsstraffets vara eller icke-vara • eutanasi (aktiv dödshjälp) • abort • konstgjord befruktning • surrogatmammor

D. Skriv

• tatueringar

Skriv en debattartikel (se arbetsgång s . 290–291 efter exempeltexten) . Din debattartikel ska handla om psykisk hälsa/ohälsa men du väljer infallsvinkel efter eget tycke .

• invandringspolitik • reklam • eget ämne Filmtips

Titta på filmen The Girl King, som handlar om drottning Kristina som levde under andra halvan av 1600-talet . Hon var före sin tid . På vilket sätt syns det i filmen?

KAPITEL 8 DEBATTARTIKLAR

303

Språket – grunden till din framtid Språket – grunden till din framtid är ett heltäckande läromedel i svenska som andraspråk och svenska för grundläggande vuxenutbildning (delkurs 1–4) samt för grundskolan årskurs 7–9. Genrepedagogiken är navet i läromedlet. För varje genre finns en exempeltext samt fyra arbetstexter på olika nivåer med ökande progression. Strukturen i boken underlättar individanpassning av undervisningen i både heterogena grupper och grupper med kontinuerligt intag. Till alla texter, oavsett genre, finns övningar som tränar elevernas läsförståelse, ordkunskap, skrivande och muntliga förmåga. I kapitlen behandlas också grammatiska moment som är kopplade till textgenren. Bokens digitala läromedel innehåller till exempel följande: • hela elevboken som inläst digital bok • fördjupningsmaterial • en mängd självrättande övningar till alla kapitel som tränar bland annat ordkunskap, idiomatiska uttryck och grammatik. Till Språket – grunden till din framtid hör även ett fylligt lärarmaterial. Läromedlets författare Cécile Tartar och Marie-Elen Osbeck har mångårig erfarenhet av läraryrket. De undervisar i svenska, svenska som andraspråk och franska.

Art.nr 39944

studentlitteratur.se