9789144121970

Handbok Handbok i uppsatsskrivande – för utbildningsvetenskap

i uppsatsskrivande Katharina Jacobsson – för utbildningsvetenskap Ann Skansholm

Katharina Jacobsson Ann Skansholm

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39755 ISBN 978-91-44-12197-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Omslagslayout: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2019

Innehåll

Förord 7

1

Inledning 9

2

Den akademiska texten 13

2.1

Akademiskt språk 14 2.1.1 Personliga pronomen 14 2.1.2 Liknelser, metaforer och oklara uttryck 15 2.1.3 Facktermer och begrepp 15 2.1.4 Tempus 17 2.1.5 Språkriktighet 17 Akademisk text 18 2.2.1 Logisk uppbyggnad 20 2.2.2 Innehåll och rubriker 22 2.2.3 Tydliga avsnitt 24 2.2.4 Referenser 25 2.2.5 Vetenskaplig redlighet 27 Ytterligare läsning 27

2.2

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

2.3

Del I Bakgrund 29 3

Uppsatsens inledning 31

4

Problemformuleringen – forskningens ledstjärna 33

4.1

Problemställning 34 4.1.1 Olika typer av problemställningar 36 Syfte och forskningsfrågor 39

4.2

5

Litteraturgenomgång 43

5.1

Att välja litteratur 44 Historik 46 Teoretiskt ramverk och tidigare forskning 47 5.3.1 Facktermer 48 5.3.2 Tidigare forskningsresultat 48 5.3.3 Systematisk litteraturstudie 49

5.2 5.3

6

Teori 55

6.1

Teoretisk och operationell nivå 56 Val av teori 59 Olika typer av teorier 60 Vanliga stora teorier inom utbildningsvetenskap 62 6.4.1 Positivism 62 6.4.2 Tolkningsteori: fenomenologi 63 6.4.3 Tolkningsteori: hermeneutik 65 6.4.4 Konstruktivism/konstruktionism 66 6.4.5 Kritisk realism 68 Avgränsade teorier inom utbildningsvetenskap 69 6.5.1 Organisationsteori 69 6.5.2 Teorier om lärmiljö 70 6.5.3 Ledarskapsteorier 71 6.5.4 Teorier om kunskapskonstruktion 71 6.5.5 Diskursanalys 72 6.5.6 Teorier om inlärningsstilar 73 6.5.7 Programteori 73 6.5.8 Specialpedagogisk teori 74 Metodologier 75 6.6.1 Fallstudie 75 6.6.2 Grounded theory (grundad teori) 76 6.6.3 Policyanalys 77 6.6.4 Aktionsforskning 77 6.6.5 Process- och variansstudier 78

6.2 6.3 6.4

6.5

6.6

4

Innehåll

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Del II Design och genomförande 51

6.6.6 Experiment 78 6.6.7 Etnografi 79 6.6.8 Surveyundersökning 80

6.8

tt presentera sina teoretiska och metodologiska A utgångspunkter 80 För ytterligare läsning 82

7

Metod 85

7.1

Kvalitativa eller kvantitativa data 86 Metoder för insamling av data 87 7.2.1 Intervju 87 7.2.2 Observation 91 7.2.3 Enkät 93 7.2.4 Dokument 94 7.2.5 Kombinerade metoder 98 7.2.6 Att använda redan insamlade data 99 Urval 100 7.3.1 Urval vid insamling av kvantitativa data 100 7.3.2 Urval vid insamling av kvalitativa data 103 Validitet och reliabilitet 104 Generaliserbarhet 107 Etik 109 Ytterligare läsning 110

6.7

7.2

7.3

7.4 7.5 7.6 7.7

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Del III Avslutning 111 8

Resultat 115

8.1

Kvantitativ resultatredovisning 116 8.1.1 Tabeller och figurer 117 8.1.2 Centralmått och spridningsmått 121 8.1.3 Innehållsanalys 124 Kvalitativ resultatredovisning 124 8.2.1 Kodning 125

8.2

Innehåll

5

9

Analys 129

9.1

9.4

Olika nivåer och perspektiv på analys 130 Analys av kvantitativa data 131 Analys av kvalitativa data 132 9.3.1 Kvalitativ innehållsanalys 132 9.3.2 Hermeneutisk analys 135 Ytterligare läsning 136

10

Diskussion 137

10.1

10.4

Resultatdiskussion 138 Metoddiskussion 139 Praktiska implikationer 140 Förslag till vidare forskning 141

11

Uppsatsventilering 143

11.1

Inför seminariet 144 Under seminariet 145

9.2 9.3

10.2 10.3

11.2

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Några avslutande ord 147 Litteratur 149 Register 153

6

Innehåll

Förord

Du som h a r de n na bok i din hand står förmodligen i begrepp att

påbörja ditt examensarbete. Du vet kanske inte riktigt var eller hur du ska börja. Du har säkert några löst formulerade idéer, men tycker att det verkar vara många ställningstaganden som ska göras när man skriver en uppsats.

