9789144125749

Didaktisk utvecklingsdialog Lärares och skolledares professionella utveckling

REDAKTÖRER

ANETTE OLIN JONA S AL MQVIST KARIM HAMZA L I SB E T H G YL L AN D ER TO R K I L DSEN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39921 ISBN 978-91-44-12574-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Printed by Eurographic Group, 2019

INNEHÅLL

Författarpresentation 11 Förord 17 Kirsti Klette, Universitet i Oslo

Inledning 19 Anette Olin, Jonas Almqvist, Karim Hamza och Lisbeth Gyllander Torkildsen

Öresundsgymnasiet Landskrona 21 Didaktik för lärare och skolledare 23 Lärares och skolledares didaktiska utveckling i samarbete med forskare 25 Läsanvisning 27 Utvecklingsdialog 1 Heterogen grupp – homogen undervisning?

Kapitelredaktör: Karim Hamza

Fallbeskrivning

1.1 Dilemmat med det splittrade klassrummet 31 Jeanette Camnor

Perspektiv 1

1.2 Att se klassrummets heterogenitet som en normalitet 35 Marianne Dovemark

Perspektiv 2

1.3 Elever behöver kommunicera spontant på engelska 37 Una Cunningham

Perspektiv 3

1.4 Undervisning med varje elev i fokus 39 Johan Engkvist

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3

Innehåll

Sammanfattning

1.5 Mångdimensionellt om elevgruppers variation 40 Karim Hamza

Reflektion

1.6 Reflektioner från det splittrade klassrummet 43 Jeanette Camnor

Utvecklingsdialog 2 Studier i en främmande skolkultur

Kapitelredaktör: Jonas Almqvist

Fallbeskrivning

2.1 Om elevers ansvar för sina studier 49 Helen Enoksson

Perspektiv 1

2.2 Balansen mellan styrning och självstyrning 53 Malena Lidar

Perspektiv 2

2.3 Att tillägna sig en ny skolkultur 55 Annika Ungewitter

Perspektiv 3

2.4 Skolkultur – för vem och på vilka grunder? 57 Gunilla Lindqvist

Sammanfattning

2.5 Traditioner, förväntningar och styrning 58 Jonas Almqvist

Reflektion

2.6 Att synliggöra skolkulturen 61 Helen Enoksson

Utvecklingsdialog 3 Svenska som andraspråk på Språkintroduktion

Kapitelredaktör: Åsa af Geijerstam

Fallbeskrivning

3.1 Att välja för alla i svenska som andraspråk 67 Bassam Ahmad

Perspektiv 1

3.2 Måste man ha tur för att lyckas i skolan? 72 Nihad Bunar

4

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Innehåll

Perspektiv 2

3.3 Att se delmålen på vägen 74 Tomas Riad

Perspektiv 3

3.4 Formativ stöttning 76 Anneli Forslund

Sammanfattning

3.5 Från det som saknar, till det som har, en didaktisk lösning 78 Åsa af Geijerstam

Reflektion

3.6 Inga färdiga lösningar 80 Bassam Ahmad

Utvecklingsdialog 4 Hjälpa eller stjälpa?

Kapitelredaktör: Jonas Almqvist

Fallbeskrivning

4.1 Självständig textproduktion? 85 Christoffer Hedman

Perspektiv 1

4.2 Vaga styrdokument och ett evigt dilemma 90 Erik Thomé

Perspektiv 2

4.3 Att förhandla och ansvara 91 Anneli Frelin

Perspektiv 3

4.4 Reproduktion, produktion och textskapande 93 Jenny Wiksten Folkeryd

Sammanfattning

4.5 Ansvarstagande och textproduktion 95 Jonas Almqvist

Reflektion

4.6 Demokratisk skola? 98 Christoffer Hedman

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5

Innehåll Utvecklingsdialog 5 Mekatronik för alla?

Kapitelredaktör: Magnus Levinsson

Fallbeskrivning

5.1 Aktioner i mekatronikkursen 103 Björn Wahlqvist

Perspektiv 1

5.2 Yrkeslärares strategi för elevers framgång 108 Susanne Gustavsson

Perspektiv 2

5.3 Lärares ansvar för relationer 110 Jonas Aspelin

Perspektiv 3

5.4 Samhörighet, hemmiljö och samtal 111 Janna Hasic

Sammanfattning

5.5 Inkludering och lärarens uppdrag 113 Magnus Levinsson

Reflektion

5.6 Inkludering – person eller situation? 116 Björn Wahlqvist

Utvecklingsdialog 6 Delaktighet och ansvar

Kapitelredaktör: Lisbeth Gyllander Torkildsen

Fallbeskrivning

6.1 Hur når jag mina elever? 121 David Dahlgren

Perspektiv 1

6.2 Nyckeln till elevers inlärningspotential 125 Susanna Sari-Eriksson

Perspektiv 2

6.3 Uppmärksamma mål, syften och lärande 127 Per Anderhag

Perspektiv 3

6.4 En fråga om förtroende och ansvar 129 Annika Lilja

6

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Innehåll

Sammanfattning

6.5 Att uppnå mål genom ömsesidighet och ansvar 130 Lisbeth Gyllander Torkildsen

Reflektion

6.6 Delad eftertänksamhet 133 David Dahlgren

Utvecklingsdialog 7 Samtal som rektors redskap för lärande

Kapitelredaktör: Anette Olin

Fallbeskrivning

7.1 Samtal som inte leder någonstans 139 Linda Klang

Perspektiv 1

7.2 Digitalisering för bättre samtal 143 David Jonsson

Perspektiv 2

7.3 Rätt riktade ledarhandlingar 145 Jaana Nehez

Perspektiv 3

7.4 Våga ifrågasätta den diskursiva makten 147 Anita Norlund

Sammanfattning

7.5 Att leda tillsammans för elevernas lärande 148 Anette Olin

Reflektion

7.6 Från elevsamtal till samtal pedagoger emellan 151 Linda Klang

Utvecklingsdialog 8 Talängslan

Kapitelredaktör: Karim Hamza

Fallbeskrivning

8.1 Progression i svenskämnet trots talängslan 157

Catarina Berntsson

Perspektiv 1

8.2 Progressionslinjer för samtalsstöd 162 Caroline Liberg

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

7

Innehåll

Perspektiv 2

8.3 Klämd mellan mänskliga rättigheter 164 Ann Quennerstedt

Perspektiv 3

8.4 Reflektioner kring talängslan 166 Mikael Thunberg

Sammanfattning

8.5 Att sikta högre än kunskapsmålen 168 Karim Hamza

Reflektion

8.6 Är dilemmat löst? 170 Catarina Berntsson

Utvecklingsdialog 9 Studieteknik

Kapitelredaktör: Anette Olin

Fallbeskrivning

9.1 Studieteknik – varför ska jag kunna det? 175 Viktoria Hagerman

Perspektiv 1

9.2 Att lära för proven eller för livet? 180 Joel Falk

Perspektiv 2

9.3 Studieteknik – ett mångfacetterat fenomen 181 Åsa Hirsh

Perspektiv 3

9.4 Helheter och delar i planering och genomförande av undervisning 183

Eva Lundqvist

Sammanfattning

9.5 Studieteknik i sitt sammanhang 185 Anette Olin

Reflektion

9.6 Alla vinner på bra studieteknik 187 Viktoria Hagerman

8

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Innehåll Utvecklingsdialog 10 Förutsättningar för likvärdig undervisning