Detta är en handbok som du kan följa steg för steg. Den visar på ett systematiskt sätt hur du kan angripa ditt förestående arbete. Den förklarar vikten av att lägga tid på problemformuleringen. Den beskriver vilken littera­tur du bör ha med i din litteraturgenomgång och vilken litteratur du kan lämna därhän. Den visar hur dina val, både av teoretiska utgångs­ punkter för studien och av metoder för datainsamling, kommer att påverka resultatet av din undersökning. Den klargör hur du på ett tydligt sätt redo­ visar, analyserar och diskuterar ditt resultat och den ger dig de språkliga verktyg du behöver för att skriva på ett vetenskapligt sätt. Framför allt visar den hur du ska göra för att ge ditt examensarbete en genomtänkt struktur och en logisk uppbyggnad, genom att aldrig förlora ditt syfte och dina forskningsfrågor ur sikte.

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Lycka till i ditt arbete!

Kapitel 1

Inledning

I Sv er ige ä r högskoleu tbildn ing , sedan högskolereformen 2007,

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

uppdelad i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På samtliga nivåer förväntas studenter genomföra olika typer av skrivuppgifter, som exempel­ vis rapporter, redogörelser, artiklar, essäer eller fältdagböcker. Dessa skriv­ uppgifter är en väg in i det akademiska skrivandet och en förberedelse för det självständiga forskningsprojekt i form av ett examensarbete som sedan avslutar utbildningen. Det är detta examensarbete, som i vardagligt tal benämns uppsats, som är fokus i denna bok. Oavsett om examensarbetet genomförs på kandidat-, magister-, master-, licentiat- eller doktorsnivå så måste i stort sett samma frågor besvaras:

• • • • • • •

Hur ska problemställningen formuleras?

Hur ser forskningsfältet ut?

Vilka teorier är relevanta?

Vilka metoder kan användas?

Hur ska undersökningen genomföras?

Hur kan analysen göras systematisk?

Hur kan skrivprocessen se ut?

Det är inte ovanligt att en av punkterna ovan är utgångspunkt för arbetet.

Man har en idé om något man vill undersöka, eller det finns en tanke om en speciell metod eller teori som verkar intressant. Det som kan vara svårt

9

10

Kapitel 1 Inledning

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

för många studenter är att se hur de olika delarna relaterar till varandra och förstå att beslut som fattas i inledningen av arbetet kommer att påverka hela den fortsatta processen. Frågor som: ”Vilken teori kan utgöra under­ lag om detta är forskningsfrågorna?”, ”Är denna metod lämplig om detta är teorin?” eller ”Hur kan resultatet analyseras så att forskningsfrågorna besvaras?” är centrala och bör ställas i ett tidigt skede av arbetet.

Syftet med den här boken är att visa hur de olika delarna i det aka­ demiska examensarbetet hänger samman och påverkar varandra – hur olika val och ställningstaganden som görs både innan arbetet påbörjas och under arbetets gång får konsekvenser för utformningen av olika delar av uppsatsen. Boken är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet för att hjälpa skribenten att hålla en tydlig linje i uppsatsen. Den vänder sig till studenter på såväl kandidat- som magister- och masternivå.

Detta är en handbok, vilket innebär att den inte går på djupet i varje avsnitt, utan den ska ses som en vägvisare genom uppsatsskrivandet. Det finns en rad utmärkta böcker som exempelvis behandlar olika vetenskaps­ teoretiska utgångspunkter eller olika forskningsmetoder och som kan ge fördjupad kunskap inom det område man är intresserad av. I slutet av vissa kapitel finns därför förslag till ytterligare läsning.

För att tydliggöra hur en uppsats är uppbyggd och vilka relationer olika avsnitt av texten har till varandra har vi valt att dela upp examensarbetet i tre delar: bakgrund, genomförande och resultat, vilket illustreras med tre boxar, som är placerade i kronologisk ordning under varandra. Varje box innehåller de byggstenar som bygger upp just denna del. I uppsatsens bak­ grund återfinns inledning, problemformulering och litteraturgenomgång.

Design- och genomförandedelen byggs upp av teori och metod och uppsat­ sens avslutande del innehåller resultat, analys och diskussion. Pilarna inne i boxarna visar hur de olika byggstenarna relaterar till varandra. I figuren finns också två pilar som binder samman problemformuleringen med både design, genomförande och avslutning, något som längre fram i boken kommer att visa sig vara av avgörande betydelse för uppsatsens struktur.