Kapitelredaktör: Lisbeth Gyllander Torkildsen

Fallbeskrivning

10.1 Ledarskap för didaktisk utveckling 193 Erik Åström

Perspektiv 1

10.2 Ledarskap via kommunikation och samspel 198 Helene Ärlestig

Perspektiv 2

10.3 Samarbete som grund för utveckling 200 Mikael O Karlsson

Perspektiv 3

10.4 Att skapa förutsättningar för utveckling 201 Katina Thelin

Sammanfattning

10.5 Rektor som lärande ledare 204

Lisbeth Gyllander Torkildsen

Reflektion

10.6 Rektors ansvar och utmaningar 206 Erik Åström

Utvecklingsdialog 11 Dialog, mod och tillit i skolans förbättringsarbete

Kapitelredaktör: Ann-Christine Wennergren

Fallbeskrivning

11.1 Vinna tillbaka elever – en utmaning som verksamhetschef 211 Magnus Wahlberg

Perspektiv 1

11.2 Omöjligt men lärorikt uppdrag 216 Markus Eek

Perspektiv 2

11.3 Det tar tid att bygga upp förtroende 218 Elisabet Nihlfors

Perspektiv 3

11.4 Våga låta kunskapsuppdraget stå i fokus! 220 Maria Jarl

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

9

Innehåll

Sammanfattning

11.5 Professionella identiteter 221 Ann-Christine Wennergren

Reflektion

11.6 En resa med kunskapsuppdraget 224 Magnus Wahlberg

Från genomlevd till beprövad erfarenhet 229

A n et t e Ol i n, Jonas A l mqv ist, K a r i m H a m z a o ch L isbet h Gy l l a n de r T or k i l d se n Utveckling av beprövade didaktiska kunskaper 229 Deltagande och erkännande i utvecklingsarbetet 234 Didaktik utvecklingsdialog och LADIS-modellen 237 Sakregister 243

10

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

INLEDNING

ANETTE OLIN, JO NAS ALM QVIST, KARIM HA MZA O CH LISBETH GYLLAN DER TORKILDSEN

Lärare och skolledare hanterar dagligen olika sorters didaktiska dilemman som innebär att de måste fatta en rad beslut om hur de ska agera. I den här boken används och vidareutvecklas en modell för undersökning och utveckling av undervisning – didaktisk utvecklingsdialog – i ett skolutvecklingsarbete med sådana dilemman i fokus. Ett didaktiskt dilemma är en typ av problem som inte kan lösas en gång för alla. Det är snarare något som den yrkesverksamma läraren eller skolledaren ständigt behöver använda sitt professionella omdöme för att hantera.

Didaktiska utvecklingsdialoger syftar till att ge nya perspektiv på verksamma lärares och skolledares dilemman och en ökad repertoar i hanteringen av desamma. I utvecklingsdialogen sker ett möte mellan lärarens eller skolledarens beskrivning av dilemmat och hur det hanteras å ena sidan, och olika perspektiv på beskrivningen och hanteringen, baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet å den andra. I den här boken presenteras elva didaktiska utvecklingsdialoger mellan forskare och lärare respektive forskare och skolledare vid en svensk gymnasieskola.1 De elva didaktiska dilemman som beskrivs här är alla formulerade som fall inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Landskrona under 2018. Fallförfattarna, åtta lärare och tre skolledare, är alla verksamma 1 I arbetet med boken har vi använt oss av och vidareutvecklat en modell, inspirerad av Kathleen Armour (Armour, 2014; Casey m.fl., 2016), som vi kallar didaktisk utvecklingsdialog (Almqvist m.fl., 2016; Almqvist m.fl., 2017). Modellen utvecklades i ett tidigare bokprojekt (Almqvist m.fl., 2017) och används här i ett skolutvecklingsprojekt i Landskrona kommun.

För undersökning av och diskussion om lärares didaktiska dilemman, se även Rydberg (2018).

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

19

Inledning

på samma gymnasieskola. Dessa didaktiska dilemman kan också läsas som fristående fallbeskrivningar eftersom de behandlar frågor som lärarna och skolledarna skulle ha behövt hantera även om inte utvecklingsprojektet satts igång.

Vidare bidrar i varje kapitel tre experter (forskare, lärare och skolledare) med kommentarer till respektive fall utifrån sina respektive perspektiv. Det kan till exempel handla om att de • förstärker de argument som fallförfattaren för fram, • kompletterar beskrivningen med kunskap om och sätt att se på

dilemmat, eller

• problematiserar de utgångspunkter och argument som förs

fram i fallet.

Efter dessa kommentarer sammanfattar och kontextualiserar en kapitel­ redaktör (forskare) fallet och kommentarerna och slutligen gör fallförfattaren själv en slutreflektion över helheten. Vi ser den sista delen av varje dialog som mycket central. Det är här lärarens/skolledarens röst och agens blir som tydligast i dialogen.