Figuren med boxarna kommer att återkomma i boken varje gång en ny del av examensarbetet presenteras. Detta för att läsaren ska få en klar bild av dels vilka byggstenar som ingår i den aktuella delen och dels var i forsk­ ningsarbetet man befinner sig i förhållande till examensarbetet i sin helhet.

Bakgrund

Inledning

Problemformulering

Litteraturgenomgång

Design och genomförande

Teori

Metod

Avslutning

Resultat

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Analys

Diskussion

Figur 1.1. Uppsatsens uppbyggnad.

Kapitel 1 Inledning

11

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

I realiteten är uppsatsskrivandet inte någon linjär och kronologisk process, utan arbetet med vissa delar kan pågå parallellt och ibland måste man gå tillbaka till tidigare avsnitt för att justera eller komplettera. Handbokens idé är att visa hur man kan skriva så att alla delar kommer med och så att logiken i uppsatsen blir tydlig och hållbar.

12

Kapitel 1 Inledning

Kapitel 2

Den akademiska texten

©F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

In nan själva skr ivandet påbörjas är det några saker som är värde­

fulla att känna till om den akademiska texten. Detta för att det fort­ satta arbetet ska underlättas. Som student måste man bearbeta sin text många gånger innan arbetet är klart. På samma sätt som man behöver ha kunskap om hur olika delar i studien relaterar till varandra, så är kunskap om den akademiska texten nödvändig för ett gott slutresultat.

Precis som andra texttyper har den akademiska texten vissa särdrag, som kan återfinnas i artiklar, uppsatser, rapporter, examensarbeten och avhandlingar. Även om det finns en stor frihet i utformningen av den akademiska texten och även om det kan skilja mycket mellan olika förfat­ tare, mellan olika vetenskapliga discipliner och mellan olika högskolors traditioner, så har texten ändå en speciell struktur som gör att vi känner igen den som en akademisk text, på samma sätt som vi känner igen andra text­t yper, exempel­v is tidningsartiklar eller prosatexter. Det akademiska språket och den akademiska texten inom utbildningsvetenskap regle­ ras i stor utsträckning av den skrivstil som utvecklats av The American Psycho­logical Association; APA Style. Denna återfinns i sin helhet i Publication Manual of the American Psychological Association (2009) – APA-manualen. I följande kapitel kommer huvuddragen i akademiskt språk och akademisk text att presenteras. Det finns en tanke med att man redan innan skrivandet påbörjats läser igenom detta kapitel för att ha det

13

Katharina Jacobsson är fil.dr i pedagogik och tjänstgör som lektor vid Göteborgs Universitet. Hon har mångårig erfarenhet av att handleda och examinera studenter på grundskollärar- och specialpedagogprogrammet och har även handlett och examinerat mastersstudenter vid norska universitet.

Ann Skansholm är fil.mag. i specialpedagogik och har en mastersexamen i pedagogik. Hon undervisar på högstadiet och har lång erfarenhet av att skriva och granska akademisk text.

Handbok i uppsatsskrivande – för utbildningsvetenskap Den akademiska uppsatsen, eller examensarbetet, utgör avslutningen på en akademisk utbildning. Uppsatsen består av många olika delar och att förstå hur dessa relaterar till varandra kan vara svårt. Det är inte ovanligt med frågor som ”vilken teori kan användas om detta är forskningsfrågorna?” eller “är denna metod lämplig om detta är teorin?”.

I Handbok i uppsatsskrivande redogör författarna på ett tydligt och pedagogiskt sätt för de delar som bygger upp en akademisk uppsats – från problemställning och tidigare forskning, via val av teori och metod till resultat och analys. Stor vikt läggs vid att förklara hur delarna relaterar till varandra och hur olika val som görs under arbetet påverkar uppsatsens utformning.

Handbok i uppsatsskrivande – för utbildningsvetenskap • • • • • •

är pedagogisk och lättläst beskriver samtliga delar i en akademisk uppsats förklarar hur uppsatsen görs logisk och stringent redogör för akademiskt språk och akademisk text ger förståelse för forskningsprocessens struktur innehåller en rad konkreta exempel hämtade från utbildningsvetenskap

Bokens fokus är examensarbeten inom utbildningsvetenskap, men de centrala resonemangen är relevanta även för andra utbildningar inom samhällsvetenskap. Boken kan användas på såväl kandidat-, som magisteroch mastersnivå.

Art.nr 39755

studentlitteratur.se