Didaktisk utvecklingsdialog bygger på teorier, metoder och resultat från forskning i didaktik och aktionsforskning. Med utgångspunkt i dessa traditioner, och våra erfarenheter och resultat från tidigare användning av modellen, menar vi att det är helt avgörande att deltagarna i utvecklings­ dialogen uppmärksammas på och hanterar frågor om deltagande och erkännande. För att en utvecklingsdialog ska lyckas måste deltagarna erkänna det dilemma som beskrivs som värt att diskutera, men de behöver också inse och erkänna både värdet av sitt eget bidrag och det som produceras tillsammans med de andra, i dialogen (Olin m.fl., 2017; Olin m.fl., 2018). På så sätt skapas ny kunskap, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, om det didaktiska dilemmat och hur det kan hanteras.

Skolutveckling är ett paraplybegrepp som kan omfatta en mängd olika utvecklingsprocesser. Genom användning av didaktisk utvecklingsdialog genomför vi skolutveckling på didaktisk grund. I dialogerna går vi från beskrivningar av genomlevda erfarenheter till beprövade, tillbaka till nya genomlevda erfarenheter i praktiken och så vidare. I slutreflektionerna beskriver lärarna och skolledarna både hur de fått nya sätt att se på sina 20

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Inledning

respektive genomlevda dilemman och hur detta påverkar deras fortsatta hantering av desamma i undervisningen och ledningsarbetet. I bokens avslutande kapitel återkommer vi med en diskussion av den kunskap som skapats i dialogerna.

Målgruppen för den här boken är både lärare och rektorer som läser fortbildningskurser inom skolutvecklingsområdet och studenter på lärar- och rektorsprogrammen. Denna bok, liksom Almqvist m.fl. (2017) som baseras på samma modell, kan exempelvis användas på följande sätt i undervisningen på högskolor och universitet.

1. Studenten väljer ett av de fall som beskrivs i boken och använder kurslitteratur för att skriva en egen kommentar. Med hjälp av kurslitteratur ges alltså möjlighet att ytterligare belysa och ge nya perspektiv på fallet.

2. Studenten skriver ett eget fall utifrån sin undervisningspraktik. Övriga studenter i gruppen använder kurslitteratur för att kommentera och reflektera över fallet. Detta upplägg har prövats i undervisning på kurser för erfarna lärare som känner till vilka didaktiska dilemman de brukar hantera, men man kan också tänka sig att studenter formulerar fall utifrån erfarenheter på lärar­ programmens verksamhetsförlagda utbildning.

Öresundsgymnasiet Landskrona Landskrona är i dag en stad på frammarsch inom många områden. Sedan 2006 pågår ett intensivt arbete för att göra staden attraktiv att arbeta och bo i. Nya bostadsområden växer fram och fler företag väljer att etablera sig i staden. Det är en medveten och långsiktig satsning för att bryta den negativa trend som inleddes i början av 1980-talet då Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Stadens största arbetsgivare, Öresundsvarvet, skalade ner sin verksamhet från att vara ett nybyggnadsvarv till att bli ett reparationsvarv med en knapp tiondel av den tidigare bemanningen. Ett decennium senare tvingade en lågkonjunktur flera lokala industriföretag att lägga ner. Under samma period tog staden emot ett ökat antal asylsökande. Lågkonjunkturen bidrog till att integrationen misslyckades, och arbetslösheten blev ett problem för såväl staden som dess invånare. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

21

UTVECKLINGSDIALOG  | Inledning

Även Landskronas gymnasieskolor har brottats med problem. Eleverna har i hög grad valt, och väljer fortsatt, att söka sig till andra skolor än kommunens egna. Ett vikande elevunderlag och en ekonomisk obalans ledde till en internutredning 2015–2016 med titeln Unga vuxnas lärande, vilken genomlyste de dåvarande gymnasieskolornas organisation med avseende på alltifrån programutbud till organisering, resursfördelning och vision.

Utredningen visade att eleverna upplevde en bristfällig trygghet, vilket gav skolorna dåligt rykte. Slutsatserna från utredningen var att en sammanhållen organisation skulle ge förutsättningar för att hantera schema och administration mer effektivt, samt att ett mer strategiskt nyttjande av gemensamma resurser skulle möjliggöra kollegialt samarbete och öka såväl elevhälsans som undervisningens kvalitet.

Organisationsförändringen planerades under år 2016 och kommunens två gymnasieskolor lades ned våren 2017. De ersattes av en kommunal gymnasieskola, Öresundsgymnasiet, som startade på hösten samma år. Öresundsgymnasiet har cirka 500 elever och erbjuder 12 gymnasieprogram.

Elevunderlaget har ökat under de två år som Öresundsgymnasiet varit valbart. Flertalet elever med gymnasiebehörighet söker dock fortfarande gymnasieprogram på skolor i angränsande kommuner eller hos fristående aktörer i regionen.

Ledorden för den nytillsatta ledningen på Öresundsgymnasiet är hög kvalitet och likvärdighet. Detta är målsättningar som kommunen förväntar sig att skolan ska leva upp till. Målet är att öka kvaliteten i undervisningen, förbättra lärandet och därigenom bli en attraktiv skola för både kommunens och grannkommunernas ungdomar. Gymnasieskolans ledning fattade därför beslut om en skolutvecklingssatsning, där undervisning och lärande skulle vara i fokus och där lärares och skolledares kunskaper skulle tas tillvara. Detta skulle ske genom didaktisk utvecklingsdialog.

Flertalet av Öresundsgymnasiets elever har ett annat modersmål än svenska. Skolan har även en stor grupp nyanlända elever. Det finns, på såväl lokal som nationell nivå, ett stort behov av ökade kunskaper om vad som bidrar till dessa elevers lärande. Utvecklingsprojektet har därför haft som mål att bidra till ökad kunskap inom ett för många lärare och skolledare aktuellt fält. Ett särskilt fokus har lagts på den så kallade Språkintroduktionen, där Öresundsgymnasiets nyanlända ungdomar går. Utbildningen fokuserar på svenska språket och har som mål att eleverna ska kunna studera 22

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Från vänster: Lisbeth Gyllander Torkildsen, Karim Hamza, Anette Olin och Jonas Almqvist

Redaktörer: Anette Olin är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Jonas Almqvist är professor i didaktik vid Uppsala universitet. Karim Hamza är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholm universitet. Lisbeth Gyllander Torkildsen är filosofie doktor i pedagogiskt arbete och forskningschef i Landskrona kommun. Övriga författare: Lärare och skolledare vid Öresundsgymnasiet Landskrona samt lärare, skolledare och forskare från hela Sverige.

Didaktisk utvecklingsdialog

Lärares och skolledares professionella utveckling Boken innehåller elva exempel på möten mellan skolpraktik och forskning.

Varje kapitel inleds av en lärare eller skolledare som beskriver ett eget valt didaktiskt dilemma. Författarna delar öppenhjärtigt med sig av upplevda svårigheter i den egna verksamheten. Varje dilemma kommenteras sedan av två forskare och en kollega. Avslutningsvis reflekterar läraren eller skolledaren över vad som framkommit i dialogen. Poängen med didaktisk utvecklingsdialog är att praktiska erfarenheter på detta sätt beprövas och generaliseras. Dessutom prövas teoretisk kunskap och görs relevant genom att konkretiseras.

Den didaktiska utvecklingsdialogen är grundad i didaktik och aktionsforskning, vilka båda förespråkar att lärare och skolledare ses som experter i sin egen yrkesutövning. En utgångspunkt i boken är att didaktik som kunskapsfält bidrar till utveckling såväl av lärares undervisning som skolledares ledarskap.

I boken bidrar varje kapitel med kunskap om de dilemman som bearbetas och avslutningsvis beskrivs hur didaktisk utvecklingsdialog kan användas som skolutvecklingsmodell. Boken riktar sig därmed till både erfarna och blivande lärare och skolledare, på skolor och i lärar- och rektorsutbildningar, som vill ha autentiska fall att diskutera eller som vill använda didaktisk utvecklingsdialog i sitt utvecklingsarbete.

Art.nr 39921

studentlitteratur.se